0 0

.

.

.

Il

-

C)

0:

-‘

co

j.

0

CD

F%)

0 0

F4%,

.

.

.

Förslag

till

budget

för

GR

år

2002

Utgångspunkter

för

budgetarbetet

3

Verksamhetsinriktning

år

2002

6

Regional utveckling

8

Trafik

.10

Miljo

12

Sociala

frågor

13

Arbetsmarknad

16

Utbildning

20

FoUiT

7

dst

29

Deniokratifrågor

_{3 1}

Ledarförsörjning

34

Utgångspunkter för

budgeta rbetet

Uppläggningen av budgetarbetet

Enligt torbundsordningen skall förhun dsstyrelsen here— da niedleniskoinmunerna tillfälle att yttra sig över ett s:mirädsuiiderlag till budget för niistkoinmande år. Vid sammanträde före utgången av september skall budge ten fastställas av förbnmidsftillmnäktige.

Följande tidpian gäller för behandliigcri av budgeten för är 2002:

1/6 Förbundsstyrelsen beslutar om sainrådsunderlaget

5/6 Sainrådsunderlaget sänds till konmiunerna 13/8 Synpunkter till GR från konminunerna 20/8 Presidiet tar ställning till budgettörslag

6/9 Förbundsstyrelsen beslutar om förslag till budget 25/9 Förbundsfullniäktige fastställer budget och med—

lenisavgift

Under är 1999 fattade förbundsstyrelsen beslut om nya riktlinjer för verksarnhetsplaneringen mona GR. Syftet med riktlinjerna är i huvudsak följande:

-— att bättre anpassa verksamhetspianeringen och bud—

getprocessen till de arbetsformer som utvecklats inom C;R under föregående mandatperiod

— att förtydliga ledningsgruppernas roll

i processen — att ge styrelsekonferensen en central roll i verksam-.

hetspianeringen

— att ge niedlemskonirnunerna ett bra underlag för sam

råd om kommande års budget

— att skapa förutsättningar för ett väl förankrat förslag till budget inför förbundsfullrnäktiges beslut

För årets budgetprocess innebär de nya riktlinjerna bl a att ledningsgrupperna under våren utarbetar förslag till verksainhetsinriktning inför år2002 inom resp område. f:örs]agen tas upp till behandling under styrelsekonfe—

rensen den 31 maj — 1 juni och ingår sedan som en del m det samrådsunderlag som översänds till kommunerna. För närvarande pågär en översyn av uppläggningen av hudgetprocessen inom GR inför nästkornmande år

som ett ytterligare led i att anpassa processen till ovan stående riktlinjer. De viktigaste utgångspunkterna för

denna översyn är dels förändringar i kommnunallagen som påverkar budgetprncessen även inom ett koininn— nalförbund som GR, dels den förändring av budgetpro— cessen i kommunerna som alltmer innebir att övergri— pande bndgetbeslut fattas redan under våren. Inriktning en av översynen är att beslut om GR’s budget ska kunna

fattas före sommaren, vilket i sin tur niedfor att sainrå— det med konmiunerna kan genonitöras under en lämp ligare period in för närvarande.

Utveckling av verksamhet och

arbetsformer

Sedan starten av GR i dess nuvarande form är 1995 har arbetsforinerna inom GR snccessivt utvecklats, III a har politiska ledningsgrupper utsetts av förbun dsstyrelsen med

uppdrag att under styrelsen ansvara för (le olika verk—

sanmhetsområderma inom GR. 1 takt med att det regiona-la samarbetet har utveckregiona-lats har arbetet inom lednings— grupperna förstärkts.

Sex ledmnngsgrupper har utsetts för att ansvara för verksainhetsoinrådena regional planering, trafik, miljö,

utbildning, sociala resp arbetsinarknadsfrågor. Projekt— ledmngsgrupper har tillsatts för den framtida försörj

ningen ikommunerna av ledare resp personal Särskilda styrgrupper leder verksani—lieten inom FoU i Väst och inom Demokratiforum i samverkan med Västra Göta-landsregionen och Göteborgs universitet. Som ett led i att GR tilldelats samordningsansvaret för verksaniheterm inom Göteborgsnnden inom’West Swedcn har förbunds styrelsen ansvaret för denna verksamhet.

Enligt de niktluijer för GR’s inforinationsverksam— het som förbundsstyrelsen fastslagit har styrelsen och pre sidiet huvudansvaret för att information sprids och att medvetenheten om de regionala frågorna ökar hos med— lemskommunerna. Parallellt med den successivt ökade regionala verksamheten inom GR ökar också behovet av information till kommunerna. Stora ansträngningar görs inom GR för att i möjligaste mån söka att tillgodo se detta informationsbehov.

Som aktuella exempel kan nämnas en fortlöpande ut veckling och uppdatering av GR’s heinsida, liksom led— ningsgruppernas arbete med att successivt utveckla nya former för kontakterna på den politiska nivän med med— leins—koinmunerna.

1 linje med utvecklingen av ledningsgruppernas ar bete år ambitionen inom GR att ytterligare utveckla

det sektiorella samarbetet över de traditionella verksam hetsgränserna. Exempelvis utgörs ledningsgruppen för regional planering av presidierna i de fem övriga led nmngsgrupperna för olika verksamhetsområden inom GR.

Inom denna ledningsgrupp har för arbetet med att ta

fram ett förslag till en regional utvecklingsstrategi in—

.

.

.

.

tensifierats under niiievarande är. Samtliga ledmngsgrup— per inoni GR är djupt engagerade i detta arbete. Kom— nunerna ges nu en mer aktiv roll och involveras löpan— de i processen p_{5 ett nytt sätt.}

Näringslivsfragora behandlas politiskt i kommu— nerna och i hk G. 1 det fortsatta arbetet med utveck— lingeit av regional utveckliiigsstrategi sker en fErdjupad samverkan niellan GR och BRG.

Vidare pågir ett förilöpande arbete inom GR i syfte att rationalisera och effektivisera verksamheten, hl a ge— nom uppföljning och oniprioriteririg av olika projekt och verksanihetsdelar i nära samverkan med koinmu— nerna, Redan idag deltar personal från niedlemskom— inunerna i stor utsträckning i dct löpande arbetet inom

Q

GR och en strävan är att ytterligare integrera kominu—nernas personal i verksamheten. 1 linje härmed pågår under ärct en bred satsning på internutbildning inom GR avseende projcktarhete och projektiednirig. 1 syfte att effektivisera det interna arbetet inom GR sker en samlad översyn av IT— och datafrågorna, liksom av ekonomisysteinet Avsikten är att ett nytt ekonomi—sys-tem ska iniplementeras inom GR under innevarande år.

4

Tillkommande uppgifter

Enligt beslut av Svenska Koinmunfhrbundets styrelse har GR tilldelats rollen som regionalt kommunförbund.Ar— betet med att fullgöra denna roll startade inom GR fr o in den 1 juli år 2000, men har påtagligt intensifierats fr o rn årsskiftet 2000/01, då övriga tre kommunförbund inom Västra Götalands län och paraplyorganisationen, Västsvenska Koinmunförbundens Sainorgan isation (Väst— Kom) bildades. För GR’s del innebär detta en rad till— kommande uppgifter i fbrm av olika samordnings— och samarbetsinsatser inom ramen för Svenska Kommun—

.

förbundet avseende bl a arbetsgivar— och avtalsfrågor, statliga utredningar, uppvaktningar etc. Vidare har GR en roll som forum för att kanalisera information och synpunkter mellan Västra Götalandsregionen och mcd leniskommunerna i GR, vilket bl a kommer att inklu— dera gemensamt utrednings— och förhandlingsarbete kring olika gränssnittsfrågor inom rehabilitering, psy kiatri, LSS, akutsj ukvård/hemsjukvård etc

En särskild tillkommande uppgift för GR fr o in innevarande år handlar ont dc sociala institutionerna, som fr o in den 1juli 2001 övertas från Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen. Ansvaret för drift och utveckling av institutionerna förs över till ett av de fyra komniunfcirbunden i länet gemensamt ägt bolag, be nämnt Gryning Vård AB. Utgångspunkten är att medel från de tidigare huvudinännen skall täcka bolagets be hov av startkapital, varefter verksamheten avses finan sieras av försäljningsmtäkter. Ågarfördelningen sker ut ifrån befolkningsunderlag och innebär att GR kommer att äga 54 % av aktierna.

Bolagets verksamhet omfattar 29 institutioner och 2 faniiljehemnsenheter med sainmnantaget ca 330 vårdplat—

ser. Dc berörda verksamheternahadevid årsskiftet 2000/

01 ca 450 anställda och den sainnianlagda budgetom_ slutningen uppgick år 2000 till ca 21 5 mkr.

Förstärkning av det egna kapitalet

Delvis har utvecklingen av den regionala verksamheten inom GR möjliggjorts av att GR har ktinnat ta i an språk disponibla resurser i form av tidigare års över

skott. Dessa resurser är numera så gott som helt fiirbru— kade. Detta begränsar GR’s möjligheter att i fortsätt ningen ha beredskap för insatser till följd av oförutsedda händelser, vilket hittills varit cii väsentlig tillgång i den regionala verksamheten.

Soni exempel på sådana insatser kan nainnas remiss yttrandet angående KomKoni, Projekt Korsvägen och etablerandet av ESGR. 1 alla dessa fåll har GR snabbt kunnat ta iintiativ till insatser som lett till mycket posi tiva resultat för Göteborgsregionen. Remissyttrandet angående KomKom medverkade till en kraftig ökning av de statliga medlen för infrastruktur till regionen och Projekt Korsvägen ledde till skapandet av ettVetenskaps— centrtmi/Universeum — båda satsningarna i nära sam—

verkan med näringslivet och högskolan/ universitet. Beträffande ISGR har utöver de initiala projekt— och utredningskostnaderna medel från GR tagits i anspråk dels för akticägartillskott på 3,9 mkr under åren 1996-2000 — som påverkar soimditeten, dels för att successivt

bygga upp ett aktiekapital, som idag uppgår till 2 mkr, och dels i form av ett lån på 2,7 mkr — som påverkar likvitliteten. Mot bakgrund av att GR som ägare inte har tillräckliga resurser för att framöver tillgodose be hovet av erforderlig kapitalförstärkning för ett fortsatt utveckling av ISCR har förbundsfullmäktige bemnyndi— gat förbundsstyrelsen att vidta åtgärder i syfte att åstad komma en förändrad ägarstruktur för ISGR.

Under 1998 påtalade revisorerna i en särskild skrivelse till GR den negativa utvecklingen av GR’s soliditet och föreslår en förstärkning av det egna kapitalet. Enligt re— visorernas bedömning är det nödvändigt med en lång siktig finansiell planering i en verksamhet av den typ som GR bedriver, varför en förbättrad likviditet och kapitalmässig stadga är önskvärd. Efter avslutad revi sion av GR för räkenskapsåret 2000 upprepar reviso rerna i skrivelse till förbundsstyrelsen sina synptmkter beträffande GR’s kapitalsituatiom och behovet av kapi— talförstärkning.

Under perioden 1 995—2000 har onisättrnngen inout GR ökat med 63% från 73 till 119 mkr. Samtidigt har GRs kassalikviditet minskat från 118 till 90%, och soliditeten från 13,4 till 3,9%. Om GR ej tillförs utöka de ekonomiska resurser förväntas en ytterligare n’iinsk— ning _{av soliditeten såväl år 2001 som år 2002 till ca} 3,0%.

Enligt tillgänglig statistik (Komnmntmnernas finanser år 1999) uppgick soliditeten år 1999 i samtliga komniti

naltörbuiid i landet till 1 iZcnoiilsliitt 10,3%, medan mot— svarande gemmomsmrt för GR —kommunerna var51 .8 %.

Ökade ekonomiska resurser

Irots ett krafiigt ökat nitresse och engagemang under de senaste åren från komimuierna for den regionalaverk samheten inom GR har kommunernas årsavgifter till

GR varit oförändrade sedan starten av ‘‘nya GR” är

1005. Fr o ni är 2001 ökades dock årsavgifterna med ca 3,9 mkr genom cii överföring av tidigare länsförbund—

savgifter till GR med anledning av dcii nya kommun— förbundsorganisationeii. Av detta tillskott har under år 2001 1, mkr överförts till VästKom, medan återstoden bidrar till att delvis täcka kostnaderna för de tillkom— inande uppgifter som rollen som konmnsunförbund inne bär för GR’s verksamhet.

Mot bakgrund av vad som redovisats ovan och med hänvisning till bifogade förslag till verksamhetsinrikt— ning är bedömningen inför verksamhetsåret 2002 att ökade ekonomiska resurser behövs för att vidmakthålla och utveckla den regionala verksamheteni enlighet med

förbundsstyrelsens och lednings—gruppernas intentioner. Detta är särskilt angeläget med tanke på att delar av verksamheten för narvarande finansieras med hjilp av överskottsmedel från SPI som är av tillfällig karaktär

och ianspråkstagande av de årliga resurserna för

beredskap. J<omrnunernas årsavgifter föreslås höjas med 2 kr per invånare innebärande ett tillskott till GR med

ca 1,7 mkr.

För att dessutom ge GR möjlighet att även framöver kunna ha beredskap för insatsertill följd av oförutsedda

händelser kvarstår behovet av en förstärkning av det egna kapitalet. Som revisorerna påpekar har GR behov av en tillräckligt stark kapitalbas för att självständigt, effek tivt och störningsfritt kunna bedriva sin verksamhetoch för att kunna fullgöra de uppgifter man är satt attsköta. Utvecklingen under de senaste åren med en fortsatt ök—

ningav verksamhetensomfattning och omsättning samt

ett ökat engagemang i ISGR och fr om i år i Grymng Vård A.13 har ytterligare accentuerat behovet av cr1 ka— pitalförstärkning. Sainmantaget innebär detta att ett ka— pitaltillskott i storleksordningen 9 mkr är erforderligt för att GR i enlighet med revisorernas förslag åter skall erhålla en soliditet niotsvarande den förbundet hade inn an förlusttäckrnngen i ISGR ägde rum. Budgeten före slås därför förstärkt med 9 mkr avseende eget kapital.

1 2001 års ekonomiska vårproposition aviserar te— geringen att den av riksdagen fastställda låneramnen för Göteborgsöverenskoninielsen även rar användas för att finansiera s.k. förgäveskostnader p sammanlagt 13,6 miljoner kronor. GR tilldelas enligt regeringens förslag drygt 3 mkr.

Bidrag till andra regionala verksamheter

GR lämnar sedan flera år bidrag till andra regionala

verksamheter, främst till \Jästkuststiftelsen, Göteborg & Co och Business Region Göteborg (f d Näringslivsse—

kretariatet).

Beträffande bidragen till Västkuststiftelsen och Gö-teborg & Co är bedöninnigen att ev ökade bidrag till dessa verksamheter inte kan prioriteras inom ramen för GR’s budget med hänsyn till de förutsättningar för verk samheten inom GR under år 2002 som redovisats ovan.

Under innevarande år uppgår bidragen till Västkuststif—

telsen till 1,3 mkr och till Göteborg & Co till 1,1 mkr. Beträffande Business Region Göteborg AB (I3RG) har särskilda överläggningar ägt rum mellan kommun— styrelsernas presidier i GR’s medleniskonimuner om cii ytterligare utveckling av det regionala samarbetet inom näringslivsområdet. Till följd härav ingår tre represen-. tanter från GR i styrelsen för BRG och fr om år 2002 föreslås en ökning av den särskilda avgiften från nied lemskommunerna till BRG via GR från 10 mkr till 20 mkr.

Dessa förslag innebär saminantaget att GR under är 2002 kommer att lämna bidrag till andra regionala verk— saniheter enligt följande:

• Näringslivsfrågor/BRG 20,0 mkr • Naturvård/Västkuststiftelsen 1,3 nikr

• Turism/Göteborg & Co 1,1 mkr

• VästKom 1,6 mkr

Summa 24,0 mkr

Resursfördelning på olika områden

Till följd av vad som redovisas ovan och i bifogat förslag till verksamhetsinriktning kan olika förändringar kom— rna att aktualiseras som avsevärt påverkar förutsättning arna för GR’s verksamht under år 2002. 1 dagsläget är det därför omöjligt att i detalj precisera resursfördel— mngen på olika verksamhetsområden inom GR under nästkornmande år.

1 tabell 1 ges en samlad bild av årsavgiften till GR för år 2002 enligt ovan redovisade förslag.

Som underlag för bedömningen av verksamheten inom GR under nästkonimande r redovisas m tabeller—

mia 2—4 nedan intäktsutvecklingen under de senaste åren och medlemsavgifternas fördelning på olika verksam— hetsområden under innevarande år.

.

.

5

‘lhbt’ll 1

1”orsla,’ till ,,,edlenisa, ‘i/ till GR 2002 1’Kkt)

Förstärkning

av eget

varav till:

_{kapital av}

Avgift

Väst-

Gbg

Väst-

engångs

2002

BRG

kusts.

& Co

kom

GR

karaktär

AlL 1 998 601 38 33 47 1008 271 ALINGSÄS 2765 832 53 46 65 1 395 374 GÖTEBORG 36741 11 058 701 608 863 18535 4976 HÄRRYDA 2379 716 45 39 56 1200 322 KUNGSBACKA 5120 1541 98 85 120 2583 693 KUNGÄLV 2 926 881 56 48 69 1 476 396 LERUM 2768 833 53 46 65 1396 375 LILLA EDE1 1 017 306 19 17 24 513 138 MÖLNDAL 4419 1330 84 73 104 2229 598 PARTILLE 2 608 785 50 43 61 1316 353 STENUNGSUND 1 622 488 31 27 38 818 220 hÖRN 1158 349 22 19 27 584 157 ÖCKERÖ 930 280 18 15 22 469 126 Summa 66 449 20 000 1 267 1 100 1 560 33 522 9 000 krlinv 78,76 23,67 1,50 1,30 1,85 39,79 10,65

6

iibcll 2 PviL’dleuIsI’ifterIiasfdrdL’l;Ji;Jgpi erksii;iltcte,, 2001 Kkr)

Kkr

%

_{Verksamheterlaktiviteter 2001}

Gemensamt 5712 13 _{Gemensamma projekt 35%, politisk o adrn. ledning, info,}

sekretariat, ekonomi/personal, data 65%. Utbildning 14 100 31 _{Läromedel (sambruk AV- och lT-läromedel),}

Pedagogiskt Centrum 57%, utbildningssamverkan 43%.

Välfärd/kompetens 5050 11 _{Arbetsmarknad 16%, personalförsörjning 32%, sociala frågor 52%.} Planering 5740 13 Regionplanering 43%, trafik 24%, miljö 33%.

Kalk- o luftvårdsuppdrag 800 2 Kalkvård 25%, luftvård 75%.

Västkom 1560 3 Paraplyorganisation för kommunförbund.

Bidrag 12360 27 Bidrag till externa organisationer.

IhIrell 3

Förstärkning

]‘vledlei;isas’t,rifternas frrdelniug

på

kommuner

1 995—2002

(Kkr,)

av

eget

kapital av

engångs

Kkr

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

karaktär

ALL 1209 969 962 952 953 951 1372 1728 271 ALINGSÅS 0 1319 1311 1308 1310 1314 1894 2390 374 GÖTEBORG 13818 16987 11024 11016 17172 17284 25047 31764 4976 HÄRRYDA 1420 1090 1084 1081 1096 1108 1616 2057 322 KUNGSBACKA 2943 2305 2309 2313 2342 2375 3471 4426 693 KUNGÄLV 1723 1373 1374 1367 1375 1377 1 991 2530 396 LERUM 1700 1320 1312 1308 1309 1319 1902 2393 375 LILLA EDE1 327 509 504 498 497 488 100 879 138 MÖLNDAL 2708 2058 2056 2049 2059 2077 3009 3820 598 PARTILLE 1589 1219 1221 1217 1230 1230 1787 2255 353 STENUNGSUND 959 759 752 750 752 752 1 098 1 402 220 hÖRN 667 560 553 550 552 553 798 1 001 157 ÖCKERÖ 525 1140 439 439 438 1140 638 804 126 Summa 29588 30908 30908 30908 31085 31268 45324 57449 9000 krlinv 38,77 38,21 37,90 37,61 37,61 37,61 54,16* 68,11** 10,65***

* _{Ar2001 utökades}

iiiedlemsaviftenfrån 37,61 kr/my till

54, 16 kr/itw beroende på

ökad avgifi

till BRG

till lO iiikr

via

GR saint

nytillkomna uppgfrer såsom kommuiförbund.

**

År

_2002,

_{ufökuing av i;iedleinsaigijien från}

54, 16 kr/my till 68, Il kr/my beroende dels på ökad avgf

med

1,7 mkr till GR—verksamheten, dels

på

ökad

avrfr

till I3RGmed 10 mkr

(‘motsvarar

Ii, 95 kr/my).

** Är

_{2002,Jrstö;kiiinC}

av GRs

enia

kapital 9 i,ikr

(mI?otsvamr

10, 65

kr/iimv) /r lå,i’sikti’ frbdttmd

likviditet

och

kapöalmnässig stadga.

.

ibbehl 4

Externa intäkter fördelade

på

olika verksamnhetsområden 1999—2002 (Kkr,)

Medlemsavgifter

Övriga intäkter

Summa

1999 2000 2001 2002 1999 2000 2001 2002 1999 2000 2001 2002

UTFALL UTFALL BUDGET BUDGET UTFALL UTFALL BUDGET BUDGET UTFALL UTFALL BUDGET BUDGET

Kärnverksamhet Gemensamt 5 055 4 753 5 712 7 832 3 899 5 855 1400 6 800 8 954 10 608 13 112 14 632 Utbildning 13 950 13 950 14 100 14 100 60 173 63 552 62 100 62 800 74 123 77 502 76 200 76 900 Välfärd/kompetens 2 730 3 150 5050 5 050 11 423 13 886 10 050 10 000 14 153 17 036 15 100 15 050 Planering 5 595 56025740 5 150 6 584 2 783 2 500 1 100 12 79 8 385 8 240 6 840 Summa Kärnverksamhet 27.330 27.455 30.602 32.722 82.079 86.076 82.050 80.700 109.409 113.531 112.652 113.422 Övrig verksamhet Kalk- o luftvård 805 838 800 800 2 876 1 347 2 500 2 950 3 681 2 185 3 300 3 750 Västkom 0 0 1 560 1 560 0 0 0 0 0 0 1 560 1 560 Naturvård (Våstkuststitt.) 1 250 1 275 1 260 1 267 0 0 0 0 1 250 1 275 1 260 1 267 Näringslivsfrågor (NS/BRG) 600 600 10 000 20 000 0 0 0 0 600 600 10 000 20 000

Turism (Göteborg & Co) 1 100 1 100 1 100 1 100 0 0 0 0 1 100 1 100 1 100

1 tOO

Summa Övrig verksamhet 3.755 3.813 14.720 24.727 2.876 1.347 2.500 2.950 6.631 5.160 17.220

27.677

Förstärkning av eget kapital 9.000

9.000

SUMMA 31.085 31.268 45.322 66.449 84.955 87.423 84.550 83,650 116.040 118.691 129.872

VERKSAMHETSI NRI KTN ING

ÅR

2002

8

Regional utveckling

GR ir av regeringell utsett till regionplaneorgan. Re— gionpkinermgen bedrivs enligt särskilt program soni

antagits av förbundsstyrelsen och arbetet leds av led—

ningsgruppen för regional planering. fvlåleu i detta ar

bete är att fra• nija regionens sociala, iniljönsässiga och ekonomiska utveckling, motverka obalanser mellan oli

ka delariregionen och förstärka regionens konkurrens—

kraft i förhållande till omvärlden.

.

Regionpianeringens huvuduppgifter är att: • Lämna regionala synpunkter

• Följa regionala frågor

• Utreda regionala törhllanden • Följa statlig och kommunal planering

• Saniråda vid förändring av översiktsplaner och de— taljplaner (när dessa Gr regionala konsekvenser)

• 1 .ämna underlag i mellankommunala förhållanden • Underlätta information om regionala förhållanden

iiiellan och inom konununerna.

Inom ansvarsomrädetligger också frågor krnig bostads— försörjtnng,naturvrd och i förekornniande fåll närings

liv.

Regionpianeprocessens inriktning

Ledningsgruppen för regional planering har styrelsens uppdrag att utarbeta förslag till en regionplan, vilket inledningsvis beskrevs soni en ‘‘regional översiktsplan”

med tonvikt på den fysiska regionstrukturen. Alltefter— som arbetet frainskridit har detta utvecklats till att om fatta regional utveckling i en vidare bemärkelse — dvs

cii “regional utvecklingsplan”. Några konkreta direktiv

för vad denna plan ska omfatta Ilar inte givits. Under

arbetets gång har därför uppdraget tolkats som att den ‘‘regionala utvecklingspianen’’ ska innehålla ett antal rikt linjer (vägledande principer, gemensamma och av alla

inedlemskomniuner stödda utgångspunkter)fördels dcii fysiska planeringen i vid ben iärkelse, d v s mnarkanmvänd—

ning och fysisk infrastruktur, dels mer sektoriella utveck— lingsstrategier.

Sektoriella politiska mål

Som underlag för den övergripande regionala utveck lingsplanen har de olika politiska ledningsgrupperna, den

för regional planering undantagen, saint BRG formu leratmål för sina respektive ansvarsomnråden dvs arbets— marknad, sociala frågor, utbildning, trafik, miljö och

näringsliv. Målen, som i åtminstone ett första utkast fö relåg hösten 2000, har under våren 2001 analyserats i syfte att påvisa beroendeförhållanden och eventuella motsättnmgar.Analysen har lett till en dialog mellan (;R.s olika avdelningar varvid flera av mnålsättningsdokumen— ten bearbetas vidare i syfte att bl.a. lyfta fram viktiga sektorsövergniparide frågor.

Regionala analyser

Ett annat viktigt underlagsmatenial för den regionala

utvecklingsplanen är de ‘regionala bilder” som under de senaste åren tagits fram främst inom GR Planering

men äveninom GRKompetens och GR Utbildning och

regioiipliiiearbctet. Under v:iren 2001 har GR Plane—

mig med ntgåiigspunkt från de ‘‘Välfiirdshilder i Göte—

borgsregionen’’ (R Koiiipetenstagit fram, försokt

belysa sanibanden mellan regionens sociala polarisering och dess struktur vad avser hostader av olika slag.

Aven tortsattnnigs;’is tas ‘‘regionala bIlder’’ eller lit—

rednmgar fram soiii belyser torhidlanden och skeenden sous är av betydelse tor regionplanernigen

Kommunernas delakfighet

Arbetet ned dcii regionala iitveckluigsplanen niäste för att det ska bli verkningsfullt och leda fram till ett antal för inedleniskoniniunerna geiliensalnina riktlinjer ske i nära sanirad med kommunerna. För att ge koinnimnier—

na ett aktiv roll i planprocessen niäste en bredare krets

av kontinunalpolitiker och kotninutiala tjätistetitän in—

volveras. Samarhet nied konununerna konnuer diirfor att intensifieras och bli en allt viktigare del i ledmngs— gruppens arbete framöver. På tjänstemannasidan har ar betet redan inletts, hl a med temadiskussioner där före trädare firt kommunerna varit inbgidna att delta. GR

skall, oni koniniunerna så önskar, medverka i lokala/

kommunala sammanhang där politiker,tjänstemäli och

andra berörda parter mots och som “harare av budska

pet”föra ut regionplaneringens innehåll. Formerna för hur regionala arbetsmöten eller stormöten på ett breda re plan skall genomföras kommer att diskuteras vidare.

Så småningom kommeräven olika partnerskap (närings liv, statliga verk, intresseorganisationer in fl) att iiivolve— ras i regionpiarieprocessen.

Det har uttalats att eftersom delaktighetär ett nyck— elbegrepp när det gäller att ge trovärdighet åt region— planeringen får den pigående processen ta den tid soni b ehö vs.

Remisser

En av regionplaneringens huvuduppgifter är att följa statlig och kommunal planering samt att saniråda vid förändring av översiktsplaner och detaijplaner när dessa får regionala konsekvenser. 1 samband med program—

samråd, plansamråd och utställnirigssamråd yttrar sig si— ledes GR ont sådana frågor sunt bedöms vara av regio nal betydelse. Som underlagförolika ställningstaganden

används bl.a. de politiska målsättningar som nu finns framme.Allteftersom det regmnalaunderlag soni tas fram

för den regionala utvecklingsplanen utökas ök:sr också möjligheterna att bedöma och kommentera frågor sotu är av regionalt intresse.

Trafi k

_V%

Samordna planeringen av transport

infrastrukturen i Göteborgsregionen

GRs löpande arbetsuppgift att samordna planeringen av transportinfrastrukturen i regionen innebär att

• GR ansvarar fbr sainordniiig av all regional trans—

Q

portinfrastrukturplanering. dvs sidan planering som berörhela regionen eller två eller flera inedleinskoin— rnuner.

• GR representerar koninniiierna i olika organisatio—

n cr5 arbetsgrupperoch ledningsgrupper som behand— lar regional transportnifrastrukturplatiering. T ex (ö—

talci,mclsbaiman, /Ilrpor( ?es,’io?ms con/en’,tcc, ( 0—samua,betei, saint m olika [7d- och låani’crksutrcdmnnar. Representan—

()

ter från berörda niedleniskomninuner kan adiungeras till grupperna.

• GR ansvarar för utfornnnngen av remissvar över lit— redningar som berör regional transportinfrastruktur— planering och som tillstälits GR och/eller inedlenis— kommunerna. Utförniningen avsvaren skall ske i sam— råd med berörda kommuner.

• GR företräder medlemskonimunerna gentemot sta— tell och Västra Götalandsregionen i frågor som _berör

regional infrastrukturplanering. Till grund för GRs

ställningstagande ligger bl a Traimsportpoliliska nicilsätt

niuar och Transportstratci fcr (tboisreione,m.

.

. GR initierar utredningar om regional transportintra— strukturntbyggnad på eget initiativ eller efter frans— ställan från medlemskoinmunerna.

Den statliga infrastrukturplaneringen

Regeringens infrastrukturpropositiomi som ligger till grund forVägverkets, Banverkets ccli Västra Götalands— regionens planer har blivit försenad, men förväntas kom— uta under hösten 2001 1-Ichi planeringsprocessemi har på detta vis skjutits fratim ett drygt år.

För att Visa Goteborgsregmonensbehov när det gäller infrastrukturutbyggnader, har GR tillsammans med tra—

fikverken tagit fram dokumentet “Transportstrategi för (;öteborgsregionen’’. l)okumentet kommer bl a att ut göra ett underlag i ledningsgruppcns arbete med att ytt

ra sig över de statliga och regionala infrastrukturplaner soul koinnier.

DART

Utvecklingen av transportinformnatikeui visarattdet finns stora möjligheter att kunna bidra till att uppnå de tra— fikpolitiska inålen. Arbetet inom 1)AR’l (1)riftsättning Av Regional Transportmnforniatik) är ett liuigsiktigt och kontinuerligt arbete. 1 1 )ART-samarbetet deltar Vägver— ket, GR, Göteborgs konunun,Västtrafik 1 Göteborgs-.

onirådet AB saint, Polisen, l&ädduiingstjånsten och SOS Ala riii

GR har tillsamnniauis med övriga deltagare i I)ARI medverkat iVagverkets arbete _med att upprätta _ett

pro-gram förVäginförmatik1 Göteborgsregionen. Program—

mnet ligger delvis till grund för desatsningar som nu görs

pa tramisportmmtformmiatikimiommiGiiteborgsöverenskonnnel._

Göteborgsöverenskommelsen

GR. skall under dcii tid överemiskonimelsen genomförs, det vill säga t.o.m utgången av 2002,fördela GRs andel av investeringsmedel. Fördelningen sker enligt en upp—

niittad prioriteringslista som tagits tram i samråd med regionens kommuner. GR har iivetm huvudansvaret för

sainordmng av projekten ihela paketet och för den över— gripande inforniationen Detta görs tillsanimnans med Vägverket, Göteborgs konimnun och Västtrafik i Göte— borgsonirådet AB.

Europakorridoren/ Götalandsbanan

Götalandsbananårenplanerad järnvägsförbindelsemcl—

lan Stockholm och Göteborgvia Borås, Jönköping, Ein— kopitig och Norrköping. Fiirbunclsstyrelsen har beslutat att i större utsträckning engagera sig i anstrangningar— tia att få Götalamidsbanau utbyggd.

1 mars 2001 genommifördes cmi samnmnamislagmi imig av

Projekt Götalandsbamian och Edrernuigemi Europakorri—

doren. GR konmu er att ha två represeumtanter i styrelsen

för Europakorridoren. GR. immnehar även ordförande posten.

Kontakter med medlemskommunerna

Som _{ett led i att intensifiera ledningsgruppens kontakter} med politiker i medlemnsknmnmunenmma bjöd lednings— gruppen år 2000 in kounmumipolitiker 1 nämnnder med ansvar för trafik— och planeringsfrågor fbr information och diskussion om trafikfrågor. Liknande trä fTar kom— mer ledningsgruppen att genomföra kontinuerligt.

Airport Regions Conference

Airport Rcions (onfrence, ARC, :ir ett nätverk av

regioner och koinniuner med mnternattonella flygplat— ser. Svttet med ARt hr att geniensaint ta tillvara (len regiomiali och lokala politiska nivhits intresse når det galler (le positiva och negativa effekterna av att ha en inter nit ionell flygplats mani sitt oniråcie. Med ARC skapa des ett tortun för att utveckla kunskap och kompetens m trägor alma Ilygets och regionens utveckling. Man arbe tar inom fyra områden: rvliijö, Näringsliv och arbets— marknad,] illg:inglighet/Regional planering och Saker— het.

GR representeras av cmi teknisk och en politisk dele

gat i arbetet, vår tekniske delegat är ordforande i ar betsgruppen för näringsliv och arbetsmarknad.

Miljökvalitetsnormer

Foratt klara mniljökvalitetsnornien för kvävedioxid från den 1 januari 2006 behöver ett åtgärdsprograrn upprät tas. Ledni igsgruppen för miljö har tagit initiativ till detta och ansökt om statliga medel. Om GR får uppdraget kommer medstor sannolikhetäven ledningsgruppen för

trafik att bli berörd.

1 1

-.

.

M il]ö

Miljömål för Göteborgsregionen

GR har lagt förslag till iniljöpolitiska målsättningar —

iinljönuil för Göteborgsregionen. De iniljöpolitiska niälen för(;ötthorgsregioiwii har inriktats på vad GR. och dess niedlcinskoininuncr kan och bör göra för att skapa cii

O

ur illa .ispektcr tillfredsstallande inilio 1regionen för si-iiti levande soni koiniiiande generationer av nein-niskor, djur och vaxter. Miljötitålen har reinissheliand— lats i nicdlemskoniniunerna. Remissvaren ställs nu sam—

man och komnier att utarbetas i det slutliga förslaget till iniljöntålförGöteborgsregionen.1samverkanmedkom munerna kommer under året olika nyckeltal att tas fram syfte att kunna följa utvecklingen på miljöområdet i

12

regionen.Arbetetären del av GRs arbete meddet regi onala utvecklingsplanen — regionpianen. GRs fortsatta miljöarbete kommer att ha sin utgangspunkt i (le före—

slagna miljömå]en.

Milj öprojekt

1 samarbete med kommuner, företag, iiiyndigheter och andra organisationer genoiiiför GR olika projekt för att förbättra miljön i regionen. Många goda exempel pi iniljövårdande insatser görs i kommuner och företag. Projekten har ofta rönt såväl nationell soni niternatio— nell uppinärksanihet. En viktig dcli arbetet är att sprida

.

kunskap omprojekten förattöka iniljötnedvetandet hos invånarna och företagen.

GR kommer under 2002 att, oftast i saniarbete med andra organisationer arbeta med bl.a. följande projekt:

• Miljödiploniering av företag mm. som olika bran scher

• Regional energirådgivnuig

• Miljöskyddsfrågor — samordnade tillsyns— och infor— niationsprojekt som itsitieras i Miljöskydds—, Livsmed

els— eller Miljochefsgrupperna

• [>lattform för miljöanpassad produkaitveckling ‘‘The Gothenburg Group’’. En implementering av resulta ten från projekten Ren Sinörja, färgprojektet Säkra stryktips, fläcksprojektet, Mindre gift på drift in fl.

• Arbetet med att säkerställa möjligheterna att genom infiltratiori av ytvatten från Mjörn i grustäkten i Gråbo producera konstgjort grundvatten för regionens frans— tida dricksvattenförsörjnmg fortsätter. Detta arbetet ligger helt i linje med de riktlinjer för vattenanvänd— ningen som anges i de Miljö mål för landet som fast

ställts av Sveriges Riksdag.

• Kanshiet har också fått i uppdrag iv ( ;Rs _{styrelse att}

utreda de organisatoriska forutsatinnigarna för dcii framtida dricksvattemiförsömjningen i regionen.

Samordning av kommunernas

miljöarbete

1-or att —— Vid behov — kunna samordna nultoarbemet _i ii iedleinskouunutterna koiliiiter iterkorimiande Inoteit för itiforruations— och ertarenhetstitbyte attanordnas med iniljönämndernas presidier, iniljöchelör, iniljöskyddsiri_ spektörer respektive livsuiedelsinspektörer från regio— nenskommuner.

Uppdragsverksamheter

GR har uppdrag att adnunistrera följande verksanihe— ter:

• Rtyioiialt ln/h’årdsprograni

Samarbete mellan GR, ntedleniskonnnnnerna, före tag, länsstyrelsen ni. fl. för att övervaka och förbättra luftkvaliteteii i Göteborgsregionen

• Gata itlvs vattenvårdsförbmuid

En frivillig sarnnianslutning av konnnuner och före tag soni påverkar eller påverkas av Göta älv och dess bifloden. Förbmidet har till uppgift att upprätta kon— trollprograni för vattenkvaliteten i älven samt att ver

ka för god vattenvård.

• Kalk’ni;ig av ]trsurade sjöai och vattendrag

1 samverkan med kommuner, länsstyrelser och andra nitressenter planerar och genomför GR årligen sjö—

och helikopterkalkningar i regionen. • Saiiiverkan inom djn tsk yddstillsyncii i rtiO iieli

Sociala frågor F%

Utveckling hittills och i framtiden

1 )et svenska s.unhället har under 1 9)0—talet genomgått

cii rad förnidriiigar Som påverkat alla medborgare. 1 stort kan det konstateras att den nordiska modellen med en i torsta hand generell valfardspolitik bestar. Samti digt har självklart både individer och grupper påverkats av de olika förändringarna. Eftersom det generella svens ka viilfiirdssystemet 1stor utsträckning är knutet till lön— earbete, har den enskilt viktigaste fäktorn naturligtvis varit arbetsniarkiiadsliiget. Då det nu skett en markant förbattnng av arbetsiriarknadslaget ser vi att de grupper som i dag inte fått plats på arbetsmarknaden är de som redan nnian nedgängemi hade de sämsta forutsättningar_

na att få jobb. Bland de grupper soni haft en svag ställ— mngi relation till välfiirdssysteniet återfinnsframför allt ensamförsörjande föräldrar(iregel kvinnor) och invand—

rare och ungdomar. L)et rör sigom grupper som gene—

rellt har en svagare förankringpå arbetsmarknaden och vars försörjmngssmtuation oftare präglas av svårigheter. Såväl långtidsarbetslöshet, låga inkomster och socialbm—

dragsheroende är vanligare bland dessa grupper än bland andra. Men de är också utsatta när det gäller områden

som hälsa, sociala relationer, trygghet osv.

När det gäller ungdomarna talaren del för att deras svaga förankring på arbetsmarknaden och låga inkom ster beror på att debefinner sig i en övergångsfas mellan

utbildning och arbete, mellan att bo tillsammans med föräldrarna och att bilda egen familj etc. Trots detta är

det viktigt att söka motverka de sociala svårighetersom

jr förknippade med ungdomarnas etablering så att de

inte leder vidare till en mer långvarig utsatthet.

För deensanmförsörjande föräldrarna framträderdock

en mer bekynunersani bild. I)e redovisar en mer utsatt

situation på de flesta områden. De har en svagare för ankring på arbetsniarknaden, låga inkomster och fat— tigdoin ärvanligare fErekoininande. De har oftare brister

m sociala relationer och de år i högre grad än andra ut

satta för våld och hot. Det finns också indikationer på att deras situation utvecklats negativt under mimttiotalet.

Här är insatser soni gör det lättare för föräldrar att för ena förvärvsarbete med ansvar för små barn viktiga. Detta gäller även i ett perspektiv där ett ökat barnafö— dande år viktigt ur ett befolkningsperspektiv.

Aven invandrarna tillhör de grupper soni stöter på mera problem. Detta visar sig genom gruppens högre arbetslöshet cell lägre förvärvsfrekvens, lägre inkomster

och storre socialbmdragsberoende. ( )imm sanimiia förvärvs. frekvens skulle appliceras på nivandrare som på landets

befolkning totalt, skulle detta innebära att för hela riket

ca 200.000 personer kunde tmllloras arbetskraften Det

finns också en tydlig ‘‘etnisk boendesegregarion’’, även om det saknas bevis för att denna skulle bidra till in— vandrarnas svaga stälhimrig på arbetsmarknaden och de ras sämre ekonomiska situation.

Ser vi framåt är det några riktigt stora frågor som kom

mer att ha avgörande betydelse för flertalet av invånar

na i Göteborgsregionen.

En är hur vi byer cii rctiiou mcd så små &‘lyfior soom oiöjlit nicilan invånarna.

För att vår region ska bli en så bra plats att leva och arbeta i är detviktigt att det finns en social saminanhåhl-tung utan stora spänningar mellan olika rcgiondelar.Vik— tigt för delaktmgheten är här att sysselsättningsgraden ökas, vilket också innebär att behovet av forsorjningsstöd/so— cmalbidrag minskar. 1 det längre perspektivet inställer sig ocksåfrågan om hursituationen i en regiondel kan kom-— rna att påverka situationen i andra kommundelar. En stor utmaning som vi har framför oss är den demogra fiska uweckhngcn. Göteborgsregionen kommer på sam— rna sätt som andra regioner att få se befolkningen bli allt äldre. Även om de flesta äldre koIImnler att vara vitala,

kommer allt fler att bli beroende av stöd, vård och om

sorg. Aven (len tekniska utvecklingen bidrar till att allt skröphigare och sjukare människor kommer att bo kvar hemma. 1—lur ska vi klara att få tillräckligt många , rätt utbildade personer soni vill arbeta inomvård— och om—

sorgssektorn?

Det regionala engagemanget

Inom det sociala området svarar respektive kommun

primärt för verksamhet och planering. 1 vissa sanmmtman—

Ilang när det gäller kontakter med myndigheter på re gion— eller riksnivå är det rationellt att GR—konmmu— nerna samverkar.

Viktigt är också att GR kan fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte, där utvecklingstendenser och prak tiska exempel kan föras fram.

Sedan en lång tid tillbaka har en viktig uppgift varit att bistå kommunerna när det gäller kompetensutveck— ling. Många gånger har inte den enskilda kommunen

1 .3

.

.

underlag fl)r att si:il’ ordna en utbildning, medan detta jr iiiöjligt1 ett regionalt perspektiv. J)et är dessutom en extra dimension i sig att tortroendevalda och personal

lär niöjlighet att tråtTas över konimnungränserua. 1 vissa fil! har också niedlciuskonunnnerua nppdra— git till (1& att bedriva viss social verksamhet, ex. de sociala institutionerna och sociaLirbetare knuten till po

isens narkotmkarotel

GR som kommunförbund

Sedan 1 januari 2001 fungerar GR också som regionalt koniinunförbuud.Av ile nytillkoniniande uppgifterna fal ler de flesta på det sociala oimirådet

Viktiga uppgifter blir nu att bygga upp samarbetet

0

dels mcd kommuimriförbundens gemensanuna paraplyer— ganisation VästKomn, dels med Västra (iötalandsregio— nen

Personalförsörjningen inom vård och

omsorg

1-lär förtsätter arbetet soni påbörjades med en kartlägg—

1 4₁ nnig av komimniernas rekrytermgsbehov. Under en fl— oårsperiod behöver GR—konununernas vård och om sorg rekrytera ca 1 5.000 personer, förutsatt att verk samheten bedrivs på samma nivå och i samma former som för närvarande. Av detta rekrytcringsbehov beror den alldeles övervägande delen på naturlig personalom— såttning, niedaji der bara till en mindre del beror på en ökande andel äldre.

Vi kan i dag se tvi viktiga områden där personalsi— tuationenärbekynunersani, och där ingen klar tendens till förbättring kan skönjas:

— ohälsa/sjukskrivning — hög andel deltidsarbetande

1 )et är viktigt att konstatera att det primära ansvaret för personalförsörjni igen naturligtvis åligger varje kommun. GR:s engagemang sker här på olika sätt. Dels fungerar GR som en gemensam plattform för medlemnskommu— nerna vid diskussioner med Länsarbetsnäninden. Dels saniordriar GR vissa aktiviteter som med fördel bedrivs av kommunerna gemensamt.

— under år 2001 fullföljs det påbörjade informations—

kampanjen “Vi behöver dig!”

— niedlemskomniunemna erbjuds inom ranien för ‘‘Vin

na—vinna—projektet’’ att iried stöd av arbetsförnied— lingen utbilda hel— eller deltidsarhetslosa inom vård— området, där kommunen samtidigt garanterar en fast anställning

— för att stödja redan anställd personal planeras mötes—

platser där vårdpersonal kan mötas över kominungrän— serna för koinpetensutveckling och erfarenhctsutby—

De sociala institutionerna

l)e fy’ra konnnunförbunden iVästra (;otalandsrei.,’ionen

kommer att f o ni 1 juli 201)1 att via det nybildade bolaget Gryumug AB att ta over ansvaret för de sociala Histmtutionerna m Vastra (;ötaland. Verksaniheten onifat tar ca 3.30 vsirdplatser och 451) anställda

Konununerua behover hår utveckla sin roll soni kö pare av platser på ile sociala imistitutionerna.

Psykiatrin

Gk—koinnitnierna har tagit initiativ till att det nu be slutats genomföras en översyn av verksainliets— och an— svarsfrågoriia när det gäller både vuxen— sanit barn— och ungdoinspsykiatrmn. l3risterna antas dels bero på olika uppfattningar om respektive huvudimians ansvar och dels på bristande samverkan iriellan berörda ‘irdgivare. Syf tet med översynen är en enhetligare tillänipning av an— svarsgränserna i regionen och en förbättrad samverkan

mellan berörda vårdgivare. Arbetets inriktnuig ska vara att samverkan mellan vårdgivarna skall fungera så väl, sett ur ett patmeutperspektiv, att patienterna uite märker att huvudmännens ansvar är delat och att de passerar organisatoriska ansvarsgränser. Nuvarande huvudman

-naskaps— och ansvarsgränser för den vnxenpsykiatriska

hälso— och sjukvården enligt överenskommelserna från 1995 och 1999 skall inte ändras. Översyneim sker inom hela Västra Götalandsregionen och samnordnas för koni— munförbundens del av VästKoni. Uppdraget skall ge nomföras under år 2001, och kunna börja tillämpas prak tiskt från år 2002.

Socialarbetare hos polisens

narkotikarotel

Ett nytt samarbetsavtal har slutits där flertalet medleins— kommuner gemensamt finansierar en socialarhetare (Gö teborg finansierar sedan tidigare tre socialarbetare) knuten till polisens narkotikarotel. Ca ‘/4 av de ungdomar poli

sen här kommer i kontakt nied kommer från förorts—

kommunerna.

Den nationella handlingspianen för

hälso-och sjukvården

Regeringen avsätter under en fyraårsperiod, 2001 —2004, medel för utveckling av områden med fokus på verk samheter där kommuner och landsting/motsvarande samarbetar. Det gäller bl. a psykiatrin, läkarimicdverkan inom äldreomnsorgen och kompetensutveckling av pa— ramedicinsk personal. Av ile statliga medlen erhåller landstingen 70% och koimimunerna 30%. GRs roll blir här att stödja kommunerna i arbetet med dessa samnar— betsfornier.

Den nationella handlingspianen för

äldrepolitiken

Uiider år 2001 avslutas de geinensainnia utbildnnigs— program på hogskoleiiivä SON] GR •inordnat för arbets—

ledare inoiii medleinskoi mnunernas vård och omsorg.

Utbildningarna har kuimat finansieras genom statligtsti— niulansbidrag. En utvärdering sker av de genomförda

atb i Id ni n ga ri ia

Förutom mera traditionella arbetsledarutbildiiingar, har lOir iven satsats på nya områden såsom samarbetet mellan kommun och fåivilligorgan isationer.

Anhörig 300

Under är 2001 avslutas der statligt initierade projektet Anhörig 300, soni syftar till att stödja de personer som vårdar en anhörig. Själva utvecklingsarbetet sker i res pektive kommun, medan GR har rollen soni regional sainordnimigsorganisation och länk till Socialstyrelsen.

En mycket viktig roll är att via FoU i Väst bistå

kommunerna m utvärderingsarbetet av Amihörig 300,

medan den regionala rollen i övrigt handlat om att or ganisera erfarenhetsutbyte och komnpetensutveckling.Av medel soni tillförs kommunerna som ett resultat av den

sk. “Försvarsuppgörelsen” finns möjlighet att använda

del av dessa för anhörmgverksamliet. Kommunerna har nu att ta ställning till hur arbetet med arihörigfrågorna kan drivas vidare.

Nyckeltal äldreomsorg

Årligen utarbetar niedleinskoininunerna nyckeltal för åldreoinsorgen. Dessa har utvecklats från att tidigare varit mera av statistikuppgifter till att iriera få karaktären av en lärande process. Numera sker också enformav kom munövergripande benchmarking, med utgångspunkt från nyckeltalen. Den sociala ledningsgruppen har uttalat att nyckeltalen successivt bör utvecklas mera utifrån ett bru— k a rpe rsp e ktiv.

Den regionala utvecklingspianen

c;Rs arbete mmmcd den regionala utvecklmngsplanen leds av presidierna1 GRs olika ledningsgrupper.Arbetet koimi—

mer att intensifieras hösten 2001 och beräknas pågä under hela 2002. På lite längre sikt kan detta arbete få stor betydelse för regionemis arbetsmmiarkmiad.

Välfärdsbilder 1 Göteborgsregionen 2001

Under 2001 sammauställs den ‘‘tredje generationen’’ Välfiirdsbilderi Göteborgsregionen. .Vältärdshilclerna ska ses som ett tillskott till det regionala planeringsunderla— get kopplat till Regionalutvecklingsplanen.

Syftet är att över tid kunna följa regional välf.irdsut— vecklirig och då lyfta fram nya trender som kan ha ef fekter för den regionala välfiirdsutvecklimigen.

Förväntade regeringsinitiativ

— regernigen har aviserat cii lagstiftning som följer upp

försökslagstiftruingen om finansiell samverkan mellan kommun, sj ukvård och försäkringskassa.

— 1 bugetproposmtionen har aviserats åtgärder för att öka

andelen heltidsanställda inom kommunerna

— ett förslag oni maxtaxa inom äldreomsorgeri kom—

mer att presenteras

GR bör för regionkominunernas räkning följa upp dessa

förändringar.

Socialbidragsstatistik

Halvårsvis insanilas och redovisas socialbidragsstatistik från GR—s niedlemskomniuner.

Stöd för kunskapsutveckling inom

socialtjänsten

GR kommer att noga föl1a upp de intentionerSOul re

geringen aviserat när det gäller att strukturera, planera och genomföra kompetensutvecklingför personaleninom det sociala området. Områden som av regeringen sär skilt pekas ut är:

— skaffa ökad kunskap om effekterna av socialt arbete

— ledarskaps- och organisationsfrågor — socioekonomi

För den fortsatta utvecklingen kommer kommer FoU i Väst att spela en viktig roll.

.

.

Arbetsmarknad

Allmänt

Sedan nagra ar tillbaka har arbetsmarknaden kraftigt förh.ittrats 1 ( teborgsregionen 50111 1 ovriga Sverige.

F)en registrerade arbetsloslieteii har gått

ned

och syssel— sattnliigen ökat. En danipnnig av konjunkturen har ni:irkts detsenaste året Ii;iiiiför allt inom branschen tele— kom och nu senast moin bilindustrin. Iiiom andra bran scher noteras ingen motsvarande avmattning och (len niheinska köpkraften bedöms fortsätta att öka de när maste åren. Arbetsmarknaden är fortfarande ‘‘het’’ inom

0

Göteborgsregionen och arbetslösheten börkunna mins—

kas ytterligare.

l.)en deniografiska utmaningen är stor i Göteborgs—

1 6

regionen liksom i övriga Sverige. Medelåldern är hög

inom den s k arbetsföra delen av befolkningen, dvs 20— 64 år. Många kommer att gå i pension iuoni de när maste 15 åren. Soni exempel kan nämnas att år 1970 så fanns det på varje 100—tal personer i arbetsför ålder (20— 64 år) 24 personer soiii var 65 år eller äldre. Motsvaran de relation trettmoår senare, dvs idag, är 29 på 100. 0111

ytterligare trettio år (2030) bedöms relationen vara 44 på 100.1 De framtida befolkningsförändringarna inne— bär att farre personer m .srbetsför ålder ska försörja allt fler. Det innebär att det är oerhört centralt att så många personer som möjligt i arhetsfZir ålder också har eller

• kan forvirva ett reguljärt jobb. 1-lär finns det ett antal utnianingar bl a:

• Sysselsåttniime,i behöver öka i Göteborgsregionen.

År

1990 var sysselsättmnngeii2 cirka 5% och nu tio är

senare är nivån sex till sju procent lägre. Sysselsätt—

rimngen ar betydligt lägre m äldersgrnppen 55—64 år och bland personer med utländsk härkomiist.

• 7lrbirslosIi(’ten är fortfarande hög. De senaste årens hög

konjunktur har gladjande nog inneburit att den re gistrerade arbetslösheten minskat med över hälften sedan 1997. Men det utkristalliseras också en alltför stor grnppinanniskorsom av olika skäl sedan en läng re tid haft svårt att få fotfäste på den reguljära arbets— marknaden. Utsatta grupper är här fortfarande invand rare, lågutbildade samt de som är över 55 år.

1& cgeriiigens finanspl.in prop 2000/01:100

2 _{Andel reguljart sysselsatta}

åldrarna20—64 r

• .Sj;iL’4’ni,,i,it’,is _{ökningst;ikt jr oroande. Behöver ar}

betslivet och pr( d nk tionstakten en anpassnnig till den idag betydligt hogre niedelåldermm bland niedarbetar— na? En viktig diskussion som också accentueras av att en höjd pensionsilder är föreslagen.

• Enligt niåmigas bedonunng konimer/artbi1d,nii ai’ re dan anstal/da att betyda mycket för företagens, regio_ nens och arbetsmarknadens utveckling. Den tekniska och strukturella förändringen inom arbetslivet går fort och ställer krav på ny kunskap hos niedarbetarna. De y;ljre nyntbildade som träder in i arbetslivet är för få. Dcii stora niajoriteten är de redan anställda niedarhe— ta rna.

• [orcby,a arbetslöshet och utanförskap bl a genom att minska dcii andel av de ungdomar som inte fullföljer g}’nillasi(’t med godkända betyg. Eftersom efterfrågan på läguthildad arbetskraft förväntas sjunka i framti— den är detta centralt. Vuxenutbildnuigen är här också ett viktigt redskap.

• Mniska det ofrivilliga deltidsarbetet.

Motiv för

ett

regionalt engagemang

När det gäller arbetsmarknad så är Göteborgsregionens

kommuner intimt förbundna med varandra. Flera fak torer pekar på detta och tydligast är kanske arhetspend—

ii igen. Konimunernas geografiska gränser har ingen avgörande betydelse för arbetskraftens rörlighet. Flera av de jobb som kofrimner till eller växer upp i Göteborg söks av eller tillsätts med invånare frän kranskommune— rna.Jobh dyker upp i kranskommunerna som Götebor gare söker och får. Kan pendlingsavståriden i tid mins kas ytterligare så blir Göteborgsregionen en ännu mer sammanhållen arbetskraftsregion.

Skillnader inom Göteborgsregionen finns. När det gäller såväl sysselsättning som arbetslöshet s skiljer sig denna från kommun till konunun. Sysselsättningen är

genomsnittligt högre i kranskominumierna

borg och dcii registrerade arbetslösheten är betydligt la gre.

De nordöstra stadsdelarna avviker markant från både

kranskonimnuner och övriga stadsdelar i Göteborg när

det gäller såväl sysselsättning som arbetslöshet i negativ mening. När dessa parametrar också paras med t ex ut— bildningsnivå, ohälsa samt behov av försörjningsstöd så framträder en tydlig bild av social polarisering Göteborgsregiomien. En polarmsering och tudelning som förstärkts den senaste tioårsperioden och som i sin tur

begränsar människors och darnied regionens inojlighe ter att utvecklas.

Fftersoin kotnnitiiierna jr ilitililt torbundria med varandra iiär det gäller arbetsmarknaden oh dess ut— veeklnig så finns det ocksa starka motiv tor gemensamt agerande flir att

• oka sysselsattnuigen • minska arbetslösheten

• niinska den sociala polarmseringen och tudelningen Ytterligare motiv får ett gemnensanit agerande är att konununerna år en stor aktor på arbetsmarknaden och samnulantaget dcii största arbetsgivaren m regionen —har ett eget personalfirsörj n ingsbehov och svarar för dcii infrastruktur,i vid bemärkelse, som i många avseenden

jr avgörande för toretagens möjligheter att utvecklas Att bidia till att öka sysselsättningen, niinska arbets lösheten och dcii sociala polariseri igen är av flera skål det övergripande niålet fåSr ledningsgruppens arbete. Det har betydelse bl a for regmonens möjlighet att utvecklas, skattekraften, den offentligt finansierade välfiarden, män— niskors (lelaktighet respektive titanförskap saint själv känsla.

1 takt med att arbetsmarknaden ftiråndras av bl. a. konjukturella och strukturella orsaker, s förändras även former för arbetsmarknadspolitiken även om grundidkn kvarstår. Dvs att rusta människor så att de kan ta de lediga jobb som finns, saint varna grupper som har cmi utsatt situationen på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadssituationen soul präglar Göteborgs regionen idag är också i hög grad beroende av en fram gångsrik utbildning och närmngslivspolitik, bostads —och socialpolitik samt frågor som gäller transport (ich miljö. För att påverka arbetsmarknaden krävs det ett långsik tigt och sektorsöverskridande arbete.

Verksamhetsinriktning

Ledningsgruppen ska inom arbetsmarknadspolitiken fränist tillvarata och agera utifrån medlemskoinmuner— nas intressen, medverka till idé— och erfarenhetsutbyten samt driva regionala projekt.

Fokus ska vara på insatser som stinsulerar sysselsätt ningen och den reguljära arbetsmarknadens utveckling

nieji också på insatser sunt möjliggör ett inträde (eller äterinträde) på arbetsmarknaden för de personer soni riskerar bli eller varit arbetslösa under lång tid.

1 syfte att bidra till de gemensamma regionala mälen

att

* _{öka sysselsättningen} * _{minska arbetslösheten saint}

titan få rskapet

föreslår ledmngsgruppen för 2002:

Prioriterade uppgifter; gemensamma

projekt samt bevakning

Att öka

dcii

etniska iiiant/i1den bland koinnin—

iicrnas

(lust

lida

Styrelsen har gett lednumgsgruppen i uppdrag att bistå

konununerna i deras strävan att öka dcii etniska iuårig_ Cilden bland sina anställda. 1 )et första årets arbete har karaktäriserats av olika utbmldnuigs och mtiförniations insatser sanit ett intensivt erflirenhetsutbyte. 1 )et är nu dags för ett andra steg som syftar till en reell rekryte—

r ing. Komnimnierna har ett stort rekryter uigshe hov av

personal nions flera verksamnlietsoniråden

Lii geniensani projektlednmng för att frånija dcii re

ella rekryteringen är under bildande med kommimimuner— nas ledande tjänsteinäil samt lansarbetsdirektöremi. Ut— gångspunktemi i arbetet :ar att konuniniemna nier

preci-serat ska ange sina rekryteringsbehov de miärinaste tre åren och att denna bild sedan ska inatchas mot Göte— horgsregiouens illa arbetssökande. Konimunerria bör också ange om det inom något särskilt verksanihetsom— räde och på någomi befattning är av särskilt värde om en person kan rekryteras som har en mnångkulturell kom— petens — detta ur ett verksarnhetsperspektiv.

De nordöstra stadsdelarna är ur detta perspektiv stra tegiskt viktiga områden. Till antalet finns här flest ar betssökande.

Det fortsatta arbetet föreslås bedrivas med de med— leniskoummuner som vill (ich kan gå ni m ett mntensmfierat regionalt arbete.

“

l/inna— Vinna—projektet” med tdnsarbetsnäriin—

(len

Proiektets ena del syftar till cmi effektivare arbetsmark— nadsutbildnirig riktat mot vård och omsorg nied en av länsarbetsnämnden fmmmamismerad banclledd arhetsplatsför— lagd praktik. Den andra tIden syftar till att erbjuda del— tidsarbetslösa inom vård och omsorg kompletterande arbetsniarknadsutbildningar på deltid i syfte att de efter genomgången utbildning ska erhålla ett heltidsjobb. En saniplanering förutsätts mellan arbetsgivare, arbetstaga re och arbetsförmedling.

Projektet har sedan årsskiftet tagits över av den soci ala ledningsgruppen. Ett gemensamt ansvar för hur pro

jektet utvecklas kvarstår.

Den regionala uwecklingspianen

Gas arbete med den regionala utvecklingsplanen leds

av presidmerna i GRs olika ledmnngsgrupper. Arbetet

kommer att intensifierasi höst och beräknas pågå tmmider

hela 2002. På lite längre sikt kan detta arbete få stor betydelse för regionens arbetsmarkmiad.

Ldngtidsarbetslöshet och

ii

tanftirskap

Statens svarar för arbetsmarknadspolitiken. Idag råder en efterfrågan på arbetskraft och många tidigare arbets lösa har fått jobb. Dock finns det grupper som fortfa rande inte fått ett fotfäste på arbetsmarknaden och till

.

17

.

.

antalet ar denna grupp tydligt storre än för 10 ar se— din.Risken r ait arbcrsloshett.ii perinaneiltas för dessa

ni miii sk (1 r.

1 augusti 20(B) infördes den s k Aktivitetsgarantni. Regeringens och riksdagens intention iried gararitiii var att den skulle vara längsiktiride arbetssattet ‘‘siniska ligt’ och individuellt anpassat med niotiverande och handledande insatser— ett relativt personalkrävaiide ar

bete. Motiven för detta arbetssätt var bedoniningen av dc längtidsarbetslosis behov för att komunia ut på arbets— inirknaden gell. 1 )etta oavsett vilken försorjning de råkar ha. Aktivitetsgarantni ska även erbludas som insats om n personer riskerar bli långtidsarbetslösa.

1 vårpropositioneii förslås cii torandring av spelreg— lerna vilket delvis sätter de ursprungliga uitentionerna ur spel. Fri s k övergångsarbetsniarknad diskuteras ocksa för dciii som verkar ha suiå niöjhgheter att 13 ett jobb på dcii reguljära arbetsmarknaden. Former for och fl— nansiering av en övergängsarbetsiriarknad år at bety—

delse och ska aktivt bevakas

Utifrån hur aktivitetsgarantiii i praktiken hitintills formats är det synnerligen viktig med en fortsatt be—

1 8

vakning av utvecklingen och beredskap för initiativ. Flera av de intentioner soni faims i iirspruugsförslaget har AMS och arbetsförniedlingarna inte kunnat fullföl ja.

Pt’rsoiialförsörjniiag iiioiii t’ård och oiiior

Detta är ett lårigsiktande arbete som startade for drygt två år sedan. Arbetet leds nu av ledningsgruppen för so ciala frågor. Ett antal aktiviteter sanilas under denna rub rik bl a rnarknadsföringskanipanjen ‘‘Vi behöver dig” saint riktade uthildningsiusatser för ornsorgspersonal inom äldre och handikappomrisorg.

Pet fortsatta arbetets inriktrung diskuteras gemen—

samt av presidierna i lednrngsgrupperna för utbildning, arbetsmarknad och social.

1

7

14xc1

i

o tbildnint,ien

Ur arbetsinarknadsaspekt har vuxenutbildningen stor betyclelse.Till detta kommer även förslaget om utbygg naden av den kvalificerade yrkesutbmidningen(KY).Vik— tigt mccl en regional bevakning av utvecklingen. En fråga för främst GR— Utbildning men viktig även för led— ningsgruppeii för arbetsmarknad.

A

1]

ets,narknadsnd,,in de’rna

Angeläget att följa hur arbetsniarknadsnänindernas roll och uppgifter förändras bl a till följd av den diskussion

som gäller AMS framtida organisation.

Personaförsörjning förskola

En allmän förskola från 4 —5 års åldern, ett införande av en maxtaxa, arbetslösas samt syskons rätt till barnoin— sorg kommer med största sannolikhet leda till ett ökat rekrytermngsbehov av personal. Angeläget att med GR-Utbildning bevaka rekryter ingsbehovet.

Nap

/Lap

Med cii FU— f’inansiernig bedriver Svenska Komninn— torbundet ett pilotprojekt rised sex konununer som syf tar till att utarbeta lokala handlingsplaner( I.ocal Action Plans) för att agera lokalt för ökad sysselsåttnnig Från Gotcborgsregioneri deltar K crrigsbackas koninmiirm.

Syftet är ocks att se htir det lokala arbetet överens— stämmer iriecl regeringens nationella liancllingsplari för att främja sysselsättning och nnnska arbetslösheterm( Na— tional Action Plan).

Pilotprojektet ska redovisa sina restiltat hösten 2001 bl a direkt till EU— kommissionen. Utifrån resultat och efter EU— konnnissionens stillnirigstagancle bör med— lemskominunerna virdera oni 1A1 arbetet bor citvtck— las imiomn Göteborgsregionen.

Ouirde som

är

a!lgc*z,’et

mmi(’n där styrelseu bor

öma

eli

hcdömmiinng

011!

hailtenhiN’ll

Strukturfonderna Växtkraft Mål 3 och Equal

Växtkraft Mål 3 är uppbyggt av fyra imisatsområden; a)kcmpeterisutveckling av inställda, b)ökad anställbar— het och företagaratida, c)mntegration, mångfald och järn-ställdhet saint d)lokal utveckling. Ecjual är ett s k gemen— skapsimtiativ för att bekämpa diskriminering och tmte— stängning med amikmiytniing till arbetsinarknademi. Växt— kraft Mål 3 och Equal har en inriktning mot både an ställda och arbetslösa.

GR. är representerade m parti erskapet Göteborgsre— gionen Växtkraft Mål 3. Arbetsmnarkriadsprojekt i sam verkan mellan konimnun och arbetsförnieciling och med en mnedfmnansiering via Mål 3 blir allt vanligare. Just nu gör ledningsgrnppen en uppföljning av hur pass aktiva naedlemuskonsmumserna har varit när det gäller Mål 3 och på vilka områden man varit framgångsrika. 1-lär är det värdefullt nied ett ertäremihetsuthyte mellan koni—

mnufl erna.

Många gånger är komnniunernas arbete med strmik— turfonderna också imigångeri till ett fortsatt arbete inom West Swedens ram och detrarisnationella projekten. När det gäller det operativa arbetet är (Jl&s sektorsnätverk också värdefulla nätverk för ‘/est Swedens konimnunför— ankring inom noden för Göteborgsregionen.

Frågan är hur GR fortsättningsvis ska engagera sig i EU:s strukturfonder där även Equal ingår och i så fall var den politiska styrnnigemi av detta arbete bör ligga? Kopplingemi till West Sweden bör samtidigt diskuteras.

Basuppgifter

Uppföljning, bevakning och erfarenhet.sutbyte

För att få en bild av det arbctsrnarknadspolitiska läget i

Göteborgsregionen och få kunskap om olika irisatsers effekter och konsekvenser är uppföljning viktigt. Upp följningen utgör också basen för vilka initiativ GR ska ta för att tillvarata kommunernas intressen. Områden att följa under kommande verksamhetsåret är bl ii

• utvecklingen av sysselsattunigen och arbetslosheten ftir

olika grupper

• deltidsarbetslshetens utvecklni

• (len etniska ii1åiiiftl(l(ii blind konniiunanstillda

Ot ‘crldtji

iii

ia r

iited

Iä sa

i diii

ide,

i

)vcrlaggnuiiar mccl lnsaietsninniden kunnier

Liii--der det kommande aret fråinst har bårmg på • statliga arbetsnmarknadspolitiska initiativ

• gculemmsamnmnd pmoiekt kopplat till konununernas per—

soi ialfirsbrilming

• irhetsmnarknadspohmtiska itgarder som komniminerna

utfdr på uppdrag av staten.

Lansarbetschirektören ar adjumigerad till ledningsgrnp— pen.

/lrht’tsniarknads;iä,nndenzas ordf)ran (ICh saint

k’onin-iuiibesök

l.cdningsgruppeu tråffar arbetsm-arkiiadsnämndernas ordftirariden tre till fyra gånger per är för avstämrnng information och overlåggningar. Sedan år 2000 korn— pletteras dessa med de s k koimnuribesöken, dvs led— nimmgsgruppens presidium besöker inedlemskornrnuner—

imas komniunstyrelsepresidier ftir att stånnna av inrikt—

1 9

imingen på GRs arbetsniarknadsarbete, I?.eionaIt arhetsiiiark’iiads[orui,i

F-orumnet utgörs av medleiriskommnunernas operativt

ansvariga tor arbetsmnarknadsfrågor. Forunmet syftar till

att bevaka och tillvarata konimunernas gemensamnmiia

nilressen inom verksanihetsområdet. Medlemmarna i

foruinet deltar även i olika regionala deiprojekt och

uppfcåljningar. 1 vissa frågor beredande till ledningsgrup— p en.

.

.

Utbildning

11110111F

₀₀₁₁₁₀

Sammanfattning

Livslångt lärande en framgångsfaktor

Satsningar pä livslångt lärande är den enskilt viktigaste framgängsfaktorn för cii region / ett land. UtbildH1ngs investeringar är kostnadskrävande och kvalificerade verk-saniheter,där regional samverkan inom urbildningssys— teinen bidrar till att skapa högre kvalitet till lägre kost nader. Den grundläggande visionen för Göteborgsregi onen som kunskapsregion är att den studerandes behov och önskemål sätts i främsta runnnet.

Regional samverkan

20

Mot bakgrund av detta och inom ramen lur GR, har en kraftfull regional resurs som vänder sig till politiker, chefs— tjänstemän, medarbetare och brukare på utbildnings området byggts upp.

Utvecklingen i GR:s medlemnskommuner har1)tit—

bildningsområdet inneburit att verksans—heten kunnat bedrivas med ho•• gre kvalitet och mer kostnadseffektivt in oiri varje kommun hanterat alla sina uthildningsupp_ gifter isolerat.

Utvecklingsarbete och interkommunalt

sambruk helintegrerat

Utvecklingsarbete och iriterkornmunalt sainbruk bedrivs helintegrerat på GR Utbildning, innebärande att sam— bruks— / serviceverksamheten står under konstant ut— vecklings— och irändringstryck, samtidigt som alla ut— vecklingsidéer snabbt kan prövas i praktiken och dar— med få den verklighetsförankring som förutsätts fbr att nå framgång i arbetet med att bidra till utveckling av kommunal skol— och utbildningsverksamhet.

Utbildningsgruppens uppgiftsområde har

det livslånga lärandets perspektiv

Från att initialt ha arbetat med konimunernas frivilliga och obligatoriska skolformer har Utbildningsgruppens uppgiftsoinråde idag det hvsLnga lärandets perspektiv. vilket far till följd att helhetssyn på lurande / kunskaps bildning är ett avgörande förhållningssätt i arbetet med att utveckla Göteborgsregionen som en kunskapsregi— on.

Prioriterade satsningar

Utbildningsgruppen föreslär inriktning enligt nedan för verksamheten 2002, dar följande nisatser är av särskild vikt:

• linplenmentering av samverkansavtalct för gyninasie-skolan

• Samverkan skola / arbetsliv samt utveckling av stu die-. och yrkesvagledningsarhetet

• Skolan och internationaliseringer

• Lirares och ledares koinpetensutve kling niommi ramen för Pedagogiskt centrum

• GR som stödjaricle resurs i skolornas Ii— och niedie

utveckling