Byggnadens inverkan på en förskolas verksamhet och identitet

UPPSATSER

Kulturgeografiska institutionen

Byggnadens inverkan på en förskolas verksamhet

och identitet

Amelie Bennich

Felicia Hökars

Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2018

Handledare: Karin Nibon Kursansvarig: Cecilia Bygdell

ABSTRACT

Bennich, A. och Hökars, F. 2018. Byggnadens inverkan på en förskolas verksamhet och identitet. Kulturgeografiska institutionen, Arbetsrapportserie, Uppsala universitet.

I denna studie har det studerats hur en förskoleverksamhet samverkar med den byggnad som den är verksam i. Genom att studera hur byggnaden påverkar och påverkas av verksamheten, samt hur byggnaden påverkar förskolans identitet, har syftet kunnat besvaras. En fallstudie har genomförts på en förskola som utgår från Reggio Emilias pedagogiska filosofi och är verksam i en byggnad som har miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld. Semistrukturerade intervjuer utfördes med personal på förskolan. Resultaten från intervjuerna analyserades sedan med hjälp av aktör-nätverksteori samt miljöpsykologi. Resultaten visade att byggnaden har en viktig roll för förskolan och både påverkar och påverkas av den verksamhet som sker där. Byggnaden kan ses som en aktör och fungerar som den tredje pedagogen på förskolan. Byggnaden påverkar även identitetsutveckling. Både platsens och individernas identitet påverkas av byggnadens utformning och kvalitéer. Denna studie bidrar med att öka förståelsen för hur en förskoleverksamhet och byggnad kan samverka.

Keywords: förskola, byggnad, Reggio Emilia, miljöcertifiering, identitet Handledare: Karin Nibon

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 4

1.1 Syfte och frågeställning ... 5

2. BAKGRUND ... 6

2.1 Reggio Emilias pedagogiska filosofi kring utformning av miljö ... 6

2.2 Miljöcertifiering av byggnad ... 8

3. TEORI ... 10

3.1 Miljöpsykologi och identitet ... 10

3.2 Miljöpsykologi och skolbyggnaden som pedagogiskt verktyg ... 11

3.3 Aktör-nätverksteori ... 11 4. METOD ... 13 4.1 Kvalitativ fallstudie ... 13 4.2 Semistrukturerade intervjuer ... 13 4.3 Val av förskola ... 14 5. RESULTAT ... 16 5.1 Förskolans verksamhet ... 16 5.2 Byggnadens utformning ... 17

5.3 Barnens användning av byggnaden... 19

6. ANALYS ... 21

6.1 Byggnaden som aktör... 21

6.2 Platsidentitet och självidentitet ... 23

7. SLUTSATS ... 27 REFERENSLISTA ... 28 Litteratur ... 28 Internet ... 29 Intervjuer ... 30 APPENDIX ... 31 Intervjuguide ... 31

1.

INLEDNING

Idag består Sveriges befolkning av över 10 miljoner människor. Inom de kommande 10 åren beräknas folkmängden öka ytterligare och passera över 11 miljoner människor. Folkmängden ökar dels som konsekvens av att fler personer invandrar än vad som utvandrar och dels då fler personer föds än vad som dör idag. Antalet nyfödda barn förväntas öka inom de närmsta åren, från 117 000 barn år 2016 till omkring 133 000 barn år 2023 (Statistiska Centralbyrån, 2017). Allteftersom folkmängden ökar är det viktigt att samhället kan möta behovet från en växande befolkning. År 2013 gick 480 000 barn i förskolan och aldrig tidigare hade så många barn varit inskrivna i förskolan (Skolverket, 2013). Idag går över 510 000 barn i förskolan, vilket motsvarar en ökning med nästan 10 000 barn jämfört med året innan (Skolverket, 2018). I takt med att samhället förändras ställs det nya krav på förskolan. När nya förskolor byggs finns det en möjlighet att utforma dem efter dagens behov och framtidens förskola kan komma att återspegla de krav och normer som råder i samhället idag.

Förskolan följer idag skollagen och den läroplan som Skolverket har tagit fram (Skolverket, 2016a). Enligt Skolverket ska förskolans verksamhet präglas av en pedagogik som genom omvårdnad, omsorg, fostran och lärande skapar en sammanhållande helhet. Olika pedagogiska inriktningar, som Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia, har olika syn på hur barn bäst lär sig och utvecklas. Samtliga pedagogiska inriktningar strävar dock mot gemensamma mål som är uppsatta av Skolverket. Enligt Skolverket ska förskolan lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolans roll är att stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Enligt läroplanen ska förskolan bland annat erbjuda en givande miljö för barnen.

Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen (Skolverket, 2016b, 6).

Skolverket menar att miljöns utformning har betydelse för vilken kunskapsutveckling som är möjlig för barnen i förskolan. Det är viktigt att beakta miljöns utformning då den fysiska miljön är en nyckelfaktor i planerandet och genomförandet av aktiviteter (Skolverket, 2017). Kraven från Skolverket, tillsammans med krav från pedagogisk inriktning och andra krav från samhället, kräver vissa förutsättningar av den byggnad som förskolan ska vara verksam i. I denna studie undersöks hur en byggnads utformning kan påverka den verksamhet som sker i byggnaden. Utformning studeras i relation till hur den kan hjälpa eller stjälpa verksamheten att nå de mål som de har uppsatt. I denna studie har en fallstudie gjorts på en förskola som följer en Reggio Emiliainspirerad pedagogik och som är verksam i en byggnad med miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med denna studie är att undersöka hur en förskoleverksamhet samverkar med den byggnad den befinner sig i. Studien utgår från en fallstudie där en förskola och dess byggnad har studerats. Förskolan som har valts utgår från Reggio Emilias pedagogiska filosofi och byggnaden har miljöcertifieringen Miljöbyggnad Guld. Syftet kommer att besvaras med hjälp av följande frågeställning:

 Hur påverkar byggnadens utformning den förskoleverksamhet som sker i byggnaden?

 Hur kan förskoleverksamheten påverka byggnaden?

2. BAKGRUND

Den studerade förskolan använder en Reggio Emiliainspirerad pedagogik och är verksam i en miljöcertifierad byggnad. I följande avsnitt beskrivs först Reggio Emilias pedagogiska filosofi och hur den fysiska miljön kan utformas enligt filosofin. Därefter följer en beskrivning om vad miljöcertifiering av byggnader innebär och hur användarna av miljöcertifierade byggnader har upplevt sin inomhusmiljö.

2.1 Reggio Emilias pedagogiska filosofi kring utformning av miljö

Idag finns det flera olika pedagogiska inriktningar, såsom exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia. Reggio Emilia är en pedagogisk filosofi som har sitt ursprung i staden Reggio Emilia belägen i norra Italien. Det var folkskolläraren Loris Malaguzzi som tillsammans med stadens kvinnorörelse utvecklade denna pedagogiska filosofi som en motreaktion mot fascismen efter andra världskriget. Filosofin kan ses som ett demokratiskt ställningstagande och grundar sig i att barnen är viktiga samhällsmedborgare värda att lyssna på. Lyssnande, dokumentation och reflektion är viktiga grundstenar i Reggio Emiliafilosofin. Det svenska Reggio Emilia Institutet grundades år 1992 och bedriver en bred affärsverksamhet som starkt influeras av den Reggio Emiliafilosofiska idén. Institutet verkar för att vara en mötesplats för aktörer som vill undersöka och verka för barns och ungas möjligheter och rättigheter (Reggio Emilia Institutet, 2018). Idag är många svenska förskolor inspirerade av den pedagogiska filosofin (Reggio Emilia Institutet, 2015) och under hösten och vintern 2017/2018 har Reggio Emilia Institutet varit delaktiga i Skolverkets arbete med att ta fram ett nytt förslag till reviderad läroplan för förskolan (Reggio Emilia Institutet, 2018).

Historiskt sett har miljön varit en viktig del inom Reggio Emiliafilosofin och är än idag högst aktuell i de förskolor som bedrivs utifrån denna filosofi. Miljön, både inomhus och utomhus, ses som skapare av värden, budskap, möjligheter och begränsningar för barnen i deras lärandeprocess. Utöver att miljön skapar fysiska förutsättningar är den även delaktig i organiseringen av tid och rum i verksamheten. I Reggio Emiliafilosofin benämns miljön som den tredje pedagogen utöver lärarna och barnen (Reggio Emilia Institutet, 2017). Wallin (1996, s. 22) beskrev i boken Reggio Emilia och de hundra språken hur miljön ska stimulera och inspirera barnen genom att utmana dem i deras tankar och fantasier samt uppmuntra till kunskapens möjligheter. Wallin (1996, s. 18) skrev:

Miljön konkretiserar i sig det sätt vi vill närma oss barnen på och möjliggör vårt arbete. Arkitekturen och redskapen konkretiserar vår pedagogiska vilja samtidigt som de möjligheter som finns i miljön kan utnyttjas i pedagogiken. Det är en ständig växelverkan.

Sammanfattningsvis är miljön inom Reggio Emiliafilosofin ett samlingsnamn för fysiska, sociala och kulturella miljöer, verksamhetens organisationsfrågor och planering av tid och rum. I Reggio Emiliaförskolor och förskolor inspirerade av pedagogiken försöker de därför skapa och erbjuda miljöer samt material som uppmuntrar barn till utforskande, lärande, kommunikation och lek (Reggio Emilia Institutet, 2017).

Genom åren har konstruktionen av Reggio Emiliaförskolor utvecklats i samspel mellan kommuner, pedagoger, designers och arkitekter (Ceppi och Zini, 2003, s. 36). I boken Children, Spaces and Relations beskrev Ceppi och Zini (2003, s. 36) hur lärdomar från det samspelet har konkretiserats till riktlinjer för arkitekter och designers som ämnar att bygga med denna pedagogiska filosofi som referensram. Ceppi och Zini tog upp dessa riktlinjer och underströk att dessa inte ska ses som regler utan fungera som stöd till Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Som tidigare nämnt är demokrati en grundsten i Reggio Emiliafilosofin och avspeglas därför i hur miljön är uppbyggd. Barns och vuxnas arbetsplatser ligger ofta på samma våningsplan för att undvika hierarkisk ordning på skolan. Att använda en horisontell planlösning i en byggnad är alltså en del i att skapa en demokratisk plats menade Ceppi och Zini.

På en Reggio Emiliaförskola finns det alltid en piazza, ett inomhustorg, med en eller flera intilliggande ateljéer, se figur 1. Precis som torget fungerar som en mötesplats för stadens invånare ses inomhustorget i en skolbyggnad som en mötesplats för barn och vuxna (Ceppi och Zini, 2003, s. 37). Wallin (1996, s. 19) förklarade att en central tanke inom Reggio Emiliafilosofin är att kunskap föds i möten med andra människor och därmed har torget en central del i arkitekturen. Torget minimerar dessutom behovet av korridorer i skolbyggnaden. Korridorer associeras inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi som ett sätt för vuxna att kontrollera barnen genom att skilja på olika barn och grupper. Korridorerna skapar regler och ordning men fyller inget egentligt syfte för barns aktiviteter (Ceppi och Zini, 2003, s. 38). Ceppi och Zini (2003, s. 39) förklarade vidare att en ateljé är ett viktigt rum i en Reggio Emiliaförskola. Ateljéerna kan ses som ett komplement till de vanliga klassrummen och atljéerna ska användas för att utforska och experimentera samt ge barnen möjlighet att använda sig av olika material. Vanligen förekommer också en utbildad ateljerista i personalen som har till uppgift att stötta barnen medan de arbetar i ateljén. I ateljéerna, men också i andra utrymmen, ska material alltid finnas tillgängliga för barnen. Ateljén kan ses som center för observation och dokumentation (Ceppi och Zini, 2003, s. 39).

Andra karaktäristiska särdrag i en Reggio Emiliaförskola är att byggnaden ska genomsyras av transformation och flexibilitet. Torg, ateljéer och övriga utrymmen ska kunna transformeras och användas för olika aktiviteter samt förvandlas då barngruppen blir äldre (Ceppi och Zini, 2003, s. 38). I Reggio Emiliainspirerade förskolor är barnen uppdelade i åldersavdelningar i och med att olika åldrar ställer olika krav på sin pedagogiska miljö (Wallin 1996, s. 22). Transparens i skolbyggnaden är ytterligare ett viktigt element förklarade Ceppi och Zeni. Med transparens menas bland annat möjligheten att se från ett rum till ett annat genom exempelvis glasväggar. Vidare är även relationen mellan utomhus och inomhus betydelsefull. Skolan ska enligt Ceppi och Zini (2003, s. 41) vara en plats som känner, på engelska senses, vad som händer utomhus. Det handlar bland annat om tiden på dygnet, väder, årstid och stadens rytm för att framhäva att skolan existerar i samspel med sin omgivning. En installation som visualiserar väderfenomen (exempelvis vind eller vatten) eller en välkomnande entré till skolan som bistår föräldrar med information om aktiviteter är två exempel på hur en inomhus och utomhus-relation kan skapas (Ceppi och Zini, 2003, s. 41).

2.2 Miljöcertifiering av byggnad

Inom bygg- och fastighetsbranschen ökar kraven på miljö och hållbarhet. Att miljöcertifiera byggnader blir allt vanligare för att visa på att byggnaderna uppfyller vissa krav för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. En miljöcertifiering kan fungera som en garanti för att byggnaden uppfyller vissa givna krav för miljö och hållbarhet. Det existerar en rad olika nationella och internationella miljöcertifieringar med olika krav för byggnader. I Sverige är Miljöbyggnad ett av de vanligaste certifieringssystemen för byggnader (Svensk Byggtjänst, 2016). Miljöbyggnad är en svensk miljöcertifiering som mäter och undersöker energiåtgång, inomhusmiljö samt byggmaterial i samband med nyproduktion eller renovering av byggnader. Certifieringssystemet ägs och sköts av Sweden Green Building Council som är en av Sveriges största organisationer för hållbart samhällsbyggande. Miljöbyggnad mäter totalt 16 olika värden som granskas av en oberoende part innan certifiering tilldelas. Energiåtgången utvärderas genom att undersöka att energianvändningen inte är för hög, att byggnaden inte släpper in för mycket eller för lite värme och genom att kontrollera så att el och värme kommer från miljövänliga alternativ. Inomhusmiljön utvärderas genom att mäta luftkvalitén samt granska hur ventilationen fungerar. Insläppet av dagsljus mäts också så att det håller sig på en bra nivå. Byggmaterialen kontrolleras så att bland annat inte farliga kemikalier används. Miljöbyggnad har tre olika nivåer av certifiering: Brons, Silver eller Guld. För nivå Brons räcker det med att följa existerande lagkrav eller rekommendationer. För nivå Silver måste byggnaden prestera bättre än lagkraven, exempelvis genom att ställa högre krav på solskydd och ventilation. För nivå Guld, som är den högsta nivån, ställs högst krav på byggnaden. Exempelvis får inte radonhalten vara högre än en fjärdedel av det lagstadgade kravet. För att uppnå nivå Guld måste även de som arbetar eller bor i byggnaden trivas bra med sin inomhusmiljö (Miljöbyggnad, 2016).

Flera studier har gjorts för att undersöka om en miljöcertifierad byggnad påverkar hur användarna av byggnaden uppfattar och värderar byggnaden. I studien ”Occupant perception of ´green´ buildings: Distinguishing physical and psychological factors” har Holmgren m.fl.

(2016) studerat hur användarna av gröna byggnader upplever sin inomhusmiljö. Holmgren m.fl. lyfte att tidigare studier har visat på att användarna av byggnader tenderar att favorisera miljövänliga eller gröna byggnader. Studier har gjorts där deltagarna upplevde en grön byggnad som bättre än en konventionell byggnad, trots att inomhusmiljöerna var identiska. I Holmgrens m.fl. studie så undersöktes hur toleranta användare av en byggnad var mot olika inomhustemperaturer (23◦C eller 28◦C) i en grön och en konventionell byggnad. Studien visade att deltagarna tenderade att ha högre temperaturtolerans och vara nöjdare med sin inomhusmiljö om byggnaden hade låga koldioxidutsläpp än om den hade höga koldioxidutsläpp. Detta gällde dock endast för den lägre temperaturen (23◦C) och främst för deltagare som värnade om miljöfrågor. Resultatet från studien implicerade dock att en grön byggnad positivt påverkar hur användarna uppfattar sin inomhusmiljö, vilket bekräftade resultat från tidigare studier (Holmgren m.fl., 2017).

I studien ”Green occupants for green buildings: The missing link?” har Deuble och de Dear (2012) fått liknande resultat som Holmgren m.fl.. Deuble och de Dear studerade hur användarna i kontorsbyggnader i Sydney uppfattade sin inomhusmiljö. Deras studie visade att hur nöjda användarna av kontorsbyggnaderna var med inomhusmiljön kunde kopplas samman med hur engagerade de var i miljöfrågor. Användare med större miljöengagemang tenderade att vara mer förlåtande mot deras byggnad om byggnaden ansågs vara mer miljövänlig. Trots att miljöengagerade användare också kunde rikta kritik mot inomhusmiljön var de ofta mer benägna att förbise problem och acceptera icke-ideala förutsättningar om byggnaden var klassad som miljövänlig, jämfört med en konventionell byggnad (Deuble och de Dear, 2012).

Alla håller dock inte med om att en miljöcertifierad eller grön byggnad per automatik leder till nöjdare användare. Altomonte m.fl. (2017) skrev i artikeln ”Indoor environmental quality and occupant satisfaction in green-certified buildings” att det inte går att se ett samband mellan miljöcertifiering och hur nöjda användarna av en byggnad är. I deras studie studerade de resultaten från 11 243 enkätundersökning gjorda på miljöcertifierade kontorsbyggnader. Användarna var något mer nöjda i byggnader med bättre klassad inomhusmiljö, men själva certifieringen i sig påverkade inte hur nöjda användarna av byggnaden var. Enligt Altomonte m.fl. kunde det bero på flera faktorer, såsom användarnas fysiska och psykiska hälsa, flera av dem vilka ligger utanför arkitekternas och certifieringarnas kontroll (Altomonte m.fl., 2017).

3. TEORI

I denna studie har resultaten analyserats med hjälp av miljöpsykologi samt aktör-nätverksteori. Miljöpsykologi valdes då den bland annat studerar hur människor påverkar och påverkas av den miljö de befinner sig i. Aktör-nätverksteori valdes då den kan användas för att förstå relationen mellan mänskliga och icke-mänskliga entiteter, där även icke-mänskliga entiteter kan ses som aktörer. I denna studie har byggnaden studerats som en aktör. De två teorierna har liknande idéer och ansågs därmed komplettera varandra bra. I följande avsnitt beskrivs miljöpsykologi och aktör-nätverksteori mer ingående.

3.1 Miljöpsykologi och identitet

Miljöpsykologin är ett tvärvetenskapligt forskningsfält där discipliner såsom samhällsplanering, arkitektur, kulturgeografi, pedagogik, psykologi och sociologi interagerar. Miljöpsykologin betraktar det dynamiska samspelet mellan människa och miljö, där människor påverkar och påverkas av sin miljö (Björklid, 2005, s. 32-33). Bjurström skrev i Att förstå skolbyggnader (2004, s. 106) om hur miljöpsykologins kunskap är användbar för att förstå upplevelsen av en skolmiljö. Enligt Bjurström förklarar miljöpsykologin hur självidentitet och platsidentitet, på engelska self-identity och place-identity, bidrar till att utveckla jaget. Beroende på social tillhörighet, kön eller ålder relaterar olika personer till olika platser och människor använder medvetet platser för att forma självidentitet och gruppidentitet (Bjurström, 2004, s. 106). Liksom Bjurström beskrev Björklid (2005, s. 179) att kvaliteten i en fysisk miljö även har en funktion i sociala sammanhang. En plats har egenskaper men platsens identitet handlar om vad människor gör på platsen och hur de talar om den. En miljö som kan anses torftig kan ändå uttrycka en positiv känsla om det sociala sammanhanget är positivt.

Enligt Björklid är den fysiska miljön viktig för skapande av barns identitet. Björklid menade att miljön runtomkring eleverna, det vill säga platsens identitet, påverkar elevernas identitetsutveckling. En skolas identitet påverkas av speciella särdrag som bidrar till att kunna säga det här är vår skola och den är unik (Björklid, 2005, s. 180). Platsidentiteten beror på alla kvaliteter i den fysiska miljön. Även de mer specifika egenskaperna såsom tillgängligt utrymme, belysning, luftkvalitet och buller är viktiga komponenter för skapandet av platsidentiteten. Buller kan exempelvis skapa stress, trötthet och koncentrationssvårigheter hos personer (Arbetsmiljöverket, 2015) och upp till 25 procent av informationsutbytet mellan elever och lärare kan gå förlorat när bullernivån är för hög i ett klassrum (Sweco, 2018). Fysisk miljö som skapar möjlighet för utforskande är framförallt viktigt för yngre barn. En miljö som tillåter barnen att utforska väcker deras nyfikenhet vilket kan leda till att platsen känns meningsfull för dem. Platsidentiteten kan också utvecklas och påverkas av att elever får en chans att påverka sin miljö. Genom att elever får inflytande i planeringen av skolan blir det möjligt för eleverna att utveckla en personlig kontakt med platsen och också samtidigt utveckla platsens identitet (Björklid, 2005, s. 179). Ett exempel på detta samspel mellan elever och miljö är vid anläggning av en skolträdgård. En skolträdgård erbjuder aktivt deltagande från eleven vilket skiljer sig från andra naturupplevelser. Elever medverkar och skapar relation till trädgården samtidigt som de

påverkar platsens betydelse. Med andra ord utvecklas platsens identitet samtidigt som eleverna utvecklar sin egen identitet (Björklid, 2005, s. 180).

3.2 Miljöpsykologi och skolbyggnaden som pedagogiskt verktyg

I rapporten ”Lokalernas betydelse för skolan” beskrevs ledning och organisation, lärarna, den fysiska miljön, och läromodellen som de fyra viktigaste kvalitetsfaktorerna inom skolan (Lindqvist m.fl. 2003). Studien kan sammanfattas med att personals och elevers helhetsuppfattning av kvaliteten på verksamheten har koppling till elevernas studieresultat. Betydelsen för gott ledarskap och duktiga lärare väger tyngst av de fyra kvalitetsfaktorerna. I rapporten beskrevs dock att även den fysiska miljön, lokaler och fastighetsförvaltning, har en signifikant betydelse för skolans effektivitet (Lindqvist m.fl., 2003).

Skolbyggnaden kan betraktas som ett pedagogiskt verktyg där den fysiska miljön kan beskrivas som den tredje pedagogen förklarade Bjurström (2004, s. 88). Byggnaden kan ses som ett verktyg på flera sätt. Exempelvis behöver lärare och elever tillgång till rum samt olika slags fast och lös utrustning. Likväl kan byggnaden som pedagogiskt verktyg också handla om social gruppering. Den byggda miljön ger möjligheter för människors verksamheter och sociala liv men det är i ett samspel med de regler, rutiner och sedvänjor som finns (Bjurström, 2004, s. 88). Dessa rutiner avgör hur de givna möjligheterna utnyttjas. Det är med andra ord inte arkitekturen i sig som bestämmer att enbart en viss grupp av människor, flickor, pojkar eller jämnåriga, ska vistas i ett visst rum eller att samma grupp ska hålla ihop hela skoldagen. Däremot finns alltid någon sorts ideologi inbyggd i skolbyggnaden som fungerar som stöd eller hinder för olika slags pedagogik (Bjurström 2004, s. 90).

3.3 Aktör-nätverksteori

Aktör-nätverksteori, på engelska actor-network theory (ANT), utvecklades under 1980-talet av Bruno Latour, Michael Callon och John Law. Aktör-nätverksteorin användes ursprungligen främst inom naturvetenskapen och var ett sätt att bland annat försöka förklara hur tekniska innovationsprocesser gick till (Elliot m.fl, 2016). Aktör-nätverksteorin har använts som ett konceptuellt ramverk för att studera kollektiva sociotekniska processer och anspelar på att naturvetenskap inte är så annorlunda från andra sociala aktiviteter. Vetenskap är en process inom vilken sociala, tekniska och konceptuella aspekter sammankopplas och transformeras (Crawford, 2005). Idag har aktör-nätverksteorin utvecklats och används inom en rad olika discipliner utöver naturvetenskapen. Aktör-nätverksteori är bland annat ett sätt att studera relationen mellan mänskliga och icke-mänskliga aktörer inom ett nätverk (Elliot m.fl, 2016). Aktör-nätverksteorin kan ses som en metod likväl som en teori (Crawford, 2005).

Bruno Latour (1996) skrev i ”On actor-network theory. A few clarifications plus more than a few complications” att aktör-nätverksteori används för att försöka förklara the very nature of societies (Latour, 2017, s. 2). Aktör-nätverksteorin begränsar sig inte till mänskliga aktörer, utan tittar även på icke-mänskliga och icke-individuella entiteter. En aktör, eller inom aktör-nätverksteorin även aktant, är någonting som agerar eller till vilken aktivitet är beviljad av andra. Enligt Latour kan en aktant bokstavligt vara vad som helst, så länge den är en källa till

handling. Inom aktör-nätverksteorin görs inga antaganden om hur en aktant bör vara, med andra ord finns det inga fasta egenskaper som en aktant förväntas eller bör ha. Latour menade att, inom aktör-nätverksteori, kan varje entitet förstås som ett val eller urval av förgreningar som går från abstrakt struktur – aktanter – till konkreta – aktörer (Latour, 2017).

Ett första steg enligt aktör-nätverksteorin är att identifiera relevanta aktanter, det vill säga något som agerar eller ageras på. Därefter studeras kopplingen mellan aktanterna, vilket dels tydliggör hur nätverket skapas men också vilka aktanter som övergår till att bli aktörer. För att förklara hur aktanter samspelar med varandra och enas inom nätverket används begreppet översättning, eller på engelska translation. Översättning är ett centralt begrepp inom aktör-nätverksteorin och beskriver hur exempelvis kunskap, teknik och kultur rör sig inom nätverket. Översättning av något inom nätverket förändrar inte bara det som översätts, utan även översättaren, på engelska translator. I uppbyggsstadiet av ett nätverk handlar översättningen främst om översättning av intressen (Czarniawska, 2016).

4. METOD

Denna studie har baserats på en fallstudie av en förskola belägen i ett tätbebyggt område. En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer som primär datainsamlingsmetod. I följande avsnitt beskrivs mer ingående vad en kvalitativ fallstudie innebär och hur de semistrukturerade intervjuerna utfördes. Avslutningsvis ges också en motivering till val av förskola för studien.

4.1 Kvalitativ fallstudie

Bryman (2011, s. 73) beskrev i boken Samhällsvetenskapliga metoder en fallstudie som ett detaljerat och ingående studium av ett enda fall där forskningen rör den komplexitet och specifika natur det specifika fallet uppvisar. Med andra ord är det, till skillnad från andra forskningsmetoder, typiskt för en fallstudie att forskaren är intresserad av att belysa unika drag hos det specifika fallet (Bryman, 2011, s. 76). Det går att genomföra både kvalitativa och kvantitativa fallstudier (Bryman, 2011, s. 74). Kvalitativa undersökningar innehåller ofta detaljrika beskrivningar av vad som sker i den miljö som studeras. Dessa beskrivningar är viktiga för att förstå den kontext som människor verkar i enligt Bryman (2011, s. 363-364). Uppsatsens syfte är att undersöka hur en förskoleverksamhet samverkar med den byggnad den befinner sig i. Utifrån syftet ansågs därför en kvalitativ metod lämpligast att använda. En vanlig kritik mot kvalitativa studier är svårigheten att generalisera slutresultatet. Enligt Bryman (2011, s. 369) påstår kritiker till kvalitativa studier att resultaten är omöjliga att generalisera till andra miljöer eftersom kvalitativ data inte utgör ett stickprov från en känd population. I en kvalitativ studie ska resultaten därför generaliseras till befintlig teori och inte till populationer förklarade Bryman (2011, s. 369). Bryman beskrev även att resultatet från en kvalitativ undersökning kan betraktas som ett kompletterande exempel och genom att jämföra resultaten från undersökningen med tidigare forskningsresultat kan generaliserbarheten öka. Han förklarade även att en fallstudie kan bidra med både teoriprövning och nya teorier (2011, s. 79). Denna uppsats har inte syftat till att generera nya teorier utan att tillämpa rådande teorier inom miljöpsykologi och aktör-nätverksteori på insamlad data från intervjuer och annan tidigare forskning.

4.2 Semistrukturerade intervjuer

Semistrukturerade intervjuer beskrivs som en flexibel metod som ger en viss struktur till intervjun, men samtidigt ger utrymme för intervjupersonen att uttrycka vad personen anser viktigt (Bryman 2011, s. 412-415). I semistrukturerade intervjuer används ofta en intervjuguide som innehåller olika teman som intervjuaren vill beröra i intervjun. Intervjuguiden kan ses som vägledning och intervjuaren behöver således inte ställa frågorna i den ordning som det står i guiden. Även följdfrågor och nya frågor som inte är specificerade i guiden får ställas i den mån de anknyter till något intervjupersonen tidigare sagt eller följer temat för intervjun (Bryman, 2011, s. 415). Det är också vanligt att semistrukturerade intervjufrågor är mer allmänt formulerade för att ge utrymme för intervjupersonen att tolka frågan och uttrycka vad personen

I denna studie utfördes två separata intervjuer med personal på förskolan. Samtliga intervjuer utfördes 23 februari 2018. Båda författarna deltog under intervjuerna där den ena hade som uppgift att ställa frågor och den andra tog anteckningar. Intervjuerna tog ungefär en timme vardera och spelades in med respondenternas medlåtande. På den första intervjun deltog två pedagoger, som i denna uppsats benämns som pedagog A och pedagog B. Pedagogerna har den vardagliga kontakten med barnen och kunde därför ge en bild av hur de tillsammans med barnen interagerar med förskolebyggnaden. På den andra intervjun deltog två personer från ledningen, förskolechefen och biträdande förskolechefen. Ledningen kunde även de bidra med information kring den vardagliga kontakten med barnen men också ge mer detaljerad information kring byggnaden och organisationen som helhet. Förskolechefen deltog endast en kortare stund under intervjun för att främst svara på frågor angående byggnadens miljöcertifiering. Under besöket på förskolan gjordes även en rundvandring för att få se lokalerna. Rundvandringen spelades inte in men efteråt antecknades vad som observerats under rundturens gång. Dessa observationsanteckningar sågs som ett stöd till intervjuerna men har inte använts på egen hand.

Inför intervjuerna skapades en intervjuguide i enlighet med vad Bryman beskrev. Guiden innehöll två huvudteman, mer tekniska frågor och mer filosofiska frågor. Under det tekniska temat togs mer konkreta frågor upp rörande byggnaden, dess utformning och miljöcertifieringen. Dessa frågor ställdes endast till ledningen. Under det tekniska temat ställdes även frågor om hur byggnaden integreras i verksamheten. Under det filosofiska temat ställdes frågor kring personalens upplevelse av förskolans identitet i relation till byggnaden och också hur de tror barnen upplever och använder sig av byggnaden. Frågorna som konstruerades under respektive tema var i de flesta fall av mer allmän karaktär då avsikten var att intervjupersonen skulle kunna svara så fritt som möjligt på frågorna samt uttrycka spontana tankar. Se appendix för att ta del av hela intervjuguiden.

4.3 Val av förskola

Den förskola som valdes för denna studie har en byggnad med en unik utformning och konstruktion. Alla förskoleverksamheter påverkas av den byggnad de befinner sig i men denna byggnad hade två speciella särdrag som ansågs vara intressanta att analysera. Förskolan som har studerats bedrivs i en byggnad som är utformad efter Reggio Emilias pedagogiska filosofi med torg och ateljéer. Reggio Emilias pedagogiska filosofi har ett tydligt fokus på hur den fysiska miljön ska se ut och därför utnyttjas byggnaden i verksamheten på ett speciellt sätt. I och med att Reggio Emiliainspirerade förskolor är vanliga i Sverige och då Reggio Emilia Institutet var med och gav förslag till revidering av läroplanen ansågs det intressant att studera en Reggio Emiliainspirerad förskola.

Vidare var förskolebyggnaden även miljöcertifierad med Miljöbyggnad Guld. En miljöcertifierad byggnad fungerar i vissa hänseenden annorlunda mot en konventionell byggnad i sin konstruktion och kan därför påverka verksamheten och de som vistas i byggnaden på ett annat sätt. I dagsläget är det få av Sveriges förskolor som har en miljöcertifierad byggnad. Dock har en uppåtgående trend kunnat identifieras de senaste åren (Sweden Green Building Council, 2014). Inom förskolan kan denna trend ses i flera olika projekt, bland annat i projektet

Framtidens Förskola som drivs av Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB). Inom detta projekt kommer samtliga nybyggda förskolor att miljöcertifieras med betyget Silver (Liljewalls Arkitekter, 2016). Framtidens Förskola har också fokus på en god inomhusmiljö och använder även dem, likt förskolan i studien, en planlösning med torg och ateljéer (SISAB, u.å.). Sammanfattningsvis bedömdes alltså förskolan i studien vara ett lämpligt val för att besvara studiens syfte. Byggnaden har en speciell utformning och dess konstruktion illustrerar också i viss mån hur en modern förskola kan se ut. Förskolan har dessutom varit i drift i fem år och har därmed även en etablerad verksamhet med fasta rutiner vilket ansågs positivt.

5. RESULTAT

I följande avsnitt presenteras resultaten utifrån de teman som diskuterades under intervjuerna. Först kommer en redogörelse för förskolans verksamhet och hur de arbetar. Därefter ges en beskrivning av byggnadens utformning och vad det innebär för verksamheten. Avslutningsvis redogörs för hur barnen använder förskolebyggnaden.

5.1 Förskolans verksamhet

Förskolan som studerats utgår från Reggio Emilias pedagogiska filosofi och är verksam i en miljöcertifierad byggnad. På förskolan vistas totalt runt 200 personer. Biträdande förskolechefen berättade att förskolan inte arbetar med avdelningar utan att barnen är uppdelade i fyra olika baser. Varje bas är i sin tur uppdelad i tre mindre grupper. Då tre grupper samsas om en och samma plats är ett genomtänkt schema viktigt för att verksamheten ska fungera förklarade biträdande förskolechef. Förskolan har två våningsplan där de äldre barnen vistas på ovanvåningen och de yngre barnen på bottenplan. Biträdande förskolechefen betonade att alla barn har rätt till samma saker och ska ha samma möjlighet oberoende av vilken bas de tillhör. Hon tyckte att det är viktigt att pedagogerna har förståelse för detta och förklarade att de därför från ledningens håll är tydliga med hur miljöerna ska se ut på förskolan. Hon förklarade att pedagogens roll är att, utifrån de miljöer som finns, kunna bidra och berika med sin kunskap. Det bekräftade också pedagog A då hon nämnde att biträdande förskolechefen var duktig på att förklara vad tanken är med de olika rummen. På baserna utgörs stora partier av väggarna utav fönster. Både pedagogerna och ledningen talade om hur dessa glaspartier förenklar arbetet eftersom det går att se in i rummen där barnen är. På så sätt kan barnen släppas mer fria utan att alltid ha en pedagog i varje rum. Pedagog A påpekade dock att detta inte går att göra på småbarnsbaserna där barnen är för små. Däremot ansåg hon att transparensen förenklar kontakten med andra pedagoger. På småbarn kan vi ju inte göra det men det är ändå lättare att ha kollen och kontakten med kollegorna för vi delar ju upp oss väldigt mycket i rummen (pedagog A). Pedagog A påpekade dock att närvaro av vuxna i rummen ändå är viktigt då det kan hända saker som hörs men inte syns.

Centrala delar i verksamheten är de torg, ateljéer och olika ämnesrum som finns på varje bas. Pedagog A förklarade att torget är platsen där alla möts och det ska erbjuda aktiviteter för barnen. På varje bas finns två olika ateljéer, en torrateljé och en våtateljé. Ämnesrummen på baserna har fokus på olika teman. Pedagog A förklarade att på småbarnsbaserna finns ett rum med fokus på natur och teknik, ett rörelserum, ett fantasirum och ett specialanpassat rum för experiment med framförallt vatten. Pedagog B påpekade att rummen på storbarnsbaserna skiljer sig en del från småbarnsbaserna. Exempelvis finns ett bygg- och konstruktionsrum och inget rörelserum. Pedagog B förklarade att de kan utnyttja ett annat rum, såsom fantasirummet, för rörelseaktiviteter istället. På förskolan finns det en tanke om att rummen ska kunna förändras utifrån barngruppens behov. Pedagog A uttryckte det som en förutsättning som finns i huset. Och det är ju en bra förutsättning som finns, som har med huset att göra, att det går att ändra om, det går att göra andra rum i rummen (pedagog A). Pedagogerna påpekade också att de är måna om att utnyttja alla rum och ytor som finns. Exempelvis används förhallen, som kommer

innan den vanliga hallen, som en värmestuga. Där kan barnen värma sig en stund eller ha en fikapaus utan att behöva ta av och på sig alla ytterkläder. Det finns nog inte något skrymsle som vi inte använder (pedagog B).

Rummens syfte är att utmana och inspirera barnen. Både pedagog A och B uttryckte att de olika rummen inspirerar till att göra många saker men att de samtidigt hjälper till att skapa ett fokus på en viss aktivitet. Dessutom ansåg de att barnen blir mer självständiga då de inte är beroende av en pedagog som plockar fram saker till en viss aktivitet. Pedagog A förklarade att det ska gå att se vilken aktivitet som erbjuds i rummet och tog upp som exempel ett rum där de arbetar med lera. Hon menade att i det rummet går det att se att det ska arbetas med lera och att materialet kan få ligga kvar efter att aktiviteten är avslutad. Pedagog B fyllde i: Det blir ganska självständigt, allt material är framme i dem här rummen. Du behöver inte plocka fram som pedagog [...] här är alla rummen uppdukade med det som de är till för, som vi har döpt dem till. Pedagog B påpekade att ytterligare en positiv aspekt med ämnesrummen är att de kan tillgodose olika behov hos barnen. Vi har ett sinnenas rum som är mera lugnt för barn som kanske behöver en annan stimulans (pedagog B).

Inom verksamheten används flera olika verktyg. Ett viktigt verktyg i verksamheten är projektorn. Projektorerna kan användas både i ämnesrummen och på torgen för att projicera olika bilder på en filmduk eller väggar. Pedagog A förklarade att de kan utföra experiment och aktiviteter med barnen och genom projektion skapa en miljö i samma tema. Exempelvis kan de projicera en miljö med vatten när barnen experimenterar med vatten. Vidare förklarade pedagog A att förskolan arbetar med den yttre miljön och att de tar in mycket från den yttre till den inre miljön. Vi har inte bara massa färdiga material utan vi använder en del återbruksmaterial i vår verksamhet. Tar in saker från skogen och så (pedagog A). Biträdande förskolechefen berättade även att förskolan arbetar med miljörelaterade frågor och verktyget Grön Flagg1_.

5.2 Byggnadens utformning

En viktig del av Reggio Emilias pedagogiska filosofi är utformningen av lokalerna. Att det finns ett torg och ateljéer är en central del för att kunna bedriva Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Samtliga intervjuade inom personalen var nöjda med hur förskolebyggnaden är utformad och menade på att den är en viktig förutsättning för att de ska kunna bedriva sin pedagogik. Pedagog A poängterade att hela arkitekturen och förskolan är byggd för att jobba just Reggio Emilia inspirerat. Så det är ju själva kärnan i det hela. Annars hade ju inte byggnaden byggts på det här sättet (pedagog A). Samtliga intervjuade personer tyckte att byggnadens utformning är viktig för förskolans identitet. I och med att ledningen var med i planeringsstadiet kunde de vara med och påverka så att byggnadens insida utformades utifrån deras behov. Biträdande förskolechefen poängterade att byggnaden är väl genomtänkt, både under planeringsstadiet men också i hur den används idag. Förskolan är stor, vilket har gjort att organisatoriskt arbete har varit viktigt och det var mycket de behövde komma överens om innan förskolan kunde öppna. Även pedagog B påpekade att organisationen är A och O. Skulle vi inte ha den skulle det vara

kaos (pedagog B). Hon menade att byggnaden i sin utformning kräver en viss organisatorisk struktur. Precis som på alla förskolor finns det bland annat tidsaspekter som måste följas, men enligt pedagog B är de extra viktiga på deras förskola eftersom det är många barn som samsas om en begränsad yta.

Även om ledningen kunde vara med och påverka byggnadens utformning, kunde de inte påverka alla aspekter. Utvändigt var det redan bestämt hur byggnaden skulle se ut. Även beslutet om att byggnaden skulle miljöcertifieras kom inte från ledningens håll, utan bestämdes av de lokala politikerna. Miljöcertifieringen ställer höga krav på byggnaden och dess utformning. Miljöcertifieringen ställer bland annat krav på de material som används i byggnaden. Materialen ska vara av hög kvalité och miljövänliga ytbehandlingar ska användas. Biträdande förskolechefen förklarade att de använder mycket trämaterial och exempelvis undviker att använda plast. Materialvalen hade dock ställt till en del besvär. Förskolechefen förklarade att golven, som till en början inte var tillräckligt behandlade, orsakade problem då de slet på kläderna. Framförallt barnens kläder gick sönder då de leker mycket på golvet, vilket gjorde att det lätt gick hål på knäna på byxorna. Förskolan blev därmed tvungna att ersätta föräldrar för trasiga kläder och fick dessutom kosta på sig en dyr golvbehandling för att åtgärda problemet. Förskolechefen fortsatte och förklarade att de miljövänliga behandlingarna som har använts i flera fall inte har varit tillräckligt för det slitage som sker på förskolan, där det vistas runt 200 personer.

Ett annat krav för Miljöbyggnad Guld är att det ska finnas direkt dagsljusinsläpp i alla rum. Förskolechefen tog upp som exempel hur de i början hade svårt att få miljöcertifieringen godkänd på grund av utformningen med torg. Torgen, som är beläget mitt i rummen, får inte direkt dagsljusinsläpp men tack vare glasväggarna upplevs de ändå som ljusa. För att bli godkända behövde förskolechefen förklara situationen och motivera att rummen trots allt upplevdes som ljusa. Att lokalerna upplevdes som ljusa var något som bland annat pedagog A påpekade. På frågan vad som karaktäriserade deras byggnad tog pedagog A bland annat upp ljuset i lokalerna. Hon menade att de får in mycket naturligt ljus vilket hon upplever som något positivt. Tycker jag gör mycket för lust, själ och hjärta (pedagog A). Förskolechefen påpekade dock att deras stora fönster, som är en förutsättning för ljusinsläppet, är ett problem under sommarhalvåret då det blir väldigt varmt inne i lokalerna. Samtliga av de intervjuade personerna påpekade att det kan bli väldigt varmt under sommaren. Pedagog A berättade att de rent pedagogiskt har försökt lösa det genom att ha vattenlek utomhus när det blir för varmt inne. Ett annat problem som ledningen tog upp var att ventilationen var svår i början. Byggnaden är uppdelad i olika klimatzoner där vissa delar av byggnaden, exempelvis trapphuset och förhallen, inte värms upp. Om dörren mellan hall och trapphus ställs upp förstör det funktionen med klimatzonerna, då mer energi dras för att kompensera för den kalla luften från trapphuset. Tanken är att det inte ska krävas så mycket energi för uppvärmning då personerna som vistas i lokalerna ska alstra värme. Ett problem i början var att pedagoger inte var medvetna om detta och därmed ställde upp dörren när barnen skulle ut. Under vinterhalvåret får det heller inte vädras för länge då det också påverkar ventilationen. Förskolechefen förklarade att ventilationen stängs av vid 18.30 varje dag och inte slås på igen förrän vid 06.00. Hon påpekade att det ibland kan lukta illa från matkvarnen när personalen kommer till förskolan på morgonen

på grund av att ventilationen slås av under natten. Ledningen har försökt åtgärda problemet genom att slå på ventilationen tidigare, men de får inte slå ventilationen tidigare än 06.00 då den låter och kan störa grannarna. Det är inte alltid så lätt att vara miljöhus (förskolechef).

Trots de problem som har uppstått på grund av miljöcertifieringen var dock både förskolechefen och biträdande förskolechefen nöjda med att byggnaden är miljöcertifierad. På frågan om de var nöjda med miljöcertifieringen eller om de upplevde den som mer besvärlig svarade förskolechefen: Nej, jag tycker det är jättebra! I och med att det inte finns så många sådana hus byggda i dagsläget menade förskolechefen att de får räkna med vissa barnsjukdomar. Ju mer komplicerade system man har, desto lättare är det att något går fel (förskolechef). Förskolechefen kommenterade också att hon tror personer mår bättre i sådana hus. Hon förtydligade dock att hon inte har några konkreta bevis på det, men att det var hennes upplevelse. Biträdande förskolechefen kommenterade att de även från stadens håll är stolta över den miljöcertifierade byggnaden. Byggnaden är dessutom omnämnd inom byggbranschen. Byggnaden är försedd med solceller, vilket gör att de i dagsläget producerar mer el än vad de förbrukar. I matsalen finns en panel som visar den el som solcellerna har producerat. De har även en matkvarn som maler ner deras rester och sedan blir till biogas för bussar. En av de främsta fördelarna med byggnaden är dock enligt ledningen isoleringen i huset. Isoleringen gör att ljudnivån sänks och det går att ha en aktivitet med barnen i ett rum utan att barn utanför rummet störs. Det var något som uppmärksammades under rundvandring på förskolan, i ett rum hade barn sovstund samtidigt som det kunde ske aktivitet utanför rummet utan att det störde de vilande barnen. Även pedagogerna pratade om att förskolan uppfattas som lugn, trots att det är full verksamhet igång. De påpekade att många föräldrar uppmärksammade detta när de vistades på förskolan. Pedagog A förtydligade dock att barnen såklart hördes och märktes, men att förskolan upplevdes som lugn med tanke på hur stor den är och hur många barn och vuxna som vistas där. Även pedagogerna pratade om att de var nöjda med förskolans utformning, trots de problem som kunde uppstå. Pedagog A förklarade att hon i allra högsta grad tycker att byggnaden uppfyller deras krav. Sen är det klart det finns svårigheter, som det finns med alla (pedagog A). Hon förklarade att hon hade jobbat på andra förskolor innan, men att den här byggnaden var den bästa hittills.

5.3 Barnens användning av byggnaden

Barnen på förskolan använder förskolebyggnaden på olika sätt, men inte alltid som det är tänkt att den ska användas. Biträdande förskolechefen menade att barnen är duktiga på att hitta på saker som de vuxna inte har tänkt på. Ett exempel hon tog upp var hur barnen lekte med elementskydden. På elementskydden finns det små hål, vilka barnen har använt för att stoppa ner saker som sedan har fastnat där. Biträdande förskolechefen menade på att det är ett exempel på en aspekt som är svår för arkitekten att förutse. Genom att titta på hur barnen använder byggnaden kan det ge insikt i vad som kan göras annorlunda eller förbättras enligt biträdande förskolechefen. En annan aspekt på hur barnen använder byggnaden är hur de leker och utforskar i de olika ämnesrummen. Pedagog A förklarade att speciellt med yngre barn kan det till en början bli rörigt i rummen. Barnen vill gärna röra sig mycket i rummet tills de hittar ett lugn förklarade pedagog A. De måste liksom testa på rummet och vad rummen har för

förutsättningar innan de hittar [...] vad de kan göra i rummet (pedagog A). När frågan ställdes kring hur barnen använder byggnaden togs glaspartierna upp ytterligare en gång och pedagog B påpekade att det transparenta kan störa barnen. Hon upplevde att framförallt de äldre barnen har ett behov av att vara mer själva. Glaspartierna gör att de vuxna hela tiden är närvarande. Till och med dem (äldre barnen) kryper in under borden och försvinner in i hörnen, de vill koja in sig (pedagog B). Hon påpekade även att byggnaden kunde upplevas som bommad och låst. För att ta sig runt i byggnaden måste ett passerkort användas, vilket gör att barnen inte kan röra sig fritt. Pedagog B förklarade att detta framförallt är ett problem för de barngrupper som vistas på ovanvåningen. Hon upplevde att det kan störa barnens självständighet då de exempelvis inte kan gå ut själva när de är påklädda, utan måste vänta tills att alla barn är klara så att pedagogerna kan släppa ut dem. En pedagog måste även alltid följa med hela vägen upp till ovanvåningen ifall ett barn glömt något förklarade hon. ”Men jag glömde mina vantar!” Ja då måste jag följa med upp (pedagog B). Pedagog B poängterade dock att andra pedagoger kan uppleva det på annat sätt och att dörrar behöver stå stängda på grund av säkerhetsskäl eftersom förskolan är så pass stor.

När personalen fick frågan om barnen kommenterar byggnaden eller sin omgivning var de eniga om att barnen sällan gör det. Alla ansåg att barnen inte brukar reflektera på det sättet. Pedagog B förklarade att de flesta barnen har varit på förskolan sedan ettårsåldern och därför är vana med hur den ser ut. Jag tror de tar det så för givet (pedagog B). Hon upplevde dock att när äldre barn, som kommer utifrån, besöker förskolan kan de reagera och kommentera byggnaden. Framförallt kommenterar de att förskolan har många rumoch de brukar frågar om de får gå in i rummen själva. Vid diskussion kring om barnen är medvetna om att deras förskola är miljöcertifierad förklarade förskolechefen att det är olika hur mycket barnen tar till sig. Hon berättade om en pojke i fyraårsåldern som förklarade hur solcellsproduktionen fungerade för en tekniker som var på förskolan för att reparera den panel som visar elproduktionen. Teknikern tappade hakan som förskolechefen uttryckte det. Biträdande förskolechefen förklarade att de flesta dock blir blinda för tekniken då de exempelvis går förbi panelen varje dag. Alla behöver påminnas om att använda det i pedagogiskt syfte genom att exempelvis uppmärksamma för barnen hur mycket el som produceras. Biträdande förskolechefen kommenterade även att sopsorteringen kunde fungera för smidig ur en pedagogisk synvinkel. Hon menade på att eftersom det är så enkelt att sopsortera är det inte lika synligt för barnen att det görs.

6. ANALYS

I följande avsnitt analyseras resultatet från intervjuerna utifrån aktör-nätverksteori och miljöpsykologi för att kunna besvara hur byggnaden och verksamheten samverkar. Exempel från resultatet kommer att tas upp och diskuteras utifrån hur de förhåller sig till den befintliga teorin. I första avsnittet diskuteras hur byggnaden kan ses som en aktör samt hur byggnaden kan fungera som ett verktyg. I andra avsnittet analyseras platsidentitet och självidentitet.

6.1 Byggnaden som aktör

Inom aktör-nätverksteorin är en aktant någonting som agerar eller ageras på inom det studerade nätverket. En aktant som fyller en central roll inom nätverket övergår till att betraktas som en aktör. I det studerade fallet finns flera aktanter som på olika sätt påverkar verksamheten, så som de lokala politikerna, grannskapet och föräldrarna, vilka alla är en del i ett större nätverk. En förskola kommer alltid vara del av ett större nätverk bestående av flera aktörer, vilka kommer att påverka förskolans verksamhet på olika sätt. Som Latour poängterade kan dock även icke-mänskliga entiteter studeras som aktanter, så länge de ger upphov till handling. I det studerade fallet har byggnaden en central roll och kan därmed betraktas som en viktig aktör. Som de intervjuade personerna poängterade är byggnaden en viktig förutsättning för att de ska kunna bedriva sin pedagogik. Byggnaden skapar de förutsättningar utifrån vilka de kan handla och är därmed något som i högsta grad ageras på. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi betonas betydelsen av just byggnadens utformning och de talar om byggnaden som den tredje pedagogen. Centralt inom Reggio Emilia är hur byggnaden ska involveras och användas i pedagogiskt syfte, vilket kan vara en anledning till att personalen på förskolan är medvetna om byggnadens betydelse. Även inom miljöpsykologin lyfts betydelsen av den byggda miljön fram. Som Bjurström skrev kan skolbyggnader ses som ett pedagogiskt verktyg och även han refererade till byggnaden som den tredje pedagogen. Därmed kan alla förskole- och skolbyggnader ses som en aktör, även om de på förskolan eller skolan inte aktivt talar om byggnaden som den tredje pedagogen. Bjurström betonade att byggnaden kan ses som ett verktyg på flera sätt. Först och främst skapar byggnaden givna förutsättningar i form av den fasta och lösa utrustning den erbjuder. På den studerade förskolan är torgen, ateljéerna och ämnesrummen exempel på fast utrustning som styr hur verksamheten kan skötas. I rummen finns sedan lös utrustning, som exempelvis projektorerna, som kan användas för att omvandla rummen enligt vissa teman. I och med att rummens innehåll inte är statiskt går det att förändra i rummen och anpassa dem efter de olika barngruppernas behov. Enligt Bjurström går det även att se byggnaden som ett verktyg genom hur den skapar förutsättningarna för olika sociala grupperingar. Ett exempel är hur förskolan har delat upp barnen i olika baser, med de äldre barnen på ovanvåningen och de yngre barnen på nedanvåningen. I de flesta förskolor delas barnen ofta in i olika grupper där den byggda miljön kan ses som ett sätt att separera grupperna åt med exempelvis avdelningar eller klassrum.

Miljöpsykologi används bland annat för att studera hur människor påverkar och påverkas av sin miljö. I det studerade fallet har den byggda miljön både påverkat och påverkats av den

hur byggnaden skulle utformas för att passa deras verksamhet. Bjurström skrev att det alltid, i alla skolor och förskolor, finns någon form av ideologi inbyggd som kan fungera som ett stöd eller hinder för den pedagogik som bedrivs där. På den studerade förskolan fungerar den till stor del som ett stöd, just i och med att ledningen kunde se till att deras ideologi byggdes in i byggnaden. För många förskolor finns inte den möjligheten och verksamheten måste då istället anpassa sig efter de lokaler som redan finns. På den studerade förskolan är de olika rummen och torgen är utformade för att bedriva Reggio Emilias pedagogiska filosofi och skapar förutsättningarna för verksamheten att arbeta på det sättet de gör. Både ledningen och pedagogerna poängterade dock att det organisatoriska är mycket viktigt för att verksamheten ska fungera, trots att de har kunnat påverka hur byggnaden skulle utformas. Utan schema och rutiner skulle byggnadens utformning istället kunna ses som ett hinder för verksamhetens drift då utformningen förutsätter en god planering, framförallt med tanke på hur många personer som vistas på platsen. Precis som Bjurström skrev ger den byggda miljön möjligheter för människors verksamheter och sociala liv, men det är i ett samspel av de regler, rutiner och sedvänjor som finns. På alla förskolor finns olika rutiner som är avgörande för hur de givna möjligheterna utnyttjas. Det är därmed viktigt att en förskola utvecklar välfungerande rutiner för att på bästa sätt utnyttja de förutsättningar deras byggnad erbjuder, oavsett av i vilken grad de har kunnat vara med och påverka byggnadens utformning.

I utformandet av förskolebyggnaden kunde ledningen påverka byggnaden. Därefter har det dock främst varit byggnaden som har påverkat verksamheten i sin utformning, men kanske inte alltid på det sätt som verksamheten hade önskat eller förutsett. Inom aktör-nätverksteori är ett centralt begrepp översättning. Översättning kan användas för att beskriva hur aktanter inom nätverket samverkar och enas med varandra. Det används bland annat för att förklara hur exempelvis kultur och kunskap rör sig inom nätverket. Under uppbyggandet av ett nätverk sker främst en översättning av de olika aktanternas intressen. När förskolan byggdes kunde ledningen förmedla sina intressen och på så sätt påverka så att byggnaden utformades efter deras behov. Men det var inte bara ledningens intressen som påverkade hur förskolebyggnaden skulle utformas. Från de lokala politikernas håll bestämdes det att byggnaden även skulle vara miljöcertifierad. Det här är ett tydligt exempel på hur en förskola kan påverkas av en annan aktörs intressen. Miljöcertifieringen har ställt hårda krav på utformningen av byggnaden, vilket till stor del har påverkat verksamheten. Som ledningen berättade ställde miljöcertifieringen till en del besvär då den inte var anpassad efter den verksamhet som skedde där. Ett exempel på det var golvbehandlingarna som hade gjorts för att uppfylla kraven för miljöcertifieringen, men inte med själva verksamheten i åtanke. Golvbehandlingarna var inte tillräckliga för det slitage som skedde på förskolan. Genom att belysa de problem som uppstått i den studerade förskolan går det att undvika liknande problem i framtida förskolor med miljöcertifierade byggnader. Förskoleverksamheten har även lyckats anpassa delar av miljöcertifieringen till sin verksamhet och funnit nya användningsområden för dem, vilka skulle kunna fungera som exempel på hur byggnaden kan integreras i verksamheten. Förhallen, som inte är uppvärmd i och med klimatzonerna, använder verksamheten som en värmestuga. Förhallen är inte byggd för att vara en värmestuga, men där har verksamheten identifierat möjligheterna att anpassa och använda den i sin verksamhet.

Hur exempelvis kultur och kunskap förmedlas inom nätverket kan visa på när översättning fungerar eller ej. Från ledningens håll är det viktigt att det på förskolan råder en kultur som följer Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Precis som både ledningen och pedagogerna påpekade är ledningen noga med att förmedla hur de vill att förskolan ska bedrivas och hur byggnadens utformning kan användas för att göra det. Att förskolebyggnaden skulle miljöcertifieras var däremot de lokala politikernas beslut och kan därmed ha gjort det svårare att inkludera miljöcertifieringen i verksamheten. Ledningen berättade hur bristande kunskap har ställt till problem i användandet av byggnaden. Att vissa pedagoger till en början ställde upp dörren mellan trapphuset och hallen, vilket förstörde tanken med klimatzonerna, var ett tydligt exempel på det. I och med att de inte hade tillräcklig kunskap om hur byggnaden fungerade var det svårt för dem att använda den på rätt sätt. I det här fallet ställer byggnaden, i och med sin miljöcertifiering, högre krav på sina användare än i en konventionell byggnad. För att byggnaden ska fungera korrekt är det viktigt att användarna av byggnaden besitter rätt kunskap om den. Frågan är dock vem som ansvarar för att överföra denna kunskap: de som miljöcertifierar byggnaden, de som beställde miljöcertifieringen eller de som är verksamma där? För byggnader som ska miljöcertifieras kan det därmed vara viktigt att besvara denna fråga från början för att undvika att liknande problem uppstår.

Att de lokala politikernas intresse var svårare att förmedla kan bero på att de inte är verksamma på förskolan och därmed hade svårare att se vad miljöcertifieringen skulle innebära för verksamheten i praktiken. Hade beslutet om miljöcertifieringen av byggnaden kommit från ledningens håll är det möjligt att översättningen av kunskap hade gått smidigare. Att förskolebyggnaden är utformad enligt Reggio Emilias pedagogiska filosofi är av pedagogiskt syfte, medan miljöcertifieringen egentligen inte fyller en pedagogisk funktion. Hade miljöcertifieringen varit ledningens beslut är det möjligt att de hade varit mer måna om att anpassa den pedagogiskt. Ledningen poängterade att det i dagsläget är lätt att bli blind för tekniken och glömma bort att använda den i pedagogiskt syfte. De nämnde som exempel hur sopsorteringen nästan går för lätt och att barnen därmed inte uppmärksammas på att de faktiskt återvinner. Det finns dock möjligheterna att använda miljöcertifieringen som ett verktyg och inkludera den mer i verksamheten. Ledningen påpekade att det inte finns så många sådana här byggnader i dagsläget vilket gör att de får räkna med en del nybörjarmisstag. Allteftersom kunskapen om sådana byggnader ökar blir det lättare att inkludera det i verksamheten och översättningen kan gå smidigare. I och med att verksamheten redan arbetar med Grön Flagg skulle miljöcertifieringen kunna ses som ett kompletterande verktyg. Ledningen var dock noga med att påpeka att de tycker det är bra att byggnaden är miljöcertifierad och att de ser många fördelar med det. Det bekräftar de tidigare studier som har visat att användare av gröna eller miljövänligare byggnader tenderar att vara mer förlåtande mot sin byggnad, trots att allt nödvändigtvis inte fungerar optimalt.

6.2 Platsidentitet och självidentitet

Utöver att studera hur människor påverkar och påverkas av sin omgivning kan miljöpsykologin även användas för att studera hur skapandet av självidentitet och platsidentitet sker samt hur de samverkar. Enligt både Björklid och Bjurström kan utvecklingen av barns identitet studeras

med hjälp av miljöpsykologins teorier. De förklarade att barnens självidentitet kan påverkas av den identitet som platsen de vistas på förmedlar och platsens identitet kan i sin tur påverkas av hur människor pratar om och uppför sig på platsen. Förskolan i studien har en platsidentitet som påverkas av flera faktorer. Enligt Björklid skapas platsidentiteten av de speciella särdrag som gör skolan unik och i detta hänseende är förskolans planlösning, med baser, torg, ateljéer och ämnesrum, en viktig faktor för identitetsskapandet. I och med att ledningen fick vara med och forma byggnaden utefter Reggio Emilias pedagogiska filosofi finns det en tydlig bild av vilken identitet som ska förmedlas. En förskola har nödvändigtvis inte alltid en så tydlig vision om vilken identitet de vill förmedla, vilket kan göra att de inte är lika medvetna om hur platsidentiten påverkar dem. Att de intervjuade personerna ansåg att byggnaden var viktig för deras identitet kan tyda på att de är medvetna om platsidentiten och kan därmed aktivt forma den. Ledningen är även tydlig med hur det ska se ut inuti de olika rummen och vad rummen ska innehålla. På så sätt bidrar ledningen också till formandet av rummens platsidentitet. Pedagogerna och barnen är inte lika delaktiga som ledningen i utformningen av rummen och således inte lika aktivt deltagande i utformningen av platsens identitet. Dock förklarade Björklid att platsens identitet även påverkas av hur människor talar om platsen. På förskolan är pedagogens roll att, utifrån miljöerna, berika platsen med sin kunskap vilket kan ses som ytterligare ett sätt att påverka platsens identitet.

En annan viktigt aspekt som kan bidra till formandet av platsens identitet är förskolebyggnadens miljöcertifiering. De intervjuade personerna förklarade att de, liksom de från kommunen, är stolta över certifieringen. Enligt ledningen är förskolan även omnämnd i byggbranschen, vilket visar på att byggnaden är uppmärksammad även från andra håll. Miljöcertifieringen sågs hos de intervjuade som ett kvitto på en god inomhusmiljö då byggnaden måste uppfylla höga miljökrav. Tack vare det upplever de en känsla av välmående när de vistas i byggnaden. Precis som de poängterade så har de inga faktiska bevis för att de är mindre sjuka där jämfört med andra förskolor, men de är ändå övertygade om att byggnaden bidrar till en mer hälsosam miljö vilket påverkar hur de talar om platsen. Det visar på att uppfattningen av en plats, oavsett om den är korrekt eller ej, har stor påverkan på känslan kring platsen. Som Björklid förklarade påverkas platsens identitet av hur den refereras till och i detta fall förmedlas en känsla av stolthet samt välmående. Detta präglar förskolan och bidrar således till skapandet av platsidentiteten. Vidare beskrev Björklid att en skolas identitet kan påverkas av kvalitén på den fysiska miljön. Miljöcertifieringen kan därför även påverka identiteten på förskolan genom de hårda krav som ställs på den fysiska miljön vid certifiering. På den studerade förskolan har två utmärkande faktorer kunnat identifieras, ljudnivå och ljusinsläpp. Förskolan är väl isolerad vilket var ett av de krav som ställdes från miljöcertifieringen. Trots full verksamhet upplevs förskolan som lugn och tyst vilket enligt de intervjuade är tack vare isoleringen. En miljö utan buller har visats vara viktigt för välmående och inlärningsförmåga. På många förskolor kan ljudnivån upplevas som ett problem, vilket skulle kunna ses som ett incitament till att fler förskolor borde vara verksamma i miljöcertifierade byggnader. Även ljuset togs upp flera gånger i intervjuerna. Att få direkt dagsljusinsläpp ansågs som något positivt och ingav även det en känsla av välmående hos de som intervjuades. Känslan av lugn

och välmående värderas högt hos de intervjuade personerna och bidrar till att skapa en positiv känsla av platsen.

Som Björklid beskrev kan platsens identitet bidra till att forma barnens självidentitet. En viktig del i skapandet av identiteten är enligt Björklid att det finns möjlighet till utforskande då det skapar en relation till platsen för barnen. Även Wallin förklarade att det är en viktig del i Reggio Emilias pedagogiska filosofi. På förskolan kan ämnesrummen ses som en plats där barnen tillåts utforska. Pedagogerna underströk att ämnesrummen även bidrar till att utveckla självständighet hos barnen. Ämnesrummen skapar en möjlighet för barnen att ta egna initiativ och kan ses som ett exempel på hur den fysiska platsen kan skapa förutsättningar för att utveckla självständighet. Självständigheten kan följaktligen vara en del i skapandet av självidentiteten hos barnen. Det finns dock andra element i den fysiska utformning som skulle kunna motverka självständigheten hos barnen. Då förskolan är uppdelad i två våningsplan förklarade en av pedagogerna att barnen på ovanvåningen behöver vänta in alla andra i barngruppen när de ska ut på gården, trots att de är klara. Då det också krävs passerkort för att ta sig igenom byggnaden måste en pedagog följa med barnen in ifall de glömt något på ovanvåningen. Detta görs av säkerhetsskäl för barnen men det kan ändå ses som ett exempel där den fysiska miljön sätter hinder för barnen att röra sig fritt. På Reggio Emiliainspirerade förskolor används ofta en horisontell planlösning, framförallt för att undvika att skapa en hierarkisk ordning. Att den studerade förskolan inte byggdes med endast ett våningsplan kan bero på att ledningen främst kunde påverka byggnadens insida och inte hur den såg ut utvändigt. I och med att förskolan är så pass stor och ska rymma så pass många barn, samt att den ligger i en tätbebyggelse, är det möjligt att det inte ansågs rimligt att bygga ett enplanshus som skulle rymma samma kapacitet.

En ytterligare del i byggnadens utformning som påverkar barnen är glaspartierna. Tack vare glaspartierna kan de äldre barnen vara själva i ett rum vilket möjliggör för barnen att arbeta självständigt i rummen. Dock upplevde pedagogerna att transparensen ibland kunde skapa en övervakande känsla hos barnen. Då kontroll är relaterat till självständighet kan glaspartierna därför påverka barnens känsla av självständighet negativt. Fysiska element som skapar kontroll tar Ceppi och Zini upp som något som bör undvikas i Reggio Emiliaförskolor. Glaspartierna på förskolan skapar till viss mån kontroll men samtidigt är de en förutsättning för att barnen ska kunna arbeta självständigt. Enligt Ceppi och Zini är det dock framförallt korridorer som bör undvikas eftersom de kan ses som ett sätt för vuxna att kontrollera barnen. På förskolan finns inga korridorer på baserna utan torget är centralt vilket följer de riktlinjer som Ceppi och Zini beskrev. Detta visar på hur byggnaden i vissa avseenden kan gynna identitetsutvecklingen av vissa egenskaper, samtidigt som den i andra avseenden kan förhindra den. Vid byggandet av en förskola kan det därmed vara viktigt att ta detta i beaktning. På den studerade förskolan kunde de inte påverka att byggnaden hade två plan eller förändra säkerhetsrutinen. Däremot kunde de fortfarande erbjuda barnen andra miljöer där de hade möjligheten att utveckla sin självständighet.

Barnens självidentitet kan även komma att påverkas av byggnadens miljöcertifiering. Miljöcertifieringen har varit med och utformat hur barnens omgivning ser ut och således kan barnens identitet påverkas. En hållbarhetsaspekt finns genomgående i byggnaden och även i pedagogiken där verktyget Grön Flagg används. Enligt de intervjuade personerna