• No results found

Konsekvensutredning till förslag till allmänna råd om livräddningsutrustning vid badplatser och hamnar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Konsekvensutredning till förslag till allmänna råd om livräddningsutrustning vid badplatser och hamnar"

Copied!
11
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Mette Lindahl Olsson 054-135127

E-post

Mette.lindahl-olsson@srv.se Allmänt råd livrutr

Konsekvensutredning till förslag till allmänna råd om livräddningsutrustning vid badplatser och hamnar

Bakgrund

Allmänna råd om livräddningsutrustning vid badplatser och hamnar har inte funnits tidigare. Räddningsverket och Svenska livräddningssällskapet gav dock ut en gemensam broschyr om detta för ca 10 år sedan.

http://www.sls.a.se/templates/Page.aspx?id=437

Boverkets byggregler (BFS 1993:57) reglerar säkerhet vid användning och skydd mot drunkning vad gäller bassänger o.d. som är avsedd för bad eller simning. Naturbad i sjöar, älvar, åar och liknande finns dock inga

motsvarande regler.

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor reglerar bla enskildas

skyldigheter. Enligt 2 kap. 2 § skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning… och för livräddning vid brand eller annan olycka…Paragrafen utökades jämfört med 14 § brandlagen i och med Räddningstjänstlagens tillkomst 1987 till att också omfatta utrustning för livräddning i andra fall än vid brand. I Regeringens proposition 1985/86 om räddningstjänstlag mm används alarmeringsutrustning, livbojar, kastlinor, livbåtar och annan utrustning för räddning av drunknande som exempel på

livräddningsutrustning.

Dessutom påtalas i 3 kap. 1 § att kommunerna, för att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön, skall se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder.

Enligt 3 kap. 3§ skall en kommun ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras.

Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS 2001:9,

Räddningsverket Norra Klarag 18 651 80 Karlstad

Telefon: 054-13 50 00 Telefax: 054-13 56 00

E-post: srv@srv.se

Webbplats: www.raddningsverket.se

Org.nr. 202100-3914

SRV-20.14

http://www.av.se/dokument/afs/AFS2001_09.pdf, om hamnarbete gäller vid lastning,

(2)

lossning, förtöjning, losskastning och bunkring av fartyg och för

sammanhängande godshantering eller annat terminalarbete samt hantering av fartygs förråd och utrustning. Föreskrifterna gäller endast inom

hamnområde, redd eller motsvarande. Här åläggs hamninnehavare att utmed kaj, brygga, pir eller motsvarande där hamnarbete utförs finnas lämplig livräddningsutrustning med högst 200 meters mellanrum samt med ca 50 meters mellanrum finnas fasta kajstegar eller likvärdig möjlighet för den nödställde ta sig upp ur vattnet. Fasta kajstegar eller motsvarande skall, vid alla i hamnen normalt förekommande vattenstånd, alltid nå minst 1 meter under vattenytan. På lämpliga platser inom olika hamnavsnitt skall det också finnas livflotte eller livräddningsbåt.

I bostadsområden finns det inga särskilda regler för vattensäkerheten. Det gör det däremot om ett område klassas som en hamn - då gäller arbetsmiljölagen.

Hamninnehavaren ska bland annat se till att kajer, bryggor och ramper har tillräcklig belysning.

Lämplig livräddningsutrustning, exempelvis livbojar, ska finnas med högst 200 meters mellanrum. Det ska också, med cirka 50 meters mellanrum, finnas fasta kajstegar eller likvärdig möjlighet som gör att en nödställd kan ta sig upp ur vattnet.

På lämpliga platser i hamnen ska det också finnas livräddningsflotte eller livräddningsbåt.

Enligt Blå Flagg, en internationell miljöutmärkelse för hamnar och stränder som finns i ett 30-tal länder både inom och utanför EU, ställs också krav på säkerhet. Utmärkelsen delas ut på ett år i taget till de hamnar och stränder som uppfyller ett antal kriterier som rör vattenkvalitet, säkerhet, service och miljöinformation. I Sverige fanns 2006 58 hamnar och 45 stränder som fick hissa Blå Flagg.

För att få hissa den blå flaggan på stranden eller i hamnen måste ett antal obligatoriska kriterier uppfyllas inom fyra områden: miljöinformation och utbildning, miljöledning, säkerhet och service samt vattenkvalitet.

Kriterierna är framtagna av FEE, Foundation for Environmental Education.

Om ett kontrollbesök visar att något av kriterierna inte efterlevs måste flaggan halas.

Enligt kriterierna för Blå Flagg ställs bla krav på att det finns livräddare eller livräddningsutrustning, i sådan omfattning att man i händelse av olycka kan ingripa var som helst på stranden. Det ställs krav på att det finns

livbojar för allmänheten, vimplar som markerar livbojarnas placering och livbåtar för allmänheten utplacerade med maximalt 500 m avståndsintervall.

I dag görs ofta hamnområden om till allmänna platser, promenadstråk och

(3)

flera äldre hamnområden har gjort om till populära vattennära bostadsområden. Detta för med sig att nya områden öppnas upp för allmänheten då stadsbilden förändras. Samtidigt har dock inte säkerheten beaktats fullt ut. Flera nya promenadstråk utmed kajer saknar i dag

livräddningsutrustning, stegar för att kunna ta sig upp om man skulle trilla i vattnet och skydd mot nedkörning i vattnet. Detta gör att risken för

drunkning ökar i samband med förändringen av många stadsbilder. Risken för drunkning finns året runt, inte bara på sommaren.

Särskilda åtgärder bör vidtas vid tex bostäder, där kajer nyttjas för speciella publika evenemang, längs kajpromenader etc. För allmän plats bör

livräddningsutrustning i nivå med AFS 2001:9 för hamnarbete eftersträvas medan säkerhetshöjande åtgärder även i form av skydd mot avkörning (tex med fordon, cyklar, barnvagnar etc) med minst 0,1 meters höjd finnas.

I Köpenhamn har man för att öka trivseln och säkerheten fyllt upp med natursten och byggt slänter mellan hamnbaden där man "bjuder in"

medborgarna att koppla av vid vattnet/kajanläggningarna.

Fakta och framtida utveckling

Kommunen har enligt tidigare Räddningstjänstlagen och nuvarande Lag om skydd mot olyckor (LSO) ansvaret att följa upp efterlevnaden av 2 kap 2§

och tidigare 41 § RäL. Sedan LSO trädde i kraft har ingen uppföljning gjorts från Räddningsvrekets sida kring kommunernas tillsyn vad gäller

livräddningsutrustning för att förhindra drunkning. För 2001 och 2002 ställdes dock ett antal frågor kring detta via länsstyrelserna. Tillsyn över efterlevnaden av 41 § RäL att ägare eller innehavare av byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning var skyldig att hålla utrustning för livräddning vid annan olyckshändelse än brand, hade genomförts vid 1 339 tillfällen 2002, 765 av dessa var vid badplatser eller hamnar och vid 293 av dessa påpekades brister. I 6 fall meddelades förelägganden. För 2001 var motsvarande siffror att 2098 tillsyner utfördes, 1259 var vid badplatser och hamnar och 53 förelägganden utfärdades.

Antalet utförda tillsynsbesök varierade stort mellan länen och mellan kommunerna. I 159 räddningstjänstkommuner hade denna typ av tillsyn överhuvudtaget inte genomförts. I 42 kommuner hade genomförts en till tio tillsynsbesök. Drygt en tredjedel av samtliga tillsynsbesök har genomförts i en kommun. Även om förhållandet kring denna tillsyn inte följts upp sedan 2002 är den kunskap Räddningsverket har inte att tillsynen har

intensifierats.

Räddningsverkets uppfattning generellt är att tillsynen över

livräddningsutrustning vi badplatser och kajer mm behandlas sällan i kommunernas första generations handlingsprogram.

(4)

Betydligt fler kommuner har med drunkningsolyckor i sina

handlingsprogram. Mål i stilen ...antal drunkningsolyckor ska minska...är inte helt ovanliga. Redovisas då ofta även i "riskanalysen".

Betydligt fler kommuner har med drunkningsolyckor i sina

handlingsprogram. Mål i stilen ...antal drunkningsolyckor ska minska...är inte helt ovanliga. Redovisas då ofta även i "riskanalysen".

I press och av bla Svenska Livräddningssällskapet har frågan kring ändrade stadsbilder och ändrat användande av hamnområden till bostadsområden mm och de risker detta för med sig uppmärksammats.

I press och av bla Svenska Livräddningssällskapet har frågan kring ändrade stadsbilder och ändrat användande av hamnområden till bostadsområden mm och de risker detta för med sig uppmärksammats.

Sedan Räddningsverket började bearbeta statistik via kommunernas

insatsrapporter 1996 har räddningstjänsten tom 2004 sammanlagt genomfört omkring 4 800 insatser till drunkningar och drunkningstillbud vilket innebär i genomsnitt 530 insatser per år. Den kommunala räddningstjänsten har ansvar för insatser till drunkningsolyckor och tillbud vid vattendrag, kanaler och i andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. För övriga områden ansvarar Sjöfartsverket.

Sedan Räddningsverket började bearbeta statistik via kommunernas

insatsrapporter 1996 har räddningstjänsten tom 2004 sammanlagt genomfört omkring 4 800 insatser till drunkningar och drunkningstillbud vilket innebär i genomsnitt 530 insatser per år. Den kommunala räddningstjänsten har ansvar för insatser till drunkningsolyckor och tillbud vid vattendrag, kanaler och i andra insjöar än Vänern, Vättern och Mälaren. För övriga områden ansvarar Sjöfartsverket.

Räddningstjänsten kallas inte till alla drunkningar. Drunkningsolyckor med omkomna följs däremot upp av Svenska livräddningssällskapet (SLS).

Räddningstjänsten kallas inte till alla drunkningar. Drunkningsolyckor med omkomna följs däremot upp av Svenska livräddningssällskapet (SLS).

Flest räddningsinsatser görs till drunkningar och drunkningstillbud i

sjö/damm följt av å/älv. Dessa båda skadeplatser står tillsammans för mer än hälften av de insatser till drunkning och drunkningstillbud som

räddningstjänsterna gjorde under perioden 1996-2004. Fördelningen av antalet omkomna följer i stort sett samma fördelning som antalet insatser.

Flest räddningsinsatser görs till drunkningar och drunkningstillbud i

sjö/damm följt av å/älv. Dessa båda skadeplatser står tillsammans för mer än hälften av de insatser till drunkning och drunkningstillbud som

räddningstjänsterna gjorde under perioden 1996-2004. Fördelningen av antalet omkomna följer i stort sett samma fördelning som antalet insatser.

0% 10% 20% 30% 40%

Övrigt Kanal Hav Hamn Å/älv Sjö/damm Skadeplats

Diagram 38

Andel räddningsinsatser till drunkning/-tillbud efter skadeplats, 1996-2004 Källa: Räddningsverkets insatsstatistik

Flest insatser till drunkningar och drunkningstillbud görs under juli månad.

Totalt sett gjordes drygt fyra av tio insatser under någon av de tre

Flest insatser till drunkningar och drunkningstillbud görs under juli månad.

Totalt sett gjordes drygt fyra av tio insatser under någon av de tre

(5)

sommarmånaderna. Knappt hälften av det totala antalet omkomna förolyckades under sommaren.

Från fritexter till insatsrapporterna 2002-2004 kan utläsas att vanligt förekommande utryckningar föranletts av att personer gått genom isen, någon har trillat/själva avsiktligen hoppat i/hamnat i vattnet i centrala delar av städer, personer som ramlat ur båtar/vält båtar eller brädseglat och behövt räddas eller personer som saknats i samband med att de badat eller tagit sig en simtur. Förutom räddningstjänstens normala räddningsutrustning som i flera fall nyttjats har många räddats med livboj (även i insatsrapporterna vanligen benämnd frälsarkrans) och livräddningshake. Tyvärr finns ingen statistik att tillgå för att se hur många som har räddats eller skulle ha kunnat räddas om det funnits livräddningsredskap. En annan viktig faktor är om det funnits personer i den nödställdes närhet som kunnat hantera

livräddningsutrustning, kunnat larma eller kunnat påbörja första hjälpen. Att både livräddningsutrustning, tidigt larm och kunskap om hur man lämpligen räddar nödställda i vatten har räddat liv finns det exempel men inte siffror på.

När och var händer olyckor

De allra flesta drunkningsolyckor inträffar under sommarmånaderna när många människor vistas på eller vid sjöar eller havet för bad eller båtliv. De flesta bad- och båtolyckor inträffar i mindre sjöar och vattendrag.

Enligt Svenska Livräddningssällskapets sammanställning omkom 135 personer i vatten- och isolyckor under 2006 vilket är 28 fler än 2005 då 107 personer omkom i vatten- och isolyckor. 2004 omkom 119 personer och 2003 134 personer. Antalet drunknade 2005 är det näst lägsta antalet som uppmätts. Det näst lägsta antalet var 1996 då totalt 111 personer omkom genom drunkning.

(6)

(7)

Sammanställningen över vatten- och isolyckor visar att många omkommer i samband med bad, fritidsbåtar och vinteraktiviteter som fiske och

skoteråkning. Livräddningsutrustning skulle kunnat rädda några av dessa personer medan flytvästanvändning skulle kunnat rädda flertalet av de som omkommer i fritidsbåtolyckor. Simkunnighet, alkoholintag,

väderförhållanden och övertro på sin kapacitet är andra faktorer som påverkar drunkningsolyckorna.

En annan källa för drunkningssatistik, där dödsorsaken fastställts till drunkning, är Räddningsverkets (NCO) publikation olyckor i siffror. Enligt uppdaterad tabellbilaga 1 från "Olyckor i siffror 2004" med nya årgångar från Socialstyrelsens dödsorsaksregister (DOR), där även tex suicid och drunkningar i badkar osv finns med framgår att fler personer än de SLS har med i sina sammanställningar omkommer till följd av drunkning. Se diagram 53.1 och tabell 53 nedan som är hämtade ur detta material. I detta sammanhang, som underlag för allmänt råd om livräddningsutrustning vid badplatser och hamnar, är dock SLS sammanställningar och insatsstatistiken den mest relevanta.

(8)

Konsekvensutredning – ur ett barnperspektiv

Av SLS sammanställning över vatten- och isolyckor framgår att av de som omkommer vid drunkningsolyckor är 60-70% över 50 år och strax under 10% är barn och ungdomar under 19 år. Elva personer under 19 år omkom 2006 jämfört med 8 under 2005. Drunkningsolyckor med yngre personer har minskat under de senaste decennierna. Se diagram nedan hämtat från SLS sammanställning.

(9)

En av orsakerna till att drunkningsolyckor bland barn och ungdomar

minskat är att deras simkunskap har ökat. Det är av stor vikt att inte trenden av simkunskap vänder och att barn och ungdomar lär sig att respektera vatten och isar och får lära sig att hantera nödsituationer.

Konsekvensutredning

– med analys av reglernas effekt på småföretag Problemet

Flera iordninggjorda badplatser drivs i kommunal regi och här påverkas inte småföretagen. I de fall badplatser, hamnanläggningar, kajpromenader osv drivs eller sköts i privat regi kan även småföretag komma att beröras.

Sannolikt påverkar dock säkerhetstänkandet liksom övrig skötsel och trivsel hur många besökare som lockas dit och sannolikt påverkar en god säkerhet företagandet positivt.

Tillsynen som utövas av kommunerna gäller likadant över landet, dock förutsätts tillsynen behovsstyras bla utgående från del lokala riskbilden. De anläggningar som har en god säkerhetsnivå behöver inte tillsynas i samma grad som eventuella anläggningar som inte sköter sin säkerhet lika bra.

Kostnaden för tillsynsbesök kommer därför i högre grad omfatta de objekt som inte kan påvisa en god säkerhetsnivå. För de anläggningar som ”kvalat in” i och jobbar enligt det frivilliga kvalitetssystemet Blå Flagg lär inte tillsynsbesök enligt lag om skydd mot olyckor behövas för att kontrollera livräddningsutrustning.

(10)

Syftet med reglerna

Syftet med reglerna är att tjäna som rikslikare vad gäller allmänhetens och tredje mans behov av säkerhet och att tjäna som underlag för ägare och nyttjanderättshavare för att klargöra deras ansvar för livräddningsutrustning vad gäller placering, underhåll osv. Syftet är också att tjäna som underlag för den kommunala tillsynen vad gäller livräddningsutrustning för att förhindra drunkning vid badplatser och hamnar/kajanläggningar.

Finns det några alternativa lösningar istället för nya regler?

Informationsaktiviteter har genomförts men har inte fått den effekt som önskats. Allmänna råd har dessutom fördelen, jämfört med andra alternativ, att de gäller lika för alla. Dessutom ger de samtidigt stöd till den lokala tillsynen enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO.

Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen?

Bedömning av kostnader

Kostnader för administration, löner eller tekniska förändringar Allmänna råden omfattar främst kommunal verksamhet men också privata badplatser och hamnar. En inventering av säkerheten kan behöva göras och ev livräddningsutrustning införskaffas och underhållas. Nyttan att ev kunna rädda liv kommer dock i första hand.

Beträffande kostnader för vattensäkerhet på kajer, om det inte finns någon utrustning alls från början och man utgår från etablerade krav på

vattensäkerhet, som t.ex. vid hamnarbetet på kajanläggningar har uppgifter om ca. 90.000 kr per kilometer vattenlinje1som investeringskostnad.

Löpande utbyte av material ger sedan en årskostnad på ca 5.000 per km och år. Arbetskostnad för installationen, löpande tillsyn och utbyte vid behov tillkommer.

För badplatser handlar det oftast inte om att skydda så långa sträckor utan i stället om punktinsatser med utrustning på några strategiska platser.

Konkurrensförhållanden till nackdel för småföretagaren?

Nej

Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen?

Nej

1 Enligt uppgift från Shore Safety A-Miljö AB 20070426

(11)

Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna?Efterlevnaden av regler kan kontrolleras med nuvarande tillsynsverksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO.

Bör reglerna gälla endast viss tid?

Nej, de bör gälla tills vidare.

Behöver särskild hänsyn tas till småföretagens villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande?

Skälighet och anpassning till förutsättningarna gäller såväl små som stora företag. När tillsynsmyndigheten ställer krav, med stöd av LSO, 2 kap. 2 §, sker en bedömning om kravet är skäligt.

Finns det behov av särskilda informationsinsatser?

Information bör finnas på webben och den broschyr som Räddningsverket och SLS tog fram för ca 10 år sedan (och reviderade för ca 5 år sedan) behöver revideras igen.

Hur har samråd skett med organisationer och med myndigheter som särskilt berörs?

Samarbete har skett med SLS, medverkan har skett från Räddningsverket vid skrivande av artiklar i fackpress om problemet och allmänna rådet kommer förutom till SLS remitteras till bla Boverket, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Sveriges kommuner och Landsting, ett antal kommuner m.fl.

Kontaktperson på Räddningsverket Mette Lindahl Olsson, 054-13 51 27

Avdelningen för olycksförebyggande verksamhet

Adress:

Räddningsverket 651 80 Karlstad

References

Related documents

Det allmänna rådet bedöms inte medföra några konsekvenser. Egenskapsgräns gäller fram till annan egenskapsgräns, användningsgräns eller planområdesgräns. Administrativ

Eftersom förslaget innebär en anpassning till lagstiftningen om bidrag för glasögon till vissa barn och unga bedömer Socialstyrelsen att ändringen i rekommendationen inte

Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller

Föreningen och styrelsen skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand eller annan olyckshändelse och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att

Eftersom lag och förordning inte innehåller sådana definitioner och inte heller regler om vilka krav som ställs på utrustning, behöver det meddelas på annat sätt, till exempel

När ni som föräldrar inte kan komma överens i frågor om vårdnad, boende, umgänge samt frågor som gäller barnets/barnens försörjning, kan ni ansöka om samarbetssamtal hos

När föräldrar ansöker om att skriva avtal gällande vårdnad, boende eller umgänge ska familjerätten utreda om avtalet är till barnets bästa.. Barnets bästa är avgörande i

From 1 mars 2022 införs en ny lag, som innebär att föräldrar som överväger att gå till domstol i en vårdnadstvist först ska genomgå ett informationssamtal.. Det är