• No results found

Slutrapport för projektet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Slutrapport för projektet"

Copied!
8
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

1 (7)

Slutrapport för projektet

Slåttergubbens marker

………

Datum: December 2014

Journalnummer: 2012 - 7229

Projekttid: 20120709 – 20141031

Kontaktpersoner i projektet:

Emma Nevander, 033-35 30 24, emma.nevander@boras.se

...

1. Projektorganisation:

Projektet har drivits av Miljöförvaltningen i Borås Stad. Projektledare har varit Emma Nevander. Från Borås Stad har även Jenny Pleym arbetat i projektet och Lisa Arnesén (ideellt).

Till projektet har en styrgrupp samlats med representanter från Jägarförbundet, Södra, Boråsortens biodlare, Borås Naturskyddsförening, LRF och representanter från Borås Stad.

I projektet har byträffar bedrivits där människorna i byn varit delaktiga. Borås Naturskyddsförening har varit delaktiga i vildbihotellkurs och tillverkning.

2. Sammanfattning:

2012 startade Miljöförvaltningen i Borås Stad satsningen på projektet Kulturlandskap Borås.

Projektledarens roll var att söka projektmedel och genomföra åtgärder på landsbygden.

Hösten 2012 ansökte vi därför om stöd från Leader Sjuhärad.

(2)

I projektet har en betes- och slåtterförmedling startats på Borås Stads hemsida. Där kan markägare som önskar betesdjur anmäla intresse liksom djurägare som söker mera

betesmark anmäla intresse. Samtidigt startades en förmedling av bikupor där biodlare som önskar uppställningsplats kan anmäla intresse och markägare som önskar bin på sin mark kan anmäla intresse för det.

Byträffarna har lett till att de boende på landsbygden träffats och workshoppat kring problem och möjligheter i deras by. Det har varit diskussioner kring vad de kan göra tillsammans och vad kan kommunen hjälpa till med. På vissa träffar blev det inte lika mycket diskussion, men vi tror att i det stora hela så gav träffen de boende ända idéer och tankar för framtiden.

Dessutom fick man träffa sina grannar som flera annars bara hade hejat på i bilen på vägen.

Träffarna har genererat ansökningar till Länsstyrelsens restaurering av överloppsbyggnader och ansökningar till Leader Sjuhärads projektcheckar för exempelvis upprustning av

kyrkostig. Men även ansökningar för gemensamma satsningar i byn till Borås Stads medel för lokal utveckling och Borås Stads naturvårdsfond. Exempelvis har antalet ansökningar till Naturvårdsfonden ökat från tre ansökningar 2011, 2012 en ansökan och hela 10

ansökningar år 2013 när Leaderprojektet var i full gång.

3. Syfte och målgrupp:

”Förenkla och åstadkomma hållbara lösningar för att på sikt bevara och återskapa odlingslandskapet inom Borås Stad. Arbetet sker i samarbete med markägare, närboende, LRF, SNF, Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jägarförbundet,

hembygdsföreningar, Södra skogsägarna, Hushållningssällskap/Rådgivarna mfl.

Projektet ”Slåttergubbens marker” kan bistå markägaren för att genomföra denna kulturgärning”.

Målgruppen i detta projekt är främst markägare i varierad ålder på landsbygden. Men för några av aktiviteterna (ex. vildbihotell) är det även barn och ungdomar.

Utfall:

Projektet har resulterat i en förbättrad samverkan på landsbygden på de platser som projektet verkat. Utslaget blev att främst kvinnor och män mellan 35-70 år deltog på de anordnade aktiviteterna.

4. Genomförandeplan och tidsplan:

 Byträffar har arrangerats vid tio tillfällen för att skapa nätverk mellan boenden på landsbygden. Vid träffarna har 35-70 fastighetsägare bjudits in och

deltagarantalet har legat kring 15-30 personer per träff. Träffarna har genomförts lokal i området och projektet har bjudit på fika. Vid träffarna har det informerats om naturvärden i byn, betes- och slåtterförmedlingen, bikupsförmedlingen, vilka stöd och bidrag som går att söka för åtgärder i landskapet både från Borås Stad, Leader Sjuhärad, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Därefter har det varit en workshop kring vad som går att göra i byn. Några områden har haft en gemensam återträff för att arbeta vidare med något speciellt tema, tex att komma igång med gemensamhetsbiodling och grönsaksodling. Byworkshopparna har ägt rum: 25/9 2012 Håhult, 31/10 2012 Sköttning, 26/11 2012 Hallbron/Dalshestre, 16/1 2013 Bertilshult, 20/2 2013 Hunghult/Upptröst, 4/4 2013 återträff Håhult, 7/5 2013 Glafsered, 17/6 2013 Glafsered återträff, Vänga 24/10 2013 och Gingri 3/12 2013.

(3)

 Undersöka möjligheterna till kopool/fårpool. Vid alla byträffar har frågan lyfts.

Tyvärr verkar inte intresse för uthyrning av djur finnas på besökta platser. Det har varit svårt på många ställen att få tag på betesdjur. Tankarna mynnade i en ansökan till Borås ”medel för sociala investeringar” våren 2014. Projektidén var att utveckla 4H gården i Borås med mer djur som kunde lånas ut till

naturreservat och naturområden med höga naturvärden. Verksamheten skulle även omfatta social verksamhet. Projektet har inte startat.

 Två rådgivningskvällar anordnades ihop med Länsstyrelsen i Västra Götaland den 11 och 18 april 2013. Dessa skulle finansieras med

Landsbygdsprogrampengar och var inte tänkta att belasta Leaderprojektet. På grund av för få anmälda fick båda kvällarna ställas in.

 Restaurera värdefulla odlingslandskap. Restaureringar har genomfört i Dalsjöfors där en igenväxande ängs och åkermark intill skolan restaurerats och stängslats våren 2014. Området betades 2014 med får från en

lantbrukare i Borås. Vid Årydet vid Häggån i Kinnarumma har en ängsmark med intilliggande fornlämning restaurerats under 2014. Förhoppningen är att backsippor ska spridas till platsen från närliggande betesmark. Vid Stackhult öster om Målsryd har ett igenväxande rikkärr som uppmärksammats i en WWF finansierad inventering 2013 restaurerats under 2014. Markägarna har tagit på sig att sköta kärret framöver.

 I samarbete med Naturskyddsföreningen har över 40 vildbihotell snickrats. De har dels hållit i en kurs 13/2 2013 och Naturskyddsföreningen har även på egen hand tillverkat och delade ut vildbihotellen gratis till allmänheten i

samband med Skördefesten i Borås den 7 september 2013. Under sommaren 2013 pågick ett samarbete med NAVET i Borås. Under skollovet kunde barn och ungdomar (och vuxna) bygga vildbihotell med material som bekostats av Leaderprojektet. I samband med detta anordnades en föreläsning i

kombination med snickarkväll den 25 april 2013. Här deltog 9 personer inklusive projektledaren som tillverkade 25 stycken vildbibon.

 På Borås Stads hemsida skapades vintern 2012/2013 en betes- och

slåtterförmedling samt en förmedling av bikupor. Betes och slåtterförmedling finns sedan tidigare i Marks kommun. Bikupsförmedling verkar Borås Stad vara ensamma med i Sverige. Troligen tar det tid att nå ut med informationen om att förmedlingarna finns. Några har anmält intresse för bin och återfinns numera på förmedlingssidan. Bikupsförmedlingen har genererat minst en förmedling med bin till Sandhult. Borås Stads parkavdelning har fått en intressent till ett bete i Dalsjöfors.

 Projektledaren och även en biologpraktikant på Miljöförvaltningen under hösten 2013, har sökt på öppna marknaden efter en slåttermaskin som inte är för tung och lagom liten att ta sig fram på steniga marker. Dock har inga av förslagen som framkommit passat in på vad Skogsavdelningen i Borås söker.

Ingen maskin har i dagsläget köpts in.

 I samarbete med Göteborgs universitet gjordes en studieresa till Botiza, Transylvanien i Rumänien 14-18 juli 2014. Resan gick till Budapest där vi färdades med bil mot de transylvanska bergen. Tanken var att få projektidéer till framtida projekt och undersöka kontakter för eventuellt samarbetsprojekt.

Svårigheterna låg i att väskorna försvann på utresan så vi fick ställa in besöket med universitetet som var inplanerat första dagen. I byn Botiza fanns ingen

(4)

möjlighet till att inleda en dialog kring samarbetsprojekt pga att ingen talade engelska. Resan gav mycket inspiration till restaureringar och åtgärder för att bibehålla det öppna landskapet i Borås liksom kunskap i äldre

brukningsformer.

 Erfarenhetsutbyte nationellt och seminarier och kurser som projektledaren deltagit i är Seminarie om ekossytemtjänster i Göteborg den 27 november 2013, seminarie om EU´s LIFE fond i Stockholm den 8 april 2014 för att försöka hitta framtida finansiering för projekt. Projektledaren har även hållit föredrag om delarna i projektet som handlar om vildbihotell (och i övrigt hur Borås jobbar med vildbin hämtat ur andra projekt kommunen driver), på Eurocities internationella konferens i Stockholm den 12 juni 2013.

5. Spridning av projektets resultat:

De som är intresserade av vårt projekt är välkomna att höra av sig för information.

Projektets innehåll och åtgärder har tidigare förmedlats till nätverk som projektledaren deltar i såsom Sjuhäradsbiologerna och Hållbar utveckling Väst. Slutrapporten kommer även att skickas till styrgruppen. Projektet kommer att finnas kvar på Miljöförvaltningens hemsida.

Intressant om andra kommuner kan ta efter Borås Stad och skapa förmedling av bin. Betes- och slåtterförmedling finns sedan tidigare i Marks kommun. Men även detta borde fler

kommuner ta efter.

6. Projektets finansiering

Projektet totala kostnader har uppgått till 153 174,48 kr. Detta har finansierat med ideellt arbeta och offentliga resurser. Kostnaderna har blivit lägre än väntat och alla aktiviteter har inte genomförts pga av att projektledaren varit sjukskriven och fått gå ner i arbetstid. Det har inte funnits någon annan som har kunnat drivit projektet under tiden.

7. Slutsats och rekommendationer

Det är svårt att i förhand veta de exakta kostnader som ska uppstå i projektet. I vårt projekt valde vi att inte räkna projektledarens tid, vilket var en miss. Det är framförallt tid som lagts i projektet och inte så mycket åtgärder som vi tänkte vid projektansökan.

Det kan även vara bra att ta i rejält när man planerar projekttiden för oförutsedda händelser och väntetider. För de som arbetar på större offentliga förvaltningar bör man tänka på att ekonomiredovisningen tar mycket tid då inte alla har tillgång till de olika ekonomisystemen som behövs för att ta fram uppgifter.

8. Projektets mål

 Ange projektets ursprungliga indikatorer/mål och hur dessa har uppfyllts (indikatorerna angav du i din ansökan)

 Kommentera eventuella svårigheter/hinder under projektets gång som gjort att målen bara delvis uppfyllts

Fyll i nästa sida!

9. Bilagor

Bifoga och beskriv material som har tagits fram i projektet, annonser, tidningsartiklar, affischer, broschyrer, utredningar, rapporter, CD eller annat informationsmaterial.

(5)

10. Beskriv det ”mervärde” projektet har åstadkommit i bygden!

Projektet har bidragit till att människor i byarna där bymöten hållits träffats och närverkat.

Detta har lett till projektidéer hos de boende och flera ansökningar till Länsstyrelsen,

checkar hos Leader Sjuhärad, Borås Stads naturvårdsfond och medel för lokal utveckling.

Vi har fått till en betes- och slåtterförmedling och bikupsförmedling på Borås Stads hemsida som kommer att fortsätta även efter projekttiden. Förhoppningen är att fler ska börja

använda förmedlingarna.

Projektet har även lyckats restaurera några marker som höll på att förlora sina naturvärden.

Åtgärderna har möjliggjort för markägaren att återinföra skötsel i form av slåtter eller bete.

Den ökade kunskapen hos allmänheten om vildbin och det stora antalet vildbihotell kommer förhoppningsvis leda till att möjligheterna för vildbin att finnas i landskapet ökar.

Finns det något mer som projektet vill informera LAG/kontoret om?

Nej.

Borås, 2015-01-20

………

Ort och datum

………..

Projektledarens underskrift

Emma Nevander

……….

Namnförtydligande

LAG:s slutkommentar:

...

...

...

...

...………

………

………

………

………

………

………

………

………

Rapporten godkännes.

(6)

……….

Ort och datum

……….

Underskrift LAG

Mål Indikator Antal Utfall - kommentar

Det har skapats nya företag på landsbygden och fler arbetstillfällen.

Antal nya eller bibehållna jobb

0 Följer uppsatt mål.

Antal nya företag 0 Följer uppsatt mål.

Antal nya företagsnätverk 1 En lantbruksföretagare med djur har genom byworkshop skapat kontakt med andra företagare på landsbygden.

Den individuella försörjningsmöjligheten för små och mindre företag har ökats genom diversifiering i

näringslivet.

Antal företag som

diversifierat sin verksamhet

1 Ett företag tog kontakt efter en byworkshop och ville ha hjälp för att starta

musikverkstad på landsbygden.

Ökad inflyttning till Sjuhärad är en effekt av projekten som

genomförs inom Leader

Antal projekt som syftar till en positiv

befolkningsutveckling

1 Projektet har verkat för att skapa gemenskap och bra möjlighet i byarna som besökts.

Antal projekt som arbetar med lokal byutveckling

1 Projektet har verkat för att skapa gemenskap och bra möjlighet i byarna som besökts.

Ökat samspel mellan miljö- natur - kultur- människan.

Antal projekt som bevarar o/e utvecklar det lokala natur- och kulturarvet

1 Projektet har motiverat markägare till natur- och kulturinsatser genom att informera om stöd och bidrag för insatser och genom att projektet jobbat med restaureringar.

Antal projekt som syftar till att främja ekologiskt o/e närproducerade produkter

1 Projektet har försökt motivera brukare till att producera och sälja

närproducerade varor genom nätverkande.

Befintlig basservice ska hållas på samma nivå eller utvecklas ytterliggare. Vid

avsaknad av basservice i vissa områden ska dessa ha åtgärdats genom etablering av nya basserviceinrättningar.

Antal projekt som syftar till att öka den lokala

basservicen

0 Följer uppsatt mål.

Nätverk har skapats för gemensamma satsningar, ökad livskvalitet och nya mötesplatser.

Antal nya

kommunöverskridande nätverk som tillskapats

1 I Glafseredområdet

genomfördes en byworkshop som även bjöd in boende i Svenljunga kommun eftersom området korsar kommungränserna.

Grannarna har haft

(7)

åtminstone en återträff.

Antal nya mötesplatser och kulturaktiviteter

1 Se ovan (floravandring).

Kompetensutvecklingstil lfällen har genomförts inom många av planens verksamhetsområden.

Antal personer som deltar i kompetensutvecklings- tillfällen som anordnas av icke ordinarie

utbildningssamordnare (utöver

värdskapsutbildningar)

12 De planerade

informationskvällarna för betesdjur i samarbete med Länsstyrelsen fick ställas in pga för få deltagare. Däremot genomfördes byggande av vildbihotell som planerat.

Lokala projekt har växlats upp genom samarbete med andra geografiska områden.

Antal projekt som samarbetar med andra Leaderområden

0 Följer uppsatt mål.

Sjuhärad har stärkt sin position som turistmål

Antal nya besöksmål 0 Svårt att mäta vad projektet gett i turism.

Antal nya

övernattningstillfällen, tillgängliga minst 30 nätter per år

0 Svårt att mäta vad projektet gett i turism.

Antal deltagare i värdskapsutbildning

0 Följer uppsatt mål.

Boende i Sjuhärads landsbygd skall ha möjlighet att vara med i utvecklingen av sin bygd

Antal deltagare i projekt 201 Ungefär som planerat.

Räknat utifrån deltagarlistor.

Därav ungdomar under 25 år 5 Något lägre än väntat.

Däremot har flera barn deltagit i bilhotell tillverkningen som ej bokförts pga för låg ålder.

Därav kvinnor 82 Högre än väntat. Deltagande på vildbihotell och

byworkshopar.

Därav invandrare 18 Deltagande på vildbihotell och byworkshopar.

Några frågor om hur du upplevt tiden i projektet!

Hur har kontakten fungerat med LAG-kontoret?

Mycket bra. Ansökan presenterades för LAG gruppen och kontakt har hållits genom

deltagande i projektledarträffar för alla pågående projekt där delar av LAG kontoret deltagit.

Hur har kontakten fungerat med Länsstyrelsen?

Jag har varit i kontakt med Länsstyrelsen i samband med de första ekonomiredovisningarna och även för att anordna informationskvällar som skulle bekostas av Länsstyrelsens

landsbygdspengar och ligga utanför detta projekt. (Åtgärden söktes i första projektansökan men beviljades ej på grund av möjligheten till annan finansiering).

(8)

Har Leader-metoden varit ett bra arbetsredskap?

Något som du/ni vill rekommendera till andra?

Trepartnerskapet är mycket värdefullt och gör att många parter blir delaktiga.

Hur har du/ni upplevt redovisningen av projektet, allt från rekvisition till slutrapport?

Kontakten med Leaderkontoret har varit mycket bra. De är lätta att nå och svarar snabbt och proffsigt.

I början av projekttiden ansökte Borås Stad om förenklad redovisning. Efter några månader in i projektet ändrade Jordbruksverket reglerna och kommuner kunde inte lägre ha förenklad redovisning. Den ekonomiska redovisningen har varit den tunga biten av projektet. Som handläggare på kommunen har man inte tillgång till ekonomisystemen och varje faktura kräver utskrift i olika system. Det har därför gått mycket administrativ tid i projektet för ekonomiredovisningen.

Har du/ni något nytt projekt på gång?

Vi har sökt nya LONA projekt (lokala naturvårdsprojekt) som söks av Naturvårdsverket.

För att kunna få en uppfattning om vilket mervärde ert projekt fått för landsbygden kommer vi att kontakta dig/er om ett halvår. Vi hoppas på din/er medverkan för att höra om vad som hände sen.

Projektledaren har intervjuats och projektet har utvärderats i november 2014 ihop med en styrelsemedlem från Leader Sjuhärad.

References

Related documents

På uppdrag av Borås Stads Representationskommitté ansvarar Servicekontoret för att flaggning på Borås Stads officiella flaggstänger sker med undantag av stängerna

Bidraget ska stödja de föreningar som har godkänd verksamhet för barn och ungdomar 6- 20 år i socialt utsatta områden som definieras i Borås Stads

internationell och nationell roll inom sitt område. Genom internationella utställningsutbyten med bland andra Victoria and Albert Museum i London har museet placerat sig som en

Avgifterna gäller i områden där småhus ännu inte har fått flerfackskärl och för flerbostadshus och verksamheter som ännu inte har separata kärl för matavfall och

Vilka förutsättningar och vilka krav som ställs för att möjliggöra en reducering av parkeringstalen beskrivs i avsnitten ”God tillgänglighet med kollektivtrafik”

Den här lektionen ska eleverna ta steget till att själva dekonstruera en text om sjöstjärnor och bena ut vad som är typiskt för textens uppbyggnad och språkliga drag. Bedömning

Stadsrevisionen noterar att Borås Stad inte har upprättat riktlinjer för god ekonomisk hushållning i enlighet med kommunallagen, däremot finns skrivningar om god ekonomisk

Styrelsen ansvarar för i detta reglemente angivna uppgifter jämte sådana uppgifter som inte lagts på annan nämnd (delegering från fullmäktige och särskilda uppgifter)... BORÅS