• No results found

NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Stenbitens förskola

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "NAMN TITEL DATUM Elisabeth Oja förskolechef Kvalitetsrapport. Stenbitens förskola"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kvalitetsrapport

Stenbitens förskola

NAMN TITEL DATUM

Elisabeth Oja förskolechef 2016-07-05

(2)

Innehållsförteckning

1 Förutsättningar för genomförande ... 3

2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering... 3

3 Måluppfyllelse resultat och analys ... 3

3.1 Kunskaper, utveckling och lärande ... 3

3.2 Normer, värden och inflytande ... 4

3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete ... 6

3.4 Övergång, samverkan och omvärld ... 6

4 Identifierade utvecklingsområden ... 7

(3)

1 Förutsättningar för genomförande

Våra styrdokument: FNs Barnkonvention, Skollag, Läroplan, Arbetsplan, likabehandlingsplan, Kvalitetsrapport, Lidingö stads budgetmål. Styrdokumenten finns på Lidingö stads hemsida, ta gärna del av dessa dokument och den information Utbildningsförvaltningen har om Lidingö stads förskoleverksamhet i övrigt.

Kort presentation av verksamheten: Stenbitens förskola startade 1988 i Sticklinge nära hav och härlig natur. Vi är en enhet med två avdelninga. Igelkottens avdelning med barn i åldrarna 1-3, 4 år och Ekorrens avdelning med barn i åldrarna 3-6. Antalet barn växlar mellan 39-41. Vi har haft en mycket jämn fördelning mellan flickor och pojkar under några år. Kommande verksamhetsår 2016- 2017 är det en liten övervikt av pojkar på avdelningen med de yngre barnen. Stenbitens förskola har 9 medarbetare; 3 förskollärare, 5 barnskötare och en kokerska som lagar maten på förskolan, stor del ekologisk. Vi har under många år haft en mycket stabil personal styrka. Öppettider 7.30-17.30

2 Metoder och verktyg som har använts för uppföljning och utvärdering

Kontinuerlig reflektion, uppföljning och planering under året, varje vecka individuellt och

tillsammans. Reflektioner; egna och gemensamma kring förhållningssätt, metodik och pedagogik.

Pedagogisk dokumentation. Brukarundersökningen som vårdnadshavarna fyller i och vi följer upp, goda resultat inom viktiga områden. Utvecklingsdagar: två juni dagar då verksamhetsårets

sammanställs och utvärderas och då görs arbetsplanen för nästkommande verksamhetsår.

"Mellanstationen" utvecklingsdagar i december då arbetsplanen och verksamheten följs upp och utvecklas inför vårterminen. Likabehandlingsplanen följs upp och revideras. Kvalitetsrapporten görs utifrån dessa underlag av verksamhetsåret.

3 Måluppfyllelse resultat och analys

3.1 Kunskaper, utveckling och lärande

Barnen känner sig sedda och trygga på förskolan, vi ser det genom barnens förhållningssätt, att vilja och våga själv och tillsammans med andra, prova flera gånger. Vårdnadshavarna har både visat det i brukarenkäten, utvecklingssamtalen och framför allt i den dagliga kontakten och kommentarer på information, veckobrev och synlig dokumentation på förskolan. Barnen har fått arbeta, leka och lära både i mindre grupp och tillsammans i hel grupp. Grupperna är stora och vikten av att dela

grupperna syns tydligt. Det ska vi satsa på ännu mer. Det är en mycket viktig framgångsfaktor både för att kunna tillvarata varje barns tankar, frågor och utveckling. Projekten har inspirerat till

utforskande med stort intresse; djur, natur, rymden. Att fått tillgång till många uttrycksformer som skapande, dans, musik, litteratur har gjort att kommunikationen och lärandet utvecklats.

Helhetsperspektivet har gjort att alla ämnen funnits med. Där har dokumentationen som synliggjort projektarbeten stött och visat på läroprocesserna i de olika ämnena.Våra trivselregler som är

positiva ska vi lyfta och synliggöra mer för att stödja ett gott förhållningssätt och arbetsmiljö på förskolan tillsammans.

Arbetet mot en bullerfri miljö har framskridit bra både genom förhållningssätt, iordningställande av miljön på olika sätt. Införskaffande av material, möbler som som gjort att ljudnivån sänkts trots svårigheten när vi är så många i lokalerna.

Medvetenheten om att ha en giftfri miljö för framtidstron har förstärkts och tagits på stort allvar och åtgärdas aktivt. Både en bra föreläsning och med hjälp av Miljö-och stadsbyggnadskontoret här på plats.

IKT har används som verktyg och vi behöver fler I Pads som vi vet är på gång att satsas på till

(4)

förskolan,bra. För att utöka kunskapen och säkerheten i användandet kommer att fördjupas genom workshops på Lärcenter under ht-16, inplanerad och bokad. Sen också att lärcenters pedagoger kommer till oss på förskolan för stöd på plats.

3.1.1 Arbeta med musik, rytm och dans som uttrycksform, nyttja lokalerna inomhus, gården, naturen till rörelseträning, balans, både vuxenledda och fria utmaningar

Här har vi kommit långt i arbetet med målet och anledningen är den långsiktiga satsningen i ämnet och att flera på förskolan utbildat sig vidare och fått utökad kunskap. Lärdomarna vi tar med oss är hur mycket glädje, kroppskänsla och lärande som dessa utrycksformer främjar. Det är förstås ett ämne vi alltid kommer att använda oss av, det är allas rättighet att få den tillgången och

förutsättning.

3.1.2 Arbeta ämnesöverskridande där vi synliggör varje ämne som t.ex. matematik, teknik, naturkunskap, läs- och skriv. Alla estetiska ämne är av stor vikt i lärandet inom alla ämnen Målet arbetas mot hela tiden och kan bara utvecklas mer. Anledning till goda resultat är dokumentation, veckobrev och muntligt. Där lyfts och synliggörs för barn, pedagoger och

vårdnadshavare på olika sätt de olika ämnena som kommer in i aktiviteterna på förskolan. Det vi tar med oss vidare är att belysa svårigheterna i synliggörandet ibland.

3.1.3 Stimulera barnens språkutveckling genom litteratur, sagor, berättande, lek och lär med ord.

Regelbundna besök och lånande av böcker på biblioteket. Att starta med de allra yngsta är något som vi tycker är mycket viktigt.

Detta mål har alltid funnits på förskolan och måste lyftas varje plan och uppföljning. Det uppnås.

Anledningarna är att kommunikationen, litteraturen, berättandet... finns med varje dag i

verksamheten. Nära och kontinuerlig kontakt med stadens bibliotek. Lärdomarna vi har är den stora tillgången på litteratur, läsande, bilder och text alltid ska finnas med. Inspiration, lärande i läs och skriv, fokus och intresse för språk, litteratur och fantasi och lek.

3.1.4 Upptäcka och få tillgång till många olika sätt att skapa, inspireras, lockas

Målet med att ge förutsättningar till att skapa i olika former och material, lockas och inspireras och utvecklas är stort och väl uppnått och ska finnas i barnens verksamhet. Anledningen är att i hela verksamheten arbetar man och ger tillfällen till att skapa och i projekten arbetas det mycket med att skapa för att uppnå förståelse, kunskap och glädje i varje ämne. Lärdomarna är att det arbetet fortsätts med och att det utvecklas mer och mer både inom-och utomhus. Skapa är också att följa växter och djurliv, plantera och studera och arbeta med på olika sätt.

3.1.5 Synliggöra projektarbeten tillsammans med barnen med bild, ord med hjälp och stöd av IKT verktyg

Målet är stort och nås många gånger men har alltid utvecklingsbehov och möjligheter.

Anledningarna till att detta ökar synligheten är den dokumentation som görs på olika sätt i

verksamheten. Våra lärdomar är att vi fått ganska stor kunskap men att främst den digitala behöver vi både utöka vår tillgång till, förenkla och fördjupa kunskaperna över lag. Vi har bl.a. bokat in fortbildning genom lärcenter och tillgången till I Pads kommer att öka.

3.2 Normer, värden och inflytande

Grupp och vi känslan har stärkts och därigenom tryggheten på vår förskola. Ett stort stöd för den

(5)

utvecklingen har varit att dela upp barnen i mindre grupper vid flera aktiviteter och tillfällen för att alla ska komma till tals och vara lyssnade på.

Likabehandlingsplanen revideras varje år och hålls levande i det dagliga arbetet med samma förutsättningar och tillgång till verksamhet för alla barn oavsett kön, förutsättning och ålder.

Arbetet som gjorts för att skapa förutsättningar till en bullerfri miljö har också främjat förhållningssätt och kommunikation mellan varandra.

Indikatorer Utfall

Enheten är certifierad med Grön Flagg Nej Mitt barn känner sig tryggt i förskolan 100 %

3.2.1 Arbeta för grupp- och vi känsla och känna delaktighet och inte känna sig utanför.

Uppmärksamma varje barn. Att barnen ska respektera sig själv, andra och vår gemensamma miljö.

Få uttrycka sina känslor, tankar, åsikter och lyssna på varandra. Barnen ska känna sig trygga på vår förskola.

Målet är till mycket stora delar uppfyllt, barnen visar att de är trygga på förskolan, i miljön, tillsammans med varandra och med alla pedagoger. Anledningarna har varit det arbete man gjort tillsammans i stor grupp men en viktig del har varit att gruppen delats i mindre grupper vid olika aktiviteter, rum inom och utomhus. Lärdomar vi tar med oss är att satsa ännu mer på att arbeta tillsammans med barnen i olika konstellationer i mindre grupp.

3.2.2 fortsätta att hålla likabehandlingsplanen är levande och väl känd

Målet är nått till stor del. Anledningen är en synlig Likabehandlingsplan som görs om varje år till en ännu bättre version. Man lyfter den med föräldrarna på föräldramötet och förstås skickar ut den, har den synlig på anslagstavlor på förskolan. Ligger bland våra styrdokument på vår sida under Lidingö stads hemsida.

3.2.3 Hålla våra positiva Trivselregler levande i vår verksamhet och arbeta med dom som grund för att skapa trivsel, lugn och trygghet i en lärande miljö där vi vuxna är goda förebilder.

Målet har gått bra och är med i arbetsplanen och lyfts kontinuerligt tillsammans med barnen. Våra lärdomar är att den ska vara mer synlig och tas upp mer kopplat till olika situationer på förskolan med barnen.

3.2.4 Målet är att alla barn ska känna sig trygga och delaktiga.

Målet med barnens trygghet här på och utanför förskolan tillsammans med oss är till stor del uppfyllt, bekräftas tydligt och till 100% av föräldrarna i brukarenkäten och vid olika samtal och reflektioner. Anledningarna har varit att se varandra i stor grupp på hela förskolan, känna grupptillhörighet, välkomnande med ett gott förhållningssätt. Den viktiga uppdelningen och förutsättningen att kunna dela barnen i mindre grupper är och har varit av mycket stor och betydelsefull vikt.

Lärdomen vi fått och får är att vi kommer ge barnen ännu fler tillfällen att arbeta och vara i mindre grupp.

3.2.5 Bullerfri miljö

Att nå målet har föregåtts av ett otroligt stort arbete av pedagogerna. Som stöd har vi använt oss av Hörselhabiliteringen, specialpedagog i Lidingö och också tagit del av och besökt en annan förskola på Lidingö för att ta vara på deras goda exempel när det gäller att arbeta för en bullerfriare miljö.

(6)

Anledningarna att arbetet för att uppnå en stor del av målet har varit att vi jobbar med

förhållningssättet, förändrat och iordningställt det material vi har på förskolan och också letat fram och gjort inköp av bollar till stolar, bord med bra yta, tallrikar som gör att skramlet minskar vid måltiderna, delat barngruppen... Lärdomarna är att på en förskola kan man absolut minska buller och ökad ljudnivå men att svårigheterna är stora när många barn vistas tillsammans.

Medvetenhetsen är stor och arbetet fortskrider. Det gör att alla; barn och pedagoger får en bättre arbetsmiljö och det är mycket viktigt både för att hålla en lugn, trivsam och lärande miljö och att inte få fysiska skador i hörseln.

3.2.6 Giftfri miljö,

Målet att få, så långt det är möjligt, en giftfri miljö har uppnåtts till stor del. Anledningen är att vi fått ta del av en bra föreläsning i ämnet och också haft miljö-och stadbyggnads personal ute på förskolan som stöd och handledning. En ordentlig utrensning av material som var okänlig sattes direkt igång och det arbetet fortsätter eftersom det inte ekonomiskt går att byta ut allt på en gång.

Vid nyinköp tas stor hänsyn till vad materialet innehåller så inget som innehåller giftiga substanser köps in.

3.3 Varje förskolas utveckling - systematiskt kvalitetsarbete

Den återkommande reflektionen både på inplanerad, kontinuerig tid och dagligen gör att barnen uppmärksammas, bemöts och kan stöttas för att må bra och utvecklas vidare. Arbetet har mål och planerad väg dit. Miljön är flexibel och föränderlig utifrån vad som sker och uppmärksammas av pedagogerna tillsammans med barnen.

Konsultativ handledning av förskolepsykologerna i vår förvaltning används vid behov kontinuerligt.

Även kontakt med specialpedagog och hörselhabilitering har används.

Fortbildning och Lidingö lärcenter är kontinuerliga inslag för pedagogerna.

3.3.1 Nuläge, mål, metod/strategi, utvärdering leda till utveckling

Målet är till stor del uppfyllt. Organisationen är klar och har fungerat länge på samma sätt även om vi ibland får planera in nya tider som passar verksamheten under veckorna bättre. Pedagogerna tillvaratar också till stor utsträckning när tid ges/uppstår på andra ej inplanerade tidpunkter.

3.4 Övergång, samverkan och omvärld

Att möta och besöka kulturen och omvärlden; naturen i närområden här i Sticklinge och på Lidingö i övrigt, biblioteket, lärcenter, Millesgården, längre utflykter för de äldre, muséem mm har varit mycket uppskattade och viktiga. Att göra samma utflykter vid många upprepede tillfällen ger tillfälle att lära känna och inspireras till fortsatt skapande och lärande för barnen på olika nivåer.

Handlingsplan för vårt samarbete tillsammans med skolan och förskoleklassen har följts under många år och utvecklas tillsammans med uppföljning på möten pedagoger och chefer i området.

Samverkan med vårdnadshavare där kommunikationen och informationen är mycket viktig.

3.4.1 Möta omvärlden och kulturen utanför förskolan

Målet är uppnått till mycket stor del. Anledningarna är att vi håller det på den nivå som barnen har behov av i olika åldrar. De små utforskar närmiljön och gör kortare utflykter samt kontinuerliga besök på biblioteket bl.a. De äldre barnen får göra flera besök på bl.a. Millesgården, Lärcenter där de arbetar skapande. Ibland också längre intressanta och inspirerande utflykter. Lärdomar som är ganska självklara är att vi även vid utflykter delar barngruppen i förre barn, det ger mycket mer och gynnar säkerhetstänket.

(7)

3.4.2 Samverkan med skolan och skolans förskoleklass

Målet är istort sett uppnått tack vare den långt tillbaka i tiden upparbetade handlingsplanen vi har tillsammans med skola och förskoleklass. Lärdomar är att den behöver utvecklas, sekretessen och dess regler känns inte solklar men det är positivt att vi haft föreläsning och att skolverket arbetar med ämnet och vi tillsammans i Lidingö lyfter frågorna på olika nivåer.

3.4.3 Samverkan med vårdnadshavare

Målet är till mycket stor del uppnått. Anledningarna är ett väl inarbetat årshjul/kalendarium med inplanerade uppföljningar, möten, samtal och att vi alltid lyfter att vi vill att kommunikationen med vårdnadshavarna ska vara öppen och att man alltid ska ta upp det man funderar över med oss på förskolan så snabbt som möjligt och vi ska bemöta och återkoppla. Lärdomarna är att en vinnande faktor är vår reflektion och proffitionella kontakt mellan oss i personalen.

4 Identifierade utvecklingsområden

Dela barngrupperna vid fler tillfällen än vad vi gör idag. Forstätta det gynnsamma arbetet med att arbeta för en bullerfriare och giftfri miljö. Fördjupa användningen av IKT i verksamhetetn på ett enkelt sätt och med utökad kunskap och tillgång till IKT-verktygen.

Vi ser fram emot nästa verksamhetsår då vi kommer att arbeta med Kultur som gemensamt tema på vår förskola. Sommar uppgiften blir att skicka en bild på en sommaraktivitet att samtala kring och att ta med sten/stenar som vi kommer att använda oss av tillsammans på förskolan.

References

Related documents

I familjecentrerad omvårdnad ses familjen som ett system och i familjerela- terad omvårdnad är personen/patienten i centrum för vård och omsorg men hänsyn tas till hens

Låt oss därför för stunden bortse från bostadspriser och andra ekonomiska variabler som inkomster, räntor och andra kostnader för att bo och en- bart se till

Flertalet kommuner som svarat på enkäten menar att de känner till hyresgarantier men de använder inte verktyget eftersom; de inte ser att målgruppen finns, kräver för

Uppsiktsansvaret innebär att Boverket ska skaffa sig överblick över hur kommunerna och länsstyrelserna arbetar med och tar sitt ansvar för planering, tillståndsgivning och tillsyn

The meeting is a joint meeting announced to the members of the Danish Society of Otolaryngology Head and Neck Surgery (DSOHH), Danish Society of Ophthalmology, Danish Society

intresserade av konsumtion av bostadstjänster, utan av behovet av antal nya bostäder. Ett efterfrågebegrepp som ligger närmare behovet av bostäder är efterfrågan på antal

 Åre kommun välkomnar möjligheten att ta betalt för insatser kopplade

1(1) Remissvar 2021-01-22 Kommunledning Nykvarns kommun Christer Ekenstedt Utredare Telefon 08 555 010 97 christer.ekenstedt.lejon@nykvarn.se Justitiedepartementet