• No results found

Balans i vardagens aktiviteter, hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Balans i vardagens aktiviteter, hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar"

Copied!
61
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Balans i vardagens aktiviteter, hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar

- En Scoping Review

HUVUDOMRÅDE: Arbetsterapi

FÖRFATTARE: Amanda Engkvist & Maja Göth HANDLEDARE: Petra Wagman

EXAMINATOR: Elisabeth Elgmark

(2)

Innehållsförteckning

Introduktion ... 5

Syfte ... 12

Forskningsfrågor ... 12

Metod ... 13

Design ... 13

Urval ... 13

Datainsamling ... 14

Databearbetning ... 15

Etiska överväganden ... 16

Förförståelse ... 17

Resultat ... 18

Hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver sin balans i vardagens aktiviteter ... 19

Vad föräldrar som förvärvsarbetar beskriver påverkar deras balans i vardagens aktiviteter ... 21

Hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver att balans i vardagens aktiviteter påverkar deras hälsa och välbefinnande ... 26

Diskussion ... 27

Betydelse för arbetsterapi ... 30

Vidare forskning ... 31

Metodologiska överväganden ... 32

Slutsats ... 35

Referenser ... 36

Bilagor ... I Bilaga 1. Flödesschema ... I Bilaga 2. Databasöversikt ... II Bilaga 3. Artikelöversikt ... IV Bilaga 4. ... XII

(3)

Abstrakt

Introduktion: Obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär. Föräldrastress finns

hos både mödrar och fäder vilket i sin tur kan leda till sämre mental hälsa. Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande. Det finns olika balansbegrepp inom

arbetsterapin. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work- life balance.

Syfte: Beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar.

Metod: Designen för examensarbetet var Scoping Review. Databaserna som användes var

CINAHL, ERIC och PubMed. Materialet granskades och skrevs in i en artikelöversikt och totalt inkluderades 21 artiklar i resultatet.

Resultat: Det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för

att uppleva balans i vardagens aktiviteter. Aktivitetsbalans, meningsfullhet i aktiviteter, aktivitetsvärde och tillfredsställelse med aktiviteter har ett samband med tillfredsställelse i livet hos föräldrar.

Slutsats: Flera föräldrar skattade sin aktivitetsbalans lågt vilket tyder på att barn kan påverka

föräldrars aktivitetsbalans negativt. Mödrar skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäder. De faktorer som var viktigast att ha balans mellan var hemliv, familjeliv, arbete och fritid.

Nyckelord

Aktivitetsbalans, arbetsliv, arbetsterapi, fritid, fäder, life balance, lifestyle balance, mödrar, work-family conflict, work-life balance

(4)

Balance in activities in everyday life, health and well-being in working parents - A scoping review

Abstract

Introduction: Imbalance in everyday life may result in stress-related problems. Parenting

stress is present in both mothers and fathers, which in turn can lead to poorer mental health.

Balance in life is generally related to health and well-being. There are different concepts including the word balance within occupational therapy. These are for example occupational balance, life balance, lifestyle balance and work-life balance.

Aim: Describe balance in activities in everyday life related to health and wellbeing in working parents.

Method: The study design was a scoping review. The databases used were CINAHL, ERIC

and PubMed. The material was reviewed and written in an article-overview and a total of 21 articles was included in the results.

Results: It is important for parents to have the opportunity to combine family life and paid

work to experience balance in everyday activities. Occupational balance, meaning, value and satisfaction in occupations have a correlation with life satisfaction in parents.

Conclusions: Several parents rated low occupational balance which indicates that children

might affect the occupational balance of their parents negatively. Mothers rated lower occupational balance than fathers. The factors that were most important to have a balance between were home and family life, work and leisure.

Keywords

Fathers, leisure, life balance, lifestyle balance, mothers, occupational balance, Occupational therapy, work-family conflict, work-life, work-life balance

(5)

Introduktion

Människors vardag innefattar många olika aktiviteter och är centrala i arbetsterapin. Aktivitet definieras i Model of human occupation (MOHO) som “The execution of a task or action by an indvidual” (Haglund et al., 2017, s. 483). Enligt Value Dimensions and Meaning in Occupation (ValMO-modellen) definieras aktivitet som något vi individer gör som är meningsfullt för oss eller som ger ett värde av något slag (Erlandsson & Persson, 2014).

I MOHO belyses hur den sociala och fysiska miljön påverkar individers motivation att utföra aktiviteter av intresse och värde och hur den påverkar människans val av aktiviteter. Social miljö, till exempel familjen, barnen eller kollegorna, och den fysiska miljön påverkar människors aktiviteter och aktivitetsutförande (Fisher et al., 2017).

I MOHO delas aktiviteter in i tre olika områden. Aktiviteter i det dagliga livet innefattar egenvård och underhåll. Lekaktiviteter är aktiviteter som individen utför för sin egen skull och produktiva aktiviteter innebär aktiviteter som tillhandahållet tjänster eller varor,

exempelvis studera eller arbeta (Taylor & Kielhofner, 2017). ValMO-modellen kan användas för att beskriva människors upplevelse av mening och värde i aktivitet (Erlandsson &

Persson, 2014).

Av de som är sjukskrivna i Sverige är 40% sjukskrivna på grund av stressrelaterade besvär.

Utmattningssyndrom och stress är vanligt hos föräldrar, särskilt hos de som har barn i förskole- och lågstadieåldern. Om man både arbetar och tar ett stort ansvar för familjen ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2020). Sambandet mellan att uppleva föräldrastress och att behöva anpassa och få relationen att fungera i en ny situation skulle kunna påverka den mentala hälsan negativt i form av depressiva symtom.

Föräldrastress finns hos både mödrar och fäder men har visats på högre nivåer hos mödrar (Rollè et al., 2017).

(6)

Mening och meningsfullhet i aktiviteter har länge definierats som en betydelsefull aspekt som bidrar till hälsa (Erlandsson & Persson, 2014). Meningsfullhet och mening utvecklas konstant genom erfarenheter, vilket innebär att även en individs syn på vad som är meningsfulla aktiviteter utvecklas (Borell et al., 2022). Mödrar berättade att de upplevde att de gjorde mycket oönskade och icke meningsfulla aktiviteter efter att de fått barn. De med yngre barn berättade om aktiviteter allmänt och mer specifika aktiviteter inom morgon-, eftermiddags- och kvällsrutinen och administrativa uppgifter. De med äldre barn upplevde att de lade mycket tid på att hjälpa till med barnens läxor vilket kunde ta en hel eftermiddag och detta gjorde att det inte fanns mycket tid för dem själva. Mödrarna berättade om ansvaret de kände för att ta hand om barnen. Vissa upplevde att detta gav ett värde och var en del av

meningsfullheten i aktiviteter medan andra upplevde att mödrarollen och ansvaret som kom med detta blev för mycket och gillade inte att ha det stora ansvaret och tiden som behövde läggas på detta (Avrech Bar et al., 2016).

Balans i livet är generellt relaterat till hälsa och välbefinnande (Christiansen & Matuska, 2006). I en studie skriven av Håkansson et al. (2006) framkommer att balans i vardagen är ett resultat av en dynamisk process mellan att respektera sina egna behov, resurser och

värderingar, ha strategier för att kontrollera och hantera vardagen, ha en harmonisk aktivitetsrepertoar samt att engagera sig i meningsfulla aktiviteter. Resultatet av balans i vardagen var välbefinnande.

Inom arbetsterapi finns det flera begrepp som innefattar balans och dessa används mer eller mindre synonymt med varandra. Dessa är till exempel aktivitetsbalans, life balance, lifestyle balance och work-life balance (Wagman et al, 2011a). Det finns fyra teoretiska perspektiv på balans. Kvantitet av engagemang i aktiviteter innebär att tidfördelning eller engagemang i aktiviteter fördelas för att främja hälsa och välbefinnande. Ett annat perspektiv är när

värderingar och aktiviteter stämmer överens. Aktiviteter som speglar en individs värderingar,

(7)

intressen eller personliga övertygelser blir sannolikt meningsfulla aktiviteter för individen.

Ett tredje perspektiv är uppfyllande av krav kopplat till roller och aktiviteter. Aspekter som kan påverka upplevelsen av uppfyllelse är till exempel kompetens eller förmåga att utföra aktiviteter och de resurser som finns för att möjliggöra att kraven tillgodoses. Studien lyfter även kompatibilitet i aktivitetsutförande som ett teoretiskt balansperspektiv. I ett kompatibelt arrangemang stör inte deltagandet i en aktivitet att delta i en annan (Wada et al., 2010).

Aktivitetsbalans är vanligt förekommande inom arbetsterapi, det är ett subjektivt begrepp som innebär att individen upplever rätt mängd och variation av aktiviteter (Wagman et al., 2011b). Aktivitetsbalans varierar därför mellan människor och det kan även variera hos en och samma person under tid både inom vad som anses vara rätt mängd och variation av aktiviteter samt i vilken utsträckning en person anser sig uppleva aktivitetsbalans (Håkansson

& Wagman, 2022).

Aktivitetsbalans har skapat intresse hos både forskare och arbetsterapeuter att undersöka mer om när det diskuteras om olika delar som kan påverka och ha betydelse för välbefinnandet.

Hypotetiskt sett skulle en bra balans mellan aktiviteter kunna påverka positivt och möjliggöra och optimera personers handlingsmöjligheter i vardagen eller vice versa. En stor del av välbefinnandet hos personer är förknippat med deras vardagsaktiviteter, särskilt hur de upplever meningsfullhet, värde och tillfredsställelse i förhållande till deras aktiviteter. Varje aspekt av aktivitet involverar subjektiva uppfattningar och dessa är närmare förknippade med just välbefinnande och livskvalitet än det faktiska aktivitetsutförandet (Eklund & Argentzell, 2016). För att mäta upplevelsen av aktivitetsbalans, alltså upplevelsen av rätt mängd och variation av aktiviteter i det dagliga livet, används instrument så som Occupational Balance questionnaire (OBQ). OBQ innehåller 13 olika aspekter som mäter aktivitetsbalans som skattas på sexgradig skala (0-5) (Wagman & Håkansson, 2014). OBQ11 innehåller 11

(8)

aspekter och skattas på en skala 0-3. Maxpoängen i OBQ11 är 33 poäng. Högre poäng indikerar en bättre aktivitetsbalans (Lexén et al., 2019).

Aktivitetsbalans har främst studerats utifrån ett individuellt perspektiv och dess relation till den enskilde individens hälsa än ur ett interpersonellt perspektiv, alltså hur en persons aktivitetsbalans även påverkar och påverkas av andra, exempelvis partner och barn. Men det har visat sig vara av stor vikt att ta även det perspektivet i beaktande (Wagman & Håkansson, 2018). Gerlach et al. (2018) belyser vikten av att gå bortom det individuella perspektivet och utforska andra kritiska teoretiska perspektiv, exempelvis det interpersonella perspektivet, då detta erbjuder en viktig väg för att generera nya insikter och förståelser för att problematisera samt ta itu med frågor som rör arbetsterapi. Wagman et al. (2015) diskuterar huruvida två personer i ett hushåll eventuellt skulle kunna påverka varandras aktivitetsbalans både i positiv och negativ bemärkelse. Om den ena personen till exempel börjar inkludera mer roliga och lättsamma aktiviteter i sitt aktivitetsmönster och på så sätt får en bättre upplevd

aktivitetsbalans, skulle detta i sin tur kunna påverka den andra personens aktivitetsbalans negativt. Det skulle kunna vara att de då måste utföra fler hushållsaktiviteter och sysslor i hemmet. Enligt Wagman och Håkansson (2018) skulle detta dock kunna ha både en positiv och negativ påverkan beroende på hur förändringen uppfattas och tas emot av den andra personen.

En studie av Wagman et al. (2017) med 4924 deltagare från Sverige visar att det vanligaste var att deltagarna delade lika på ansvaret för hemmet och hushållsarbetet med sin partner.

Denna grupp var också de som var mest nöjda med den nuvarande fördelningen av ansvar. I de grupper där deltagarna inte delade lika var det fler kvinnor som gjorde majoriteten av hushållsarbetet och hade mest ansvar och det var även fler kvinnor än män i studien som var

(9)

missnöjda med fördelningen. Att vara tillfredsställd med fördelningen var förknippat med god livstillfredsställelse.

Life balance kan enligt Forhan och Backman (2010) innebära tillfredsställelse med förmågan att utföra aktiviteter, tid spenderad på aktiviteter och prestationer under en dag. Att uppleva balans kännetecknas vanligtvis av förhållanden som är gynnsamma för mänskliga

potentialen. Detta är förhållanden som hälsa, lycka, avkoppling och frihet. Inom

arbetsterapin, som syftar till att möjliggöra aktivitet, finns en stor förståelse för vikten och värdet av balans i livet som en avgörande faktor för välbefinnande (Pentland & McColl, 2008). Matuska och Christiansen (2008) presenterar en modell av lifestyle balance som hävdar att ett tillfredsställande mönster av aktivitet som möter psykologiska och biologiska behov inom individens miljö kan leda till minskad stress, förbättrad hälsa och välbefinnande och större tillfredställelse i livet.

Worklife balance definieras “A perceived balance between work and the rest of life” (Guest, 2002, p. 263). Brough och O´Driscoll (2010) använder termen worklife balance för att inkludera positiva och negativa associationer relaterade till en individs arbete och övriga aktiviteter. Dessa aktiviteter inkluderar exempelvis familj, rekreation och fritidsintressen. Det finns många definitioner på begreppet worklife balance men den gemensamma nämnaren är att de delar upp arbetsliv och privatliv och ser till balansen mellan dessa. Det diskuteras också kring terminologin där begrepp som work-life, work-family och work-life balance används (Brough och O´Driscoll, 2010).

Begreppet work-family conflict eller family-work conflict förklaras ofta av en

rollpåfrestningsteori som hävdar att individer måste uppfylla flera roller samtidigt, i detta fall arbetsroller och föräldraroller. Varje roll kräver sin tid, färdigheter, kunskaper och övriga förväntningar på individen. När individen får svårt att klara av att uppfylla alla

(10)

rollförväntningar så uppstår en inter-rollkonflikt där deltagandet i någon av rollerna kan försvåras (Kalliath et al., 2015).

För många anställda är arbetet och familjen nära sammankopplade livsdomäner. Begreppet work-home spillover eller home-work spillover brukar användas när sådant som berör arbetet i sin tur påverkar hemmet och familjen eller tvärtom. Många gånger kan det handla om en specifik händelse på arbetet som sedan gör att kvällen hemma påverkas. Men det kan också vara att en särskild händelse hemifrån tas med till arbetet och påverkar jobbrelaterade resultat (Sonnentag & Binnewies, 2013).

En generell kontroll i vardagen skapade goda möjligheter för att uppleva en god hälsa och välbefinnande (Håkansson & Ahlborg, 2018). Vikten av god hälsa beskrivs i Globala målen (2021, st. 1) “God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling”. Världshälsoorganisationen definierar hälsa “Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknaden av sjukdom eller funktionshinder” (WHO, 2014, s. 1, vår översättning).

I en studie av Håkansson och Ahlborg (2018) framkom att en obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär vilket kan påverka både individer och samhället i stort. Studien syftade till att öka kunskapen kring stressrelaterade besvär gällande förekomst, påverkan på arbetsförmåga och samband med psykosociala arbetsförhållanden. Denna visade att brist på energi efter arbetet, obalans mellan sysselsättningar i vardagen och brist på energi till fritidsaktiviteter tenderade att leda till stressrelaterade besvär.

Enligt Malmberg et al. (2007) finns det ett starkt samband mellan ohälsa hos individer och sämre ekonomi på regional nivå. Detta har visats genom att sjukskrivningar bidrar till sämre ekonomi och att en dålig ekonomi skapar färre möjligheter till välfungerande vård. Risken för arbetslöshet och sämre ekonomi ökar efter sjukdomsfall. Ohälsa påverkar inte bara individen

(11)

och samhället utan även närstående till den sjuke. Om ena partnern blir sjuk ökar risken för sjukskrivning även hos den andre partnern. Med grund i att obalans i vardagen kan leda till stressrelaterade besvär och att detta i sin tur kan leda till sämre ekonomi för individer och samhället behövs mer kunskap kring balans i vardagens aktiviteter vilket detta examensarbete bidrar med.

Examensarbetet bidrar till professionsnyttan för arbetsterapeuter då de arbetar med balans i vardagens aktiviteter, specifikt aktivitetsbalans, hos personer som av olika anledningar upplever obalans i vardagen och kan därmed främja dessa personers hälsa och välbefinnande (Håkansson & Wagman, 2022). Med denna Scoping Review skapas en tillgänglig översikt kring balans i vardagens aktiviteter hos föräldrar som förvärvsarbetar och hur detta påverkar deras hälsa och välbefinnande.

(12)

Syfte

Syftet är att beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar.

Forskningsfrågor

Hur beskriver föräldrar som förvärvsarbetar sin balans i vardagens aktiviteter?

Vad beskriver föräldrar som förvärvsarbetar påverkar deras balans i vardagens aktiviteter?

Hur beskriver föräldrar som förvärvsarbetar att balans i vardagens aktiviteter påverkar deras hälsa och välbefinnande?

(13)

Metod

Design

En scoping review ansågs lämplig för examensarbetet då den anses bra att använda för att svara på bredare frågor (Munn et al., 2018) och syftet är att ge en översikt över tillgänglig forskning (Arksey & O´Malley, 2005). Detta tillvägagångssätt är användbart när ämnet är mångsidigt eller komplext då scoping reviews är användbara för att kartlägga befintlig litteratur inom ett givet område (Peters et al., 2015). En scoping review är en litteraturstudie, som enligt Kristensson (2014) inte uppfyller alla krav som ställs på en systematisk översikt, exempelvis ställs inte lika höga kvalitetskrav på alla relevanta studier. Däremot ska en Scoping Review utföras utifrån en systematisk struktur. En Scoping Review räknas oftast som en sekundärkälla.

Scoping review beskriver befintlig litteratur och forskning. Det kräver omfattande och strukturerade sökningar i litteratur för att ta del av så mycket relevant information som möjligt (Munn et al., 2018).

Urval

Inklusions- och exklusionskriterier ska redovisas (Kristensson, 2014). Inklusionskriterier för examensarbetet var artiklar publicerade från 2010, på svenska eller engelska och i form av empiriska studier. Andra inklusionskriterier var artiklar som handlade om balans i vardagens aktiviteter hos föräldrar som förvärvsarbetar och hade barn under 18 år. Artiklarna skulle använda något av begreppen occupational balance, worklife balance, life balance, work- home spillover eller work-family conflict i abstrakt.

(14)

Datainsamling

Vid datainsamlingsmetoder bör antingen kodningsscheman eller protokoll redovisas

(Backman, 2016). Därför valde författarna att använda en databasöversikt och artikelöversikt för att redogöra för datainsamling och valda artiklar.

Sökningarna genomfördes under mars och april 2022. Sökningarna som gjorts redovisas i ett flödesschema (bilaga 1) och i en databasöversikt (bilaga 2). Sökmetoderna ska redovisas i hur man gått tillväga vid litteratursökningen. Vid databaserad litteratursökning anges använda databaser och sökord (Backman, 2016). Det är syftet som styr vilka databaser som är

relevanta att använda (Kristensson, 2014). Databaser som användes för att söka material var CINAHL, ERIC och PubMed efter rekommendation om relevanta databaser för arbetsterapi från bibliotekarie på Jönköping University. Sökningen gjordes med fritextord, de booleska sökoperatorerna “OR” och “AND” och begränsningar. Booleska sökoperatorer ska enligt Kristensson (2014) redovisas vilket gjordes i databasöversikten (bilaga 2). Sökorden som användes vid sökningen i databaser var occupational balance, parents och work. För att få fram så mycket relevant material som möjligt användes även andra begrepp (Kristensson, 2014). Dessa var till exempel life balance, lifestyle balance, worklife balance, caregivers, mother, father, parent, workplace, employment, job, career och occupation (bilaga 2). Peer Reviewed användes som begränsning i de databaser som möjliggjorde detta.

Databassökningen redovisas i tabell “översikt databassökning” (bilaga 2). Det gjordes även en manuell sökning genom att författarna gick igenom referenslistor från samtliga artiklar som valts från databassökningarna.

För att identifiera dubbletter i sökningen att exkludera sorterades artiklarna efter författare i CINAHL och efter förstaförfattare i PubMed. Detta gjorde att dubbletter kom efter varandra och underlättade på så sätt för författarna att hitta och sortera bort dessa. I ERIC gjordes en

(15)

första sökning för att få fram antalet träffar. Därefter kryssades “Exclude duplicate

documents” i för att på så sätt få fram antalet dubbletter. Enligt Kristensson (2014) ska all litteratur granskas i flera steg. Sökningen började med en pilotsökning för att se om sökorden var relevanta för vidare sökningar (Östlundh, 2017). Efter detta sökte författarna efter

relevanta artiklar var för sig i de valda databaserna. För att hitta relevanta abstrakt att läsa, gick författarna igenom alla titlar i sökningen (n=1406). Enligt Östlundh (2017) är titlarna till stor nytta vid ett första urval, då det ger en uppfattning om vad som ska sorteras bort och vad som är relevant att granska vidare. Efter detta lästes de abstrakt där titeln verkade relevant relaterat till syftet (n=120). Efter att ha läst abstrakt, valde författarna de artiklar som var relevanta för arbetet och granskade dessa med hjälp av artikelöversikten (n=24) (bilaga 3, bilaga 4). Därefter bestämdes vilka artiklar som var relevanta att inkludera i resultatet relaterat till syftet (n=21).

Databearbetning

Enligt Backman (2016) måste data systematiseras och organiseras. Analysen gör data ändamålsenlig och tolkningsbar. För att granska artiklarna, organisera dessa och se relevansen i dessa i förhållande till syftet, användes en artikelöversikt.

Artikelöversikten utformades enligt Backmans (2016) rekommendation för tabellutformning.

Genom artikelöversikten får författarna och läsaren en överblick över det granskade materialet. Artikelöversikten innehåller författare, år, titel, land, design, deltagare, syfte, metod, etik och forskningsfrågorna. En del i artikelöversikten är etik och etiskt godkännande, vilket skapade möjlighet till att värdera etiken i alla valda artiklar. Studiernas relevans för detta examensarbete redovisades i översikten. Alla valda artiklar granskades för att finna likheter och skillnader i resultaten. Detta utgick från kategorierna som baseras på

(16)

examensarbetets forskningsfrågor. Resultatet sammanställdes under de olika kategorierna.

Dessa steg utgår från hur en integrerad analys görs (Kristensson, 2014). Artiklar som

exkluderades efter genomläsning i fulltext, exkluderades på grund av att de inte mötte syftet till examensarbetet.

Etiska överväganden

Examensarbetet inkluderade studier som fått etiskt godkännande och genom artikelöversikten har etiken i studierna granskats. I de artiklar där etiskt godkännande ej framgått, har vidare granskning gjorts av båda författarna. Dessa artiklar har granskats vidare genom att studera etiska överväganden, syftet med studien, metod, deltagare, urval och vilken information som lämnats till deltagarna. Genom att etiskt värdera alla artiklar skapades hög kvalitet,

genomförande och resultat i arbetet på ett ansvarsfullt sätt (Vetenskapsrådet, 2017).

Författarna hade under hela processen aktiva diskussioner kring etiska frågor genom användande av artikelöversikt och relevant forskning till syftet. Efter granskningen togs beslut huruvida studien var etiskt försvarbar och om den skulle inkluderas i examensarbetet.

Att endast inkludera etiskt försvarbara artiklar i examensarbetet skapade större möjligheter till att även detta arbete blev etiskt försvarbart. De artiklar som exkluderades, motiverades i texten för att visa på att artiklar inte systematiskt valdes bort för att påverka resultatet i denna scoping review. Författarna strävade efter att utveckla, genomföra, granska samt rapportera på ett rättvist, fullständigt och objektivt sätt enligt forskaretikens principer (Vetenskapsrådet, 2018). Författarna strävade också efter att hålla sig neutrala och objektiva och inte påverka någon del i studien för att undvika bias och därmed främja studiens trovärdighet (Kristensson, 2014). Författarna är inte en del av den valda målgruppen, vilket kan främja studiens

objektivitet.

(17)

Förförståelse

Författarna har viss förförståelse om balans i vardagens aktiviteter efter tre år på arbetsterapeutprogrammet. Detta kan ha påverkat tolkningen och insamlandet av data.

Författarna har förkunskap kring ämnet, vilket underlättade för att hitta relevanta sökord för datasökningen. Det kan vara negativt då det kan påverka tolkningen av studierna på grund av författarnas förkunskap. Detta har tagits i beaktande genom medvetenhet och diskussioner kring innehållet författarna emellan, för att sträva efter objektivitet. Författarna har begränsad förförståelse kring balans i vardagens aktiviteter hos föräldrar som förvärvsarbetar.

Författarna har erfarenhet av förvärvsarbete, men ingen förförståelse kring att vara förälder.

(18)

Resultat

Resultatet i denna scoping review baseras på en sammanställning av 21 artiklar. Av dessa har 3 artiklar en kvalitativ design och 17 en kvantitativ. En artikel innehåller både kvalitativ och kvantitativ data. Studierna hade från 8 till 6153 deltagare. Deltagarna som resultatet baseras på var föräldrar till barn under 18 år. Studierna är gjorda i USA (6), Sverige (5), Australien (2), Malaysia (1), Schweiz (1), Belgien (1), Japan (1), Chile (1), Österrike (1), Nigeria (1) och Kanada (1). Alla artiklar är publicerade mellan 2010 och 2022 (bilaga 3).

Resultatet i valda artiklar sammanställdes och presenteras i kategorier, baserat på forskningsfrågorna: hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver sin balans i vardagens aktiviteter; vad föräldrar som förvärvsarbetar beskriver påverkar deras balans i vardagens aktiviteter; hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver att deras balans i vardagens aktiviteter påverkar deras hälsa och välbefinnande.

(19)

Hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver sin balans i vardagens aktiviteter

För att besvara den första forskningsfrågan inkluderades fem studier. Av dessa är fyra av kvantitativ design och en av kvalitativ design. Dessa syftade bland annat till att bättre förstå hur män och kvinnor uppfattar balans i livet (Wada et al., 2014), beskriva aktivitetsbalans hos föräldrar samt utforska potentiella skillnader mellan mödrar och fäder (Uthede et al., 2022).

I en studie med 278 föräldrar i Sverige av Håkansson et al. (2019) arbetade 93% av männen och 58% av kvinnorna heltid. Mödrarna bedömde sin aktivitetsbalans lägre än fäderna i de fall där den ena partnern bedömde sin aktivitetsbalans högt och den andra partnern lågt, vilket var 42% av paren. Skattningen gjordes med instrumentet OBQ. Dessa föräldrapar upplevde lägre livstillfredsställelse och balans i arbetet, jämfört med gruppen där båda föräldrarna skattade hög aktivitetsbalans. Resultatet i studien visade samband mellan upplevelse av god aktivitetsbalans och arbetstillfredsställelse och att det är viktigt för föräldrar att ha möjlighet att kombinera familjeliv och arbete för att uppleva aktivitetsbalans.

I en studie av Wada et al. (2014) intervjuades mödrar och fäder tillsammans om hur de upplevde balans i vardagen. Alla par hade två inkomster och barn under sex år. Deltagarna hade flera uppfattningar om upplevd balans samtidigt, vilket kunde skapa en spänning mellan de olika perspektiven och minska deras övergripande aktivitetsbalans. Det inre jaget vill leva på ett visst sätt som passar in på ens värderingar, val och personliga styrkor och ibland krockade det med de yttre kraven och förväntningarna på sociala roller, som exempelvis föräldrarollen. Bland annat så prioriterade flera av föräldrarna familjens lycka och

välbefinnande före sina egna individuella behov som exempelvis egentid, vilket skapade en obalans på individnivå.

Föräldrar i Stockholm med barn under sju år fick svara på en webbenkät där frågorna var baserade på Occupational balance questionnaire 11 (OBQ11). Syftet med detta var att

(20)

beskriva aktivitetsbalans hos föräldrar till förskolebarn och att utforska potentiella skillnader mellan mödrar och fäder. I detta resultat framkommer att många föräldrar skattade sin upplevda aktivitetsbalans lågt. Vid jämförelse av mödrar och fäder, skattade fäderna högre aktivitetsbalans. Upplevelsen av högre aktivitetsbalans fanns också i grupperna unga

föräldrar, de med bara ett barn och de som inte hade barnen på heltid. Mödrarna skattade sin aktivitetsbalans lägre än fäderna inom tre olika områden. Dessa var balans mellan att göra saker för sig själv och andra, balans mellan arbete, hem, familj, fritid, vila och sömn och att ha tillräckligt med tid för nödvändiga aktiviteter (Uthede, et al., 2022). I en studie av Wepfer et al. (2015) svarade 3664 deltagare på en enkät gällande subjektiva upplevelser av krav i arbetslivet och privatlivet under hela livet och upplevelsen av balans mellan arbete och privatliv. Deltagarna delades in i 5 kategorier beroende på om de hade barn, hur gamla barnen var eller om de hade barn som flyttat hemifrån. Resultatet visade att deltagare med barn boende hemma, upplevde högre arbetskrav än de som inte hade barn eller barnen hade flyttat hemifrån. I början av barnuppfostran upplever kvinnor fler privata krav och män mer arbetskrav. Mödrarna spenderade fler timmar inom barnomsorg och kände sig mer ansvariga för omsorg av barnen och fäders tid med barnen innebar mer lek.

I en studie av Wagman & Håkansson (2014) med deltagare mellan 21 och 64 år som skattat sin aktivitetsbalans med hjälp av OBQ framkom att det fanns en signifikant skillnad där kvinnor som hade barn boende hemma skattade sin aktivitetsbalans lägre än kvinnor som inte hade det. Det framkom även att deltagare i studien som hade barn boende hemma skattade lägre inom områdena 3-5 i OBQ vilket är tid för att göra saker man vill, balans mellan arbete, hem, familj, fritid, vila och sömn samt balans mellan att göra saker själv/med andra.

(21)

Vad föräldrar som förvärvsarbetar beskriver påverkar deras balans i vardagens aktiviteter

För att sammanställa ett resultat om den andra forskningsfrågan inkluderas 16 studier. Av dessa är tre kvalitativa, tolv kvantitativa och en har mixed method.

För att föräldrar ska uppleva en god aktivitetsbalans är det viktigt att ha en balans mellan arbete, familjeliv och privatliv. Detta framkommer i flera studier (Pagnan et al., 2017;

Cooklin et al., 2016a; Cooklin et al., 2016b; Kuo et al., 2018; Cozzolino et al., 2018;

Demerouti et al., 2013; Lin & Burgard, 2018; Schueller-Weidekamm et al., 2012; Ugwu et al., 2016; Wada et al., 2014; Milkie et al., 2010; De Gieter 2022). En god balans mellan familjeliv och arbete påverkar engagemang i hälsofrämjande beteenden och aktiviteter. Att engagera sig i detta påverkar familjens hälsa och välbefinnande positivt. Resultatet baserades på dataassisterade telefonintervjuer med 811 föräldrar i USA (Pagnan et al., 2017). I studien av Wada et al. (2014) om mödrars och fäders balans uttryckte mödrarna att deras betalda arbete som aktivitet var kognitivt och socialt stimulerande, vilket gav dem en känsla av kompetens och prestation som de inte upplevde i rutinerna hemma med barnen och familjen.

Fäderna i studien uttryckte däremot inte att deras betalda arbete uppfyllde behov som inte tillgodosågs av familjeaktiviteter eller vice versa, även om de rapporterade att båda två var viktiga. De betonade däremot behovet av personliga aktiviteter för att hitta balans som inte skulle uppfyllas genom arbetet eller familjeaktiviteterna, vilket mödrarna i studien inte betonade i lika stor utsträckning.

Det framkommer i flera studier att det är svårt för föräldrar att upprätthålla en balans mellan arbete och familjen. Detta leder till work-familiy conflict. I en kvantitativ studie med 2679 fäder med barn i åldrarna 4-5 år gjord av Cooklin et al. (2016b) undersöktes sambandet mellan fäders work-family conflicts och föräldraskap. Resultatet i studien visar att vara

(22)

ensam försörjare i familjen och att arbeta fler timmar per dag var förknippat med högre work- family conflict. Resultatet visar även på att krav, negativa upplevelser, tidsbrist och stress inom exempelvis arbete också påverkar familjen vilket även framkommer i studien av Wada et al. (2014). Hög work-family conflict var förknippat med mindre optimala

föräldrabeteenden, irritabilitet, fientlighet och frustration i interaktioner med barnet (Cooklin et al., 2016b). I en annan studie av Cooklin et al. (2016a) där 2693 mödrar och 3460 fäder deltog, framkom det att work-family conflict påverkar psykisk hälsa tillfälligt och genom att förbättra work-family conflict kan även föräldrars psykiska hälsa förbättras. I en studie av Schnettler et al. (2018) framkom att balansen mellan arbete och privatliv för föräldrarna inte var relaterat till deras barns livstillfredsställelse. Enligt Kuo et al. (2018) är work-family conflict ett genomgripande problem som hindrar fäder från att vara inblandade i sina barns liv redan från att de är små. Fäderna med flera barn tog mer hand om det förstfödda barnet efter födseln av ett andra barn, men ökade sitt engagemang med spädbarnet över tid. Enligt Cozzolino et al. (2018) tillför ett nytt barns ankomst till familjen ytterligare stress i både hemmet och arbetet, vilket inte bara representerar en tid av ökad konflikt mellan arbete och familj, utan också en tid som kan få stora effekter för föräldrarnas produktivitet på

arbetsmarknaden samt barnets välmående. På samma sätt som arbete och hemliv berör varandra så kan även arbetet komma att orsaka så kallad work-to-self conflict, alltså att arbetet även påverkar individen och privatlivet. Det i sin tur kan påverka anställdas

välbefinnande negativt. Detta framkommer i en studie av Demerouti et al. (2013) där syftet var att hitta nya sätt på hur arbete påverkar arbetande föräldrars välbefinnande, inte bara genom gränssnittet arbete – familj utan också genom gränssnittet arbete – jaget. Resultat från en studie av Lin och Burgard (2018) där work-home och home-work spillover undersöktes hos föräldrar visar att work-home spillover varierar mycket under hela livsloppet. Dessa fynd

(23)

tyder enligt studien specifikt på att föräldraskap är ett livslångt ansvar som individer strävar efter att balansera med deras betalda arbete.

I en studie av Schueller-Weidekamm et al. (2012) uppger kvinnorna att den kraft som

upplevdes behövas för arbetet - lades på familjeliv, barnomsorg och att utbilda barnen. Detta upplevdes kräva både energi och tid. För att hantera arbetsuppgifter och andra uppgifter i livet krävdes organisationsförmåga och god tidshantering. I studien deltog 8 kvinnor som hade minst ett barn och max två barn. Alla kvinnorna hade ledande befattningar inom hälso- och sjukvården i Wien. I en studie av Ugwu et al. (2016) med 20 kvinnor i Nigeria med låg inkomst framkommer att kvinnorna upplevde att de hamnade emellan engagemang i arbete och andra roller i livet. Av de 20 kvinnorna var 19 fortfarande gifta och bodde med sina familjer och 18 av kvinnorna hade barn som bodde hemma eller som var beroende av

mödrarnas hjälp. De berättade att svårigheten med engagemang i både arbete och andra roller påverkade kvinnornas hälsa och välbefinnande negativt. En kvinna berättar i intervjun att hon tycker det är jobbigast när hon tänker på hur det påverkar hennes barn när hon kombinerar sitt företag och föräldraroll. Hon upplever att hon inte kan ge tillräckligt med tid för deras

utbildning eller vara närvarande för att se hur de mår. En annan kvinna beskriver hur hon måste lägga tid på att förbereda barnen för skola, laga mat och göra andra åtaganden på morgonen vilket leder till att kunderna redan köpt varor när hon kommer till marknaden hon arbetar på. Det gör att hon inte tjänar så mycket pengar, vilket skapar stress. Kvinnorna upplevde att arbetet gav mycket stress, men de ekonomiska fördelarna med att arbeta var motiverande och fick kvinnorna att fortsätta arbeta. De lyfte fram att familjen var det

viktigaste för dem men att det var svårt att balansera de olika rollerna. De berättade att goda sociala kontakter var viktigt för att ta sig igenom vardagen. I studien av Wada et al. (2014) berättar föräldrar med småbarn om upplevelsen av obalans. Detta grundade sig i att de inte uppfyllde behoven hemma. Dessa behov inkluderade ha tid med familjen, tillgodose

(24)

grundläggande behov, tjäna pengar, ta hand om barnen, utföra hushållsuppgifter, umgås med sociala kontakter och upprätthålla ett äktenskap. I en annan studie (Milkie et al., 2010) med 933 föräldrar i USA visades att antal arbetstimmar är associerat till upplevelse av en god balans mellan familj och arbete. Upplevelsen av att ha för mycket eller för lite tid med sitt barn gjorde att framförallt kvinnorna upplevde sämre balans. Att utföra barncentrerade aktiviteter skapade möjlighet till bättre balans och hälsa hos kvinnorna. I en studie av Klever (2018) med 51 par framkommer att föräldrar med mer “goal effectiveness” påverkar hur familjen fungerar till det positiva. Begreppet “goal effectiveness” beskrivs som “att sätta upp specifika mätbara mål”. Det finns samband mellan tid och familjens funktion, detta på grund av att tidsbrist kan leda till stress. I de familjer där föräldrarna kunde hantera ångest och stress bra, fungerade även familjen bättre.

I studierna framkom faktorer som var viktiga för att arbetande föräldrar skulle uppleva balans i vardagens aktiviteter. I vilken utsträckning deltagarna själva upplevde att de klarade betalt arbete och familjeliv påverkade känslan av balans. Vilka faktorer som var de viktigaste för att uppleva balans varierade bland deltagarna. Resultatet av studien visade att engagemang för familjen var avgörande för balansen föräldrarna uppnådde eller eftersträvade. De uppfattade också balans som att delta i olika typer av aktiviteter, eftersom de ansåg att det var viktigt att ha livserfarenheter för att möta sina individuella behov (Wada et al., 2014). I studien skriven av Håkansson et al. (2019), med 139 kvinnor och 139 män som deltagare, visade resultatet att kvinnor tog ett större ansvar för hemarbetet och barnomsorgen än männen. Tillfredsställelse med fördelningen av hemarbete och barnomsorg visade inga signifikanta skillnader mellan kvinnor och män. Tillfredsställelse med fördelning av hemarbete visade sig relatera till positivt upplevd aktivitetsbalans hos föräldrarna. Resultaten av en studie gjord av De Gieter (2022) där deltagarna var föräldrar till barn under 18 år, betonar relevansen och vikten av att sätta gränser mellan arbete och icke-arbete för att uppnå en balans. Denna upplevelse av

(25)

balans ökar deras välbefinnande på arbetsplatsen, och gör dem också gladare och de presterar bättre hemma. I en studie av Borgh et al. (2018) undersöktes hur organisatoriska faktorer så som kultur och klimat var associerade med aktivitetsbalans hos föräldrar med små barn i Sverige. I studien framkom att föräldrar som upplevde positiva attityder gentemot

föräldraskap bland kollegor och chefer på arbetsplatsen var mer benägna till att uppleva en god aktivitetsbalans än de föräldrar som upplevde och möttes av negativa attityder. Resultatet var detsamma när det gällde att vara föräldraledig. Det framkom även att de som hade en tydlig och bra struktur kring överlämnande vid frånvaro från arbetet, hade större chans att uppleva en god aktivitetsbalans. Enligt studien kan en förbättring av dessa faktorer öka välbefinnandet, men också minska stress och sjukfrånvaro hos arbetande föräldrar.

(26)

Hur föräldrar som förvärvsarbetar beskriver att balans i vardagens aktiviteter påverkar deras hälsa och välbefinnande

Resultatet av denna forskningsfråga innefattar tre studier, varav två är av kvantitativ design och en av kvalitativ design. Studierna genomfördes i Sverige, Malaysia och Kanada.

En bra balans mellan arbete och fritid verkar vara av betydelse för arbetande föräldrars upplevda hälsa enligt Håkansson et al. (2016). Syftet var att undersöka om otillräcklig tid för fritid var associerad med ökad risk för dålig upplevd hälsa eller högre stressnivåer hos 1562 arbetande föräldrar med småbarn. De föräldrar som upplevde otillräcklig tid för fritid visade högre risk för stress och upplevd ohälsa. Riskerna, relaterade till otillräcklig återhämtning, var generellt sett större bland kvinnor än bland män, särskilt när kvinnorna upplevde otillräcklig tid för fysisk träning, barn och vänner.

Att som kvinna ta hand om närstående i flera generationer, ledde till tidsbrist på arbetet på grund av att mycket av tiden gick åt till att uppfylla ansvaret inom familjen. Upplevelsen över att ansvara för flera olika saker ledde till stress och påfrestningar hos kvinnorna. I studien deltog 90 arbetande kvinnor (Aazami et al., 2017). I studien av Wada et al. (2014) där mödrar och fäder intervjuades, framkom att balans var särskilt associerat med hälsa när det gällde att delta i en blandning av aktiviteter. Detta eftersom hälsan kan beskrivas och upplevas på så många olika sätt och att delta i endast en aktivitet inte främjade och upprätthöll hälsan tillräckligt. Deltagarna i studien beskrev det som att ett engagemang och deltagande i en rad olika aktiviteter gav dem olika typer av utmaningar samt möjlighet att uttrycka alla aspekter av sig själva och på så sätt bidrog var och en på olika sätt till deras allmänna hälsa och välbefinnande.

(27)

Diskussion

Syftet med examensarbetet var att beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Sammanfattningsvis beskrev mödrar sin aktivitetsbalans lägre än fäder (Håkansson et al., 2019; Uthede et al., 2022). Enligt Wagman och Håkansson (2014) skattade föräldrar med barn boende hemma lägre inom vissa områden i OBQ, jämfört med de som inte hade barn boende hemma.

Enligt tidigare forskning finns det inte någon större skillnad i upplevd aktivitetsbalans mellan män och kvinnor (Wagman & Håkansson, 2014). I studien av Håkansson och Ahlborg (2010) framkommer dock att män har en bättre balans mellan hemarbete, fritidssysslor och

förvärvsarbete än kvinnor, vilket talar för detta arbetes resultat. I resultatet i examensarbetet framkommer en skillnad mellan mödrars och fäders upplevelse av balans i vardagen

(Håkansson et al., 2019; Uthede et al., 2022). I de relationer där den ena partnern skattar sin aktivitetsbalans högt och den andra lågt, är oftast modern den med lägre aktivitetsbalans. När den ena partnern upplever sämre aktivitetsbalans påverkar detta hela föräldraparets

livstillfredsställelse och balans i arbetet negativt (Håkansson et al., 2019), vilket är ett tydligt exempel på det interpersonella perspektivet, där två personer i ett hushåll kan komma att påverka aktivitetsbalansen hos varandra både i negativ och positiv bemärkelse (Wagman et al., 2015). Föräldrar med barn boende hemma skattade lägre inom vissa områden i OBQ, jämfört med de som inte hade barn boende hemma. Det framkommer att hög skattning av OBQ var signifikant korrelerad till självskattad god hälsa bland vuxna i Sverige. Resultatet indikerar att aktivitetsbalans är relaterat till god hälsa (Wagman & Håkansson, 2014).

Utmattningssyndrom hos vuxna är vanligast bland de som har små barn i hemmet (Försäkringskassan, 2020). Utmattningssyndrom kan uppstå till följd av stressrelaterade besvär (Almén, 2017) och enligt Håkansson och Ahlborg (2018) kan stressrelaterade besvär

(28)

balans mellan arbete och privatliv än de som har barn i hemmet. Dessa föräldrar upplever även lägre krav inom både arbetet och privatlivet (Wepfer et al., 2015). Att både arbeta och ta ett stort ansvar för familjen, ökar risken för stressrelaterad psykisk ohälsa (Försäkringskassan, 2020). Då det enligt Wagman och Håkansson (2014) inte framkommer några skillnader i upplevd aktivitetsbalans mellan män och kvinnor, men det i resultatet i examensarbetet framkommer att mödrar upplever sämre aktivitetsbalans än fäder (Håkansson et al., 2019;

Uthede et al., 2022), skulle det möjligen kunna vara föräldrarollen som påverkar balansen negativt och inte könsskillnaderna.

I tidigare forskning av Wagman et al. (2011a) var en av de identifierade dimensionerna av balans i livet att ha en balans i relation till andra. Respondenterna, som var vuxna i Sverige, nämner att det är viktigt att aktiviteten är meningsfull för antingen en själv eller för någon annan. De nämner också att en balans mellan att vara själv och att vara med andra var viktigt.

I intervjuer med föräldrar i studien av Wada et al. (2014) framkom att flera av deltagarna upplevde obalans då de prioriterade andra människors behov före sina egna, vilket tyder på att en upplevd balans i relation till andra var viktigt för föräldrarna även i denna studie.

I studien av De Gieter (2022) betonades vikten av att sätta gränser mellan arbete och icke- arbete för att uppnå en balans. Enligt deltagarna i studien av Wada et al. (2014) var det upplevelsen av att klara betalt arbete och familjeliv som skapade balans. Resultatet visade också att engagemang för familjen var avgörande för balansen. Även i tidigare forskning av Wagman et al. (2011a) berättar respondenterna att det krävs en balans mellan arbete och privatliv, vilket tyder på att det kan vara viktigt även hos de som inte är föräldrar. Arbete och privatliv kunde påverka varandra både negativt och positivt, exempelvis att problem och svårigheter i privatlivet kan komma att påverka arbetet och att om en person upplever

privatlivet som bra, så blev även arbetet i sin tur lättare. Examensarbetets resultat visar att en god balans mellan arbete och fritid var betydande för föräldrars upplevda hälsa. En faktor

(29)

som skapade hög risk för stress och upplevd ohälsa, var att inte ha tillräckligt med tid för fritid, vilket också relaterade till otillräcklig återhämtning (Håkansson et al., 2016). I resultatet framkommer också att låg stress, god balans och meningsfulla vardagsaktiviteter förutspådde god hälsa och en balanserad arbetsnärvaro bland kvinnor. För män var det låg stress på arbetsplatsen och förmåga att hantera arbetslivets krav, som förutspådde god hälsa och balanserad arbetsnärvaro (Håkansson & Ahlborg, 2010). Tidigare forskning (Wagman et al., 2011a) och resultatet i examensarbetet tyder på att balans mellan arbete och privatliv är viktigt för att vuxna och föräldrar ska uppleva hälsa och balans i vardagens aktiviteter

(Cooklin et al., 2016b; De Gieter, 2022; Håkansson et al., 2016; Lin & Burgard, 2018; Milkie et al., 2010; Pagnan, 2017; Wada et al., 2014).

Enligt MOHO är de sociala rollerna för en människa mycket viktiga. De olika rollerna bidrar till att människor får en omväxling bland dessa, samt görandet och aktiviteterna som hör till rollerna. Ofta har människan en roll på arbetet och en annan hemma som förälder. De olika krav och förväntningar som ställs på respektive roll bidrar till att människan agerar på ett visst sätt som möter dessa krav (Yamada et al., 2017). I studien av Wada et al. (2014)

framkom att individen kan vilja leva på ett visst sätt som kan krocka med de yttre kraven och förväntningarna på vissa sociala roller, till exempel föräldrarollen. I studien av Ugwu et al.

(2016) upplevde kvinnorna att de hamnade emellan engagemang i arbete och andra roller i livet och att det påverkade deras hälsa och välbefinnande negativt. Att kombinera arbete och föräldrarollen och då inte kunna lägga den tid som krävdes till familjen och barnen samt tanken på hur barnen påverkades, skapade stress. Detta kan knytas ihop med

rollpåfrestningsteorin och work-family conflict som redogörs i Kalliath et al. (2015). Där beskrivs kraven på individens roller och att individen ska klara av att uppfylla den tid, de färdigheter, kunskaper samt förväntningar som rollen kräver, för att uppnå en balans och välbefinnande. Enligt Taylor et al. (2020) måste de flesta vuxna dela upp sin tid mellan

(30)

familjeroller, arbetsrollen, fritidsrollen och samhällsrollen. De olika rollerna kan ta mycket tid och energi och därför upplever många att oundvikliga konflikter uppstår kring hur tiden ska användas. Enligt Håkansson och Ahlborg (2010), Ugwu et al. (2016) och Wada et al.

(2014) är tid, möjlighet till att utföra aktiviteter med och utan andra, utföra meningsfulla aktiviteter, samt att kunna kombinera familjeliv och arbete viktiga faktorer för att uppleva balans i vardagens aktiviteter och god hälsa som förälder.

Betydelse för arbetsterapi

Att ha ett meningsfullt aktivitetsmönster i sin vardag kan bidra till förbättrad eller bibehållen hälsa. Detta är framförallt viktigt för personer som har en stressad och obalanserad vardag och därmed även risk för ohälsa (Erlandsson & Persson, 2014). En hög skattning i OBQ, alltså en upplevd god aktivitetsbalans, är korrelerad till självskattad god hälsa. Resultatet indikerar att aktivitetsbalans är relaterat till god hälsa men att det inte är samma sak som tillfredsställelse med livet eller hälsa (Wagman & Håkansson, 2014). Med utgångspunkt i att en god balans i vardagens aktiviteter påverkar människors hälsa positivt, behövs detta examensarbete. Arbetet skapar möjligheter för arbetsterapeuter att få en överblick över detta och dess påverkan på människor. Erlandsson och Persson (2014) menar att hälsa är tätt sammankopplat med vardagsaktiviteter, och arbetsterapeuter ser stor vikt i en balanserad vardag för att uppnå hälsa hos sina patienter. Genom att arbetsterapeuter får mer kunskap kring ämnet, kan detta underlätta för professionen i mötet med klienter med

stressproblematik. Arbetsterapeuter skulle också med fördel kunna vara verksamma inom exempelvis barnavårdscentralen för att fånga upp de nyblivna föräldrarna och redan där arbeta förebyggande med balans i vardagens aktiviteter. Stressrelaterade utmattningsproblem kan enligt Almén (2017) även vara svåra att rehabilitera sig ifrån och preventiva insatser är

(31)

därför viktiga. Genom att arbeta förebyggande och vid behov med balans i vardagens aktiviteter, kan stressproblematiken i samhället minska.

Vidare forskning

Författarna har identifierat behov av vidare forskning gällande främst aktivitetsbalans men också gällande de andra balansbegreppen hos män. Författarna har funnit relevant forskning om mödrars aktivitetsbalans i stor omfattning, men saknar mer kvantitativ och kvalitativ forskning kring fäders beskrivning och upplevelse av aktivitetsbalans. Dagens forskning om balans i vardagens aktiviteter relaterat till geografiskt område och socioekonomisk bakgrund är bristfällig och behöver studeras vidare. Genom att forska kring olika faktorer som kan påverka balans i vardagens aktiviteter skapas större förståelse och kunskap för att kunna arbeta med olika klienter med olika förutsättningar och bakgrund. Ett behov av ytterligare forskning kring interpersonellt perspektiv har också identifierats, exempelvis hur barn påverkas av föräldrars aktivitetsbalans. Med detta perspektiv skapas en djupare förståelse kring hur en individs aktivitetsbalans påverkar och kan påverkas av andra i den sociala miljön.

(32)

Metodologiska överväganden

Författarna valde att göra en litteraturöversikt, då författarna inte fann någon tidigare översikt om balans i vardagens aktiviteter hos föräldrar som förvärvsarbetar. Detta gjordes genom en scoping review, då syftet var att ge en översikt över tillgänglig forskning (Arksey &

O´Malley, 2005). Författarna valde att inkludera både kvalitativ och kvantitativ forskning, vilket är en styrka, då resultatet utgörs av flera olika synsätt, upplevelser och beskrivningar.

Sökningarna genomfördes under mars och april 2022. Genom att redovisa detta stärks studiens giltighet då det handlar om de insamlade artiklarnas stabilitet över tid (Kristensson, 2014). I början av datainsamlingen gjordes en pilotsökning för att se om sökorden var relevanta. Valen av metoder vid datainsamlingen ser författarna som styrkor, då det

möjliggjorde sökningar med relevanta träffar relaterat till syftet. Vid sökning efter artiklar är det rekomederat att söka i databaser. Databaser har olika fokus och innehåll och därför användes flera olika databaser för att finna relevant material. Att använda ett varierat urval ökar tillförlitligheten i arbetet (Kristensson, 2014). Efter sökning i dessa databaser fann författarna tillräckligt med material och många av de relevanta artiklarna var dubbletter från tidigare sökningar. Därför valde författarna att inte söka vidare i ytterligare databaser. Enligt Östlundh (2017) bör sekundärsökningar tillämpas vid all informationssökning och att detta är nödvändigt att tillämpa för att få ett bra slutresultat. Sekundärsökningen som gjordes i

examensarbetet var genom att studera referenslistor till alla de valda artiklarna. Sökningarna redovisas i flödesdiagram (bilaga 1) och databasöversikt (bilaga 2). Genom att tydligt redovisa sökningarna och tydligt beskriva metoden, ökar studiens verifierbarhet då metoden är redovisad på ett sätt som gör att studien skulle kunna göras igen med ett liknande resultat. I metoden är urval, sökord, datainsamling, analys och tillvägagångssätt tydligt redovisat för att öka verifierbarheten i detta arbete (Kristensson, 2014).

(33)

Majoriteten av artiklarna har endast studerats av en författare. De första artiklarna granskades av båda författarna på varsitt håll för att sedan jämföras. Detta för att veta att författarna granskade artiklarna på samma sätt och tolkade innehållet lika. Att båda författarna granskade samma artiklar till en början ökar tillförlitlighet i arbetet (Kristensson, 2014). En svaghet är att författarna sedan granskade hälften av artiklarna var, då tiden inte möjliggjorde att alla artiklar skulle granskas av båda författarna. Detta ökar risken för att studierna har tolkats fel eller att förförståelsen hos granskaren har påverkat tolkningen vilket också påverkar

tillförlitligheten. För att minska risken för att författarnas förkunskaper har påverkat

examensarbetets resultat, diskuterades förkunskaperna innan arbetets början och författarna har varit medvetna om detta under hela arbetets gång (Henricson, 2012). Tillförlitlighet i arbetet hade stärkts om alla studier var granskade av båda författarna (Kristensson, 2014).

Relevanta artiklar kan ha fallit bort på grund av feltolkning av innehållet vid datainsamling och databearbetning. Vid granskning av artiklar skrevs dessa in i en artikelöversikt (bilaga 3) för att skapa en överblick över innehållet, göra innehållet lättillgängligt för den andra

författaren samt underlätta vid resultatredovisningen. Då framställningen av resultatet i examensarbetet gjordes av båda författarna tillsammans stärks tillförlitligheten i arbetet (Kristensson, 2014). En begränsning vid bearbetningsprocessen är att båda författarnas förstaspråk är svenska. Detta kan ha påverkat tolkningen av innehållet i artiklar skrivna på engelska och kan därför också ha påverkat tillförlitligheten (Kristensson, 2014). Av de inkluderade artiklarna i resultatet handlar inte alla endast om föräldrar som förvärvsarbetar och som har barn under 18 år. Denna målgrupp finns dock inkluderad i alla artiklar och det är endast resultaten från denna målgrupp som inkluderats i examensarbetet.

Av de inkluderade artiklarna i resultatet var flera av artiklarna endast om kvinnor och mödrar och blir därför i denna studie överrepresentativt. Detta kan ha påverkat studien genom att resultatet blir mer fokuserat kring just kvinnor och mödrar vilket kan skapa en felaktig bild av

(34)

balans i vardagens aktiviteter hos föräldrar. Några få artiklar handlade om endast fäder, men författarna ser behov av vidare forskning kring just aktivitetsbalans hos målgruppen. Att kvinnor och mödrar är överrepresentativt kan påverka överförbarheten, då resultatet kan vara svårt att implementera i andra kontexter. Arbetet inkluderar studier från elva olika länder, vilket kan öka potentialen för överförbarheten då fenomenet studerats hos personer med olika bakgrund och förutsättningar (Kristensson, 2014).

En styrka i arbetet var att använda en artikelöversikt, då författarna fick en överblick över artiklarnas kvalitet och relevans då till exempel metod, design, deltagare och resultatets relevans kopplat till syftet är granskat.

Av de inkluderade artiklarna i resultatet har tolv stycken ett etiskt godkännande och i nio av dem framgår ej detta. För att öka trovärdigheten bör endast artiklar som fått tillstånd från en etisk kommitté eller påvisar etiska överväganden inkluderas (Henricson, 2012). De som inte hade ett etiskt godkännande har vidare granskats. Dessa artiklar har granskats vidare genom att studera etiska överväganden, syftet med studien, metod, deltagare, urval och vilken information som lämnats till deltagarna. I sex av de studier som inte har ett etiskt

godkännande redovisas etiska överväganden tydligt. Genom en tydlig beskrivning av etiska aspekter och förhållningssätt till detta, anser författarna att de artiklar som inkluderas i resultatet, är studier med den kvalité som önskas.

(35)

Slutsats

Syftet med examensarbetet var att beskriva balans i vardagens aktiviteter relaterat till hälsa och välbefinnande hos föräldrar som förvärvsarbetar. Resultatet visar att framförallt kvinnors balans i vardagens aktiviteter påverkas av att vara förälder. Arbete, familjeliv, privatliv och fritid är de faktorer som främst påverkar balansen hos målgruppen. Olika roller och

aktiviteter kan också påverka varandra. Till exempel kan upplevd stress i en viss aktivitet eller roll även överföras till andra roller eller aktiviteter i vardagen. Resultatet visar att

mödrar upplever mest privata krav och att fäder framför allt upplever arbetskrav. En variation och balans mellan olika aktiviteter visade vara relaterat till god hälsa och välbefinnande hos föräldrar. God balans i vardagens aktiviteter är en subjektiv upplevelse, där alla individer har olika behov för att uppnå en upplevd god balans.

(36)

Referenser

* = inkluderad i artikelöversikt

*Aazami, S., Shamsuddin, K., & Akmal, S. (2017). Assessment of Work–Family Conflict Among Women of the Sandwich Generation. Journal of Adult Development, 25(2), 135–140. https://doi.org/10.1007/s10804-017-9276-7

Almén, N. (2017). Stress- och utmattningsproblem: kognitiva och beteendeterapeutiska metoder. (Andra upplagan). Studentlitteratur.

Arksey, H., & O’Malley, L. (2005). Scoping studies: towards a methodological framework.

International Journal of Social Research Methodology, 8(1), 19–32.

https://doi.org/10.1080/1364557032000119616

Avrech Bar, M., Forwell, S., & Backman, C. L. (2016). Ascribing Meaning to Occupation: An Example From Healthy, Working Mothers. OTJR (Thorofare, N.J.), 36(3), 148–

158. https://doi.org/10.1177/1539449216652622

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.) Studentlitteratur.

Borell, L., Mondaca, M., & Luborsky, M. (2022). “Meaningful occupation” - challenges for occupational therapy research. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 29(3), 257–258. https://doi.org/10.1080/11038128.2021.1954996

*Borgh, M., Eek, F., Wagman, P., & Håkansson, C. (2018). Organisational factors and occupational balance in working parents in Sweden. Scandinavian Journal of Public Health, 46(3), 409-416. https://doi.org/10.1177/1403494817713650

(37)

Brough, P. & O’Driscoll, M. P. (2010). Organizational interventions for balancing work and home demands: An overview: Organizational interventions: Issues and

challenges. Work and Stress, 24(3), 280–297.

https://doi.org/10.1080/02678373.2010.506808

Christiansen, C. & Matuska, K. M. (2006). Lifestyle Balance: A Review of Concepts and Research. Journal of Occupational Science, 13(1), 49–61.

https://doi.org/10.1080/14427591.2006.9686570

*Cooklin, A., Dinh, H., Strazdins, L., Westrupp, E., Leach, L., & Nicholson, J. (2016a).

Change and stability in work–family conflict and mothers’ and fathers’ mental health: Longitudinal evidence from an Australian cohort. Social Science &

Medicine (1982), 155(Apr 2016), 24–34.

https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2016.02.036

*Cooklin, A., Westrupp, E. M., Strazdins, L., Giallo, R., Martin, A., & Nicholson, J. M.

(2016b). Fathers at Work: Work–Family Conflict, Work–Family Enrichment and Parenting in an Australian Cohort. Journal of Family Issues, 37(11), 1611–1635.

https://doi.org/10.1177/0192513X14553054

*Cozzolino, E., Prickett, K. C., & Crosnoe, R. (2018). Relationship Conflict, Work Conditions, and the Health of Mothers With Young Children. Journal of Family Issues, 39(12), 3177–3202. https://doi.org/10.1177/0192513X18776415

*De Gieter, S., De Cooman, R., Bogaerts, Y., & Verelst, L. (2022). Explaining the effect of work–nonwork boundary management fit on satisfaction and performance at home through reduced time‐ and strain‐based work–family conflict. Applied Psychology, 71(1), 129–153. https://doi.org/10.1111/apps.12314

*Demerouti, E., Shimazu, A., Bakker, A. B., Shimada, K., & Kawakami, N. (2013). Work-self balance: A longitudinal study on the effects of job demands and resources on personal functioning in Japanese working parents. Work and Stress, 27(3), 223–

243. https://doi.org/10.1080/02678373.2013.812353

(38)

Eklund, M., & Argentzell, E. (2016). Perception of occupational balance by people with mental illness: A new methodology. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 23(4), 304-313. https://doi.org/10.3109/11038128.2016.1143529

Erlandsson, L. & Persson, D. (2014). ValMo-modellen: ett redskap för aktivitetsbaserad arbetsterapi. (1. uppl.) Studentlitteratur.

Evans, L. K., Girdler, S. J., Falkmer, T., Richmond, J. E., Wagman, P., Millsteed, J., &

Falkmer, M. (2017). Viewpoints of working sandwich generation women and occupational therapists on role balance strategies. Scandinavian Journal of

Occupational Therapy, 24(5), 366–382.

https://doi.org/10.1080/11038128.2016.1250814

Fisher, A., & Marterella, A. (2019). Powerful practice: a model for authentic occupational therapy. CIOTS, Center for Innovative OT Solution

Fisher, G., Parkinson, S., & Haglund, L. (2017). The Environment and Human Occupation. I R. R Taylor (Red.), Kielhofner´s Model Of Human Occupation: Theory and Application (Fifth edition). (s. 91-106). Wolters Kluwer.

Forhan, M., & Backman, C. (2010). Exploring Occupational Balance in Adults with Rheumatoid Arthritis. OTJR (Thorofare, N.J.), 30(3), 133–141.

https://doi.org/10.3928/15394492-20090625-01

Försäkringskassan. (2020). Stressrelaterad psykisk ohälsa: 41 procent högre risk för kvinnor.

https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcyxCsMwDATQb- ngUdihnbrlL0KWImI1NnYkI5mU_n0d6HS8Ozi_-

sWvjGfesWdhrMPLZzueDXty0312YRPuxN3opWRN2PJJLrQB-

8dBMVJFjsQuWL8qHe6kGKHZt2QrIAmrITwmaCrbOIQkuxLoNb5FoZyZW dS3Mt9-RkLcrQ!!/ (hämtad 2021-01-27)

Gerlach, A. J., Teachman, G., Laliberte-Rudman, D., Aldrich, R. M., & Huot, S. (2018).

Expanding beyond individualism: Engaging critical perspectives on occupation.

(39)

Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(1), 35–43.

https://doi.org/10.1080/11038128.2017.1327616

Globala målen. (2021). 3 God hälsa och välbefinnande. https://www.globalamalen.se/om- globala-malen/mal-3-halsa-och-valbefinnande/ (hämtad 2021-12-13)

Guest, D. (2002). Perspectives on the Study of Work-life Balance. Social Science Information, 41(2), 255–279. https://doi.org/10.1177/0539018402041002005

Haglund, L., Bowyer, P., J Scott, P & R Taylor, R. (2017). The Model of Human Occupation, the ICF, and the Occupational Therapy Practice Framework: Connections to Support Best Practice around the World. I R. R Taylor (Red.), Kielhofner´s Model Of Human Occupation: Theory and Application. (s. 466-485). Wolters Kluwer.

Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2010). Perceptions of employment, domestic work, and leisure as predictors of health among women and men. Journal of Occupational Science, 17(3), 150–157. https://doi.org/10.1080/14427591.2010.9686689

Håkansson, C., & Ahlborg, G. (2018). Occupational imbalance and the role of perceived stress in predicting stress-related disorders. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(4), 278–287. http://doi.org/10.1080/11038128.2017.1298666

*Håkansson, C., Axmon, A., & Eek, F. (2016). Insufficient time for leisure and perceived health and stress in working parents with small children. Work (Reading, Mass.), 55(2), 453–461. https://doi.org/10.3233/WOR-162404

Håkansson, C., Björkelund, C., & Eklund, M. (2011). Associations between women’s subjective perceptions of daily occupations and life satisfaction, and the role of

(40)

perceived control. Australian Occupational Therapy Journal, 58(6), 397–404.

https://doi.org/10.1111/j.1440-1630.2011.00976.x

Håkansson, C., Dahlin-Ivanoff, S., & Sonn, U. (2006). Achieving Balance In Everyday Life.

Journal of Occupational Science, 13(1), 74–82.

https://doi.org/10.1080/14427591.2006.9686572

*Håkansson, C., Milevi, S., Eek, F., Oudin, A., & Wagman, P. (2019) Occupational balance, work and life satisfaction in working cohabiting parents in Sweden. Scandinavian

Journal of Public Health, Early online.

http://doi.org/10.1177/1403494819828870

Håkansson, C., Wagman, P. (2022). Aktivitetsbalans i hälsofrämjande arbetsterapi. I P.

Wagman (red.). Hälsa och aktivitet i vardagen - ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv.

(3 uppl., s. 27–36) Sveriges arbetsterapeuter

Kalliath, P., Kalliath, T., & Chan, C. (2015). Work-Family Conflict and Family-Work Conflict as Predictors of Psychological Strain: Does Social Support Matter? The British Journal of Social Work, 45(8), 2387–2405. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcu079

*Klever, P. (2018). “Goal Effectiveness and Family Functioning.” The American Journal of

Family Therapy 46 (2): 195–212.

https://doi.org/10.1080/01926187.2018.1461581

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Natur & Kultur.

References

Related documents

och skyddsfaktorer: socialt stöd, skola och fritidsaktivitet, hopp, utbildning Socialt stöd: från vuxna Utbildning: skola, kunskapsökning, viktigt för integration Hopp

Bartholow, Sestir och Davis (2005) gjorde en liknande studie med flera olika skattningsskalor och våldsamma spel, där resultatet visade att deltagarna som spelade våldsamma

Resultatet i den här studien har redovisats i fyra kategorier och visar att de patienter som får kunskap om sin sjukdom samt motiveras till egenvårdsbeteende i form

Försökspersonerna kommer att bli ombedda att dokumentera vilken tid fysisk aktivitet utfördes samt datum, dels för deras egen skull beträffande motivation och dels för att jag

För att bibehålla elevernas motivation även när uppgifter blir svårare är det viktigt att läraren möter eleverna på deras kunskapsnivå så att uppgifterna inte känns

För ankomstintervallen och kvantiteten för varje ostsort i dagsläget har datan från Ostspecialistens affärssystem först rensats från ostsorter som förekommer

Resultatet i tabell 4b påvisar att hypotes 2 inte går att förkasta eftersom det existerar ett positivt signifikant samband mellan hur mycket resurser som investeras på

Inom elitidrotten behövs en diskussion om de etiska dilemman som är förknippade med sexuella relationer mellan aktiva och deras tränare.. Det