Postadress: Besöksadress: Telefon: i
Brottsförebyggande arbete i
Miljonprogrammets utsatta områden
En studie som jämför bostadsbolagens arbete för ökad trygghet och säkerhet i utsatta bostadsområden i Sverige respektive Danmark
Crime Prevention Work in Unsafe Housing Areas
A study comparing how housing companies in Sweden and Denmark are working with increased safety in unsafe housing areas
Ida Fröhlin
Rebecka Svedberg
HUVUDOMRÅDE: Examensarbete i Byggnadsteknik
FÖRFATTARE: Ida Fröhlin & Rebecka Svedberg
HANDLEDARE: Bengt Erlandsson
EXAMINATOR: Amjad Al-Musaed
JÖNKÖPING 2022-06-09
Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom huvudområdet Byggnadsteknik. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Amjad Al-Musaed Handledare: Bengt Erlandsson Omfattning: 15 hp
Datum: 2022-06-09
Abstract
Abstract
Introduction and purpose:
An aggressive building and construction program was implemented during a period in Sweden when there was a shortage of housing units. The vision of the government of Sweden was to complete one million homes between the years 1965 and 1975. Many of Sweden's most highrisk housing areas consist of buildings produced during these ten years. Today these buildings are in a big need of renovation to increase safety for people living in these areas. Related areas are found in Denmark. The purpose of this research paper is to study how different housing companies in Sweden and Denmark work for increased safety in unsafe housing areas. Another purpose is to establish how the surroundings can be designed to create safer and more attractive residential areas.
Method:
The used method is a qualitative study with semi-structured interviews as the primary data collection method, together with and document study.
Results:
Housing companies in Sweden work on their initiative for increased security and safety in unsafe housing areas. There is currently no Swedish law forcing housing companies to work for increased security and safety. Processing methods for collaboration are only used to a certain extent in Sweden.
The law regulates housing companies in Denmark for unsafe housing areas, which means that public housings need to decrease from 100% to 40% by the year 2030. The law forces change through cooperation between Danish municipalities and housing companies.
According to the interviewed respondents, a housing area should be easy to locate with high transparency and walkways. A housing area should also avoid isolated and obscured spots. The area becomes less homogeneous and easier to locate through differently designed housings. Cameras, lighting, and intercoms are successful tools for increased surveillance.
Analysis:
After the interviews, common themes were identified and analyzed to create a themed analysis. By studying recurring concepts during the interviews, patterns, similarities, and differences were identified. The patterns were later analyzed to finally answer the three asked questions.
Discussion and conclusion:
The study states that all interviewed housing companies work with safety and security issues for unsafe housing areas. In Sweden, the work occurs to varying degrees since the housing companies work with crime prevention issues on their initiative. Compared with Denmark, where the work becomes mandatory by legislation. The challenge needs attention due to the negative development of recent years, which has meant increased
Sammanfattning
Sammanfattning
Introduktion och syfte:
Under en rådande bostadsbrist i Sverige antogs ett förslag i riksdagen med vision att färdigställa en miljon hem mellan åren 1965 och 1975. Många av Sveriges mest utsatta områden består av byggnader uppförda under denna tioårsperiod. Miljonprogrammets bostäder är i stort behov av renovering samt ombyggnation för att öka tryggheten för människor boende i dessa områden. Motsvarande områden finns i Danmark. Syftet med detta examensarbete är att studera hur olika bostadsbolag i Sverige respektive Århus i Danmark arbetar för ökad trygghet i utsatta områden. Ytterligare vision är att konstatera hur den fysiska miljön kan utformas för att skapa tryggare och mer attraktiva bostadsområden.
Metod:
Metodvalet är en kvalitativ fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som primär datainsamling kompletterande med dokumentstudie.
Resultat:
Bostadsbolag i Sverige arbetar på eget initiativ för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden. Det råder idag ingen svensk lag som tvingar bostadsbolagen att vidta åtgärder för ökad trygghet och säkerhet. Bearbetade metoder för samverkan används endast i viss utsträckning av bostadsbolag i Sverige.
Bostadsbolag i Danmark regleras av lagen för utsatta områden som innebär att allmännyttiga bostäder ska minska från 100% till 40 % innan år 2030. Lagen tvingar till förändring genom ett samarbete mellan danska kommuner och bostadsbolag.
Ett bostadsområde bör vara lätt att överblicka med hög insyn och tydliga stråk. Området bör även vara fritt från isolerade och skymda platser. Genom olika utformade huskroppar blir området mindre homogent och lättare att överblicka. Kameror, belysning och porttelefoner är framgångsrika hjälpmedel för ökad övervakning.
Analys:
Gemensamma teman identifierades och analyserades efter genomförda intervjuer för att skapa en tematisk analys. Genom att studera återkommande begrepp under intervjuerna identifierades mönster samt likheter och skillnader. Vidare analyserades detta för att avslutningsvis besvara de tre ställda frågeställningarna.
Diskussion och slutsats:
I studien konstateras att samtliga intervjuade bostadsbolag arbetar med trygghets och säkerhetsfrågor för utsatta bostadsområden. I Sverige sker arbetet i olika utsträckning, detta på grund av att arbetet sker på eget initiativ, jämfört med Danmark där arbetet blir tvingande av lagstiftningen. Ämnet behöver uppmärksammas på grund av de senaste årens negativa utveckling som inneburit ökad kriminalitet och brottslighet i svenska respektive danska utsatta områden.
Nyckelord: Brottsförebyggande, miljonprogrammet, omgivning, samverkan, säkerhet, trygghet, och utformning
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Problemformulering ... 6
1.3 Mål och frågeställning ... 6
1.4 Omfattning och avgränsningar ... 7
2 Teoretiskt ramverk ... 8
2.1 Definition utsatt område ... 8
2.2 Miljonprogrammets områden ... 8
2.2.1 Utveckling i Sverige ... 8
2.2.2 Utveckling i Danmark ... 9
2.2.3 Nytt Miljonprogram ... 10
2.2.4 Att vända utvecklingen - från utsatta områden till trygghet och delaktighet ... 10
2.3 Brottsförebyggande arbete, utformning ... 10
2.3.1 CPTED ... 10
2.3.2 Safe Growth ... 11
2.3.3 BoTryggt2030 ... 11
2.4 Samverkan ... 12
2.4.1 Idéburet offentligt partnerskap, IOP ... 12
2.4.2 Effektiv Samordning för trygghet, EST ... 12
2.4.3 Business Improvement District, BID ... 13
2.5 Frågeställningens koppling till teoretiskt område ... 13
3 Metod och genomförande ... 15
3.1 Frågeställningens koppling till metodval ... 15
3.1.1 Hur arbetar olika bostadsbolag i Sverige för ökad trygghet och säkerhet i Miljonprogrammets utsatta områden? ... 16
3.1.2 Hur arbetar bostadsbolag i Danmark jämfört med Sverige för ökad trygghet och säkerhet i motsvarande utsatta områden? ... 16
3.1.3 Hur bör den fysiska miljön utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt bostadsområde? ... 16
3.2 Dokumentstudie ... 16
3.3 Studiens förutsättningar ... 17
3.4 Empiriinsamling ... 18
3.5 Arbetsgång ... 18
3.6 Analysmetod ... 19
3.7 Trovärdighet ... 19
4 Resultat ... 20
4.1 Empiri ... 20
4.1.1 Intervju, Sverige Lövgärdet ... 20
Innehållsförteckning
4.2 Analys av empiri ... 29
4.2.1 Analys Sverige ... 29
4.2.2 Analys Danmark ... 31
4.2.3 Analys utformning ... 31
4.3 Frågeställning 1: Hur arbetar olika bostadsbolag i Sverige för ökad trygghet och säkerhet i Miljonprogrammets utsatta områden? ... 32
4.4 Frågeställning 2: Hur arbetar bostadsbolag i Danmark jämfört med Sverige för ökad trygghet och säkerhet i motsvarande utsatta områden? ... 33
4.5 Frågeställning 3: Hur bör den fysiska miljön utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt bostadsområde? ... 33
5 Diskussion ... 34
5.1 Resultatdiskussion ... 34
5.1.1 Empiri i relation till tidigare forskning ... 34
5.1.2 Studiens styrkor och svagheter ... 35
5.1.3 Trovärdighet ... 35
5.1.4 Studiens bidragande ... 36
5.2 Metoddiskussion ... 36
6 Slutsatser och rekommendationer ... 37
Referenser ... 39
Bilagor ... 41
Introduktion
1 Introduktion
Visionen för detta examensarbete är att studera hur bostadsbolag i Sverige och den danska kommunen Århus arbetar för ökad trygghet i utsatta områden. Undersökta områden i Sverige inkluderar Lövgärdet i Göteborg, Råslätt i Jönköping, och Drottninghög i Helsingborg. Gellerup och Toveshoj representerar de undersökta danska bostadsområdena belägna i Århus kommun. Genom att studera det brottsförebyggande arbetet i Sverige respektive Århus i Danmark möjliggörs en jämförelse. I Danmark finns motsvarande typiska miljonprogramsområden vilka byggdes under samma tidsperiod och med liknande vision. Det är därför mycket relevant att jämföra arbetet för ökad trygghet i Sverige respektive Danmark. Ur ett klimat och geografiskt perspektiv har länderna även samma förutsättningar. Ytterligare vision är att studera hur den fysiska miljön kan utformas för ökad trygghet och säkerhet i utsatta områden.
1.1 Bakgrund
På grund av den snabbt ökade bostadsbristen under 1960-talet beslutade Sveriges riksdag att en miljon hem skulle färdigställas under en 10 års period, idag känt vid namnet Miljonprogrammet. Bostäderna som uppfördes under denna tidsperiod utgör nästan en femtedel av Sveriges alla bostäder (Boverket, 2020). Målet var att snabbt minska bostadsbristen och effektivt producera lägenheter runt om i landet. Nyssnämnda mål krävde en rationalisering och industrialisering i byggprocessen. Utseendet av flerbostadshusen påverkades av den nya byggnadstekniken med färdiga byggelement.
Lägenhetens utformning resulterade exempelvis i oproportionerligt djupa rum (Allmännyttan, u.å.).
Utan hänsyn till ökad kritik mot miljonprogrammets flerbostadshus, ökade andelen av dem eftersom den snabba och billiga byggprocessen var ekonomiskt gynnsam.
Miljonprogrammet kom även att få mycket kritik på grund av på höga hyror, dålig service och kommunikation samt ensidigt utformade områden och utemiljöer. Att bygga snabbt och billigt fick konsekvenser som resulterade i att sociala och fysiska insatser blev återkommande och områdens attraktivitet minskade på bostadsmarknaden (Boverket, 2020). Trots visionen att bygga anpassat för alla uppstod det social segregation i miljonprogrammets områden då attraktiviteten minskade. Oro och konflikter uppstod när människor tvingades flytta till miljonprogrammets utsatta områden. En ekonomisk-social segregation uppstod när de personer som hade ekonomiska förutsättningar flyttade ifrån områdena (Allmännyttan, u.å.). I dagsläget, år 2022 är dessa byggnader i stort behov av renovering samt ombyggnation för att förlänga livslängden samt bidra till ett tryggare och mer tilltalande bostadsområde.
Drottninghög är ett klassiskt miljonprogramsområde under utveckling. Det är ett långsiktigt stadsutvecklingsprojekt där visionen är att göra området mer integrerat och attraktivt (Helsingborgshem, u.å.).
Råslätt i Jönköping är ytterligare ett bostadsområde uppfört under miljonprogrammet.
Sedan 2016 har Råslätt varit med på polisens lista över utsatta områden i Sverige
Introduktion
I östra delen av Angered ligger bostadsområdet Lövgärdet i Göteborg. Enligt Mistra Urban Futures (u.å.) är området särskilt utsatt, har låg utbildningsnivå samt präglas av hög bostadssegregation. Visionen för detta område är likt Råslätt att i framtiden inte finnas med på polisens lista över utsatta områden i Sverige. Fastighetsägarna Poseidon äger tillsammans med Victoria Park 95 % av alla bostäder i Lövgärdet. Tillsammans har därför företagen avtalat att genom samverkan uppnå visionen om ett tryggare och mer attraktivt Lövgärdet (Framtiden, u.å.).
Miljonprogrammet byggdes inte bara i Sverige utan liknande projekt byggdes även i andra länder, exempelvis Danmark. Området Gellerup i Danmark är under förändring på grund av dess sociala utsatthet som utvecklades efter att det byggdes under 1960- talet. Syftet är att området ska förändras från ett socialt utsatt bostadsområde till en attraktiv stadsdel (Gellerup og Toveshøj, 2019). Området ska utvecklas till en unik och mångsidig stadsdel med utgångspunkt i den redan befintliga bebyggelsen. Planerad utveckling genomförs i form av nya kvarter, nya trafikmönster, nya stadsrum och rekreationsområden. Detta med en vision att skapa mångfald och arbeta bort områdets fysiska och sociala isolering. Att tillämpa fysiska förändringar tillsammans med sociala insatser har i forskning visat sig ha en positiv effekt på de boende (Gellerup og Toveshøj, 2019).
1.2 Problemformulering
Det är väl känt att många av Sveriges utsatta områden består av byggnader uppförda under miljonprogrammet. En stor del av den svenska befolkningen är bosatt i ett miljonprogramsområde vilket stärker behovet av renovering och ombyggnation för ökad trygghet hos dessa människor. Områdena som utformades under miljonprogrammet blev inte som det var tänkt (Allmännyttan, u.å.). Bostadsidealet ändrades under tiden som miljonprogrammet planerades, från flerbostadshus till radhus och villor. Utifrån detta växte en segregation eftersom personer med ekonomisk förutsättning lämnade miljonprogrammets områden. Eftersom utsatta områden redan existerar i både Sverige och Danmark, är det högaktuellt att öka förståelsen kring ländernas tillvägagångssätt för ökad trygghet och säkerhet.
1.3 Mål och frågeställning
Det generella målet med ökad forskning inom miljonprogrammets utsatta områden och ombyggnation är att öka förståelsen för möjligheterna att skapa mer attraktiva och trygga områden. Genom att studera ombyggnationer av utsatta områden i olika länder möjliggörs en jämförelse där Sverige och Danmark kan lära av varandra. Detta för att öka tryggheten hos invånare i utsatta områden samt analysera utformning av den fysiska miljön. Målet mynnar ut i följande tre frågeställningar:
• Hur arbetar olika bostadsbolag i Sverige för ökad trygghet och säkerhet i Miljonprogrammets utsatta områden?
• Hur arbetar bostadsbolag i Danmark jämfört med Sverige för ökad trygghet och säkerhet i motsvarande utsatta områden?
• Hur bör den fysiska miljön utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt bostadsområde?
Introduktion
1.4 Omfattning och avgränsningar
För att avgränsa arbetet finns aspekter som inte beaktas i detta arbete. För att möjliggöra redogörelse hur bostadsbolag i Sverige och Danmark arbetar för ökad trygghet i utsatta områden har utvalda projekt valts som representanter i varje land. Denna studie tar inte hänsyn till den kategorisering för olika typer av utsatta områden som polisen har i sitt arbete (särskilt utsatt, riskområde och utsatt område). Kostnad är ytterligare en avgränsning som inte kommer att beaktas i detta arbete. Genom dessa avgränsningar blir studien tillräckligt omfattande för att genomföra som ett examensarbete.
Teoretiskt ramverk
2 Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt redovisas det teoretiska ramverk organiserat genom relevanta, identifierade teman.
2.1 Definition utsatt område
Enligt Riksrevisionen (2020) saknas en allmän vedertagen definition av utsatta områden, eller socialt utsatta områden, vilka är vanliga begrepp i samhällsdebatten.
Idag används en tregradig skala för att identifiera utsatta områden, där används följande benämningar; utsatta områden, särskilt utsatta områden och riskområden.
Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på den sociala kontexten i lokalsamhället (till exempel genom hot, utpressning och öppen narkotikahandel).
Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. I området förekommer våldshandlingar och systematiska hot mot vittnen, målsägande och anmälare. Sammantaget innebär situationen i området att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag, vilket förutsätter regelmässig anpassning av arbetssätt och utrustning.
Ett riskområde är ett område som uppfyller samtliga kriterier för ett utsatt område men inte riktigt når upp till de kriterier som kännetecknar ett särskilt utsatt område. Läget är dock så alarmerande att det finns en överhängande risk att området riskerar att bli särskilt utsatt om inte adekvata åtgärder sätts in. (RIR, 2020).
Vid bedömning av utsatta områden utgår polisen från en lägesbild där det finns en sammanställning av områdesdokument vilka bedöms utifrån ett antal kriterier (RIR, 2020).
Polisens rapport (2021) med resultat från lägesbilden över Sveriges utsatta områden visar att antalet från år 2014 till år 2021 har ökat från 55 till 61. Jämfört med lägesbilden från år 2019 visar rapporten att totala mängden utsatta områden år 2021 ökat från 60 till 61, där tre nya områden tillkommit och två områden blivit borttagna från listan.
Uppdelningen visar att antalet ”särskilt utsatta områden” minskat från 22 (år 2019) till 19 (år 2021), däremot har antalet ”riskområden” ökat från 10 (år 2019) till 14 (år 2021), medan antalet ”utsatta” visade vara lika många år 2021 jämfört med år 2019, som var 28 (Polisen, 2021).
2.2 Miljonprogrammets områden
2.2.1 Utveckling i Sverige
Utsatta områden har etablerats efter att kriminella strukturer byggts upp under lång tid och skapat ett starkt fäste. Något som också påverkar och försvårar polisens arbete i dessa utsatta områden är den fysiska miljön. Utformningen i miljonprogrammets områden är uppbyggd för att öka trafiksäkerheten genom att isolera biltrafiken med
Teoretiskt ramverk
nedsänkta vägar och gångbroar samt höga hus som skapar en inramning av området.
Detta har medfört svårigheter för polisen att enkelt ta sig in och ut ur området.
Utformningen har även resulterat i kriminella handlingar och angrepp mot polis utan gripande. Det råder en utbredd trångboddhet i miljonprogrammets områden, vilket har resulterat i sämre skolresultat samt att ungdomarna i hushållen spenderar ledig tid ute i området, där de delar områdesmiljö med de kriminella (Polisen, 2017).
Hög arbetslöshet, låga inkomster, långvarigt bidragsstöd och färre gymnasiebehörigheter är sociala riskfaktorer vilka har medfört en låg socioekonomisk status i de utsatta områdena. Nyssnämnda riskfaktorer blir problematiskt för områdena då unga blir en riskgrupp när de saknar skyddsfaktorerna utbildning och sysselsättning.
Skyddsfaktorerna motverkar risken för att utveckla problembeteenden och kriminalitet (Polisen, 2017).
2.2.2 Utveckling i Danmark
Under samma tidsperiod som miljonprogrammets områden byggdes i Sverige, utvecklades liknande områden i Danmark, vilka betraktas som landets största bebyggelseexperiment enligt FFS (2021). Områdenas utveckling liknar dem i Sverige, med ekonomiska, byggnadsmässiga, sociala och arkitektoniska problem vilka har medfört dåligt rykte och en stigmatisering. Denna negativa utveckling har resulterat i att områdena har hamnat längst ned i hierarkin på bostadsmarknaden där resursfattiga samt nyanlända invånare tvingades bosätta sig. De allmännyttiga bostadsbolagen fick en försämrad ekonomin då det blev svårt att hyra ut bostäderna. Den negativa utvecklingen och integrationen i områdena var anledningen till att det danska parlamentet år 2018 tog fram ett avtal mot parallellsamhällena, som kallades “Ett Danmark utan parallellsamhällen - Inga ghetton 2030”. Femton områden kom att benämnas hårda ghetton, vilket baserades på att de funnits på den danska ghettolistan fyra år i rad. Ett ghetto-område definieras utifrån minst tusen invånare samt en lista med fem kriterier (FFS, 2021).
1. ”Andelen invandrare och barn från icke-västerländska länder överstiger 50 procent.
2. Andelen invånare i åldern 18–64 år som inte är anslutna till arbetsmarknad eller utbildning överstiger 40 procent. Beräknas som ett genomsnitt under de senaste två åren.
3. Andelen invånare i åldrarna 30-59 som bara har grundskoleutbildning överstiger 60 procent.
4. Den genomsnittliga bruttoinkomsten för skattebetalare i åldern 15-64 år (exklusive utbildningssökande) i området är mindre än 55 procent av den genomsnittliga bruttoinkomsten för samma grupp i regionen.
5. Andelen invånare som är 18 år och äldre som dömts för brott mot strafflagen, skjutvapenlagen eller narkotikalagen är minst tre gånger det nationella genomsnittet beräknat som ett genomsnitt under de senaste två åren.” (FFS, 2021).
Teoretiskt ramverk
flerbostadshus, förtätning samt tillskott av äganderätter och kommersiella verksamheter kan kravet och målet med sociala beblandade bostadsområden uppnås. Danmarks ghetto-områden är uppbyggda likt de svenska med en fysisk isolering, vilket politikerna kopplar till den negativa utvecklingen i parallellsamhällena (FFS, 2021).
2.2.3 Nytt Miljonprogram
Samhällsinvesteringen med vision att försöka lösa bostadsbristen i Sverige fick även negativa effekter. Berghauser Pont et al. (2016) menar att misstagen från miljonprogrammets utformning inte får återupprepas. Sverige är i behov av ett nytt miljonprogram där de tidigare misstagen åtgärdas. Genom en ny investering där dessa bostäder inte enbart har syfte att lösa bostadsbristen kan ett nytt miljonprogram resultera i de attraktiva, trygga bostadsområden som en gång var målet att uppnå (Berghauser Pont et al., 2016).
2.2.4 Att vända utvecklingen - från utsatta områden till trygghet och delaktighet I och med den industriella krisen vilken inföll samtidigt som miljonprogrammet bostäder stod klara på 1970-talet, förändrades den svenska ekonomin. Krisen medförde tomma bostäder för miljonprogramsområdena när människor valde att flytta till andra länder (Guldåker & Per-Olof, 2020). Områdena fick andra hyresgäster som fyllde lägenheterna från år 1990 och framåt efter en ny migrationsvåg, vilket förändrade bostadsblandningen. Tanken var att det skulle bidra till en bostadspolitik lika för alla men kom i stället att resultera i ”Social housing” (Guldåker & Per-Olof, 2020). Enligt Boverket (2021) innebär ”social housing” att boendekostnaden hålls nere genom att bostäderna är statligt subventionerade, aktörer förvaltar de med ett allmännyttigt syfte och att bostäderna fördelas utefter särskilda regler, vilket ofta blir till hushåll med begränsade inkomster.
Detta ledde till att Sverige fick en bostadssektor för låginkomsttagare, arbetslösa och socialhjälpstagare, där miljonprogramsområdena blev kategoribostäder i storstädernas ytterområden, vilket var raka motsatsen till det politiska syftet att blanda olika typer av bostadsformer och sociala grupper. Utsattheten i områdena har fortsatt, där kriminalitet har blivit mer förekommande och drabbar befolkningen som lever där (Guldåker & Per- Olof, 2020). Kriminalitet är idag ett stort problem och något som skapar otrygghet i dessa områden. Det krävs därför utredningar med fokus på de redan befintliga områdena. Detta för att konstatera möjligheter till utveckling samt skapa en förändring för tryggare och mer attraktiva bostadsområden.
2.3 Brottsförebyggande arbete, utformning
2.3.1 CPTED
Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) innefattar ett brottsförebyggande arbete. Primärt handlar detta arbete om hur den fysiska miljön bör utformas för att på bästa sätt förebygga brott och kriminalitet samt öka tryggheten.
Boverket (2019) beskriver att CPTED består av sex följande principer: territorialitet, tillträdeskontroll, övervakning, försvårande av brottsgenomförande, image och aktivering av platsen. Enligt den första principen, territorialitet minskar risk för brott om boende känner ett ansvar för en plats och dess aktiviteter i ett bostadsområde.
Tillträdeskontroll försvårar möjligheten att ta sig in i ett bostadshus, exempelvis via
Teoretiskt ramverk
koder eller porttelefon. Övervakning är den princip som gör det möjligt för boende att övervaka exempelvis parkeringsplatser med rätt placerade fönster i bostaden.
Försvårande av brottsgenomförande uppnås genom exempelvis installation av larm, staket och lås. Områdets image speglas genom ordning och reda där skräp, klotter och trasiga föremål åtgärdas direkt. Sista principen, aktivering av platsen innefattar olika mötesplatser för ökad trygghet för människor under olika tider på dygnet (Boverket, 2019).
2.3.2 Safe Growth
SafeGrowth är en metod för stadsutveckling som vuxit fram ur CPTED. Skillnaden mellan metoderna är att SafeGrowth inkluderar invånarna vid arbete med ett avgränsat bostadsområde. Att hitta samband mellan den faktiska brottsligheten och den upplevda otryggheten är målet med metoden, där arbetet genomförs enligt fem steg: visionen, problemidentifiering, problemanalysering, strategi och utvärdering. Brottslighet hanteras bäst i det geografiska området/staden, där SafeGrowth menar att det hanteras bäst tillsammans med invånarna genom principen To-For-With (Innovation i Helsingborg, u.å.).
Principen To-For-With består av två delar där den första syftar till att minska kriminella beteenden genom att miljöer byggs eller ändras så att utföranden av brott försvåras. Den andra tar hänsyn genom brottsprevention till den sociala aspekten, detta genom att öka känslan av gemenskap inom området. Ett aktivt invånarengagemang och ett ägandeskap till det fysiska rummet i staden är något som säkerställs när metoden SafeGrowth används (Helsingborg, 2022).
Att invånarna med stöttning av stadsutvecklare lär sig skapa säkra, trygga och hållbara platser på ett organiserat och strukturerat sätt är målet, detta innebär att ett arbete så nära rötterna som möjligt krävs (Helsingborg, 2022).
2.3.3 BoTryggt2030
BoTryggt2030 är en handbok för planering av säkra och trygga livsmiljöer. I takt med att det svenska samhället förändras och står inför stora utmaningar har kriminaliteten ökat. Den nyssnämnda situationen har resulterat i svenska förortsområden med otrygga livsmiljöer. Stiftelsen Tryggare Sverige har genom handboken BoTryggt 2030 utarbetat riktlinjer, checklistor och rutiner för mer säkra och trygga livsmiljöer (Uittenbogaard, 2020).
Sverige har idag ingen lagstiftning som ställer krav på att frågor gällande trygghet beaktas vid planering och utformning av stadsdelar, bostäder, stadsmiljöer och bostadsområden. Konsekvensen av detta är att varje beställare behöver besitta tidigare erfarenhet eller ta till sig kunskap och vidare applicera den i praktiken (Uittenbogaard, 2020).
BoTryggt2030 har vision att bygga bort brott och bygga in trygghet. Rationalitet är det inledande perspektivet i situationell brottsprevention. Innebörden är att öka risken för gärningsmän att bli upptäckta genom ändrad utformning av den fysiska miljön.
Teoretiskt ramverk
att öka det territorium som ansvarig har kontroll över samt tydliggöra gränserna mellan de olika områdena. Prospect-Refuge-Escape, naturliga instinkter i form av möjlighet att överblicka samt fly vid en eventuell hotfull situation. Broken Windows, det femte perspektivet avser vikten av ett område med social kontroll. Om en krossad fönsterruta åtgärdas direkt minskar risken att fler fönster krossas eftersom området är kontrollerat.
Genom rätt placerade fönster och hög social kontroll ökar människors trygghet och trivsel. Det sista perspektivet Placemaking omfattar bra skötsel genom platser där människor vill vistas. Detta resulterar i ett attraktivt område där dess brukare har kontroll, ögon på gatan (Uittenbogaard, 2020).
2.4 Samverkan
I ett brottsförebyggande arbete betyder samverkan att specifika resurser, kompetenser och kunskaper från olika aktörer tillförs. Detta för att tillsammans arbeta för att minska sannolikhet att brott uppstår samt att reducera brottslighetens skadeverkningar (Polisen, 2018). De allmännyttiga bostadsföretagen äger fastigheter över hela landet, där många av de uppfördes under perioden mellan år 1965 och år 1975. Trots den variation och blandning som finns, har det inneburit att allmännyttan kommit att bli en stor aktör i områden med socioekonomiska utmaningar. År 2019 visade en lägesbild för Sverige att det fanns 60 bostadsområden som enligt polisen ansågs vara utsatta, där bodde cirka en halv miljon människor (Sveriges Almännytta, 2021). Samverkan är ett långsiktigt brottsförebyggande arbetssätt och innebär att olika aktörer arbetar tillsammans för att uppnå ett tryggt och säkert område. Det är fastighetsägarnas uppgift att se till att hyresgästerna trivs och känner sig trygga i sina bostadsområden, vilket också omfattar ett attraktivt område. För att arbeta med samverkan finns det olika modeller att hämta och tillämpa, där flera modeller kan användas i kombination med varandra för att lösa problem i olika områden (Sveriges Allmännytta, 2021).
2.4.1 Idéburet offentligt partnerskap, IOP
En idéburen offentlig organisation omfattar medlemmar som tillsammans och frivilligt samarbetar med en idé och värdegrund, där den främsta drivkraften är samhällsnyttan, medlemsnyttan eller något annat högre mål. Det kan vara en stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller ett aktiebolag, där vinst inte är av intresse. Eventuellt överskott går till verksamheten där ömsesidighet och tillit är viktiga faktorer. Modellen för Idéburet offentligt partnerskap (IOP) utformas av ett gemensamt allmännyttigt mål där den offentliga och den idéburna aktören bidrar med resurser för att uppnå målen.
Att samverkansbehovet är gemensamt för båda parter är utgångspunkten, de är överens om att fler perspektiv och resurser behövs för att lösa komplexa samhällsproblem. Barn och unga i utsatta områden som riskerar att hamna i kriminalitet eller missbruk är exempel på vad problemen belyser. Samverkan möjliggör då att barn och unga blir mer föreningsaktiva där lokala idrottsföreningar kan komma att bli idéburna aktörer (Sveriges Allmännytta, 2021).
2.4.2 Effektiv Samordning för trygghet, EST
Metoden för effektiv samordning för ökad trygghet har utgångspunkt från kunskapsbaserad brottsprevention för att sedan arbeta systematiskt. Visionen är att genom tidiga insatser när problem uppstår eller är på väg att inträffa, minska och förebygga brott samt öka tryggheten. I modellen finns processer och rutinbeskrivningar
Teoretiskt ramverk
som är noggrant utformade för; hur, när och av vem som ska rapportera och hur det eventuellt ska uppföljas. Att ta fram kontinuerliga lägesbilder är en del av samverkan där information skickas veckovis utifrån en checklista till nyckelfunktioner inom kommun, polis och fastighetsföretag. En gemensam lägesbild sammanställs och tilldelas berörda aktörer, samtidigt utförs en analys av orsaker till händelserna samt om åtgärder är nödvändiga. Denna modell har resulterat i ökad motivation bland medarbetare. Deras insatser är en del av ett större arbete där samtliga involverade har en gemensam vision. I detta sammanhang ökat brottsförebyggande arbete för ökad trygghet (Sveriges Allmännytta, 2021).
2.4.3 Business Improvement District, BID
Business Improvement District är en metod för partnerskap som har sina rötter från 1970 – talet i Kanada. I takt med att befolkningen flyttade utanför stadskärnan blev handeln förflyttad, ofta till köpcentrum. Kriminaliteten ökade på stadskärnans gator och antalet besökare och konsumenter minskade. Business Improvement District bildades för att motverka kriminalitet samt öka aktiviteter, service samt affärsverksamhet i förorterna. Metoden bygger på ett partnerskap mellan fastighetsägare och andra aktörer i ett geografiskt område. Dessa involverade aktörer står sedan ansvariga för att finansiera förebyggandet av brottslighet genom exempelvis ökad, aktivitet och handel i området. Många länder implementerade denna metod, vissa skapade även en lagstiftning för obligatoriskt deltagande. I Sverige är detta partnerskap frivilligt, oftast genom en ideell förening där olika fastighetsägare och offentliga aktörer under bestämd tid bidrar till finansiering via medlemskap och avgift. Syftet är att skapa tryggare bostadsområden med en attraktiv fysisk miljö, det är därför inte ovanligt att även kommunen bidrar till finansieringen (Boverket, 2022).
I Sverige där man använt en BID-inspirerad samverkan har resulterat i en högre grad av trygghet och servicenivå när det kommer till renhållning, förbättrad belysning och fler väktare eller trygghetsvärdar. Resultaten har framkommit genom att mätningar av nöjdhet hos boende i området har genomförts. Andra positiva effekter som uppmärksammats är bättre samarbete med lokal polis, ökat engagemang i området från boende och företagare, man såg även ökad prioritet för underhåll och skötsel i området av lokala fastighetsägare vilket medförde positiva effekter (Sveriges Allmännytta, 2021).
2.5 Frågeställningens koppling till teoretiskt område
De teman som redovisas under avsnittet teoretiskt ramverk ligger till grund för denna utredning. Figur 1 nedan förklarar vilken betydelse varje område har för att studien ska kunna genomföras. Inledningsvis bör ett aktuellt problem kring det studerade området finnas. Miljonprogrammets områden är den teori som ligger till grund för det omfattande problemet. Övriga teorier bidrar med kunskap och forskning kring hur det kan åtgärdas, i detta fall vid ombyggnation av befintliga bostadsområden där trygghet beaktas.
Teoretiskt ramverk
Figur 1. Koppling mellan teoretiska områden och frågeställningar
Metod och genomförande
3 Metod och genomförande
En kvalitativ fallstudie är en genomgående metod i detta examensarbete. Enligt Säfsten och Gustavsson (2019) syftar en kvalitativ metod på beskaffenhet jämfört med kvantitet, antal. Vidare menar Säfsten och Gustavsson (2019) att en kvalitativ metod har hög flexibilitet samt låg standardisering jämfört med en kvantitativ metod. Ingen tydlig distans finns mellan det undersökta samt forskaren som finns vid en kvantitativ metod, en interaktion finns i stället mellan parterna. Det resulterar i en djupare förståelse för det undersökta problemet och därför blev fallstudie en lämplig metod i detta arbete. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes intervjuer och dokumentstudie som teknik för insamling av data tillsammans med analys av tidigare forskning. Genom semistrukturerade intervjuer med experter inom området kan intervjun kopplas till en guide. Utifrån en sammanställning av olika teman skapades en intervjuguide med välarbetade intervjufrågor. Detta resulterar i en relevant intervju där intervjuare lättare får respondenten att besvara de ställda frågorna.
En transkribering av en intervju har tendens att bli svår att tolka samt överblicka.
Tillvägagångssättet är därför avgörande för att möjliggöra en analys. Säfsten och Gustavsson (2019) redogör ett tillvägagångssätt innehållande följande steg, insamlad data bör först presenteras i ett format möjligt att analysera. Vidare bör systematik skapas och olika samband analyseras. Avslutningsvis dras slutsatser med hjälp av identifierade mönster. Fördelarna med intervju som datainsamlingsteknik är att validiteten samt deltagandet ökar. Detta eftersom ett möte bokas med respondenten samt att relevans kan ifrågasättas och kontrolleras vid en intervju. Visionen är att genomföra en direkt intervju för att öka förstående mellan båda parter. När nyssnämnd metod inte var möjlig genomfördes digitala intervjuer. För att förenkla analysen av transkriberingen användes hjälpmedel för inspelning. Efter att kritiskt granska de besvarade frågorna efter en intervju noterades intryck och trovärdighet. Noteringar i samband med intervjuer är viktigt och avgörande vid en senare analys. Genom att identifiera olika samband samt teman möjliggörs en djupare analys och mer trovärdiga slutsatser. Resultat från en kvalitativ metod tillsammans med en kvalitativ dataanalys presenteras ofta tillsammans med citat ifrån genomförda intervjuer för att öka trovärdigheten (Säfsten och Gustavsson, 2019).
3.1 Frågeställningens koppling till metodval
Metoden för detta examensarbete var en kvalitativ fallstudie där intervjuer, dokumentstudie och analys av tidigare forskning genomfördes som tekniker för insamling av data, detta för att kunna besvara frågeställningarna.
Metod och genomförande
3.1.1 Hur arbetar olika bostadsbolag i Sverige för ökad trygghet och säkerhet i Miljonprogrammets utsatta områden?
Tillvägagångssättet för att besvara den första frågeställningen gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tre bostadsbolag i Sverige. Genom en väl bearbetad intervjuguide ställdes välformulerade relevanta frågor till respondenterna. Frågor som ställdes och besvarades under dessa intervjuer var relaterade till hur deras arbete för ökad trygghet vid ombyggnationer ser ut. Drottninghög, Råslätt och Lövgärdet är miljonprogramsområden i Sverige som genomgår en ombyggnation samt förändring.
Genom intervjuer med olika bostadsbolag involverade i dessa ombyggnationer kunde Sveriges metoder för ökad trygghet studeras. Denna kvalitativa metod medförde en ökad förståelse för hur bostadsbolag i Sverige arbetar för en tryggare miljö för människor.
3.1.2 Hur arbetar bostadsbolag i Danmark jämfört med Sverige för ökad trygghet och säkerhet i motsvarande utsatta områden?
Den andra frågeställningen har utgångspunkt i samma metodval som övriga frågeställningar. En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som primär datainsamlingsteknik. Två danska utsatta områden, Gellerup och Toveshøj i Århus studerades. Intervjuer med ett bostadsbolag samt kommunen genomfördes samt möjliggjorde en jämförelse med Sverige.
3.1.3 Hur bör den fysiska miljön utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt bostadsområde?
Semistrukturerade intervjuer användes primärt för att besvara den tredje frågeställningen. Som komplement användes dokumentstudie som teknik för datainsamling. I en dokumentstudie används sekundärdata som datakälla i form av olika dokument. Dokument är ett övergripande ord för skriftligt, digitalt, visuellt och fysiskt material som anses vara intressant att analysera (Säfsten och Gustavsson, 2019).
Dokument till detta arbete har tagits fram genom kvalitativa analyser av tidigare forskning och teorier.
3.2 Dokumentstudie
För att identifiera forskningsfronten genomfördes i tidigt skede en dokumentstudie. Den första sökningen gjordes i Primo som är Jönköping Universitys databas där sökningen omfattar böcker, artiklar och andra publikationer. Det första sökordet blev
”Miljonprogrammet”, det primära huvudområdet i detta arbete. Andra ord som trygghet och hållbarhet användes också som sökord för att hitta andra relevanta publikationer som kunde relatera till ämnet. Googles sökmotor ”Google Schoolar ” har också̊ använts för att hitta vetenskapliga och akademiska källor. Genom principen likt en tratt var de första sökningarna övergripande och blev med arbetets gång mer preciserade. Svenska och engelska publikationer med tidigast publiceringsdatum år 2015 har använts i dokumentstudien.
Metod och genomförande
3.3 Studiens förutsättningar
Deltagande och intervjuer är den primärt genomgående datainsamlingstekniken. Nedan redovisas information om samtliga intervjuobjekt, se tabell 1. Samtliga respondenter rekryterades genom förfrågan via e-mail. Majoritet av intervjuerna genomföres digitalt, intervju 3 genomföres vid ett fysiskt möte.
Tabell 1. Information om respondent
Intervju Respond
ent Yrke Ålder Kön Nationalitet Arbetslivserfarenhet Utbildning
1 1 Regionchef
Bostadsbolag
60 Man Sverige Fastighet, bygg och
installation Gymnasieingenjör
, kurser ekonomi
2 2 Verkställande
direktör Bostadsbolag
41
år Man Danmark Politiker Statsvetare
3 3 Chef över
fastighetsutvec klingsavdelnin gen
Bostadsbolag 67
år Man Sverige Entreprenör, samt
inom
fastighetsbranschen som konsult
Ingenjör, väg och vatten
3 4 Förvaltningsch
ef
Bostadsbolag 55
år Kvinna Sverige Områdeschef Produktionsteknik
er
3 5 Byggnadsinge
njör,
projektledare på
fastighetsutvec klingsavdelnin gen
Bostadsbolag 52
år Kvinna Sverige Entreprenadsidan
som arbetsledare och platschef
Byggnadsingenjör
4 6 Kommunikati
on och
förmedling inom fysisk utveckling Kommunen
48
år Kvinna Danmark Kommunikation
(generellt) inom kommunen
Mediavetenskap
5 7 Projektledare
Bostadsbolag 38
år Kvinna Sverige Platsutvecklare,
destinationsutvecklin g och Ekonom
Service manegment, placemaking och marknadsföring.
Metod och genomförande
3.4 Empiriinsamling
Den huvudsakliga metoden för datainsamling var intervjuer. Inledningsvis sammanställdes en intervjuguide för att senare genomföra semistrukturerade intervjuer.
Denna guide bestod av; demografiska, inledande, uppföljnings, sonderande, varför, specificerande, indirekta, direkta, strukturerade, tolkande och avslutande frågor. Vidare sammanställdes en lista med relevanta teman. Utvalda teman hade tydlig koppling till undersökningens syfte och frågeställningar. Under respektive tema formulerades intervjufrågor, se bilaga 1, 2 och 3. Samtliga intervjufrågor var väl bearbetade samt testade under en pilotintervju för att säkerställa bästa resultat och relevans. Intervjuer med utgångspunkt i en guide blir semistrukturerade. Detta valdes för att undvika fast bestämda svarsalternativ samt undvika en ostrukturerad fri diskussion.
3.5 Arbetsgång
Inledningsvis identifierades ett högaktuellt problem, svenska respektive danska utsatta bostadsområden. Miljonprogrammets utsatta områden samt motsvarande danska områden uppförda under samma tidsperiod studerades. Vidare sammanställdes förslag på olika frågeställningar med tydlig anknytning till utbildningen. Utformning, trygghet, säkerhet och omgivning kom att bli betydelsefulla nyckelord till studien. Genomgång av tidigare forskning samt teorier genomföres genom sökning av akademiska publikationer i olika databaser. Tre frågeställningar bearbetades och resulterade i följande:
• Hur arbetar olika bostadsbolag i Sverige för ökad trygghet och säkerhet i Miljonprogrammets utsatta områden?
• Hur arbetar bostadsbolag i Danmark jämfört med Sverige för ökad trygghet och säkerhet i motsvarande utsatta områden?
• Hur bör den fysiska miljön utformas för att uppnå visionen om ett mer attraktivt bostadsområde?
Metodval samt datainsamlingsteknik valdes. Intervjuer genomföres med olika bostadsbolag i Sverige och Danmark. Alla respondenter gav godkännande till inspelning av intervjun. Varje intervju sammanställdes efter mötet, detta för att underlätta det fortsatta arbetet.
En snarlik intervjuguide, se bilaga 1, 2 och 3 användes för intervjuer med de svenska bostadsbolagen respektive danska. Nedan redovisas information om de genomförda intervjuerna, se tabell 2. Anledningen till tidstillägg under de intervjuer som genomfördes på engelska med danska företag var språket samt genomgång av det danska bostadssystemet.
Metod och genomförande
Tabell 2. Information intervju
Intervju Respondent/er Vart Längd på
intervju Godkännande
inspelning Språk
1 Regionchef Teams 30 min Ja Svenska
2 VD Teams 60 min Ja Engelska/ Svenska
3 Chef, projektledare,
förvaltningschef
Fysisk t
45 min Ja Svenska
4 Kommunikationsansva
rig Teams 36 min Ja Svenska/Engelska/
Danska
5 Projektledare Teams 30 min Ja Svenska
3.6 Analysmetod
Gemensamma teman identifierades och analyserades efter genomförda intervjuer.
Genom att studera återkommande begrepp under intervjuerna identifierades mönster samt likheter och skillnader. Detta analyserades sedan för att avslutningsvis besvara tre frågeställningar genom en tematisk analys.
3.7 Trovärdighet
För att uppnå god validitet samt reliabilitet är metoden för datainsamling viktig att genomföra på bästa sätt. Innebörden av validitet belyser vikten av att undersöka det som är avsett att undersöka. Reliabilitet innebär förmågan att utföra samma undersökning igen och få samma resultat. Med god validitet och reliabilitet ökar undersökningens trovärdighet. Genom nyssnämnda metoder för datainsamling är visionen att uppnå hög validitet samt reliabilitet (Säfsten och Gustavsson, 2019). Det är därför viktigt att utforma intervjufrågor där samtliga frågor är enkla och tydliga, gärna med hjälp av en intervjuguide. Bidrar frågorna till förvirring kommer det påverka resultatet och även validiteten samt reliabiliteten av arbetet. Detta bidrar till att utredningen inte är trovärdig och arbetet får därför inte samma genomslagskraft.
Beroende på vad som skall undersökas får inte utrymmet för egna åsikter vara allt för stort. Detta kan komma att leda till att undersökningen blir vinklad och därmed inte trovärdig. Genom välformulerade frågor vid intervjuer med experter är slutsatsen att denna metod är bra för datainsamling till detta arbete.
Resultat
4 Resultat
Detta kapitel redogör resultat av insamlad empiri. Respondenter kommer namnges med
”Respondent” följt av en siffra enligt tabell 1.
4.1 Empiri
4.1.1 Intervju, Sverige Lövgärdet
4.1.1.1 Bakgrund av utsatt område
Respondent 1 redogör att Lövgärdet i Göteborg är ett klassiskt miljonprogramsområde bestående av fyra respektive åttavåningshus med snarlik utformning. I området finns även en stor grundskola, äldreboende, boendecentral, små restauranger och andra näringsidkare kring Lövgärdets torg. Vidare förklarar respondent 1 att Lövgärdet år 2015 var en väldigt osäker och otrygg plats med gängtillhåll och öppen drogförsäljning.
Enligt respondent 1 är segregation och trångboddhet möjliga orsaker till ett otryggt område. När många människor bor på liten yta finns ingen plats för barn och ungdomar att studera på. Detta resulterar i att ungdomar umgås utomhus och blir introducerade till kriminalitet.
4.1.1.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet
Enligt respondent 1 var den första åtgärden som vidtogs installation av kameror på torget i samråd med polisen. Respondent 1 förklarar vidare att torget i Lövgärdet var som hämtat från gamla öststaterna, asfalt, betong och brist på växlighet. År 2021 genomfördes därför en ombyggnation av torget till en mer parkliknande miljö med möjlighet till lekplatser för små barn. Visionen var enligt respondent 1 mycket växlighet, vegetation och gräs i stället för ett asfalterat torg. Det byggdes även 46 nya lägenheter i anslutning till området med annan utformning, radhusliknande tvåvånings hus. Resultatet av dessa åtgärder är enligt respondent 1 ökad trygghet kring torget i Lövgärdet. Tillsammans med ett allmännyttigt bostadsbolag som äger ungefär lika många fastigheter i Lövgärdet har trygghetsvärdar införts i området mellan klockan 15:00 och 23:00 varje dag. Enligt respondent 1 får de rapporter varje dag som redovisar eventuella händelser. Vidare menar respondent 1 att med hjälp av rapporterna kan det konstateras att det har varit lugnt i området under en lång period nu.
Enligt respondent 1 har bostadsbolaget han representerar inte använt sig av specifika hjälpmedel, metoder/modeller eller handböcker. Däremot har företaget varit delaktiga i ett arbete tillsammans med Tryggare Sverige, som nu publicerat en handbok, BoTryggt2030. Enligt respondent 1 har bostadsbolaget han representerar interagerat med polis, skola, trygghetssamordningar, kommunen, näringsidkare och skapat dialoger. Enligt respondent 1 finns även ett brottsförebyggande råd, Trygg i Lövgärdet där företaget varit väldigt delaktiga. Respondent 1 förklarar att de har skapat ett samarbetsavtal med tidigare nämnda allmännyttiga bostadsbolag. Avtalet löper i fem år framåt med en handlingsplan varje år samt regelbundna möten. Respondent 1 förklarar att båda företagen bidrar med pengar för att stödja föreningar och liknande som ökar tryggheten i området. Exempel på föreningar är enligt respondent 1, föräldrastöd, kvinnonätverk, samt föreningar som sysselsätter barnen efter skoltid
Resultat 4.1.1.3 Ansvar
Enligt respondent 1 finns inget lagstiftat ansvar som kontrollerar hur bostadsbolag i Sverige arbetar för ökad trygghet samt säkerhet i utsatta områden. Däremot menar respondent 1 att det är en självbevarelsedrift att skapa ökad trygghet och säkerhet för hyresgäster. Respondent 1 tror inte att en lagstiftning hade resulterat i ett mer framgångsrikt arbete för ökad trygghet och säkerhet. Detta eftersom problemet enligt respondent 1 är en samhällsfråga där samtliga behöver samarbeta och kommunicera.
Respondent 1 menar att företagen tar ansvar genom att ta hand om sina fastigheter och hyresgäster som bor där. Vidare kan fastighetsägare bidra med att samverka samt integrera hyresgästerna. I Göteborg finns enligt respondent 1 en bo-coach som arbetar med att informera bostadsbolagets hyresgäster. Respondent 1 förklarar även att de har miljövärdar, personer som varit långtidsarbetslösa som företaget erbjuder jobb. Dessa personer är enligt respondent 1 beviljade ett stöd från arbetsförmedlingen och arbetar upp till 1,5 år på företaget och därefter är vision att få personen anställd.
4.1.1.4 Samarbete och samverkan
Enligt respondent 1 arbetar bostadsbolaget som han representerar aktivt med samverkan. Både BID och IOP är modeller som används och är välkänt för företaget.
Detta innebär att företaget samarbetar med andra aktörer samt andra bostadsbolag.
Samarbetet med hyresgäster är inte lika enkelt enligt respondent 1. Vid en anmäld otrygg upplevelse agerar företaget och vidtar åtgärder. Ytterligare interaktion med hyresgästerna sker enligt respondent 1 genom de olika verksamheter som de investerar i. Vidare förklarar respondent 1 att företaget samarbetar med kommunpoliser, skola, trygghetssamordningen. Samarbetet med nyssnämnda kommunala verksamheter fungerar enligt respondent väldigt bra.
4.1.1.5 Utformning
Enligt respondent 1 är byggnadens utformning ingenting som företaget förändrar på befintlig byggnation. De arbetar i stället med ökad säkerhet av skalskyddet samt hålla rent i exempelvis källargångar. Företaget arbetar även för nya mer trygga och synliga lokaler i området.
4.1.2 Intervju, Sverige Råslätt
4.1.2.1 Bakgrund av utsatt område
Respondent 3 berättar att området byggdes år 1967 som ett av Sveriges miljonprogramsområden och är ett av Jönköpings största bostadsområden. De grå betongelementen fick tidigt kritik och redan på 80-talet färgsattes betongelementen i hopp om att uppnå ett mer attraktivt område. Respondenterna berättar att de har lagt mycket pengar på underhåll av fastigheterna men med tiden behövs ändå åtgärder vidtas, till exempel energikrav som måste uppfyllas, nedslitna fasader, byte av fönster
Resultat
Anledningen till att Råslätt definieras som ett utsatt område beror inte på bebyggelsen eller fasadernas utformning menar respondent 4. Polisen tar in statistik från bland annat skolbetyg, antal brott i området och socioekonomiska förhållanden, vilket ligger till grund för varför Råslätt finns med på listan. Respondent 4 menar att polisen är förtegna med vad deras syfte med listorna är. Vidare menar respondenterna att de har sina spekulationer om att det är ett sätt för polisen att kunna tillsätta resurser och då är Råslätt ett tacksamt område eftersom det har ett dåligt rykte i staden och landet. Områdets dåliga rykte tillkom redan från start och framför allt efter att hyresgäster från Kålgårdens lägenheter med dåligt rykte flyttade till Råslätt. Nyanlända flyttade också dit och på 90-talet tillkom flyktingförläggningar i området vilket bidrog till ett försämrat rykte. Respondent 4 berättar att invånarna på Råslätt är stolta över området och känner sig inte speciellt otrygga.
4.1.2.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet
Enligt respondent 4 har de gjort mycket för att öka tryggheten och säkerheten i Råslätt.
De har tittat mycket på trygghetsaspekter när det gäller belysning, de långa och otrygga källargångarna, överblickbarhet, bytt ut lås från nycklar till taggar, parkeringshus och parkeringsdäcken inomhus. Dörrarna till källargångarna var tidigare helt slutna dörrar vilket gjorde att en otrygghet upplevdes, där har åtgärder vidtagits genom att tillsätta glas. Tidigare låg resecentrum under köpcentret i Råslätt, där upplevdes en otrygghet.
I stället har man flyttat upp det framför köpcentret, för att skapa en ökad trygghet. Just nu, år 2022, finns ett arbete där tidigare parkeringsburar på parkeringsdäcken ersätts med kameror.
En modell som bostadsbolaget arbetat med är Broken Windows, vilket innebär att det ska vara städat, ordning, inga trasiga rutor eller sabotage. Respondent 4 anser att det varit ytterst lite förstörelse och nedskräpning på Råslätt men när det uppstått sabotage eller liknande är målet att åtgärder ska vidtas direkt.
I Råslätt finns ständigt ett arbete med olika nätverk, där det finns ett specifikt närverk, kallat områdesgruppen, och har funnits sedan 70-talet, berättar respondent 4. Nätverket bidrar med att skapa trygghet och säkerhet, och när något händer sluter hela samhället upp.
Respondent 4 menar att det finns ett stort pådrag med engagerade människor i området.
De jobbar tillsammans med SSG (Säkerhets samverkansgruppen) och East, sedan finns en verksamhetsgrupp i området som kallas ”Torsdagsgruppen”.
4.1.2.3 Ansvar
Respondent 4 berättar att som ett kommunalt bolag finns ett ansvar men till en viss gräns. Det finns inget uttalat men bostadsbolaget ser det som en självklarhet att se till att hyresgäster som bor i området ska trivas och känna sig trygga. De har trygghetspolicys som ska följas men lagstadgat, menar respondent 4, att det är polisen som är ansvarig för att hålla ordning och reda. Där behövs en särskiljning.
Förvaltningsmässigt menar respondent 5 att det är en självklarhet att hålla ordning eftersom det kostar mer pengar att städa ett stökigt område.
Respondent 3 berättar att trygghetsarbetet och det ansvar som bolaget tar visar sig i deras värdegrunder där bolagets värdeord LUTA står för Långsiktighet, Utveckling, Trygghet och Ansvar.
Resultat
I de områden där en blandning av många olika fastighetsägare, kommunala och privata, där det är svårare att samstyra, anser respondent 4 att en lagstiftning hade varit jättebra.
Sverige har en bra bransch och genom Sveriges Allmännytta kan de använda sig av benchmarking, göra studiebesök och hämta inspiration hos andra bolags arbete, berättar respondent 3. Allmännyttans områden är inga problem utan det är de större områdena där olika aktörer delar på samstyrningen som har det svårare, menar respondent 3.
4.1.2.4 Samarbete och samverkan
Enligt respondent 4 arbetar de inte efter någon speciell modell, men de arbetar med samverkan tillsammans med verksamheter på området såsom med polisen, fältare, hyresgästförening och skola. Det finns en viss samverkan med kommunen men där anser respondent 4 att en förbättring av samarbetet krävs. De vill ha ett samarbete men det är svårt att få med hyresgästerna, anser respondent 4. Det finns ett samarbete med hyresgästföreningen men det finns en önskan om en bredare hyresgästdialog, där de också vill ha en blandning mellan kvinnor och män, med olika nationaliteter och i olika åldrar. Det finns en hållbarhetsavdelning som arbetar med hyresgästinflytande och stöttar förvaltningen, vilket bidrar till att hyresgästerna ändå blir involverade på ett sätt, berättar respondent 4.
Respondent 4 berättar att det finns ett samarbete med andra kommunala bostadsbolag i Jönköping, det är mest för att hämta inspiration och se hur andras arbete ser ut. Ett samarbete med andra länder är av intresse, anser respondent 4. Bolaget ingår i ett europeiskt nätverk, Euro Net, där de främst tittar på hur andra länder bygger och förvaltar. Sverige skiljer sig från många länder då Sverige inte arbetar med ”Social Housing”, berättar respondent 3. De är med och benchmarkar mot tio andra svenska bostadsbolag, men ser det övriga med hur andra länder arbetar som en nyfikenhet.
Respondent 4 anser att ”Social housing” skapar segregerade områden och därför inte är nödvändigt att använda i arbetet.
4.1.2.5 Utformning
Respondent 4 anser att bostadens utformning bidrar till ökad trygghet och säkerhet. På Råslätt har betongelementen som tidigare var balkongfronter bytts ut mot glas och betongelement i trapphus plockades bort för att öppna upp, berättar respondent 3.
Anledningen handlade om utsikt och insyn, bytet gjorde att de boende fick en överblickbarhet vilket påverkar tryggheten menar respondent 5. Det medförde också en attraktivare utformning av byggnaden. Att byta ut helt slutna dörrar mot dörrar med glas, installera kameror och att göra entréer mer inbjudande påverkar också byggnadens utformning, det påverkar överblickbarheten vilket anses bidra till en ökad trygghet, berättar respondent 4. Råslätt är stort område sett till ytan, respondent 5 anser att arbeta för ökad rörelse i området skulle bidra till ökad trygghet.
Respondent 4 berättar att de utför trygghetsvandringar, det senaste två åren har en satsning riktad mot barnen i området, vilket har varit väldigt uppskattat av invånarna.
Att lyssna, gå runt i området, göra tillsyn och åtgärda efter de boendes önskningar bidrar till en ökad trygghet på Råslätt, enligt respondent 4.
Resultat 4.1.3 Intervju, Sverige Drottninghög
4.1.3.1 Bakgrund av utsatt område
Respondent 7 förklarar att Drottninghög i Helsingborg är ett typiskt miljonprogramsområde med lamellhus. Området är omgivet av ytterligare två miljonprogramsområden. Enligt respondent 7 fick Drottninghög tidigt ett dåligt rykte och tydligt stigma skapades tidigt. Utanförskap, social exkludering, låg inkomst och låg utbildningsnivå. Till följd av detta flyttade människor därifrån och efterfrågan minskade. Av de miljonprogrammen som finns i Helsingborg är Drottninghög enligt respondent 7 det området med lägst fastighetsteknisk standard, därför finns ett stort behov av renovering eller rivning.
De klassiska problemen med miljonprogrammets områden är enligt respondent 7, att området består av många hus på insidan medan parkering och trafik är placerade utanför området. Detta resulterar i ett område med minimal insyn där endast de boende har ärenden och passerar. Att Drottninghög tidigt blev ett utsatt område i Helsingborg tror respondent 7 beror på homogeniteten. Lägenheter bestående av tre respektive fyra rum och kök, stora hushåll med små plånböcker. Trångboddhet och språksvaghet är ytterligare påverkande faktorer enligt respondent 7.
4.1.3.2 Åtgärder för ökad trygghet och säkerhet
Enligt respondent 7 var det viktigt redan i tidigt skede att involvera de som bor i Drottninghög. Kommunikation med hyresgäster var ett sätt att förstå varför Drottninghög är otryggt, vad som fattas och vart det brister. Genom dialog är visionen enligt respondent 7 att försöka förstå det underliggande, det som fattas, det invånarna drömmer om respektive är rädda för. Därefter bygga förtroende och relationer som sedan kan leda till involvering av invånare med klassiska förslag.
Vidare förklarar respondent 7 att djupintervjuer med hushållen på Drottninghög genomfördes. Genom dessa intervjuer utlästes att invånarna kände sig missförstådda, samt att området var missförstått. Det fanns ett oförtjänt dåligt rykte för Drottninghög.
Ytterligare problematik som konstaterades var gängkonsultationer och kring det fanns en tystnadskultur, vilket innebar att människor inte vågade eller litade på polisen.
Invånarna vågade inte röra sig ute på kvällarna, de gamla källargångarna med skyddsrum och tvättstugorna kändes otrygga. Ytterligare otrygga platser i Drottninghög var enligt respondent 7 ett nedsänkt torg där det tidigare fanns öppen narkotikahandel.
Skjutningar, bilbränder och soprumsbränder, har också bidragit till otryggheten i området.
CPTED är enligt respondent 7 är en ny modell för bostadsbolaget som anammades för endast några år sedan. Ytterligare en ny metod som används är enligt respondent 7 SafeGrowth, där studeras specifika platser tillsammans med invånare som får en utbildning i vad som är trygghet och hur de kan bidra till ökad trygghet.
Resultat 4.1.3.3 Ansvar
Respondent 7 nämner ytterligare ett utsatt område Söder i Helsingborg. Detta område ha en citykaraktär där problematik med kommersiella näringsidkare som inte bedriver lagenlig handel existerar. Vidare förklarar respondent 7 att visionen med Söder var att försöka skapa en fastighetsägarsamverkan. I de första dialogerna ansåg majoriteten att det är polisens ansvar. Under de senaste åren har det hänt mycket för allmännyttiga bolag och för privata aktörer. Företagen har enligt respondent 7 börjat förstå att ansvaret sträcker sig långt. Det är fastighetsägarens ansvar att säkra byggnadens skalskydd.
Enligt respondent 7 finns dock ett problem i Plan- och Bygglagen. Företag regleras hårt när det gäller exempelvis tillgänglighet och ventilation. Däremot regleras företagen inte alls när det gäller trygghet. Det finns ett regelverk som inte hjälper till med trygghetsfrågor utan arbetet genomförs på frivillig basis.
Enligt respondent 7 är en lagstiftning för obligatoriskt deltagande i arbete för ökat trygghet inte direkt nödvändig. Däremot tror respondent 7 att ett regelverk med ställda förväntningar hade påskyndat arbetet för ökad trygghet och säkerhet.
4.1.3.4 Samarbete och samverkan
Enligt respondent 7 arbetar bostadsbolaget som hon representerar med samarbete och samverkan. BID är en metod för samverkan som företaget har använt och är välbekant med. På Drottning hög har bostadsbolaget enligt respondent 7 arbetat mycket med hyresgäster samt kommunen. Hyresgästerna involveras genom intervjuer samt arrangerade aktiviteter. Varje sommar finns det exempelvis sommarjobbande ungdomar, gratis simskola och badvärdar. Vidare förklarar respondent 7 att de har godkännandeprocesser med 100% hyresgästmedgivande vid renovering, nyproduktion och rivning. Detta är fördelaktigt eftersom de inte behöver spendera tid på överklaganden som ska hanteras i hyresnämnden samt ökar förtroendet.
Respondent 7 redogör även samarbetet med kommunen. För att lyckas förändra ett utsatt miljonprogramsområde krävs att alla aktörer hjälps åt. Inledningsvis beslutades att alla förvaltningar i Helsingborgs stad har ett uppdrag på Drottninghög. Skola, förskola, fritidsförvaltningen samt kulturförvaltningen. Detta har resulterat i en satsning på skolan, satsning på barn och unga genom fritidsförvaltningen, ett utvecklat områdesbibliotek som kulturförvaltningen driver samt förbättrad utemiljö inklusive parker, stråk, gång- och cykelvägar.
Ytterligare samarbete som existerar på Drottninghög är enligt respondent 7 ett samarbete med andra bostadsbolag. Vid nyproduktion där mark sålts till externa investerare blir de delaktiga i samarbetet på Drottninghög.
4.1.3.5 Utformning
Enligt respondent 7 arbetar de med CPTED. Placering av fönster, innergård, utformning av trapphus och källare är exempel på områden företaget fokuserar på. Tvättstugor är
