• No results found

Budget för 2017 samt ekonomisk plan för Landstingsfullmäktige

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Budget för 2017 samt ekonomisk plan för Landstingsfullmäktige"

Copied!
43
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Budget för 2017 samt ekonomisk plan  för 2018–2019 

Landstingsfullmäktige 2016‐11‐23‐‐24 

(2)

Innehåll 

1. ALLMÄNT ...2 

2. FINANSIELLA MÅL...4 

3. FINANSIELLA RESURSER ...5 

3.1RESURSFÖRDELNING OCH ANVÄNDNING...5 

3.2KOSTNADSANPASSNING- OCH KONTROLL...5 

3.3RESURSRAMAR...6 

4. RESULTATBUDGET ...7 

5. KASSAFLÖDESANALYS ...11 

6. BALANSBUDGET ...13 

(3)

 

1. Allmänt 

Den budget för 2017 och ekonomiska plan 2018-2019 som presenteras i det följande bygger på den av landstingsfullmäktige beslutade landstingsplanen för perioden 2017- 2019. Justeringar har gjorts främst med utgångspunkt i förändrade underlag för beräk- ning av skatte- och statsbidragsintäkter samt pensionskostnader.

Övergripande fortsätter arbetet för att nå en ekonomi i balans och här är det viktigt att utveckla dialogen med medarbetarna inom landstinget. Det fortsatta arbetet inom om- rådet ska följa arbetsrättsliga principer om samverkan och dialog. Personalens kunskap och erfarenhet och förmåga att leverera insiktsfulla underlag och idéer för effektivise- ringar och arbetsmiljöförbättringar ska tas tillvara i en konstruktiv process i det löpan- de arbetet.

För primärvården sker fördelningen av resurserna med utgångspunkt i Regelboken för Vårdval Västernorrland som gäller för såväl landstingets hälsocentraler som privata vårdgivare inom området. Det ekonomiska utrymmet är anpassat till de förändringar av- seende patientavgifter och högkostnadsskydd som tidigare beslutats och som från och med 2017 får fullt genomslag i ekonomin. Inom landstingets hälsocentraler pågår ett ar- bete för att nå balans i ekonomin där målet är att de underskott som nu finns i verksam- heten ska upphöra senast under år 2018.

Inom Folktandvården sker fördelningen inom ramen för det system för transparens och konkurrensneutralitet som numera gäller. Tandvårdstaxan förslås revideras enligt bifo- gat förslag (bilaga D). Förslaget innebär en höjning överlag med 3 %. Från och med år 2017 beräknas kostnadsfri tandvård för yngre vuxna börja införas och 2018 är effekten av kostnadsfri tandvård till och med 23 år inarbetad i budgetförslaget. Den minskning av de intäkter som beräknas uppstå är kompenserad i ramarna för Folktandvården.

För Specialistvården gäller två separata ekonomiska ramar för somatisk respektive psy- kiatrisk vård. Inom specialistvården gäller nu en organisation med länsverksamheter, i syfte att nå ett effektivare patientflöde genom ökade samordningsvinster och bättre nytt- jande av givna resurser. Varje länsverksamhet har nu egna ekonomiska ramar för att skapa tydlighet avseende det ekonomiska utrymmet för varje verksamhet. För att klara utlagt sparbeting om 160 miljoner kronor senast 2018 krävs att arbetet med beslut och genomförande sker kraftfullt och inom given tidplan.

Den Rättspsykiatriska regionvårdskliniken (RPK) utgör en egen förvaltning med egen

(4)

För att utveckla och effektivisera hälso- och sjukvården är bättre samverkan och flöden mellan primär- och specialistvården också nödvändigt. Det handlar om att upprätthålla och garantera kompetensförsörjning med bästa möjliga tillgänglighet för patienterna.

Det innebär bland annat att man inom verksamheterna bättre kan tillvarata olika kompe- tenser så att kapacitetsutnyttjandet hos läkare och övrig vårdpersonal optimeras vid häl- socentralerna och länsverksamheterna.

I det förändringsarbete som ska genomföras är det viktigt att värna personalen. För att minska landstingets kostnader är en god personalpolitik avgörande. Det innebär bland annat att med varsamhet och öppenhet hantera svåra beslut inom ramen för arbetet med kostnadsminskningar och effektiviseringar. Detta innebär också, i enlighet med vad som fastslås i landstingsplanen, att särskilda insatser för personalens arbetsmiljö och utveck- lingsmöjligheter genomförs för att förbättra kompetens- och personalförsörjningen.

Tydliga, konkreta insatser och medel för denna strategiska personalsatsning ska anges i verksamhetsplaner och i de budgetar som Hälso- och sjukvårdsnämnden respektive Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden upprättar. Detta kompletterar de fort- löpande personalstärkande insatser som också ska genomföras.

När det gäller avgifter (bilaga C) inom hälso- och sjukvården är dessa anpassade till tagna beslut, där de senaste förändringarna gäller egenavgifter och högkostnadsskydd inom sjukreseverksamheten som slår igenom med helårseffekt under år 2017.

Regional utveckling utgör en förvaltning under landstingsstyrelsen. Under 2017 genom- förs bildandet av Region Västernorrland som innebär att det regionala utvecklingsansva- ret samlas hos landstinget.

När det gäller Ostkustbanan AB finns medel för kostnader avseende medlemskap till och med år 2017. Inom trafikområdet i övrigt beräknas en brist med tio miljoner kronor uppstå då statsbidrag till Norrtåg upphör. För denna merkostnad framställs önskemål om ökad ekonomisk ram. Framställan kommer att beredas vidare och beaktas i samband med tilläggsbudget för år 2017.

Inom arbetet med miljöcertifiering enligt ISO 14001 återstår att slutföra detta under 2017. För detta beräknas en merkostnad med 1,6 miljoner kronor. Därtill kommer att medel för en permanent stödfunktion inom området beräknas medföra ökade kostnader med 1,2 miljoner kronor från och med 2018. För merkostnaderna inom miljöområdet framställs önskemål om ökade ekonomiska ramar. Framställan kommer att beredas vi- dare och beaktas i samband med tilläggsbudget för år 2017.

Övriga kärnverksamheter erhåller övergripande ekonomiska ramar på länsnivå i enlig- het med samma principer som gäller sedan tidigare inom landstinget. Landstingets ser- viceenheter finansieras genom intäkter som regleras i överenskommelser med interna och externa motparter. Inom dessa områden finns krav på kostnadsreduceringar inarbe- tade med de nivåer som fastställts i landstingsplanen.

 

Resurser för läkemedel har fördelats med utgångspunkt i av läkemedelskommittén fast- ställda normer och principer. Här kommer en översyn med utgångspunkt i ett mer aktu- ellt underlag av kostnadsnivån att ske, vilket kan innebära senare justeringar.

(5)

Fortsatta anpassningar måste ske av landstingets fastighetsbestånd. Investeringar måste ständigt vägas ur ett länsperspektiv. Detta arbete kommer att ske i investerings- och strukturberedningsgruppen under landstingsstyrelsen.

2. Finansiella mål 

Inriktningsmålet är en ekonomi i balans över tid.

De övergripande finansiella målen är:

 God ekonomisk hushållning, ska motsvara en procent av landstingets intäkter från skatt, generella statsbidrag och utjämning, det vill säga cirka 76 miljoner kronor i årligt positivt resultat

 Pensionsförvaltningen tillförs årligen minst ett belopp motsvarande den årliga för- ändringen av landstingets pensionsavsättning. Detta görs i syfte att trygga framtida pensionsåtaganden.

 Soliditeteten ska inte minska, vilket innebär att det egna kapitalet behöver förstärkas under planperioden.

Samtliga mål enligt ovan bör kunna klaras. Detta förutsätter att de resultatförstärkningar och besparingsåtgärder som beslutats i Landstingsplanen för 2017-2019 genomförs en- ligt gällande tidplan samt i fastställd nivå. Även det lagstadgade kravet om återställning av tidigare års resultat klaras under förutsättning att verksamheterna bedrivs inom givna ekonomiska förutsättningar.

De reduceringar i verksamheterna som ska genomföras senast 2018 är följande:

 Specialistvården, somatisk vård 160,0 miljoner kr

 Regional utveckling 8,0 ”

 Landstingets kansli 9,0 ”

 Landstingsservice 10,0 ”

 Laboratoriemedicin 3,0 ”

 Övriga strukturella och andra åtgärder 58,4 ”

Förutom ovanstående 248,4 miljoner kronor ska olika åtgärder inom hälsocentralerna

(6)

3. Finansiella resurser   

3.1 Resursfördelning och användning   

Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (70 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen in- nebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från lands- ting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolk- ning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 21 procent av landsting- ets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (6 procent) samt patientavgifter (3 procent).

Totalt omsluter verksamheten cirka 8,3 miljarder kronor. Större delen, 51 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt an- vänds cirka 16 procent för köp av material och 28 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården samt generellt ökade kostnader för inhyrd personal.

Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent och avskrivningar 2 procent.

Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter:

 Regional utveckling 5 %

 Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %)

Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med in- tern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.

 

3.2 Kostnadsanpassning och ‐kontroll 

Kostnadsökningstakten har dämpats men är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnaderna. Det är av yttersta vikt att Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkstäl- ler de åtgärder som beslutas. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fort- sätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åt- gärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resultatmål som löpande följs upp under året.

Bedömningen nu är att något utrymme för ökad konsumtion inte finns under kommande planperiod. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resurser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs.

(7)

För åren 2017 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årli- gen beräknas till omkring en procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Priori- teringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten.  

 

En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är av yt- tersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt.  

3.3 Resursramar 

Budget

2016 Budget

2017 Budget

2018 Budget

2019 Folkhälso‐, primärvårds‐ och tandvårds‐

nämnd  47,6  49,1  50,5  52,0 

  ‐ varav folkhälsa m.m. 1)  27,9  28,8  29,6  30,5 

  ‐ varav Österåsens hälsohem  19,7  20,3  20,9  21,5 

 Hälso‐ och sjukvårdsnämnd  4 878,1  4 956,6  5 021,1  5 164,1 

‐ varav gemensamt 2)  2,8  2,9  3,0  3,1 

‐ varav Specialistvården Västernorrland 3)  4 791,8  4 868,8  4 930,9  5 071,4 

   ‐ därav somatisk vård   4 345,3  4 410,1  4 459,0  4 585,7 

   ‐ därav psykiatrisk vård  446,5  458,7  471,9  485,7 

 ‐ varav Rättspsykiatrisk Regionklinik  41,6  42,7     43,7  44,8 

 ‐ varav hörselvård  41,9  42,2     43,5  44,8 

Patientnämnd/etisk nämnd  4,6  4,7     4,8  5,0 

Landstingets revisorer  6,5  6,7  6,9  7,1 

Landstingsstyrelsen  1 962,3  1 942,6  1 993,3  2 044,9 

‐ varav regional utveckling  263,2  265,9     270,8  278,9 

‐ varav primärvård   1 083,9  1 107,6  1 133,7  1 161,0 

‐ varav tandvård  165,1  176,9  189,5  195,2 

‐ varav landstingsservice  0,0  0,0  0,0  0,0 

‐ varav laboratoriemedicin  0,0  0,0  0,0  0,0 

‐ varav landstingets kansli 4)  450,1  392,2  399,3  409,8 

Totalt  6 899,1  6 959,7  7 076,6  7 273,1 

(8)

Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional ut- veckling, landstingets kansli, primärvård och tandvård ligger under landstingsstyrelsen.

Produktionsansvar för landstingets hälsocentraler, som för närvarande utgör cirka 64 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden.

Serviceenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin rapporterar till landstings- styrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via Landstingsservice.

 

Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verk- samheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter.

 

I resursramarna ingår medel för:

 Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent per år.

 Beräknade kostnader för läkemedel.

 Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital.

Resursramarna är reducerade motsvarande de kostnadsreduceringar som beslutats i Landstingsplanen (jmf avsnitt 2 ovan). Dessutom finns medel avseende kostnadsredu- ceringsförslag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltning- en, se vidare under avsnittet resultatbudget i det följande.

Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten en- ligt bilaga A.

 

4. Resultatbudget 

Resultatbudgeten visar respektive års resultat och hur det uppkommer. Här framgår den löpande verksamhetens kostnadsutveckling, de löpande intäkterna samt resulta-

tet/förändringen av eget kapital. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.

Bokslut  2015 

Prognos  2016 

Budget  2017 

 Plan  2018 

     Plan  2019  Verksamhetens externa 

nettokostnader 

 

‐6 394 

 

‐6 818 

 

‐6 932 

 

‐7 031 

 

‐7 274 

Avskrivningar  ‐190  ‐192  ‐202  ‐208  ‐210 

Verksamhetens exter‐

na nettokostnader  ‐6 584  ‐7 010  ‐7 134  ‐7 239  ‐7 484 

Skatteintäkter  5 142  5 626  5 863  6 039  6 209 

Generella statsbidrag 

och utjämning   1 315  1 428  1 431  1 423  1 415 

Finansiella intäkter  32  26  39  45  53 

Finansiella kostnader  ‐40  ‐16  ‐47  ‐61  ‐117 

Årets resultat  ‐135  54  152  207  76 

(9)

I verksamhetens externa nettokostnader ingår:

 nämndernas och styrelsens kostnader för verksamheten

 nämndernas och styrelsens intäkter för verksamheten inklusive specialdestinerade statsbidrag

 landstingets pensionskostnader förutom de finansiella kostnaderna för pensionsav- sättningarna

 medel som reserverats centralt för emotsedda kostnadsökningar samt vissa kostnads- reduceringar.

Pensionsavsättningar och -utbetalningar beräknas enligt underlag från landstingets pen- sionsförvaltare Skandia. Jämfört med tidigare beräkningar i landstingsplanen har dessa kostnader (inklusive finansiella kostnader) minskat med 13 miljoner kronor år 2017, 121 miljoner kronor år 2018 samt 31miljoner kronor.

Medel som reserverats centralt för oförutsett och vissa ej fördelade kostnader samt pla- nerade kostnadsreduceringar fördelas enligt följande (miljoner kronor):

  2016  2017  2018  2019 

Egentligt oförutsett  39,1  97,3  111,2  92,2 

Emotsedda kostnadsökningar  16,8  111,9  106,0  90,5 

Arbetsmarknad m.m.  ‐  5,6  5,8  6,0 

Kostnadsreduceringar  ‐6,2  ‐31,2  ‐58,4  ‐60,2 

Summa  49,7  183,6  164,6  128,5 

Medlen för egentligt oförutsett disponeras av landstingsfullmäktige och landstingssty- relsen, medan övriga medel disponeras enbart av styrelsen. Medel för Framtidens vård- informationssystem (FVIS) hanteras inom anslaget för egentligt oförutsett.

 

I beloppet för emotsedda kostnadsökningar finns medel för utveckling av IT. Detta har reducerats till ett mindre belopp (jämför FVIS ovan). Beredningen av dessa medel sker inom ramen för Personal- och allmänna utskottets ansvar för IT-frågor. Fokus ska vara på att underlätta och förbättra för hälso- och sjukvården.

I övrigt, under rubriken emotsedda kostnadsökningar, finns medel för åtgärder för kvali- tetssäker sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess med 30,5 miljoner kronor, åtgärder för patientsäkerhetsarbete med 10 miljoner kronor samt åtgärder för vävnadsdirektivets

(10)

Medel för arbetsmarknad med mera avser anställningsstöd och sommarjobb för ung- domar samt långsiktiga rekryteringsinsatser.

Kostnadsreduceringar avser åtgärder inom ramen för beslutade reduceringar i Lands- tingsplanen. Upptaget belopp avser strukturella med flera förändringar i landstingets verksamheter. Specificering och fördelning av beloppen kommer att ske senare efter yt- terligare utredning.

Vid beräkningen av avskrivningar har hänsyn tagits till förvaltningarnas beräknade in- vesteringar samt investeringsplanen. Byggnader avskrivs på 30 år och inventari- er/utrustning på 10 år eller kortare. Avskrivningskostnaderna beräknas nu bli högre än vid tidigare beräkning i landstingsplanen, främst på grund av att större investeringar be- räknas inom investeringsplanen, framför allt avseende nytt operationscentrum i Sunds- vall.

Landstingets skatteintäkter är beräknade med utgångspunkt i centrala och egna bedöm- ningar om skattekrafts- och befolkningsutveckling. Skattesatsen är 11,29 kronor per skattekrona. Skattekraften för Västernorrlands län beräknas hamna 2,9 procent under ri- kets genomsnitt. Effekterna av detta kompenseras till stor del genom den så kallade in- komstutjämningen i form av statsbidrag.

När det gäller kostnadsutjämning sker till en del en utjämning för befolkningens beräk- nade behov av hälso- och sjukvård. De medel som tillkommit i enlighet med regering- ens budgetproposition har budgeterats i denna post. Dessa medel beräknas innebära en förstärkning med 76,1 miljoner kronor för år 2017 och åren därefter med 76,3 respekti- ve 74,5 miljoner kronor. Större delen har reserverats på anslaget för emotsedda kost- nadsökningar inom finansförvaltningen (jmf ovan).

Inom utjämningssystemet finns även en reglering som justerar den totala nivån för gene- rella statsbidrag till kommunsektorn mot det totala statliga anslaget för ändamålet. Den- na post redovisas nedan som regleringsavgift.

Statsbidraget för läkemedel i öppen vård är beräknat med utgångspunkt i regeringens budgetproposition. Nivån ökar något efter genomförda förhandlingar mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). För Landstinget Västernorrland är det fråga om 25,5 miljoner kronor 2017 och åren därefter 19,6 respektive 17,8 miljoner kronor.

Följande generella statsbidrag beräknas (miljoner kronor):

  2016  2017  2018  2019 

Inkomstutjämning  763,6       770,0  790,6  814,1 

Kostnadsutjämning  171,6  171,9  175,2  177,2 

Regleringsavgift  ‐116,4  ‐110,7  ‐132,6  ‐160,8 

Ersättning för läkemedel   609,3  599,8  589,4  584,9  Summa 1.428,1        1.431,0       1.422,6        1.415,4      

Finansiella intäkter avser avkastning på långsiktigt placerade medel i aktier, aktierelate- rade placeringar, räntebärande obligationer samt likvida medel. Avkastning samt vinst

(11)

på aktier har beräknats till två procent. Intäkterna beräknas nu, jämfört med beräkning i landstingsplanen april 2016 bli ca 6 miljoner kronor högre per år. Detta till följd av viss förstärkning av ekonomin och därmed något högre likviditet. En viss osäkerhet finns dock beträffande dessa intäkter, då resultatet av placeringarna endast redovisas vid rea- lisering.

Finansiella kostnader avser kostnader på gjorda pensionsavsättningar. Kostnaderna är 25,7 miljoner kronor lägre för år 2017 än vid tidigare beräkningar. År 2018 är mot- svarande belopp 58,5 miljoner lägre och 2019 14 miljoner kronor lägre. Förändringarna hänför sig till att ny pensionskostnadsprognos (jmf pensionskostnader ovan).

Under planperioden 2017–2019 är budgetförslaget balanserat, det vill säga landstingets löpande intäkter är större än kostnaderna. Detta innebär att det lagstadgade kravet på ekonomisk balans uppfylls, liksom kravet på återställning av tidigare års underskott.

Återställningen omfattar 358 miljoner kronor och ska vara klar senast 2018. 2019 visar resultat på ett överskott med 76 miljoner kronor vilket är lika med det finansiella målet om ett överskott motsvarande en procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Av största vikt för att budgeten ska kunna hållas är att omfattningen i de kostnadsreducer- ingar som fastställts i Landstingsplanen genomförs i den takt som planeras.

(12)

 

5. Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen visar hur landstinget får in pengar och hur de används under de olika åren. Här redovisas in- och utbetalningar till skillnad från resultatbudgeten där in- täkter och kostnader redovisas. Skillnaden mellan tillförda och använda medel visar för- ändringen av likvida medel. Belopp anges i miljoner kronor och i löpande priser.

       

Bokslut  2015

Prognos 2016

Budget 

2017  Plan 2018 Plan 2019

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN           

Årets resultat  ‐135 54 152  207 76

Just. av ej rörelsekapitalpåverkande poster:           

Avskrivningar     190 192 202  208 210

Avsättningar     64 125 170  189 313

Minskning av långfristiga skulder      4 ‐ 

Realisationsvinster     ‐1 ‐ 

Medel från den löpande verksamheten före     

förändring av rörelsekapital  122 371 524  604 599

Förändr. av rörelsekapital exkl likvida medel           

Förändring av förråd (ökning ‐, minskning +)  ‐2 ‐2 ‐ 

Förändring av kortfristiga fordringar  

(ökning ‐, minskning +)  ‐57 17

Förändring av kortfristiga skulder  

(ökning +, minskning ‐)  32 7 23  16 17

Medel från den löpande verksamheten  95 393 555  620 616

INVESTERINGAR               

Nettoinvesteringar      ‐145 ‐250 ‐289  ‐262 ‐146

Försäljning av anläggningstillgångar     10 ‐ 

Medel från investeringsverksamheten  ‐135 ‐250 ‐289  ‐262 ‐146

FINANSIERING   

 

Nyupptagna lån  ‐ 

Ökning av långfristiga fordringar  ‐30 ‐ 

Minskning av långfristiga fordringar  1 ‐ 

Medel från finansieringsverksamheten     ‐30 1 0 0

     

ÅRETS KASSAFLÖDE  ‐70 144 266  358 470

Likvida medel vid årets början  1 738 1 668 1 812  2 078 2 436

Likvida medel vid årets slut  1 668 1 812 2 078  2 436 2 906

(13)

Resultat och avskrivningar: Se resultatbudgeten.

Avsättningar avser den förändring som beräknas vad gäller pensionsavsättningar, jämför även balansbudgeten nedan.

Minskning av långfristiga skulder avser erhållet investeringsbidrag som intäktsförs en- ligt plan.

Realisationsvinster beräknas uppkomma vid försäljning av fastigheter och bostadsrätter.

Jämför även försäljning av anläggningstillgångar nedan.

Kortfristiga fordringar avser fordringar på staten för skatte- och statsbidragsintäkter.

Kortfristiga skulder består av leverantörsskulder, semesterlöneskuld och outtagen kom- pensationsledighet till personal samt skuld till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98). Utvecklingen under planperioden beror på beräknade förändringar beträffande semesterlöneskuld, kompletteringspension till personalen samt skatteavräkning för tidigare år.

 

Nettoinvesteringarna för perioden 2016-2019 ryms inom återanskaffningsnivå beräknad med utgångspunkt i avskrivningsutrymmet. Investeringsplanens olika objekt, där Opera- tionscentrum i Sundsvall är det dominerande objektet, framgår av bilaga B. Driftkost- nadskonsekvenser av de projekt som tagits upp i investeringsplan beräknas uppgå till cirka 16 miljoner kronor. Dessa kostnader ska inrymmas i verksamheternas fastställda resursramar.

Försäljning av anläggningstillgångar avser försäljning av fastigheter och bostadsrätter. 

 

Ökning av långfristiga fordringar avser tillfört kapitaltillskott till Landstingens ömsesi- diga försäkringsbolag (LÖF).

 

Minskning av långfristiga fordringar avser återbetalning av utlånade medel till Banver- ket.

 

De likvida medlen beräknas öka under planperioden. Kassaflödet är positivt framförallt beroende på de avsättningar som görs för bland annat pensioner. Beräknad utveckling av de likvida medlen bygger även på att de ekonomiska ramar som ställs till verk- samhetens förfogande samt budgeterad investeringsnivå hålls.

(14)

 

6. Balansbudget 

Balansbudgeten visar vilka tillgångar, eget kapital, avsättningar och skulder landstinget väntas ha på bokslutsdagen respektive år (miljoner kronor, löpande priser).

Bokslut 2015 

Prognos  2016 

Budget  2017 

Plan  2018 

Plan  2019

Anläggningstillgångar  2 237 2 294 2 381 2 435  2 372

Omsättningstillgångar  2 099 2 227 2 486 2 844  3 314

Summa tillgångar  4 336 4 521 4 867 5 279  5 686

Balanserat eget kapital  1 153 1 018 1 072 1 224  1 431 

Årets resultat  ‐135 54 152 207  76 

Summa eget kapital  1 018 1 072 1 224 1 431  1 507 

Avsättning för  

pensioner  2 157 2 282 2 452 2 641  2 954 

Summa avsättningar  2 157 2 282 2 452 2 641  2 954 

Långfristiga skulder  14 14 14 14  14 

Kortfristiga skulder  1 147 1 153 1 177 1 193  1 211 

Summa skulder  1 161 1 167 1 191 1 207  1 225 

Summa eget kapital, av‐

sättningar och skulder  4 336 4 521 4 867 5 279  5 686

Soliditet 23,5% 23,7% 25,1% 27,1%  26,5%

Ansvarsförbindelser:       

Pensionsskuld intjänad 

före 1998  4 601 4 438 4 370 4 313 4 303

Anläggningstillgångar består av värdepapper, andelar, bostadsrätter, långfristiga ford- ringar, inventarier och fastigheter. Förändring under perioden beror på planerade för- säljningar, nya investeringar samt beräknade avskrivningar.

Omsättningstillgångar består av likvida medel, kortfristiga fordringar samt förråd och förändringen beror på de likvida medlen samt förändringar i skattefordringar på staten.

Det egna kapitalet utgör skillnaden mellan tillgångar och summan av avsättningar och skulder. Förändringen motsvarar resultatet respektive år.

(15)

Soliditeten, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar beräknas under planperi- oden förstärkas, från 23,5 procent vid utgången av 2015 till 26,5 procent vid utgången av 2019. Soliditeten är ett mått på landstingets ekonomiska styrka på lång sikt och på- verkas framför allt av resultatnivån. En förstärkning av soliditeten innebär att landsting- et ökar värdet av sina egenfinansierade tillgångar.

 

Landstingets avsättning för pensioner omfattar skuld till tidigare och nuvarande anställ- da samt vissa åtaganden avseende anställda i primärkommunerna genom avtal i sam- band med huvudmannaskapsförändringar. Från och med år 1998 redovisas endast den skuld som nyintjänats av den personal som varit anställd under respektive år. Löneskatt på pensionerna ingår även i avsättningen. Tidigare redovisad pensionsskuld, cirka 4,3 miljarder kronor, visas som en ansvarsförbindelse inom linjen, det vill säga utanför ba- lansbudgeten.

Långfristiga skulder avser erhållna investeringsbidrag.

 

Kortfristiga skulder kommenteras vid kassaflödesanalysen ovan.

(16)

Nämnd Intäkter

Personal‐

kostnader

Övriga  kostnader

Driftkostnad  netto

Landstings‐

bidrag

Budgeterat  resultat

Investerings‐

utgift Folkhälso‐,primärvårds‐ och tandvårdsnämnd

‐ varav folkhälsa m.m. 1) 1 402 ‐9 017 ‐21 137 ‐28 752 28 752 0 0

‐varav Österåsens hälsohem 7 899 ‐16 899 ‐11 312 ‐20 312 20 312 0 ‐275

‐varav Hälsocentralerna Landstinget Västernorrland 890 330 ‐383 064 ‐507 266 0 0 0 ‐1 025

‐varav Folktandvården 496 878 ‐218 209 ‐278 669 0 0 0 ‐4 255

Summa Folkhälso‐, primärvårds‐ och 

tandvårdsnämnd 1 396 509 ‐627 189 ‐818 384 ‐49 064 49 064 0 ‐5 555

Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 

‐ varav  gemensamt 2) 0 ‐2 781 ‐110 ‐2 891 2 891 0 0

‐ varav Specialistvården Västernorrland 494 944 ‐2 531 779 ‐2 831 919 ‐4 868 754 4 868 754 0 ‐75 000

-därav Somatik 465 342 ‐2 214 312 ‐2 661 093 ‐4 410 063 4 410 063 0 ‐73 600

-därav Psykiatri 29 602 ‐317 467 ‐170 826 ‐458 691 458 691 0 ‐1 400

‐varav Rättspsykiatriska regionkliniken (RPK) 130 801 ‐132 000 ‐41 464 ‐42 663 42 663 0 ‐2 125

‐varav Hörselvård 6 985 ‐28 992 ‐20 199 ‐42 206 42 206 0 ‐420

Summa Hälso‐ och sjukvårdsnämnd  632 730 ‐2 695 552 ‐2 893 692 ‐4 956 514 4 956 514 0 ‐77 545

1)  

Avser folkhälsa, finansiella samordningsförbund samt nämndens politiska verksamhet.

2)  Avser nämndens politiska verksamhet

Budget 2017, 1.000‐tal kronor

Bilaga A 

(17)

Nämnd Intäkter

Personal‐

kostnader

Övriga  kostnader

Driftkostnad  netto

Landstings‐

bidrag

Budgeterat  resultat

Investerings‐

utgift

Budget 2017, 1.000‐tal kronor

Patientnämnd/etisk nämnd 747 ‐4 325 ‐1 118 ‐4 696 4 696 0 0

Landstingets revisorer 0 ‐5 305 ‐1 410 ‐6 715 6 715 0 0

Landstingsstyrelsen

 ‐varav Regional utveckling 190 747 ‐79 803 ‐376 878 ‐265 934 265 934 0 ‐1 000

 ‐varav Landstingets kansli 328 407 ‐254 141 ‐1 750 962 ‐1 676 696 1 676 696 0 ‐1 545

     ‐därav primärvård 15 868 ‐17 540 ‐1 105 925 ‐1 107 597 1 107 597 0 0

     ‐därav tandvård 0 0 ‐149 055 ‐149 055 149 055 0 0

     ‐därav särskilt tandvårdsstöd/ äldretandvård 0 0 ‐27 847 ‐27 847 27 847 0 0

     ‐därav landstingets kansli 312 539 ‐236 601 ‐468 135 ‐392 197 392 197 0 ‐1 545

‐varav Landstingsservice 1 030 082 ‐319 907 ‐710 175 0 0 0 ‐4 758

‐varav Laboratoriemedicin 164 131 ‐94 530 ‐69 601 0 0 0 ‐3 350

Summa Landstingsstyrelsen 1 713 367 ‐748 381 ‐2 907 616 ‐1 942 630 1 942 630 0 ‐10 653

Summa nämnder 3 743 353 ‐4 080 752 ‐6 622 220 ‐6 959 619 6 959 619 0 ‐93 753

Finansiering 7 657 046 ‐195 078 ‐350 730 7 111 238 ‐6 959 619 151 619 ‐195 500

TOTALT 11 400 399 ‐4 275 830 ‐6 972 950 151 619 0 151 619 ‐289 253

(18)

Driftbudget 2017, 1.000‐tal kronor

Huvudområde Intäkter Kostnader Netto

Primärvård 332 513 ‐1 515 847 ‐1 183 334

Specialiserad somatisk vård 166 605 ‐4 152 913 ‐3 986 308

Specialiserad psykiatrisk vård 160 403 ‐657 308 ‐496 905

Tandvård 215 012 ‐389 353 ‐174 341

Övrig hälso‐ och sjukvård 252 693 ‐656 973 ‐404 280

Utbildning 54 479 ‐82 584 ‐28 105

Kultur 44 782 ‐136 629 ‐91 847

Trafik och infrastruktur 5 831 ‐121 087 ‐115 256

Allmän regional utveckling 13 147 ‐55 915 ‐42 768

Politisk verksamhet     ‐ ‐43 458 ‐43 458

Medicinsk service 493 613 ‐645 856 ‐152 243

Allmän service 645 031 ‐924 189 ‐279 158

Fastighetsförvaltning 429 799 ‐401 667 28 132

Pensioner, avskrivningar och internränta m.m.1) 213 773 ‐377 758 ‐163 985

Summa 3 027 681 ‐10 161 537 ‐7 133 856

Skatteintäkter, generella statsbidrag samt  

finansiella intäkter och kostnader. 7 443 557 ‐158 082 7 285 475

Total 10 471 238 ‐10 319 619 151 619

1) Specificering av pensioner, avskrivningar och intern ränta m.m.

Pensionskostnader inkl.      

individuellt pensionssparande      ‐ ‐548 766 ‐548 766

Intern pensionsavgift     ‐ 367 688 367 688

Oförutsett (egentligt)     ‐ ‐97 339 ‐97 339

Statsbidrag, råd och stöd 2 300     ‐ 2 300

Statsbidrag, stöd till bättre resursutnyttjande i 

hälso‐ och sjukvården (professionsmiljarden) 23 645      ‐ 23 645 Statsbidrag, kvalitetsäker sjukskrivnings‐ och 

rehabiliteringsprocess 30 488 30 488

Avskrivningar, avkastningskrav m.m. 118 487 ‐99 057 19 430

Internränta 38 853 ‐284 38 569

Summa 213 773 ‐377 758 ‐163 985

(19)

Investeringsbudget 2017, 1.000‐tal kronor

Huvudområde Utgifter

Primärvård ‐1 300

Specialiserad somatisk vård ‐167 812

Specialiserad psykiatrisk vård ‐3 925

Tandvård ‐8 555

Övrig hälso‐ och sjukvård ‐13 120

Utbildning     ‐

Kultur     ‐

Trafik och infrastruktur

Allmän regional utveckling ‐1 000

Medicinsk service ‐27 999

Allmän service ‐16 042

Fastighetsförvaltning ‐49 500

Summa ‐289 253

(20)

Resultatbudget 2017, 1.000‐tal kronor

Verksamhetens intäkter (not 1) 1 119 037

Verksamhetens kostnader (not 2) ‐7 927 755

Förändrad pensionsskuld (not 3) ‐123 304

Avskrivningar (not 4) ‐201 834

Verksamhetens nettokostnader ‐7 133 856

Skatteintäkter (not 5) 5 862 887

Generella statsbidrag (not 6) 1 431 030

Finansiella intäkter (not 7) 38 900

Finansiella kostnader (not 8) ‐47 342

Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 151 619

Årets resultat (not 9) 151 619

Kommentarer till noter

Not 1 Verksamhetens intäkter enligt driftbudgeten 3 027 681

./. intern ränta ‐38 853

./. övriga interna intäkter ‐1 869 791 ‐1 908 644

1 119 037

Not 2 Verksamhetens kostnader enligt driftbudgeten ‐10 161 537

./. intern ränta 38 853

./. övriga interna kostnader 1 869 791

./. avskrivningar 201 834

./. pensionsavsättning 123 304 2 233 782

‐7 927 755

Not 3 Pensionsavsättning inkl. löneskatt ‐123 304

Pensionsavsättningen är beräknad av Landstingets  pensionsförvaltare Skandia enligt lagstadgad beräknings‐

modell (blandmodell) . 

(21)

Not 4 Avskrivningar ‐201 834 Inventarier och utrustning avskrivs vanligen på

10 år eller kortare tid.

Byggnader avskrivs vanligen på 30 år.

Not 5 Skatteintäkter 5 862 887

Landstingsskatt, 11,29 kr/skattekrona.

Not 6 Generella statsbidrag 1 431 030

‐ ersättning för läkemedel 599 840

‐ inkomstutjämning 770 035

‐ strukturbidrag 0

‐ kostnadsutjämning 171 895

‐ regleringsavgift ‐110 740

Not 7 Finansiella intäkter 38 900

Avkastning på likvida medel och långsiktigt placerade aktier och räntebärande obligationer.

Not 8 Finansiella kostnader ‐47 342

‐ finansiell kostnad på pensionsavsättning ‐47 342

Not 9 Årets resultat

Årets resultat uppgår till 151 619

(22)

Kassaflödesanalys 2017, 1.000‐tal kronor

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Resultat före extraordinära poster (jmf resultatbudget) 151 619

Justering av ej rörelsekapitalpåverkande poster

Avskrivningar (jmf resultatbudget) 201 834

Avsättningar (not 1) 170 646

Realisationsvinster (not 2) ‐400

Medel från den löpande verksamheten före 

förändring av rörelsekapital 523 699

Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel

Förändring av kortfristiga fordringar (Not 3) 7 646

Förändring av kortfristiga skulder (Not 4) 23 148

Medel från den löpande verksamheten 554 493

INVESTERINGAR

Nettoinvesteringar (Not 5) ‐289 253

Försäljning av anläggningstillgångar (Not 6) 600

Medel från investeringsverksamheten ‐288 653

FINANSIERING

Amorteringar/Intäktföring investeringsbidrag(not 7) ‐141

Medel från finansieringsverksamheten ‐141

ÅRETS KASSAFLÖDE 265 699

Likvida medel vid årets början (enligt prognos) 1 811 983

Likvida medel vid årets slut 2 077 682

Kommentarer till noter

Not 1 Avsättningar 170 646

Förändring av pensionsavsättning inkl löneskatt 123 304 Finansiell kostnad avseende 

pensionsavsättning inkl löneskatt 47 342

Not 2 Realisationsvinst ‐400

Beräknas uppkomma vid försäljning  ‐400

bostadsrätter.

(23)

Not 3 Förändring av kortfristiga fordringar 7 646

Skatteavräkning 7 646

Not 4 Förändring av kortfristiga skulder 23 148

Semesterlöneskuld m m, ökning 18 034

Individuellt pensionssparande inkl. löneskatt 5 114

Not 5 Specifikation av nettoinvesteringar ‐289 253

Byggnader, investeringsobjekt ‐173 770

Inventarier, investeringsobjekt ‐21 730

Återanskaffning av inventarier ‐14 983

Medicinsk‐teknisk apparatur samt fordon ‐78 770

Not 6 Försäljning av anläggningstillgångar 600

Avser försäljning av bostadsrätter 600

Not 7 Amorteringar

Tidigare upptagna lån är nu färdigamorterade ‐141

Intäktföring av investeringsbidrag ‐141

(24)

Balansbudget 2017, 1.000‐tal kronor

Anläggningstillgångar (not 1) 2 381 024

Omsättningstillgångar (not 2) 2 485 654

Summa tillgångar 4 866 678

Balanserat eget kapital 1 072 037

Årets resultat 151 619

Summa eget kapital (not 3) 1 223 656

Avsättning för pensioner (not 4) 2 452 408

Summa avsättningar 2 452 408

Långfristiga skulder (not 5) 13 843

Kortfristiga skulder (not 6) 1 176 771

Summa skulder 1 190 614

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 4 866 678

Ansvarsförbindelse:

Pension till anställda och pensionärer m.fl. intjänad före 1998 4 370 418

Kommentarer till noter

Not 1 Anläggningstillgångar 2 381 024

Fastigheter, inventarier, långfristiga fordringar,  bostadsrätter, andelar, aktier och värdepapper.

Not 2 Omsättningstillgångar 2 485 654

Förråd, kortfristiga fordringar och likvida medel.

Not 3 Eget kapital 1 223 656

Det egna kapitalet är tillgångar minus avsättningar  och skulder. Det egna kapitalet beräknas öka med  151.619.000;‐ kronor under året för att därmed,   vid årets slut, uppgå till 1.223.656.000;‐kronor

(25)

Not 4 Avsättning för pensioner 2 452 408 Enligt den så kallade blandmodellen redovisas 

endast den avsättning som nyintjänats av personal som varit anställd efter 1997.

Not 5 Långfristiga skulder 13 843

Avser erhållna investeringsbidrag.

Not 6 Kortfristiga skulder 1 176 771

Leverantörsskulder, semesterlöneskuld, outtagen  kompensationsledighet till personal samt skuld  till landstingets arbetstagare avseende den individuella delen i pensionsavtalet (PFA 98).

(26)
(27)
(28)
(29)
(30)
(31)
(32)

Avgifter (patientavgifter, gula taxan, sjukresor, högkostnadsskydd, vårdhotell,        Österåsen och övr.)

  Not 2017 2018 2019

Patientavgifter

Patientavg., sluten vård, barn‐ och ungd. 0‐19 år (kr/vårddag)   0 0 0

Patientavgift, sluten vård, förtidspensionär under 40 år (kr/vårddag upp till 

30 dagar per vårdtillfälle)   40 40 40

Patientavgift, sluten vård, övriga vuxna (kr/vårddag)   1 100 100 110

Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid  sjukhus, kr 2A,B 200 200 200

Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid  sjukhusens akutmottagningar, kr 3 400 400 400

Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid vårdcentral, kr  2A,B 200 200 200

Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid distriktläkarjour, kr  2A,B 300 300 300

Patientavgift, gynekologisk hälsokontroll, kr 2D 150 150 150

Patientavgift, mammografisk hälsokontroll, kr (mellan 40 och 74 års ålder). 4 0 0 0

Patientavgift, Screening av bukaortaaneurysm, kr 2A 200 200 200

Patientavgift (vuxna) ‐ sjukvårdande behandling, kr 2A,B 200 200 200

Patientavgift (vuxna) ‐ psykolog, specialpedagog och kurator, kr 2A,B 200 200 200

Patientavgift  ‐ besök hos distriktssköterska, kr (‐hembesök, 0 kr) 2A,B 200 200 200

Patientavg. barn o ungdomar 0‐19 år, samtliga vårdformer, kr 2B 0 0 0

Patientavg, öppen vård alla vårdformer som ingår i högkostnads‐skyddet 

avseende vuxna fr.o.m. 85 års ålder 2C 0 0 0

Avgift för recept som utfärdats via telefon,brev eller elektroniskt av läkare 

samt distriktssköterska /barnmorska med förskrivningsrätt, kr  5 80 80 80

P‐spruta injicerad av hälso‐ och sjukv.personal exkl. läkare 6 200 200 200

Databaserad behandling KBT, licenskostnad som engångsbelopp, max, kr   7A 350 350 350

Egenträningsavgift, kr 7B 50 50 50

Behandlings‐/utprovningsavgift, hjälpmedel, kr  0 0 0

Avgift per utprovad hörapparat för personer över 19 år, kr  0 0 0

Egenavgift på hjälpmedel som förskrivs av samt kräver förskrivarkompetens 

vid specialiserad barn‐, ungdoms‐ och vuxenhabilitering, per hjälpmedel, kr    8A 0 0 0

Egenavgift på hjälpmedel, enligt spec i not, per hjälpmedel, kr   8B 300 300 300

Ortopedtekniskt utprovade skor, kr/par, vuxna/barn       

(max 3par/person och år)  800/500 800/500 800/500

Egenavgift på proteser, kr 8C 0 0 0

Glasögonbidrag barn, från 8 år t.o.m. 19år 8D 900 900 900

Hårersättning i form av peruk, kr  Kontantbidrag max/år (ingår ej i 

högkostnadsskydd) 6 000 6 000 6 000

Telefonsamtal som ersätter mottagningsbesök av hälso‐ och 

sjukvårdspersonal exkl. läkare "vid utprovning av hjälpmedel",kr 80 80 80

Vårdavgifter m.m. för utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga  tillstånd

Patientavgift (vuxna) ‐ läkarbesök vid vårdcentral, kr  9 50 50 50

Patientavgift (vuxna) ‐ sjukvårdande behandling, kr 9 25 25 25

Förebyggande barna‐ och mödravård som ges av offentlig primärvård 9 0 0 0

Förlossningsvård 9 0 0 0

Patientavgift (vuxna) ‐ tandläkarbehandling hos tandläkare som omfattas av 

det statliga tandvårdsstödet, kr 9 50 50 50

Tandvård, för barn som är under 18 år, hos en tandläkare som omfattas av 

det statliga tandvårdsstödet 9 0 0 0

Sjukresa, giltig egenavgift dock högst 40kr 9 40 40 40

References

Related documents

Fullmäktige fastställer budget med verksamhetsplan 2015 och ekonomisk plan 2015-2017 för kommunstyrelsen inklusive stadsbyggnadsnämnden, i enlighet med majoritetens

Skatteintäkterna har efter den senaste prognosen i april 2014 ökat med ca 75 miljoner kronor för respektive år 2015 och 2016, se tabellerna nedan (i prognoserna ingår även den

Fullmäktige fastställer budget med verksamhetsplan 2015 och ekonomisk plan 2015-2017 för kommunstyrelsen, exklusive exploateringsverksamheten, i enlighet med majoritetens

Kommunstyrelsen har ansvar för finansiering, målformulering och uppföljning av verksamheten inom sitt ansvarsområde, samt för att de som verksamheten riktar sig till får en

I Danderyd ges varje barn i förskolan och pedagogisk omsorg möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en

Lönenämnden ansvarar för löneutbetalningar och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till samtliga anställda och förtroendevalda i de medverkande kommunerna och

Beslut om åtaganden tas till exempel enligt modellen i fullmäktige men detaljnivån och omfattningen lämpar sig inte för detta.. Vidare ska kommunstyrelsen enligt modellen

Kultur- och fritidsnämnden antar bilaga 1 till tjänsteutlåtande 2016- 04-07 som svar på remiss – preliminär budget med verksamhetsplan 2017 och ekonomisk plan 2017-2019