Dagvattenutredning för Mörsil förskola samt ICA Nära i Mörsil

(1)

1 (19)

PM

UPPDRAG

DV-utredning Mörsil förskola och ICA Nära i Mörsil

UPPDRAGSLEDARE

Rickard Olofsson

DATUM

2017-11-27

UPPDRAGSNUMMER

1644889000

UPPRÄTTAD AV

Rickard Olofson, Viktor Plevrakis, Sol Wallinder Kluge

Dagvattenutredning för Mörsil förskola samt ICA Nära i Mörsil

(2)

Inledning och syfte

En detaljplan tas nu fram för en förskola på fastigheterna Mörsils-Eggen 3:1, 3:3, 3:4 och 17:1.

På fastigheten finns idag en mindre förskola som planeras att byggas ut, alternativt rivas och byggas ny. En byggrätt föreslås även för bostäder, skola och parkeringsplatser.

En utbyggnation planeras även av den befintliga ICA-butiken som finns på grannfastigheten 16:1. I denna plan föreslås även nya parkeringsplatser.

I samband med utbyggnader och förändring av dagens markanvändning kommer dagvattnets avrinningsmönster att förändras.

Med bakgrund av detta behöver en god dagvattenhantering framarbetas. Sweco Environment har därför fått i uppdrag av Årehus AB att ta fram en dagvattenutredning för planområdet som helhet (både området för förskola och ICA-butik).

Syftet med rubricerad utredning är att ta fram en översiktlig dagvattenutredning som visar hur dagvattnet ska hanteras. Utredningen ska fungera som ett underlag för involverade parter i den pågående detaljplaneprocessen.

Orientering

Mörsil ligger längs E14 ca 35 km öster om Åre och ca 65 km väster om Östersund. Det aktuella området är ca 0,9 ha stort och ligger i den centrala delen av Mörsil. Området gränsar till

Kyrkvägen och järnvägen i söder. På området för den nya förskolan finns idag en befintlig förskola med tillhörande förskolegård. Vid den befintliga ICA-butiken finns idag ett fåtal parkeringsplatser.

Recipient för dagvatten från planområdet är Liten1 (ID SE702257-139377) vilken är en del av Indalsälven. För orientering av det aktuella området, se Figur 1.

1 VISS, Vatteninformationssystem Sverige,

http://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA90388982, besökt 2017-10-27.

(3)

Figur 1. Orientering av Mörsils förskola och ICA Nära.

Förutsättningar

Nedan beskrivs de förutsättningar som dagvattenutredningen har tagit hänsyn till. Avsnittet inleds med en allmän beskrivning av vilka parametrar som styr hur dagvattnet uppträder.

Därefter beskrivs de förutsättningar och krav som är mer specifikt för den aktuella platsen.

Allmänt om dagvatten

Dagvatten är tillfälliga flöden som uppträder vid exempelvis regn, snösmältning eller tillfälligt framträngande grundvatten.

Dagvattnets sammansättning och flöden avspeglas av det aktuella områdets markanvändning och terrängförhållanden. Hårdgjorda branta ytor ger en snabb och plötslig dagvattenavrinning medan flacka och vegetationsrika områden ger upphov till trög avrinning.

Vid en exploatering förändras dagvattnets avrinningsmönster och plötsligare flödestoppar kan bli resultatet om andelen hårdgjorda ytor ökar. Uppförande av fler byggnader, anläggande av nya vägar och parkeringsytor samt eventuella förändringar av naturliga avrinningsstråk (diken och bäckar) mm påverkar också hur dagvattnet rinner av från området.

Dagvattenflödet kan på sin väg orsaka problem som dämning, översvämning och erosionsskador men dagvattnet kan även utgöra en miljörisk i och med att föroreningar och sediment riskerar att följa med dagvattnet ut i recipienten. Det föreligger en större risk för transport av sediment innan den nyanlagda marken hunnit ”sätta sig” och vegetation etablerats.

(4)

För att minimera risken för påverkan på recipient, dämning och/eller markskada ska därför en robust och uthållig dagvattenhantering framarbetas.

Krav dagvattenhantering

Inom Åre kommun finns i dagsläget inga specifika framarbetade riktlinjer som blir styrande i samband med detaljplanarbeten utan varje detaljplan bedöms unikt.

Utgångspunkt för den här dagvattenutredningen har varit att bibehålla en flödesneutralitet inom planområdet. Det vill säga att den tänkta exploateringen inte får försämra dagvattensituationen i området genom att bidra med ett ökat dagvattenflöde jämfört med nuläget.

Inga specifika krav har (i skrivande stund) kommunicerats till Sweco från Trafikverkets sida kring dagvatten som släpps mot Kyrkvägen/järnvägen. Frågan har ställts till Trafikverket och eventuella krav kan förekomma.

Oljeavskiljare vid parkeringarna kan komma att bli aktuellt beroende på vilka krav kommunen ställer i det aktuella området.

Befintligt ledningsnät

Det befintliga ledningsnätet går i stråk längs tvärgatorna ner mot Kyrkvägen. I skrivande stund finns dock ingen information tillgänglig om hur vattnet leds vidare från planområdet då det är Trafikverket som ansvarar för ledningsnätet vid Kyrkvägen.

Vattenskyddsområde

Planområdet ligger inom den sekundära zonen för vattenskyddsområde, vilket innebär att särskilda skyddsföreskrifter ska beaktas. Detta innebär bland annat att maskinella grävnings- och schaktningsarbeten ska anmälas till den kommunala nämnden för miljöfrågor.

Enligt skyddsföreskrifter² krävs dessutom tillstånd för etablering av infiltrationsanläggning för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten (dagvatten anses som avloppsvatten i dessa skyddsföreskrifter) inom den sekundära skyddszonen.

Geotekniska förutsättningar, geologi och grundvattennivåer

Enligt jordartskartan från Sveriges geologiska undersökning³ består det ytligaste lagret inom planområdet av morän. Enligt SGU:s brunnsarkiv ligger bergöverytan mellan 1 och 3 m djup i närliggande brunnar (inom fastigheter Mörsils-Eggen 1:15, 2:56, 2:47 och Myckelgård 1:18 och 1:20) vilket tyder på att morän underlagras av berg.

Grundvattennivån i dessa brunnar ligger på 2 - 6 meters djup.

2 Fastställelse av skyddsområde och skyddsföreskrifter för grundvattentäkt i Mörsil på fastigheterna Mörsils-Bye 3:36 och Myckelgård 1:106, Åre kommun, 23FS 2017:16

3 Sveriges geologiska undersökning, https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25- 100.html, besökt 2017-10-15

(5)

En geoteknisk undersökning kommer tas fram i samband med bygglov.

Markanvändning och antaganden dagvatten

Nedan beskrivs de indata som har använts för områdets markanvändning (för nuläge och efterläge) samt de antaganden som gjorts som sedan ligger till grund för beräkning av dagvattenflöden.

Då utredningen fokuserar på att undersöka skillnaden i flöde före och efter exploatering har planområdet satts som yttre gräns för avrinningen i området.

Underlaget för de allmänna beskrivningarna av nuläget är hämtat från grundkartan⁴ samt från ortofoto tillhandahållet från Årehus. Underlaget för beskrivningarna av efterläget är hämtat från detaljplanen för området⁵.

Ytor för markanvändningen före och efter exploatering som ligger till grund för flödes-

beräkningar har tagits fram i ArcGIS. Till varje markanvändning har en viss avrinningskoefficient använts, se Tabell 1 och 2.

En indelning av området har gjorts i 4 delavrinningsområden med Polisgränd som en

vattendelare för förskoleverksamheten västerut. Ett eget avrinningsområde har även ansatts för en större del av fastigheten öster om Polisgränd som tillhör Årehus (3:3) då det kan vara svårt att leda dagvatten från denna del av fastigheten till en gemensam dagvattenlösning vidare österut. Det tredje avrinningsområdet är för fastighet 17:1 i områdets nordöstra hörn. En separat dagvattenlösning behövs för ICA-byggnaden (fastighet 16:1) och därför ansätts ett separat avrinningsområde för denna fastighet. Indelningen av dessa fyra avrinningsområden har gjorts för att kunna dela upp flöden från respektive område och då erhålla lämpliga dagvattenåtgärder för respektive avrinningsområde. Se Figur 2 för indelning av delavrinningsområden.

4 GK_Mörsils_Eggen3_1_170327, Arctan, 2017-06-09

5 Illustrationsplan, Sweco, 2017-09-12

(6)

Figur 2. Valda delavrinningsområden för undersökningsområdet.

Dagens markanvändning

I området finns idag en förskola i 1 våning med 3 avdelningar, lekplats samt bollplan på fastighet 3:1. Fastigheten 3:3 är idag obebyggd och på fastigheten 17:1 i planområdets

nordöstra hörn finns idag endast två mindre förrådsbyggnader. I övrigt är denna fastighet kraftigt bevuxen. En ICA-butik finns idag på fastigheten 16:1 med ett fåtal parkeringsplatser mot

Kyrkvägen samt mot Valtersgränd. Väster om ICA-butiken har det nyligen byggts

parkeringsplatser enligt den nya illustrationsplanen⁶ för området. Dessa parkeringsplatser ingår enligt Åre kommun i en tidigare detaljplan för området och räknas då till dagens

markanvändning. Ett fåtal träd finns runt befintlig förskola samt på fastigheten 17:1. Inga vattenförekomster eller bäckar rinner genom planområdet.

Enligt tidigare beskrivning har en indelning av planområdets avrinningsområden gjorts i 4 områden. Utifrån grundkartan⁷, ortofoto och platsbesök har dagens markanvändning karterats i ArcGIS. I Figur 3 ses dagens markanvändning samt delavrinningsområdena inom planområdet.

7 GK_Mörsils_Eggen3_1_170327, Arctan, 2017-06-09

(7)

Figur 3. Dagens markanvändning samt delavrinningsområden.

Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för nuläget redovisas i Tabell 1 för samtliga delavrinningsområden. Avrinningskoefficienter är hämtade från P110⁸ samt StormTac⁹.

8 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110, 2016-01.

9 www.stormtac.com

(8)

Tabell 1. Markanvändning i samtliga delavrinningsområden före exploatering.

Markanvändning Avrinningskoefficient

Yta (ha)

Omr. 1 Omr. 2 Omr. 3 Omr. 4

Takyta 0,9 0,03 0 0,01 0,04

Hårdgjord yta 0,8 0,05 0,01 0 0,12

Grusyta 0,4 0 0,01 0,001 0

Sand 0,1 0,02 0 0 0

Gräsplan 0,1 0,38 0,04 0,06 0,005

Dunge 0,05 0 0 0,14 0,03

Framtida markanvändning

Då planområdet redan idag utgör en förskola, förskolegård samt en ICA-butik kommer användningen av platsen inte att förändras. Den aktuella planen medger dock att en förskola byggs med upp till 6 avdelningar och i 2 plan samt sutterängvåning. Den totala arean för den nya förskolan beräknas till 3000 m². Enligt planerna ska även en stor gård gränsa till förskolan.

Planen medger även att den befintliga ICA-butiken kan byggas ut från dagens ca 400 m² till ca 650 m². Illustrationsplanen ses i Figur 4.

(9)

Figur 4. Illustrationsplan¹⁰ för utbyggnation av förskola samt ICA i Mörsil.

Planen medger även att en byggnad för bostäder får uppföras på fastighet 3:3, där möjlighet ska finnas att förlägga viss del av förskoleverksamheten. En uppdatering har dock gjorts av byggnadens placering samt antal parkeringsplatser sedan gällande illustrationsplan. För fastighet 3:3 gäller därför planerna enligt Figur 5 nedan.

(10)

Figur 5. Korrigering av plan för fastighet 3:3 enligt Årehus.

Möjlighet planeras för parkeringsgarage i en sutterängvåning under denna byggnad.

Byggnadens bruttoarea blir ca 1700 m² och den kommer rymma 8 lägenheter. Gällande marken mellan denna byggnad och Horneyvägen i norr kommer befintligt dike fyllas igen och marken plattas till. Detsamma gäller marken mellan den nya förskolan och Horneyvägen. Takvattnet från byggnadens nordvästra delar kommer därmed ledas ner i marken.

Gränsen mellan delavrinningsområde 2 och 3 är dragen mitt över planerad byggnad och planerad parkering på fastighet 3:3. Detta då det vore en fördel att kunna leda ut halva takvattnet samt avrinningen från den östra delen av parkeringen till en trögare fördröjning på fastighetens östra del. På så sätt minimeras mängden dagvatten på fastighetens västra del som avleds direkt till underjordisk fördröjning.

Utöver detta planeras att möjlighet ska finnas till nya parkeringsplatser i garage samt att en hämta-/lämnazon planeras i området. Marken i övrigt på skolgården kommer behålla befintliga nivåskillnader.

Vid ICA-butiken medger planen fler parkeringsplatser samt en utbyggnation av själva butiken.

Parkeringarna väster om butiken ingår enligt diskussion med Åre kommun i dagens markanvändning. I princip planeras hela fastighet 16:1 att hårdgöras. Vid fastighet 17:1 planeras personalparkering samt bostadshus.

Utifrån gällande illustrationsplan, samt utifrån korrigeringarna för fastighet 3:3, har markanvändningen för exploateringen karterats i ArcGIS, se Figur 6.

(11)

Figur 6. Framtida markanvändning samt delavrinningsområden.

Markanvändningen och de olika avrinningskoefficienterna för efterläget redovisas i Tabell 2 för samtliga delavrinningsområden.

Tabell 2. Markanvändning i samtliga delavrinningsområden efter exploatering.

Markanvändning Avrinningskoefficient

Yta (ha)

Omr. 1 Omr. 2 Omr. 3 Omr. 4

Takyta 0,9 0,09 0,02 0,04 0,07

Hårdgjord yta* 0,8 0,11 0,03 0,06 0,12

Sand 0,1 0,01 0 0,002 0

Gräsyta** 0,1 0,26 0,01 0,1 0,004

* Som hårdgjord yta räknas även trall

** Som gräsyta räknas samtliga grönytor samt förskolegårdens planteringar.

(12)

Bedömning av förväntade dagvattenflöden

Utifrån markanvändning före och efter utbyggnation, samt med vald avrinningskoefficient för respektive markanvändning, har flöden tagits fram för nuläget och efterläget. Ett

dimensionerande regn med 10-års återkomsttid har använts enligt P110¹¹. För att visa ett extremscenario har även resulterande flöden från ett 100-årsregn redovisats. En klimatfaktor på 1,25 har ansatts för att visa på förväntade framtida flöden. Klimatfaktorn har ansatts i båda scenarierna för att visa på skillnaden i ett framtidsläge med eller utan utbyggnationer.

Se Tabell 3 för beräknade flöden i nuläget samt Tabell 4 för flöden i efterläget. I flödesberäkningarna för efterläget är inga lokala dagvattenåtgärder inräknade.

Utredningen har inte gjorts utifrån ett avrinningsområdesperspektiv utan istället har det valts att undersöka skillnaden i flöden mellan nuläge och efterläge inom planområdet.

Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden från 10- respektive 100-årsregn för dagens markanvändning.

Regnvaraktighet är 10 minuter.

Område Flöde nuläge 10-årsregn

[l/s] (inkl. klimatfaktor)

Flöde nuläge 100-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor)

Avrinningsområde 1 30 65

Tabell 4. Beräknade dagvattenflöden från 10- respektive 100-årsregn efter utbyggnation.

Regnvaraktighet är 10 minuter.

Område Flöde efterläge 10-årsregn

[l/s] (inkl. klimatfaktor)

Flöde efterläge 100-årsregn [l/s] (inkl. klimatfaktor)

11 Avledning av dag, drän- och spillvatten. Svenskt vatten Publikation P110, 2016-01.

(13)

De magasinsbehov som krävs för att fördröja ett dimensionerande regn med 10-års återkomsttid efter utbyggnation ner till flöden från ett 10-årsregn vid nulägessituationen redovisas i Tabell 5.

Tabell 5. Magasinsbehov som krävs för att bibehålla flöden i nuläget även efter utbyggnation.

Beräkningar är gjorda enligt avsnitt 3.2.2 i P104¹², med hänsyn tagen till rinntiden.

Område Magasinsbehov [m³]

Avrinningsområde 1 10 Avrinningsområde 2 4 Avrinningsområde 3 13 Avrinningsområde 4 2

Det magasinsbehov som redovisas i ovanstående tabell är den totala volymen som behövs för att fördröja allt överflödigt vatten i respektive avrinningsområde som utbyggnationerna bidrar till jämfört med dagens situation vid 10-årsregn. Det har antagits att magasinet är tätt och tomt (alltså inte fyllt med bergkross eller annat material så att det kan innehålla den maximala volymen vatten). För att fördröja vattnet kan flera olika dagvattenåtgärder användas i området, se vidare avsnitt ”Förslag till dagvattenhanterande åtgärder” och Bilaga 1.

Förslag till dagvattenhanterande åtgärder

Nedan beskrivs ett antal dagvattenåtgärder som bedöms som lämpliga för det aktuella området.

Föreslagna dagvattenåtgärder ses i bilaga 1¹³.

Dels beskrivs dagvattenhanterande åtgärder i samband med byggskedet, dels beskrivs dagvattenhanterande principer som bör gälla i området i stort samt huvudåtgärder såsom exempelvis fördröjningsmagasin.

I avrinningsområde 1 finns stora grönytor i områdets södra del, vilket möjliggör mer ytlig hantering av dagvattnet. Då detta är en förskolegård kan dock inte åtgärderna medföra att stående vatten med större vattendjup erhålls. I avrinningsområde 2 och 4 kommer det vara svårt att få till ytlig fördröjning och infiltration p.g.a. att områdena till största delen är hårdgjorda.

I dessa områden är det därför mer lämpligt med underjordisk fördröjning (exempelvis

underjordiska magasin med perkolerande botten) innan vattnet släpps på ledning. Dagvattnet leds via gallerbrunnar och ledningar till dessa magasin.

Viktigt att beakta att området återfinns inom den sekundära zonen för vattenskyddsområden vilket innebär att tillstånd krävs för infiltrationsanläggningar.

12 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem P104, 2011-08.

13 Bilaga 1. Dagvattenåtgärder, rinnvägar och delavrinningsområden, GH 2017-10-30.

(14)

I område 3 finns mer grönytor som möjliggör en kombination av underjordisk fördröjning och ytlig hantering av dagvattnet.

Dagvattenåtgärder vid byggskede

I samband med att markarbeten utförs och mark som tidigare varit vegetationstäckta blottläggs så ökar risken för ökade flöden och sedimentationstransport. För att minimera denna risk så föreslås att tillfälliga mindre sedimentationsdammar anläggs. Dessa anläggs förslagsvis i flera punkter så att erforderliga volymer kan tillskapas i dessa. Viktiga parametrar är att tillräcklig volym och tillräckligt låg hastighet skapas så att ursköljning av uppsamlat sediment inte sker.

Sedimentationsfällor kan upprättas enkelt genom att en fördjupning tillskapas och där en geotextil läggs längs botten och upp mot en vall som fungerar som dämme och mekaniskt filter.

I fördjupningen tillskapas en volym och dagvattnet tillåts bromsas upp så att sedimentering blir möjlig. För illustration av en enkel sedimentationsfälla, se Figur 7.

Figur 7. Illustration tillfällig sedimentationsfälla.

För att påskynda den tröga och rena avrinning som återfinns på vegetationstäckta ytor så bör ytor som planeras vara vegetationsbeklädda i efterläget besås eller återföras med avskalad vegetation så snart som möjligt.

Vegetationsytor

Som omnämnts ovan så är en viktig princip trög och ren avrinning över vegetationsytor.

Förutom tröghet och fastläggning av partiklar och föroreningar så skapas förutsättningar för infiltration.

Inom området ska vegetationsytor därför generellt uppmuntras och väljas framför hårdgjorda ytor. För att uppnå detta ska dagvatten från hårdgjorda ytor avledas ut på intilliggande vegetationsytor så att översilning kan ske.

I de fall som dagvatten måste transporteras så förordas så kallade svackdiken där både

transport, infiltration, fastläggning och viss fördröjning kan uppnås. Svackdiken är breda, grunda vegetationstäckta diken med låg lutning vilket gör att dessa funktioner uppnås.

Svackdiken kan med fördel även avslutas med upphöjd kupolbrunn i de fall svackdiket ska anslutas mot en ledning. Detta kan bli aktuellt där svackdiket ansluter mot annan

dagvattenlösning eller att tillräcklig fördröjning och/eller rening har uppnåtts. En upphöjd kupolbrunn kan placeras på sidan om svackdikets mitt i släntens marknivå. Detta

(15)

anläggningssätt skapar en volym upp till en bestämd nivå. Vattenvolymen tillåts sedan långsamt infiltrera och/eller tas upp av vegetationen samt avdunsta.

Det är viktigt att beakta att svackdikenas utformning måste anpassas till områdets förskoleverksamhet så att inga säkerhetsrisker skapas.

Många släppunkter

En viktig princip för att minimera flöden är att sprida ut dagvattenflödet i många släppunkter.

Dessa släppunkter ska dessutom gå ut på gräsytor så att översilning möjliggörs. Att leda samman dagvattenflöden till ett större uppsamlande stråk eller uppsamlande ledning ska undvikas.

Många släppunkter är också en viktig princip där höjdskillnader och slänter planeras eftersom risken för erosionsskador minskar om flödena avrinner i flera små stråk mot få större punkter.

För att uppnå släppunkter ut över vegetationsytor och/eller planteringar krävs att kantstenar i området tas bort eller att kantstenar utformas med urtag för dagvatten.

Planerad höjdsättning

För att nå ytor eller åtgärder som är lämpliga och/eller avsedda att hantera dagvatten så krävs en planerad höjdsättning. En planerad höjdsättning är viktig i ett tidigt skede så att hantering möjliggörs så nära källan som möjligt och att instängda områden undviks.

Detta är även viktigt med tanke på sekundära rinnvägar vid extrema regnhändelser.

Anläggningar och ledningar kan inte dimensioneras för dessa tillfällen. Dagvattnet måste i dessa situationer kunna avrinna över mark då dagvattnet inte kan infiltrera på grund av mättad mark eller att dagvattenåtgärder och/eller ledningar inte hinner ta undan.

Då marken ska höjas upp vid planerade byggnader längs Horneyvägen är det viktigt att planera markens höjdsättning så att inget vatten riskerar att ledas mot byggnaderna. Detta kan enkelt åstadkommas genom att se till så att marken sluttar ut från byggnader och ner mot vägen, eller mot planerad dagvattenhanterande åtgärd.

I område 4 bör hela asfaltsytan öster om ICA-butiken luta in mot föreslaget fördröjningsmagasin.

Likaså ska parkeringar i övriga delavrinningsområden höjdsättas så en översilning generellt kan ske till närliggande gräsområden enligt flödespilar i Bilaga 1.

Som övrig höjdsättningsåtgärd kan också nämnas att befintliga rännstensbrunnar och väglutningar kring dessa bör ses över. Vid genomfört fältbesök kunde det konstateras att dagvatten inte når avsedda rännstensbrunnar samt att vissa hårdgjorda befintliga ytor lutar mot befintliga byggnader.

Parkeringar, ytor för varutransporter, hämta/lämna zon och gångstråk

Ytavrinnande dagvatten från hårdgjorda asfaltsytor ska översilas till intilliggande vegetationsytor och/eller svackdiken. Detta ska ske enligt samma principer som övriga åtgärder, det vill säga att dagvattnet ska fördelas i många punkter och infiltration ska möjliggöras.

(16)

För att uppnå detta krävs en planerad höjdsättning och i vissa fall även enkelsidig lutning och/eller veckning av ytorna så att dagvattnet avrinner mot lämpliga närliggande

vegetationsytor.

I områden där översilning från parkeringsytor till grönområden ej är möjlig (i

delavrinningsområde 2 och 4) ska parkeringarnas lutning planeras så att ytavrinning kan ske till uppsamlande rännstensbrunn och vidare till fördröjningsmagasin eller annan fördröjande åtgärd.

I vissa områden behöver dagvattnet ledas över asfaltsytor eftersom dessa annars skär av tänkta rinnvägar. För att möjliggöra att dagvattnet tar sig vidare kan exempelvis ränndalar anläggas i dessa punkter. Se föreslagna placeringar i bilaga 1. Exempel på stenlagd ränndal se Figur 8.

Figur 8. Exempel på ränndal.

Utkastare

Takytor i området bör så långt det är möjligt förses med utkastare över mark och inte ledas ned i ledning. Denna relativt enkla lösning möjliggör översilning, infiltration i gräsytor av det dagvatten som härrör från områdets takytor. En utökning av tak och övriga hårdgjorda ytor såsom vägar och parkeringar är de ytor som till störst del skapar större och plötsligare dagvattenflöden mot nulägessituationen. Illustration av utkastare över gräsyta se Figur 9.

Undantaget detta är takytorna för förskolan som enligt Årehus behöver ledas ner direkt i ledning så att inga blötområden riskeras att skapas på förskolans lekområden. Ett alternativ till direkt avledning till ledning skulle kunna, i vissa punkter, vara nedsänkta växtbäddar.

Avledning direkt på ledning kan också krävas på platser där omkringliggande ytor blir

asfalterade. Dock bör det undersökas om dessa utkastare istället kan släppas till ränndalar som sedan avleder dagvattnet mot föreslagna fördröjningsmagasin. Exempel på sådana områden är intill ICA-butiken (delavrinningsområde 4) samt den västra delen av den planerade byggnaden på fastighet 3:3 (delavrinningsområde 2).

(17)

Figur 9. Illustration utkastare över gräsyta

Val av material

Ett aktivt val av mer genomsläppliga material är positivt ur ett dagvattenperspektiv. Ett material som är mer genomsläppligt möjliggör infiltration och trög avrinning i jämförelse med en

hårdgjord yta. Exempelvis så ska vegetationstäckta ytor väljas i första hand och grusytor väljs före asfalterade ytor. Val av material måste dock väljas utifrån vad ytan ska användas till och även den framtida drift och skötselaspekten styr valet av material. En yta där ett aktivt val av beläggning kan göras och som lämpligen kan förses med grus istället för asfalt är gångstråk.

Även ytor som kan betraktas som utpräglat hårdgjorda, såsom exempelvis parkeringar, kan göras mer eller mindre genomsläppliga. Detta uppnås genom att exempelvis delar av parkeringsytor förses med stensättning och fogar eller att grönstråk, där detta är möjligt, inpassas intill parkeringsytan.

Förutom positiva dagvattenhanterande egenskaper i mer genomsläppliga material så tillför en variation av material och en ökad andel grönytor andra positiva egenskaper. Vegetationsytor skapar trivsel och ett mer omväxlande gaturum.

Andelen grönområden är särskilt viktig inom exempelvis förskolans område där grönytor används för lek och utomhusaktiviteter.

Fördröjningsmagasin

För att bibehålla de flöden som skapas i området vid nuvarande markanvändning trots att området nu förändras med avseende på markanvändning så krävs fördröjande åtgärder.

För att uppnå detta föreslås att volymer tillskapas som kan hantera det tillkommande dagvattenflödet när området är utbyggt.

Eftersom öppna dagvattenlösningar med större öppna dagvattenvolymer kan vara svårt att upprätta i området för förskolan på grund av säkerhetsaspekten och området för ICA utgörs av relativt stor andel hårdgjorda ytor föreslås fördröjningsmagasin som huvudåtgärd. Det

rekommenderas dock att fördröjningsmagasinen upprättas i kombination med övriga lokala

(18)

dagvattenåtgärder. Exempel på sådana kombinationer är att mindre grunda svackdiken (grunda anvisningar) anläggs längs förskoleområdets östra och västra del. Dessa dikesanvisningar kan om möjligt utgöra ett pedagogiskt syfte i området. Den östra anvisningen föreslås också avleda ytavrinnande dagvatten från hämta/lämna zonen.

Även i delavrinningsområde 3 föreslås en dikesanvisning för att mer definierat styra dagvattnet mot föreslagen åtgärd.

I området för ICA är dessutom det område som främst består av hårdgjord markanvändning lokaliserat närmast släppunkten till nedströms liggande system som inte får påverkas negativt.

Utformningen av underjordiska fördröjningsmagasin kan variera mycket beroende av hur stora ytor som finns tillgängliga. Om fördröjningsmagasinet anläggs med ett material så som exempelvis makadam eller stenkross så måste den tillgängliga hålrumsvolymen som behövs säkerställas. Om tillgängliga ytor är begränsat så kan mer prefabricerade fördröjningsmagasin anläggas, dessa tar ofta mindre ytor i anspråk och är mer förberedda för löpande drift och skötselinsatser.

Att drift och skötselaspekten beaktas i ett underjordiskt magasin är mycket viktigt eftersom det annars föreligger risk för att funktionen inte kan upprätthållas över tid. Om anläggningen inte är tillgänglig för inspektion och spolning och/eller slamsugning kan det komma att krävas att anläggningen måste grävas upp den dag avsedd funktion inte längre kan uppnås.

Underjordiska fördröjningsmagasin kan utformas täta vid hög grundvattennivå och perforerade (för infiltration) om de kan anläggas ovan grundvattennivån. Då information kring

grundvattennivån inom planområdet saknas är det inte klart i nuläget om förutsättningar för infiltrationsanläggningar är gynnsamma. Men utifrån SGU:s data från närliggande brunnar (2 till 6 m djup till grundvattenytan) bedöms en sådan lösning som möjlig. Mer utredning kring grundvattennivå, avstånd till bergöverytan och infiltrationskapacitet i jordarterna inom

planområdet skulle ge ett bättre underlag för att ytterligare minska magasineringsvolymer. De redovisade magasineringsvolymerna i Tabell 5 kan anses som konservativa då de gäller täta fördröjningsmagasin med antagande att infiltrationsanläggningar inte skulle fungera optimalt.

(19)

Sammanfattning och slutsats

Planområdet i sin helhet har delats in i fyra delavrinningsområden. Denna indelning har gjorts utifrån fysiska vattendelare såsom vägar och byggnader, terrängförhållanden, delområdenas karaktäristiska egenskaper (om området främst består av hårdgjorda ytor eller vegetation) samt målsättningen att styra dagvattnet till de föreslagna dagvattenåtgärderna.

I avrinningsområde 1 och 3 finns stora grönytor, vilket möjliggör mer ytlig hantering av

dagvattnet i dessa områden. Detta möjliggör en kombination av övriga lokala dagvattenåtgärder och fördröjningsmagasin. I avrinningsområde 2 och 4 är det svårare att få till ytlig fördröjning och infiltration p.g.a. att områdena till största delen är hårdgjorda.

Nedan sammanfattas huvuddragen av resultaten från utredningsarbetet:

• Samtliga dagvattenåtgärder beskrivna ovan bedöms som relevanta för att uppnå målsättningen om en god dagvattenhantering i det aktuella området

• I område 1 och 3 planeras en hög andel grönytor vilket är positivt både ur ett dagvattenperspektiv och estetiskt perspektiv

• Små magasineringsvolymer erfordras i områdena 2 och 4. Här föreligger en nästintill flödesneutral exploatering

• Med tanke på jorddjup och avstånd till grundvattennivå bedöms det finnas goda förutsättningar för underjordiska magasin i området

• Redovisade erforderliga magasinsvolymer har inte tagit hänsyn till områdets infiltrationsförmåga eller övriga dagvattenåtgärder. En kombination av övriga

dagvattenåtgärder och fördröjningsmagasin bedöms dock utgöra ett robustare, renare och trögare system vilket är positivt ur ett dagvattenperspektiv

• Efter fördröjning och rening i föreslagna dagvattenåtgärder släpps det behandlade dagvattnet till befintligt ledningsnät

• Tillstånd krävs för att anlägga infiltrationsanläggningar enligt skyddsföreskrifter för vattentäkten

Bilagor

Bilaga 1. Dagvattenåtgärder, rinnvägar och delavrinningsområden, 2017-11-27.