Budget för 2017 samt ekonomisk plan för 2018–2019
Landstingsfullmäktige 2016‐11‐23‐‐24
Innehåll
1. ALLMÄNT ...2
2. FINANSIELLA MÅL...4
3. FINANSIELLA RESURSER ...5
3.1RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING...5
3.2KOSTNADSANPASSNING- OCH KONTROLL...5
3.3RESURSRAMAR...6
4. RESULTATBUDGET ...7
5. KASSAFLÖDESANALYS ...11
6. BALANSBUDGET ...13
1. Allmänt
Den budget för 2017 och ekonomiska plan 2018-2019 som presenteras i det följande bygger på den av landstingsfullmäktige beslutade landstingsplanen för perioden 2017- 2019. Justeringar har gjorts främst med utgångspunkt i förändrade underlag för beräk- ning av skatte- och statsbidragsintäkter samt pensionskostnader.
Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Det fortsatta arbetet inom om- rådet ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektivise- ringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpan- de arbetet.
För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl landstingets hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Det ekonomiska utrymmet är anpassat till de förändringar av- seende patientavgifter och högkostnadsskydd som tidigare beslutats och som från och med 2017 får fullt genomslag i ekonomin. Inom landstingets hälsocentraler pågår ett ar- bete för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksam- heten ska upphöra senast under år 2018.
Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifo- gat förslag (bilaga D). Förslaget innebär en höjning överlag med 3 %. Från och med år 2017 beräknas kostnadsfri tandvård för yngre vuxna börja införas och 2018 är effekten av kostnadsfri tandvård till och med 23 år inarbetad i budgetförslaget. Den minskning av de intäkter som beräknas uppstå är kompenserad i ramarna för Folktandvården.
För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psy- kiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nytt- jande av givna resurser. Varje länsverksamhet har nu egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. För att klara utlagt sparbeting om 160 miljoner kronor senast 2018 krävs att arbetet med beslut och genomförande sker kraftfullt och inom given tidplan.
Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen
För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna.
Det innebär bland annat att man inom verksamheterna bättre kan tillvarata olika kompe- tenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid häl- socentralerna och länsverksamheterna.
I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i landstingsplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utveck- lingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen.
Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fort- löpande personalstärkande insatser som också ska genomföras.
När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller egenavgifter och högkostnadsskydd inom sjukreseverksamheten som slår igenom med helårseffekt under år 2017.
Regional utveckling utgör en förvaltning under landstingsstyrelsen. Under 2017 genom- förs bildandet av Region Västernorrland som innebär att det regionala utvecklingsansva- ret samlas hos landstinget.
När det gäller Ostkustbanan AB finns medel för kostnader avseende medlemskap till och med år 2017. Inom trafikområdet i övrigt beräknas en brist med tio miljoner kronor uppstå då statsbidrag till Norrtåg upphör. För denna merkostnad framställs önskemål om ökad ekonomisk ram. Framställan kommer att beredas vidare och beaktas i samband med tilläggsbudget för år 2017.
Inom arbetet med miljöcertifiering enligt ISO 14001 återstår att slutföra detta under 2017. För detta beräknas en merkostnad med 1,6 miljoner kronor. Därtill kommer att medel för en permanent stödfunktion inom området beräknas medföra ökade kostnader med 1,2 miljoner kronor från och med 2018. För merkostnaderna inom miljöområdet framställs önskemål om ökade ekonomiska ramar. Framställan kommer att beredas vi- dare och beaktas i samband med tilläggsbudget för år 2017.
Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlig- het med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets ser- viceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbe- tade med de nivåer som fastställts i landstingsplanen.
Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fast- ställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktu- ellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar.
Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under landstingsstyrelsen.
2. Finansiella mål
Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid.
De övergripande finansiella målen är:
God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 76 miljoner kronor i årligt positivt resultat
Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga för- ändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden.
Soliditeteten ska inte minska, vilket innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden.
Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar och besparingsåtgärder som beslutats i Landstingsplanen för 2017-2019 genomförs en- ligt gällande tidplan samt i fastställd nivå. Även det lagstadgade kravet om återställning av tidigare års resultat klaras under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar.
De reduceringar i verksamheterna som ska genomföras senast 2018 är följande:
Specialistvården, somatisk vård 160,0 miljoner kr
Regional utveckling 8,0 ”
Landstingets kansli 9,0 ”
Landstingsservice 10,0 ”
Laboratoriemedicin 3,0 ”
Övriga strukturella och andra åtgärder 58,4 ”
Förutom ovanstående 248,4 miljoner kronor ska olika åtgärder inom hälsocentralerna
3. Finansiella resurser
3.1 Resursfördelning och användning
Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (70 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen in- nebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från lands- ting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolk- ning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 21 procent av landsting- ets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (6 procent) samt patientavgifter (3 procent).
Totalt omsluter verksamheten cirka 8,3 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt an- vänds cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården samt generellt ökade kostnader för inhyrd personal.
Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent.
Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter:
Regional utveckling 5 %
Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %)
Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med in- tern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.
3.2 Kostnadsanpassning och ‐kontroll
Kostnadsökningstakten har dämpats men är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkstäl- ler de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fort- sätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åt- gärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året.
Bedömningen nu är att något utrymme för ökad konsumtion inte finns under kommande planperiod. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs.
För åren 2017 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årli- gen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Priori- teringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten.
En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yt- tersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt.
3.3 Resursramar
Budget
2016 Budget
2017 Budget
2018 Budget
2019 Folkhälso‐, primärvårds‐ och tandvårds‐
nämnd 47,6 49,1 50,5 52,0
‐ varav folkhälsa m.m. 1) 27,9 28,8 29,6 30,5
‐ varav Österåsens hälsohem 19,7 20,3 20,9 21,5
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 4 878,1 4 956,6 5 021,1 5 164,1
‐ varav gemensamt 2) 2,8 2,9 3,0 3,1
‐ varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 791,8 4 868,8 4 930,9 5 071,4
‐ därav somatisk vård 4 345,3 4 410,1 4 459,0 4 585,7
‐ därav psykiatrisk vård 446,5 458,7 471,9 485,7
‐ varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 41,6 42,7 43,7 44,8
‐ varav hörselvård 41,9 42,2 43,5 44,8
Patientnämnd/etisk nämnd 4,6 4,7 4,8 5,0
Landstingets revisorer 6,5 6,7 6,9 7,1
Landstingsstyrelsen 1 962,3 1 942,6 1 993,3 2 044,9
‐ varav regional utveckling 263,2 265,9 270,8 278,9
‐ varav primärvård 1 083,9 1 107,6 1 133,7 1 161,0
‐ varav tandvård 165,1 176,9 189,5 195,2
‐ varav landstingsservice 0,0 0,0 0,0 0,0
‐ varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0
‐ varav landstingets kansli 4) 450,1 392,2 399,3 409,8
Totalt 6 899,1 6 959,7 7 076,6 7 273,1
Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional ut- veckling, landstingets kansli, primärvård och tandvård ligger under landstingsstyrelsen.
Produktionsansvar för landstingets hälsocentraler, som för närvarande utgör cirka 64 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden.
Serviceenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin rapporterar till landstings- styrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via Landstingsservice.
Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verk- samheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter.
I resursramarna ingår medel för:
Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent per år.
Beräknade kostnader för läkemedel.
Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital.
Resursramarna är reducerade motsvarande de kostnadsreduceringar som beslutats i Landstingsplanen (jmf avsnitt 2 ovan). Dessutom finns medel avseende kostnadsredu- ceringsförslag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltning- en, se vidare under avsnittet resultatbudget i det följande.
Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten en- ligt bilaga A.
4. Resultatbudget
Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resulta-
tet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.
Bokslut 2015
Prognos 2016
Budget 2017
Plan 2018
Plan 2019 Verksamhetens externa
nettokostnader
‐6 394
‐6 818
‐6 932
‐7 031
‐7 274
Avskrivningar ‐190 ‐192 ‐202 ‐208 ‐210
Verksamhetens exter‐
na nettokostnader ‐6 584 ‐7 010 ‐7 134 ‐7 239 ‐7 484
Skatteintäkter 5 142 5 626 5 863 6 039 6 209
Generella statsbidrag
och utjämning 1 315 1 428 1 431 1 423 1 415
Finansiella intäkter 32 26 39 45 53
Finansiella kostnader ‐40 ‐16 ‐47 ‐61 ‐117
Årets resultat ‐135 54 152 207 76
I verksamhetens externa nettokostnader ingår:
nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten
nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag
landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsav- sättningarna
medel som reserverats centralt för emotsedda kostnadsökningar samt vissa kostnads- reduceringar.
Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pen- sionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i landstingsplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) minskat med 13 miljoner kronor år 2017, 121 miljoner kronor år 2018 samt 31miljoner kronor.
Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt pla- nerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor):
2016 2017 2018 2019
Egentligt oförutsett 39,1 97,3 111,2 92,2
Emotsedda kostnadsökningar 16,8 111,9 106,0 90,5
Arbetsmarknad m.m. ‐ 5,6 5,8 6,0
Kostnadsreduceringar ‐6,2 ‐31,2 ‐58,4 ‐60,2
Summa 49,7 183,6 164,6 128,5
Medlen för egentligt oförutsett disponeras av landstingsfullmäktige och landstingssty- relsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vård- informationssystem (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett.
I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården.
I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för kvali- tetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med 30,5 miljoner kronor, åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 10 miljoner kronor samt åtgärder för vävnadsdirektivets
Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ung- domar samt långsiktiga rekryteringsinsatser.
Kostnadsreduceringar avser åtgärder inom ramen för beslutade reduceringar i Lands- tingsplanen. Upptaget belopp avser strukturella med flera förändringar i landstingets verksamheter. Specificering och fördelning av beloppen kommer att ske senare efter yt- terligare utredning.
Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade in- vesteringar samt investeringsplanen. Byggnader avskrivs på 30 år och inventari- er/utrustning på 10 år eller kortare. Avskrivningskostnaderna beräknas nu bli högre än vid tidigare beräkning i landstingsplanen, främst på grund av att större investeringar be- räknas inom investeringsplanen, framför allt avseende nytt operationscentrum i Sunds- vall.
Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedöm- ningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 2,9 procent under ri- kets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade in- komstutjämningen i form av statsbidrag.
När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräk- nade behov av hälso- och sjukvård. De medel som tillkommit i enlighet med regering- ens budgetproposition har budgeterats i denna post. Dessa medel beräknas innebära en förstärkning med 76,1 miljoner kronor för år 2017 och åren därefter med 76,3 respekti- ve 74,5 miljoner kronor. Större delen har reserverats på anslaget för emotsedda kost- nadsökningar inom finansförvaltningen (jmf ovan).
Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för gene- rella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Den- na post redovisas nedan som regleringsavgift.
Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån ökar något efter genomförda förhandlingar mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För Landstinget Västernorrland är det fråga om 25,5 miljoner kronor 2017 och åren därefter 19,6 respektive 17,8 miljoner kronor.
Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor):
2016 2017 2018 2019
Inkomstutjämning 763,6 770,0 790,6 814,1
Kostnadsutjämning 171,6 171,9 175,2 177,2
Regleringsavgift ‐116,4 ‐110,7 ‐132,6 ‐160,8
Ersättning för läkemedel 609,3 599,8 589,4 584,9 Summa 1.428,1 1.431,0 1.422,6 1.415,4
Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelate- rade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst
på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i landstingsplanen april 2016 bli ca 6 miljoner kronor högre per år. Detta till följd av viss förstärkning av ekonomin och därmed något högre likviditet. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid rea- lisering.
Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 25,7 miljoner kronor lägre för år 2017 än vid tidigare beräkningar. År 2018 är mot- svarande belopp 58,5 miljoner lägre och 2019 14 miljoner kronor lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan).
Under planperioden 2017–2019 är budgetförslaget balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls, liksom kravet på återställning av tidigare års underskott.
Återställningen omfattar 358 miljoner kronor och ska vara klar senast 2018. 2019 visar resultat på ett överskott med 76 miljoner kronor vilket är lika med det finansiella målet om ett överskott motsvarande en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Av största vikt för att budgeten ska kunna hållas är att omfattningen i de kostnadsreducer- ingar som fastställts i Landstingsplanen genomförs i den takt som planeras.
5. Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där in- täkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar för- ändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.
Bokslut 2015
Prognos 2016
Budget
2017 Plan 2018 Plan 2019
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Årets resultat ‐135 54 152 207 76
Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster:
Avskrivningar 190 192 202 208 210
Avsättningar 64 125 170 189 313
Minskning av långfristiga skulder 4 ‐ ‐ ‐ ‐
Realisationsvinster ‐1 ‐ ‐ ‐ ‐
Medel från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital 122 371 524 604 599
Förändr. av rörelsekapital exkl likvida medel
Förändring av förråd (ökning ‐, minskning +) ‐2 ‐2 ‐ ‐ ‐
Förändring av kortfristiga fordringar
(ökning ‐, minskning +) ‐57 17 8 ‐ ‐
Förändring av kortfristiga skulder
(ökning +, minskning ‐) 32 7 23 16 17
Medel från den löpande verksamheten 95 393 555 620 616
INVESTERINGAR
Nettoinvesteringar ‐145 ‐250 ‐289 ‐262 ‐146
Försäljning av anläggningstillgångar 10 ‐ ‐ ‐ ‐
Medel från investeringsverksamheten ‐135 ‐250 ‐289 ‐262 ‐146
FINANSIERING
Nyupptagna lån ‐ ‐ ‐ ‐ ‐
Ökning av långfristiga fordringar ‐30 ‐ ‐ ‐ ‐
Minskning av långfristiga fordringar ‐ 1 ‐ ‐ ‐
Medel från finansieringsverksamheten ‐30 1 0 0 0
ÅRETS KASSAFLÖDE ‐70 144 266 358 470
Likvida medel vid årets början 1 738 1 668 1 812 2 078 2 436
Likvida medel vid årets slut 1 668 1 812 2 078 2 436 2 906
Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten.
Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan.
Minskning av långfristiga skulder avser erhållet investeringsbidrag som intäktsförs en- ligt plan.
Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter.
Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan.
Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter.
Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kom- pensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år.
Nettoinvesteringarna för perioden 2016-2019 ryms inom återanskaffningsnivå beräknad med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet. Investeringsplanens olika objekt, där Opera- tionscentrum i Sundsvall är det dominerande objektet, framgår av bilaga B. Driftkost- nadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 16 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar.
Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter.
Ökning av långfristiga fordringar avser tillfört kapitaltillskott till Landstingens ömsesi- diga försäkringsbolag (LÖF).
Minskning av långfristiga fordringar avser återbetalning av utlånade medel till Banver- ket.
De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verk- samhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls.
6. Balansbudget
Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser).
Bokslut 2015
Prognos 2016
Budget 2017
Plan 2018
Plan 2019
Anläggningstillgångar 2 237 2 294 2 381 2 435 2 372
Omsättningstillgångar 2 099 2 227 2 486 2 844 3 314
Summa tillgångar 4 336 4 521 4 867 5 279 5 686
Balanserat eget kapital 1 153 1 018 1 072 1 224 1 431
Årets resultat ‐135 54 152 207 76
Summa eget kapital 1 018 1 072 1 224 1 431 1 507
Avsättning för
pensioner 2 157 2 282 2 452 2 641 2 954
Summa avsättningar 2 157 2 282 2 452 2 641 2 954
Långfristiga skulder 14 14 14 14 14
Kortfristiga skulder 1 147 1 153 1 177 1 193 1 211
Summa skulder 1 161 1 167 1 191 1 207 1 225
Summa eget kapital, av‐
sättningar och skulder 4 336 4 521 4 867 5 279 5 686
Soliditet 23,5% 23,7% 25,1% 27,1% 26,5%
Ansvarsförbindelser:
Pensionsskuld intjänad
före 1998 4 601 4 438 4 370 4 313 4 303
Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga ford- ringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade för- säljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar.
Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd och förändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten.
Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år.
Soliditeten, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar beräknas under planperi- oden förstärkas, från 23,5 procent vid utgången av 2015 till 26,5 procent vid utgången av 2019. Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och på- verkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att landsting- et ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar.
Landstingets avsättning för pensioner omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställ- da samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i sam- band med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,3 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför ba- lansbudgeten.
Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag.
Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan.
Nämnd Intäkter
Personal‐
kostnader
Övriga kostnader
Driftkostnad netto
Landstings‐
bidrag
Budgeterat resultat
Investerings‐
utgift Folkhälso‐,primärvårds‐ och tandvårdsnämnd
‐ varav folkhälsa m.m. 1) 1 402 ‐9 017 ‐21 137 ‐28 752 28 752 0 0
‐varav Österåsens hälsohem 7 899 ‐16 899 ‐11 312 ‐20 312 20 312 0 ‐275
‐varav Hälsocentralerna Landstinget Västernorrland 890 330 ‐383 064 ‐507 266 0 0 0 ‐1 025
‐varav Folktandvården 496 878 ‐218 209 ‐278 669 0 0 0 ‐4 255
Summa Folkhälso‐, primärvårds‐ och
tandvårdsnämnd 1 396 509 ‐627 189 ‐818 384 ‐49 064 49 064 0 ‐5 555
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd
‐ varav gemensamt 2) 0 ‐2 781 ‐110 ‐2 891 2 891 0 0
‐ varav Specialistvården Västernorrland 494 944 ‐2 531 779 ‐2 831 919 ‐4 868 754 4 868 754 0 ‐75 000
-därav Somatik 465 342 ‐2 214 312 ‐2 661 093 ‐4 410 063 4 410 063 0 ‐73 600
-därav Psykiatri 29 602 ‐317 467 ‐170 826 ‐458 691 458 691 0 ‐1 400
‐varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) 130 801 ‐132 000 ‐41 464 ‐42 663 42 663 0 ‐2 125
‐varav Hörselvård 6 985 ‐28 992 ‐20 199 ‐42 206 42 206 0 ‐420
Summa Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 632 730 ‐2 695 552 ‐2 893 692 ‐4 956 514 4 956 514 0 ‐77 545
1)
Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet.
2) Avser nämndens politiska verksamhet
Budget 2017, 1.000‐tal kronor
Bilaga A
Nämnd Intäkter
Personal‐
kostnader
Övriga kostnader
Driftkostnad netto
Landstings‐
bidrag
Budgeterat resultat
Investerings‐
utgift
Budget 2017, 1.000‐tal kronor
Patientnämnd/etisk nämnd 747 ‐4 325 ‐1 118 ‐4 696 4 696 0 0
Landstingets revisorer 0 ‐5 305 ‐1 410 ‐6 715 6 715 0 0
Landstingsstyrelsen
‐varav Regional utveckling 190 747 ‐79 803 ‐376 878 ‐265 934 265 934 0 ‐1 000
‐varav Landstingets kansli 328 407 ‐254 141 ‐1 750 962 ‐1 676 696 1 676 696 0 ‐1 545
‐därav primärvård 15 868 ‐17 540 ‐1 105 925 ‐1 107 597 1 107 597 0 0
‐därav tandvård 0 0 ‐149 055 ‐149 055 149 055 0 0
‐därav särskilt tandvårdsstöd/ äldretandvård 0 0 ‐27 847 ‐27 847 27 847 0 0
‐därav landstingets kansli 312 539 ‐236 601 ‐468 135 ‐392 197 392 197 0 ‐1 545
‐varav Landstingsservice 1 030 082 ‐319 907 ‐710 175 0 0 0 ‐4 758
‐varav Laboratoriemedicin 164 131 ‐94 530 ‐69 601 0 0 0 ‐3 350
Summa Landstingsstyrelsen 1 713 367 ‐748 381 ‐2 907 616 ‐1 942 630 1 942 630 0 ‐10 653
Summa nämnder 3 743 353 ‐4 080 752 ‐6 622 220 ‐6 959 619 6 959 619 0 ‐93 753
Finansiering 7 657 046 ‐195 078 ‐350 730 7 111 238 ‐6 959 619 151 619 ‐195 500
TOTALT 11 400 399 ‐4 275 830 ‐6 972 950 151 619 0 151 619 ‐289 253
Driftbudget 2017, 1.000‐tal kronor
Huvudområde Intäkter Kostnader Netto
Primärvård 332 513 ‐1 515 847 ‐1 183 334
Specialiserad somatisk vård 166 605 ‐4 152 913 ‐3 986 308
Specialiserad psykiatrisk vård 160 403 ‐657 308 ‐496 905
Tandvård 215 012 ‐389 353 ‐174 341
Övrig hälso‐ och sjukvård 252 693 ‐656 973 ‐404 280
Utbildning 54 479 ‐82 584 ‐28 105
Kultur 44 782 ‐136 629 ‐91 847
Trafik och infrastruktur 5 831 ‐121 087 ‐115 256
Allmän regional utveckling 13 147 ‐55 915 ‐42 768
Politisk verksamhet ‐ ‐43 458 ‐43 458
Medicinsk service 493 613 ‐645 856 ‐152 243
Allmän service 645 031 ‐924 189 ‐279 158
Fastighetsförvaltning 429 799 ‐401 667 28 132
Pensioner, avskrivningar och internränta m.m.1) 213 773 ‐377 758 ‐163 985
Summa 3 027 681 ‐10 161 537 ‐7 133 856
Skatteintäkter, generella statsbidrag samt
finansiella intäkter och kostnader. 7 443 557 ‐158 082 7 285 475
Total 10 471 238 ‐10 319 619 151 619
1) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m.
Pensionskostnader inkl.
individuellt pensionssparande ‐ ‐548 766 ‐548 766
Intern pensionsavgift ‐ 367 688 367 688
Oförutsett (egentligt) ‐ ‐97 339 ‐97 339
Statsbidrag, råd och stöd 2 300 ‐ 2 300
Statsbidrag, stöd till bättre resursutnyttjande i
hälso‐ och sjukvården (professionsmiljarden) 23 645 ‐ 23 645 Statsbidrag, kvalitetsäker sjukskrivnings‐ och
rehabiliteringsprocess 30 488 30 488
Avskrivningar, avkastningskrav m.m. 118 487 ‐99 057 19 430
Internränta 38 853 ‐284 38 569
Summa 213 773 ‐377 758 ‐163 985
Investeringsbudget 2017, 1.000‐tal kronor
Huvudområde Utgifter
Primärvård ‐1 300
Specialiserad somatisk vård ‐167 812
Specialiserad psykiatrisk vård ‐3 925
Tandvård ‐8 555
Övrig hälso‐ och sjukvård ‐13 120
Utbildning ‐
Kultur ‐
Trafik och infrastruktur ‐
Allmän regional utveckling ‐1 000
Medicinsk service ‐27 999
Allmän service ‐16 042
Fastighetsförvaltning ‐49 500
Summa ‐289 253
Resultatbudget 2017, 1.000‐tal kronor
Verksamhetens intäkter (not 1) 1 119 037
Verksamhetens kostnader (not 2) ‐7 927 755
Förändrad pensionsskuld (not 3) ‐123 304
Avskrivningar (not 4) ‐201 834
Verksamhetens nettokostnader ‐7 133 856
Skatteintäkter (not 5) 5 862 887
Generella statsbidrag (not 6) 1 431 030
Finansiella intäkter (not 7) 38 900
Finansiella kostnader (not 8) ‐47 342
Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 151 619
Årets resultat (not 9) 151 619
Kommentarer till noter
Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten 3 027 681
./. intern ränta ‐38 853
./. övriga interna intäkter ‐1 869 791 ‐1 908 644
1 119 037
Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten ‐10 161 537
./. intern ränta 38 853
./. övriga interna kostnader 1 869 791
./. avskrivningar 201 834
./. pensionsavsättning 123 304 2 233 782
‐7 927 755
Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt ‐123 304
Pensionsavsättningen är beräknad av Landstingets pensionsförvaltare Skandia enligt lagstadgad beräknings‐
modell (blandmodell) .
Not 4 Avskrivningar ‐201 834 Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på
10 år eller kortare tid.
Byggnader avskrivs vanligen på 30 år.
Not 5 Skatteintäkter 5 862 887
Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona.
Not 6 Generella statsbidrag 1 431 030
‐ ersättning för läkemedel 599 840
‐ inkomstutjämning 770 035
‐ strukturbidrag 0
‐ kostnadsutjämning 171 895
‐ regleringsavgift ‐110 740
Not 7 Finansiella intäkter 38 900
Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer.
Not 8 Finansiella kostnader ‐47 342
‐ finansiell kostnad på pensionsavsättning ‐47 342
Not 9 Årets resultat
Årets resultat uppgår till 151 619
Kassaflödesanalys 2017, 1.000‐tal kronor
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) 151 619
Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster
Avskrivningar (jmf resultatbudget) 201 834
Avsättningar (not 1) 170 646
Realisationsvinster (not 2) ‐400
Medel från den löpande verksamheten före
förändring av rörelsekapital 523 699
Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel
Förändring av kortfristiga fordringar (Not 3) 7 646
Förändring av kortfristiga skulder (Not 4) 23 148
Medel från den löpande verksamheten 554 493
INVESTERINGAR
Nettoinvesteringar (Not 5) ‐289 253
Försäljning av anläggningstillgångar (Not 6) 600
Medel från investeringsverksamheten ‐288 653
FINANSIERING
Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 7) ‐141
Medel från finansieringsverksamheten ‐141
ÅRETS KASSAFLÖDE 265 699
Likvida medel vid årets början (enligt prognos) 1 811 983
Likvida medel vid årets slut 2 077 682
Kommentarer till noter
Not 1 Avsättningar 170 646
Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt 123 304 Finansiell kostnad avseende
pensionsavsättning inkl löneskatt 47 342
Not 2 Realisationsvinst ‐400
Beräknas uppkomma vid försäljning ‐400
bostadsrätter.
Not 3 Förändring av kortfristiga fordringar 7 646
Skatteavräkning 7 646
Not 4 Förändring av kortfristiga skulder 23 148
Semesterlöneskuld m m, ökning 18 034
Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt 5 114
Not 5 Specifikation av nettoinvesteringar ‐289 253
Byggnader, investeringsobjekt ‐173 770
Inventarier, investeringsobjekt ‐21 730
Återanskaffning av inventarier ‐14 983
Medicinsk‐teknisk apparatur samt fordon ‐78 770
Not 6 Försäljning av anläggningstillgångar 600
Avser försäljning av bostadsrätter 600
Not 7 Amorteringar
Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade ‐141
Intäktföring av investeringsbidrag ‐141
Balansbudget 2017, 1.000‐tal kronor
Anläggningstillgångar (not 1) 2 381 024
Omsättningstillgångar (not 2) 2 485 654
Summa tillgångar 4 866 678
Balanserat eget kapital 1 072 037
Årets resultat 151 619
Summa eget kapital (not 3) 1 223 656
Avsättning för pensioner (not 4) 2 452 408
Summa avsättningar 2 452 408
Långfristiga skulder (not 5) 13 843
Kortfristiga skulder (not 6) 1 176 771
Summa skulder 1 190 614
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 866 678
Ansvarsförbindelse:
Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före 1998 4 370 418
Kommentarer till noter
Not 1 Anläggningstillgångar 2 381 024
Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar, bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper.
Not 2 Omsättningstillgångar 2 485 654
Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel.
Not 3 Eget kapital 1 223 656
Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med 151.619.000;‐ kronor under året för att därmed, vid årets slut, uppgå till 1.223.656.000;‐kronor
Not 4 Avsättning för pensioner 2 452 408 Enligt den så kallade blandmodellen redovisas
endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter 1997.
Not 5 Långfristiga skulder 13 843
Avser erhållna investeringsbidrag.
Not 6 Kortfristiga skulder 1 176 771
Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen kompensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98).
Avgifter (patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell, Österåsen och övr.)
Not 2017 2018 2019
Patientavgifter
Patientavg., sluten vård, barn‐ och ungd. 0‐19 år (kr/vårddag) 0 0 0
Patientavgift, sluten vård, förtidspensionär under 40 år (kr/vårddag upp till
30 dagar per vårdtillfälle) 40 40 40
Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag) 1 100 100 110
Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid sjukhus, kr 2A,B 200 200 200
Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid sjukhusens akutmottagningar, kr 3 400 400 400
Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid vårdcentral, kr 2A,B 200 200 200
Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid distriktläkarjour, kr 2A,B 300 300 300
Patientavgift, gynekologisk hälsokontroll, kr 2D 150 150 150
Patientavgift, mammografisk hälsokontroll, kr (mellan 40 och 74 års ålder). 4 0 0 0
Patientavgift, Screening av bukaortaaneurysm, kr 2A 200 200 200
Patientavgift (vuxna) ‐ sjukvårdande behandling, kr 2A,B 200 200 200
Patientavgift (vuxna) ‐ psykolog, specialpedagog och kurator, kr 2A,B 200 200 200
Patientavgift ‐ besök hos distriktssköterska, kr (‐hembesök, 0 kr) 2A,B 200 200 200
Patientavg. barn o ungdomar 0‐19 år, samtliga vårdformer, kr 2B 0 0 0
Patientavg, öppen vård alla vårdformer som ingår i högkostnads‐skyddet
avseende vuxna fr.o.m. 85 års ålder 2C 0 0 0
Avgift för recept som utfärdats via telefon,brev eller elektroniskt av läkare
samt distriktssköterska /barnmorska med förskrivningsrätt, kr 5 80 80 80
P‐spruta injicerad av hälso‐ och sjukv.personal exkl. läkare 6 200 200 200
Databaserad behandling KBT, licenskostnad som engångsbelopp, max, kr 7A 350 350 350
Egenträningsavgift, kr 7B 50 50 50
Behandlings‐/utprovningsavgift, hjälpmedel, kr 0 0 0
Avgift per utprovad hörapparat för personer över 19 år, kr 0 0 0
Egenavgift på hjälpmedel som förskrivs av samt kräver förskrivarkompetens
vid specialiserad barn‐, ungdoms‐ och vuxenhabilitering, per hjälpmedel, kr 8A 0 0 0
Egenavgift på hjälpmedel, enligt spec i not, per hjälpmedel, kr 8B 300 300 300
Ortopedtekniskt utprovade skor, kr/par, vuxna/barn
(max 3par/person och år) 800/500 800/500 800/500
Egenavgift på proteser, kr 8C 0 0 0
Glasögonbidrag barn, från 8 år t.o.m. 19år 8D 900 900 900
Hårersättning i form av peruk, kr Kontantbidrag max/år (ingår ej i
högkostnadsskydd) 6 000 6 000 6 000
Telefonsamtal som ersätter mottagningsbesök av hälso‐ och
sjukvårdspersonal exkl. läkare "vid utprovning av hjälpmedel",kr 80 80 80
Vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd
Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid vårdcentral, kr 9 50 50 50
Patientavgift (vuxna) ‐ sjukvårdande behandling, kr 9 25 25 25
Förebyggande barna‐ och mödravård som ges av offentlig primärvård 9 0 0 0
Förlossningsvård 9 0 0 0
Patientavgift (vuxna) ‐ tandläkarbehandling hos tandläkare som omfattas av
det statliga tandvårdsstödet, kr 9 50 50 50
Tandvård, för barn som är under 18 år, hos en tandläkare som omfattas av
det statliga tandvårdsstödet 9 0 0 0
Sjukresa, giltig egenavgift dock högst 40kr 9 40 40 40