• No results found

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)"

Copied!
10
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Utbildningens syfte

Språk öppnar fönster mot världen. Språket speglar skillnader och likheter mellan män- niskor, deras personlighet, bakgrund och intressen. Sfi ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att lära sig och att utveckla ett funktionellt nytt språk. Där ingår även ett gott uttal, eftersom det är intimt förknippat med den kommunikativa kompetensen. I uttal ingår också talets rytm och melodi. Att utveckla färdigheter i ett nytt språk ger självförtroen- de, trygghet i olika situationer och möjlighet att uttrycka den egna personligheten. Indivi- dens bakgrund och kulturella erfarenheter kommer till uttryck bl.a. i hur språket används.

Det är viktigt att skapa språklig medvetenhet och förståelse för hur språket kan användas i olika sammanhang. Undervisningen skall ge förutsättningar för en sådan språklig behärsk- ning att eleven kan tillgodogöra sig sina studier och bli delaktig i samhälls- och arbetslivet.

Undervisningen skall utveckla kunskap om hur man lär sig språk.

Sfi är först och främst en kvalificerad språkutbildning, där kommunikation i vid bemär- kelse är det centrala. Utbildningen skall utgå från enskilda elevers intressen, förutsättningar och behov. En bedömning av behoven görs i samarbete med eleven och bedömningen kan med fördel dokumenteras. Val av stoff för textstudier, samtal och diskussioner utgår från aktuell kursnivå och tar upp sådant som rör kunskaper om och förståelse för det omgivande samhället. Det skall råda en balans mellan språkutbildningen och de kunskaper om och förståelse för samhället som utbildningen också skall ge.

Det är mycket viktigt att eleven ges alla möjligheter att öva det svenska språket i arbetsli- vet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter, t.ex. arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. Att sfi kan kombineras med förvärvsarbete är vidare ofta en förutsättning för att en person skall kunna delta i utbildningen. Det är mot denna bakgrund av stor betydelse att utbildningen är flexibel och anpassad till den enskilde individen.

Utbildningens uppbyggnad

Utbildningen utgörs av tre olika studievägar, Sfi 1, Sfi 2 och Sfi 3, som riktar sig till perso- ner med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Sfi 1 utgörs av kurserna A och B, Sfi 2 av kurserna B och C samt Sfi 3 av kurserna C och D. Varje studieväg består alltså av två kurser som tydliggör progressionen inom utbildningen. Eleven får därigenom möjlighet att planera sina studier med hjälp av mål som kan uppnås inom rimlig tid.

Två av kurserna finns i mer än en studieväg. Beroende på studieväg kan var och en av dessa två kurser, kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurs eller fortsättningskurs. Oav- sett om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är kursmålen desamma, men kursen får helt olika utformning beroende på elevens kunskaper i svenska vid kursstarten och vald studieväg. Bedömningen av på vilken nivå en elev skall starta sina studier utgår från en vär- dering av hans eller hennes kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att nå målen. Trots möjligheten att avsluta sfi-utbildningen efter respek- tive kurs eller studieväg är intentionen att alla elever skall ges möjlighet att studera upp till och med kurs D.

Läs- och skrivinlärning innebär att personer utan tidigare utbildning lär sig att läsa och skriva. Läs- och skrivinlärning innebär också att personer med kort utbildning, som inte är funktionellt litterata, får möjlighet att fördjupa sina kunskaper och automatisera dem. Att

(2)

bli litterat i grundläggande bemärkelse kan ta lång tid. Läs- och skrivinlärning kan även gälla personer som är litterata och har ett skriftspråk i ett annat skriftsystem och som därför måste lära sig det latinska alfabetet för att sedan kunna läsa och skriva svenska. I det senare fallet kan lärprocessen se annorlunda ut. Läs- och skrivinlärningen knyts inte till någon av kurserna A-D, utan utgör en egen del, som kan läsas fristående eller kombineras med någon av kurserna. Det är alltså en process som kan pågå under hela sfi-tiden, för att färdigheterna skall hinna automatiseras. Undervisningen får ske även på elevens modersmål eller annat språk och bör även då kunna ske parallellt med undervisning i svenska.

Mål

Målet för sfi är att eleven skall utveckla – sin förmåga att läsa och skriva svenska,

– sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, – ett gott uttal,

– sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel,

– sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer, – insikter i hur man lär sig språk och

– inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling.

Bedömning och betygssättning Grund för bedömning

Inom den del av utbildningen som gäller läs- och skrivinlärning sätts inte betyg. För kur- serna A-D gäller att betyg sätts efter avslutad kurs. Bedömningen omfattar elevens kunska- per i enlighet med målen. Bedömningen utifrån betygskriterierna skall relateras till kursens nivå och innehåll samt till övriga bestämningar i beskrivningen av respektive kurs.

Bedömningen i sfi gäller

– hur nyanserat, begripligt och varierat eleven uttrycker sig i tal och skrift – hur väl eleven anpassar språket till mottagaren och situationen,

– förmågan att förstå både detaljer och helheter liksom att uppfatta nyanser i språket och – hur väl eleven följer grundläggande regler för språket, deltar i samtal och diskussioner och bemödar sig om att bli förstådd samt hur insiktsfullt eleven reflekterar över och analyserar olika sätt att lära sig svenska och sin förmåga att utveckla ett funktionellt svenskt språk.

Ämnets uppbyggnad

Sfi består dels av en fristående del, läs- och skrivinlärning, dels av fyra kurser.

Läs- och skrivinlärning Kurs A

Kurs B Kurs C Kurs D

Läs- och skrivinlärning

Denna del av utbildningen vänder sig till vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter eller som är litterata men inte behärskar det latinska alfabetet. Läs- och skrivinlärningen kan ske på svenska men får också ske på elevens modersmål eller annat språk.

Mål för utbildningen vad gäller läs- och skrivinlärning Eleven skall

– förstå hur skrift förmedlar budskap och hur språket är uppbyggt, – kunna använda språket i olika sammanhang,

(3)

– kunna tillämpa de vanligaste reglerna för skriftspråket,

– kunna använda läsning och skrivning för att lära, förstå och uttrycka sig, – bli medveten om hur man lär sig språk och

– utveckla några enkla strategier för läsning och skrivning med olika syften.

Kurs A

Kursen skall bidra till att utveckla elevens förmåga att kommunicera i tal samt att förstå och använda språket i olika sammanhang. I samband därmed behandlas språkliga frågor av olika slag. Texter och samtal utgår från elevens intressen, förutsättningar och behov. Kursen ger insikter i hur man lär sig språk och hur olika strategier för lärande kan användas, liksom vissa enkla hjälpmedel för lärande och kommunikation.

Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall

– kunna förstå skillnader mellan talat och skrivet språk, – kunna kommunicera muntligt i enkla situationer, – kunna förstå enkelt, talat språk,

– kunna muntligt beskriva egna kunskaper och erfarenheter på ett enkelt sätt, – kunna tolka och använda några skriftliga budskap och

– vara medveten om hur man lär sig språk och kunna använda enkla hjälpmedel.

Betygskriterier för kurs A Kriterier för betyget Godkänt

– Eleven följer med visst stöd en enkel, muntlig instruktion.

– Eleven deltar och gör sig förstådd i enkla samtal om vardagliga och välbekanta ämnen.

– Eleven berättar muntligt, begripligt och med visst sammanhang, om ett bekant ämne.

– Eleven hanterar några vardagliga situationer där skrift förekommer.

– Eleven ger exempel på hur den egna språkinlärningen går till.

– Eleven använder enkla hjälpmedel för att lära och kommunicera.

Kriterier för betyget Väl Godkänt

– Eleven följer självständigt en enkel, muntlig instruktion.

– Eleven deltar och gör sig förstådd i samtal om vardagliga och välbekanta ämnen.

– Eleven berättar muntligt, begripligt och med sammanhang, om ett bekant ämne.

Kurs B

Kursen skall bidra till att eleven utvecklar sin förmåga att kommunicera i tal och skrift.

Texter och samtal utgår från elevens intressen, förutsättningar och behov. Svenskt vardags-, samhälls- och arbetsliv kan utgöra utgångspunkter. Förmågan att beskriva och reflektera över det egna lärandet utvecklas, liksom förmågan att utnyttja enkla hjälpmedel.

Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall

– kunna kommunicera muntligt och skriftligt i vardagliga sammanhang, – kunna förstå enkelt, talat språk och enkla texter,

(4)

– kunna beskriva egna kunskaper och erfarenheter och jämföra dem med intryck av liv i Sverige,

– kunna pröva och kommentera olika sätt att lära sig svenska och – kunna använda enkla hjälpmedel för att lära och kommunicera.

Betygskriterier för kurs B Kriterier för betyget Godkänt

– Eleven återger huvudinnehållet i sammanhängande, tydligt tal om ett bekant ämne – Eleven berättar och informerar muntligt och tydligt om något som är välbekant.

– Eleven återger information i vardagliga texter på ett begripligt sätt.

– Eleven deltar i olika typer av samtal i för eleven vardagliga sammanhang.

– Eleven kommunicerar i skrift, till exempel genom att skriva enkla meddelanden.

– Eleven kommenterar det egna lärandet.

Kriterier för betyget Väl Godkänt

– Eleven uppfattar och återger innehållet i tal om ett bekant ämne.

– Eleven berättar tydligt och med vissa nyanser om ett bekant ämne.

– Eleven deltar aktivt i olika typer av samtal.

– Eleven kommunicerar i skrift, genom att till exempel utforma en beskrivning.

Kurs C

Kursen skall bidra till att utveckla elevens kunskaper i svenska såväl i tal som i skrift. Texter och samtal utgår från elevens intressen, förutsättningar och behov. Även förmågan att göra jämförelser ingår. Svenskt vardags-, samhälls- och arbetsliv och jämförelser med andra län- der kan utgöra utgångspunkter. Reflexion kring och planering av de egna studierna utgör en viktig del.

Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall

– kunna kommunicera muntligt och skriftligt i olika situationer som är relevanta för eleven, – kunna förstå tal i olika situationer och texter av olika slag,

– kunna beskriva egna kunskaper om och erfarenheter av språk, arbetsliv och kulturer och jämföra med olika förhållanden i Sverige och

– kunna använda olika strategier för att lära sig svenska, kunna planera sitt lärande och använda relevanta hjälpmedel.

Betygskriterier för kurs C Kriterier för betyget Godkänt

– Eleven uppfattar och återger det väsentliga i tydligt tal om ett bekant ämne.

– Eleven uttrycker sig muntligt och skriftligt, sammanhängande och begripligt, för att för- medla erfarenheter och åsikter eller beskriva något i vardags-, studie- eller arbetssituationer.

– Eleven läser och tolkar vanligt förekommande information och instruktioner i skriftlig form samt grafiska bilder, diagram och tabeller.

– Eleven läser och kommenterar enkla, vardagliga, berättande eller beskrivande texter samt någon skönlitterär text.

– Eleven reflekterar över det egna sättet att lära sig svenska, och beskriver några strategier som underlättar den fortsatta språkinlärningen.

– Eleven använder relevanta hjälpmedel.

(5)

Kriterier för betyget Väl Godkänt

– Eleven återger innehållet, med vissa nyanser, i sammanhängande, tydligt tal om ett bekant ämne.

– Eleven uttrycker sig muntligt och skriftligt, sammanhängande, begripligt och med viss variation, för att förmedla erfarenheter och åsikter eller beskriva något i vardags-, studie- eller arbetssituationer.

– Eleven läser och kommenterar vardagliga, berättande eller beskrivande texter samt några skönlitterära texter.

– Eleven använder olika strategier och hjälpmedel för att överbrygga språkliga problem.

– Eleven reflekterar över det egna sättet att lära sig svenska, och beskriver några strategier som underlättar den fortsatta språkinlärningen.

– Eleven diskuterar svenskt vardags-, samhälls- och arbetsliv och gör jämförelser med andra länder.

– Eleven beskriver sina erfarenheter av demokratiska värderingar, rättigheter och skyldig- heter i samhället, ger exempel, och jämför med andra länder.

Kurs D

Kursen skall bidra till att utveckla och fördjupa elevens kunskaper i svenska ytterligare.

Texter och samtal utgår från elevens intressen, förutsättningar och behov. Svenskt vardags-, samhälls- och arbetsliv och jämförelser med andra länder utgör utgångspunkter. Kursen ger sådana språkliga kunskaper att eleven kan anpassa språket till mottagare och situation och an- vända språket på ett relativt säkert sätt. Eleven använder medvetet olika strategier för fortsatt lärande.

Mål som eleven skall ha uppnått efter avslutad kurs Eleven skall

– kunna uttrycka sig relativt säkert,

– kunna kommunicera muntligt och skriftligt i olika situationer i vardags-, samhälls- och arbetsliv som är relevanta för eleven,

– kunna jämföra egna och andras erfarenheter av språk, kulturer, samhälls- och arbetsliv i Sverige och något annat land,

– kunna läsa, kommentera och samtala kring texter av olika slag och

– kunna använda olika strategier för att lära sig svenska, kunna planera sitt fortsatta lärande och använda relevanta hjälpmedel.

Betygskriterier för kurs D Kriterier för betyget Godkänt

– Eleven förstår och återger innehåll i tal och texter av olika slag.

– Eleven deltar aktivt i samtal och diskussioner om vardags-, arbets- och samhällsliv.

– Eleven uttrycker sig tydligt och begripligt och med viss språklig variation i samman- hängande tal och skrift, och uttrycker därvid personliga synpunkter och åsikter.

– Eleven läser och tillgodogör sig olika slags texter, och reflekterar över innehåll och syfte.

– Eleven gör jämförelser mellan egna och andras erfarenheter av språk, kultur, samhälls- och arbetsliv.

(6)

– Eleven diskuterar sina inlärningsstrategier och val av hjälpmedel.

Kriterier för betyget Väl Godkänt

– Eleven förstår och återger innehåll i tal och texter om ämnen, som även kan vara delvis obekanta.

– Eleven deltar aktivt i samtal och diskussioner om vardags-, arbets- och samhällsliv och kan argumentera för sina synpunkter.

– Eleven läser och tillgodogör sig olika slags texter, reflekterar över innehåll och syfte och formulerar egna iakttagelser.

(7)

Kommentarer

Till kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi)

Styrdokumenten för svenskundervisning för invandrare (sfi) ändrades senast 2002/2003.

Som en hjälp för lärarna tog Skolverket fram stödmaterial: Sfi. Kartläggning och studieplane- ring samt Bedömningsmaterial – Svenska för invandrare. Kurs A – D. Båda materialen finns att hämta på Skolverkets webbplats www.skolverket.se under rubriken Vuxenutbildning/Sfi.

Den kursplan som gäller fr.o.m. 1 januari 2007 utgår från de förslag till förändringar av sfi som redovisades i propositionen Vissa frågor om vuxnas lärande (prop.2005/06:148):

” Regeringen har under en längre tid arbetat med att ta fram förslag som skall påskynda och förbättra integrationen av invandrare i det svenska samhället. För en person som kommer till Sverige är kunskaper i det svenska språket en väsentlig faktor för att snabbt kunna eta- blera sig både i samhället och på arbetsmarknaden.”

Ändringarna återfinns dels i 13 kap skollagen (1985:1100), dels i förordningen

(1994:895) om svenskundervisning för invandrare och finns att läsa på Skolverkets webb- sida, under Lagar och regler.

Förändringarna syftar till att ”höja kvaliteten, förbättra resultaten och därmed öka genom- strömningen i sfi” och innebär att:

– vuxna invandrare, som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter, får möjlighet att få sådan utbildning inom sfi istället för, som hittills, i den grundläggande vuxenutbildningen, – läs- och skrivinlärning får ske på elevens modersmål eller på annat språk,

– tyngdpunkten i kursplanen i sfi, som idag innefattar språkutbildning i svenska samt sam- hällsorientering, förskjuts mot en mer kvalificerad språkutbildning,

– betygsbeteckningarna ändras till Godkänt och Väl godkänt och – Skolverket får utarbeta betygskriterier även för Väl godkänt.

Alfabetiseringen (den grundläggande läs- och skrivinlärningen) för invandrare flyttas till sfi från den grundläggande vuxenutbildningen, där den skett inom ramen för Svenska som andraspråk. Alfabetiseringen får ske på elevens modersmål eller på ett annat språk.

Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid är även i fortsättningen 525 timmar och ska omfatta minst 15 timmar undervisningstid i veckan i genomsnitt under en fyraveckors- period, ett krav som gäller under hela utbildningstiden. Undervisningstiden får dock mins- kas om eleven begär det och kommunen finner att det är förenligt med utbildningens syfte.

Den del av utbildningen som gäller alfabetisering ligger utanför de 525 timmarna.

Kommunen ska, i samarbete med länsarbetsnämnden, verka för att en elev i sfi ges möj- ligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och för att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik, eller annan utbildning. Kommu- nen ska också verka för att studier i sfi kan bedrivas samtidigt som eleven uppbär ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och för att sfi kan kombineras med aktiviteter som erbjuds inom hälso- och sjukvården. Sfi skall vidare kunna kombineras med förvärvsarbete.

www.regeringen.se

(8)

Förändringarna i skollagen trädde i kraft den 1 juli 2006. Bestämmelserna i 13 kap. 1 § skollagen som gäller alfabetisering skall dock börja tillämpas först på utbildning som påbörjas efter den 1 januari 2007.

När det gäller bedömning har Skolverket tidigare utarbetat betygskriterier endast för betyget Godkänd. Betygsbeteckningarna ändras till Godkänt samt Väl godkänt och genom att Skolverkets bemyndigande ändrats, utarbetar Skolverket betygskriterier för båda betygs- stegen. Bestämmelserna finns i 15 och 16 §§ förordningen om svenskundervisning för invandrare och gäller fr.o.m. den 1 december 2006.

Något om bakgrunden till och arbetet med kursplanen

Av uppdraget till Skolverket framgår att sfi först och främst ska vara en kvalificerad språkut- bildning: ”Den nya kursplanen i sfi bör återspegla en förskjutning av tyngdpunkten i under- visningen mot kvalificerad språkutbildning” (ur Uppdrag till Statens skolverk att utarbeta en ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi) m.m.). Utbildningen ska även ge kun- skaper om och förståelse för det svenska samhället. I propositionstexten skriver regeringen:

”Språk och kultur hör nära samman. I all språkundervisning utgör texter om det samhälle och den kultur där det aktuella språket talas en källa såväl till språkkunskaper som till kun- skaper om landet i fråga. ”

I samma text sägs även att det är en stor fördel för individen om språkundervisningen utgår från vardagslivet och att utbildningen i svenska med fördel kan kopplas till utbildning i yr- kesspråk. Många elever har yrkeskunskaper och erfarenheter från hemlandet och att kunna redogöra för dessa och förstå hur de kan praktiseras och tillämpas i det svenska samhället gör att kunskaperna och erfarenheterna snabbare kan tas tillvara i arbetslivet, i för individen relevanta yrkessituationer.

Lärarna har stor frihet att välja stoff och metoder, så att det blir en balans mellan de olika kraven. Förutom att sfi ska ha tydligare fokus på språkutbildning har ett ytterligare skäl till att lyfta ut samhällsinformationen varit att sådan information bör ske så snabbt som möjligt och även kunna ges på hemspråket. Samhällsinformationen är i övrigt ett ansvar för kom- munerna och alla nyanlända har rätt till en individuell introduktion under den första tiden i Sverige.

I arbetet med kursplanen har Skolverket utnyttjat tillgänglig information, bl.a. ett reger- ingsuppdrag där Skolverket utvärderat hur kommunerna tillämpar 2003 års kursplaner för svenskundervisning för invandrare samt aktuell statistik. I arbetet med att följa upp och utvärdera sfi i kommunerna kontaktade Skolverket via en webbaserad enkät sfi-rektorerna i alla landets kommuner. Dessutom genomfördes intervjuer i fyra kommuner.

Samarbete med Arbetsmarknadsstyrelsen (ams), Integrationsverket, Migrationsverket, Myndigheten för skolutveckling och Sveriges Kommuner och Landsting inom ramen för Överenskommelse om utveckling av introduktionen för flyktingar och andra invandrare har också givit underlag för arbetet. Bland annat har Skolverket och ams diskuterat behovet av kunskaper i svenska i förhållande till de krav på språkkunskaper som ställs på arbetsmarkna- den och hur samarbetet ska kunna utvecklas i dessa frågor.

Vem får studera inom sfi?

Åldersgränsen för att delta i sfi-undervisning är 16 år. Kommunen kan emellertid låta en person, som i och för sig har rätt att delta i sfi, i stället påbörja utbildning i gymnasieskolan, om han/hon önskar det och tillhör gymnasieskolans målgrupp. För vissa är det naturligt att

Effektstudie – sfi-kursplaner. Dnr 7 5-2 0 0 6:8 3 5

 Utbildningsresultat 2 0 0 6 – Riksnivå. Rapport nr 2 7 4

(9)

gå i gymnasiet, andra vill hellre lära sig svenska inom ramen för sfi. Bedömningen av vilken skolform som är mest lämplig utgår från individens behov och förutsättningar.

Kommunen ansvarar för att erbjuda sfi och ska arbeta aktivt med att nå ut till de personer som har rätt till sfi och uppmuntra dem till att delta i utbildningen. Om en person som vill delta i sfi-utbildning arbetar, ska kommunen samråda med arbetsgivaren och lokal arbets- tagarorganisation om hur deltagande ska kunna ske. Utbildningen är kostnadsfri, men vissa mindre kostnader får tas ut av eleven. Utbildningen ska kunna påbörjas inom tre månader och har någon påbörjat en kurs i sfi har han/hon rätt att fullfölja kursen. Undantaget är om eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen eller om han/hon inte gör tillräckliga framsteg.

Att studera inom sfi

Utbildningen i sfi skall ge vuxna, som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, möjligheter att utifrån sina olika förutsättningar, behov och personliga mål utveckla för- måga att kommunicera muntligt och skriftligt på svenska i vardags-, i samhälls- och arbets- liv samt i studier. Alfabetisering kan gälla såväl den mycket kortutbildade som inte kan läsa eller skriva som den som är läs- och skrivkunnig och har ett annat skriftspråk.

Utbildningen ska vara så omfattande att den upplevs som meningsfull och leder till upp- satta mål. Självstudier kan komplettera undervisningen liksom andra studier, praktik, arbete eller rehabilitering. I dessa fall måste undervisningen planeras så att den utan problem kan kombineras med sådana aktiviteter. Alfabetiseringen bör ske samtidigt med sfi-studierna och löpa under hela sfi-tiden, eftersom språkinlärning är en process, där det måste finnas tid och utrymme för reflexion och för befästande av kunskaperna.

Svenskundervisning för invandrare vänder sig till personer som har olika studiemål och som sinsemellan kan vara ytterst olika vad gäller t.ex. utbildningsbakgrund, livs- och yrkeserfa- renheter och ålder. Kraven på flexibilitet och anpassning till olika gruppers och individers behov är stora. De innebär t.ex. att elever kan nå sina mål genom att gå olika vägar genom sfi-kurserna.

Samverkan mellan utbildare och andra aktörer, exempelvis arbetsförmedlingen, är angelä- get för att språkutbildningen ska kunna anpassas till kommande behov. Därför är det viktigt att utbildningen planeras i samarbete med eleven och planeringen bör dokumenteras. Ett hjälpmedel för detta är t.ex. individuella studieplaner, som vid behov också kan revideras.

Mer om det finns att läsa i Skolverkets skrift Individuell studieplan, individuell kurs och intyg i kommunal vuxenutbildning liksom i Skolverkets rapport Intyg. Båda rapporterna finns att hämta på Skolverkets webbplats www.skolverket.se under rubriken Vuxenutbildning.

Sfi karaktäriseras av att eleven utvecklar språkkunskaper i ett land där språket talas. Utbild- ningen syftar till att eleven känner lust och intresse att lära sig svenska och vågar och kan använda språket i olika situationer samt kan språkligt både dra nytta av och granska det innehåll som språket förmedlar. Genom utbildningen utvecklas en allsidig, kommunikativ förmåga som byggs upp av olika kompetenser. Kompetensen att bilda språkligt samman- hängande helheter utvecklas och den kommunikativa förmågan anpassas efter hand allt bättre till situation och mottagare. När de egna språkkunskaperna inte räcker till behöver eleven kompensera detta genom att använda strategier som omformuleringar, synonymer, frågor och kroppsspråk.

Till kompetensen hör även förmåga att behärska språkets form såsom betoning, sats- melodi, fraseologi, vokabulär, ordbildning, grammatik och stavning. Vikten av ett gott uttal betonas i kursplanen.

En ytterligare kompetens är medvetenhet om hur språkinlärning går till. Utbildningen ska ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att använda olika strategier för lärande, både individuellt och i samarbete med andra för att fortlöpande, med hjälp av omgivning- ens talade och skrivna svenska, kunna planera och bygga vidare på sina kunskaper i svenska

(10)

språket. Utgångspunkter för utbildningen och lärandet är elevernas olika modersmål, övriga språkkunskaper, yrkeserfarenheter, utbildningsbakgrund samt deras intressen och behov.

Förmåga att reflektera över likheter och skillnader mellan egna erfarenheter av språk och kulturer och det svenska språket och de kulturer som eleven möter i Sverige ingår i ut- bildningen och bidrar till förståelse av kulturella olikheter och därmed till interkulturell kompetens.

Utbildningen syftar dessutom till att ge information och vägledning som gör det möjligt för den studerande att planera fortsatt utbildning och arbete.

Bedömning

Liksom tidigare används två bedömningssteg inom sfi. Dessa benämns Godkänt och Väl godkänt. Skolverket utarbetar, till skillnad mot tidigare, kriterier för båda stegen. Bedöm- ningen utgår från de fem färdigheterna hörförståelse, läsförståelse, samtal och muntlig inter- aktion, muntlig produktion samt skriftlig färdighet. Strategier, språklig kvalitet och inter- kulturella erfarenheter ingår också. Mer om bedömning finns att läsa i Bedömningsmaterial – Svenska för invandrare. Kurs A – D.

Till stöd i bedömningen finns också centralt fastställda prov, som lärarna bör använda för att bedömningsgrunderna ska bli så enhetliga som möjligt över landet. Avsikten med det nationella provet är dock inte att det ska vara ett examensprov, utan det utgör en del av lärarens bedömningsunderlag. En rapport om Det nationella provets funktion och status inom sfi publicerades i december 2006. Rapporten bygger på resultat från en undersökning genomförd under 2005 av det nationella provet och bedömningsmaterialet i sfi och baseras på intervjuer med rektorer, lärare och studerande vid tio olika verksamheter. Rapporten finns att beställa eller ladda ner på Skolverkets webbplats www.skolverket.se under rubriken Publikationer.

Dessa kommentarer till kursplanen i sfi kan komma att revideras och kompletteras vid behov.

References

Related documents

först av läraren, sedan i grupp och sedan av varje individ. Informanten anser att samtal är bra, förutsatt att dessa innehåller någon form av progression eftersom eleven

Enligt en lagrådsremiss den 5 november 2020 har regeringen (Socialdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

Yrkes-Sfi i Skåne Snabbare väg till det svenska språket

Efternamn / Last name Förnamn / First name Personnummer / Social security number Gatuadress / Address Postnummer, ort / Postal code, town Telefonnummer / phone number

Daniella väljer texter utifrån deras ämnesinnehåll men hon säger också att det är viktigt att texten innehåller ord som deltagarna sedan kommer att behöva.. Text 6 är en

Det finns också en risk att deltagarna håller sig kvar vid modersmålet för mycket och inte försöker på svenska, så en modersmålslärare behöver vara

Personal data controller is Bergs kommun, Utbildningsnämnden, Box 73, 845 21 Svenstavik. You have the right to contact us if you want information about the information we have

Det var denna tanke som låg till grund för det arbetssätt som skulle prövas i den här studien och därför av största intresse hur eleverna beskrev sina upplevelser i detta