Psykologi II, VT 2011
Kursansvarig Christin Mellner
Anvisningar och schema
Arbetspsykologi 7. 5 hp
18 januari 2011 – 22 mars 2011
KURSANVISNINGAR VT 2011
Välkommen till kursen i arbetspsykologi! Här följer det viktigaste av det du behöver veta för kursperioden som sträcker sig från 18 januari till 22 mars.
Kursens upplägg
Kursen består av i huvudsak föreläsningar vilka anknyter till kurslitteraturen men behandlar i allmänhet det aktuella temat i ett vidare perspektiv och delar av litteraturen tas inte alls upp i föreläsningarna. Första föreläsningstillfället och uppropet är obligatoriskt. Av 12
föreläsningstillfällen krävs närvaro på 8 om det inte föreligger särskilda skäl.
Utöver föreläsningarna genomförs även ett obligatoriskt och individuellt projektarbete.
Kursdeltagarna ska genomföra en intervju som behandlar begreppet anställningsotrygghet och vilken skall redovisas skriftligt.
Schema
Upprop och introduktion till kursen äger rum tisdagen den 18 januari kl 13 i lokal U34.
Resten av kursen är planerad till tisdagseftermiddagar och torsdagsförmiddagar, vanligen mellan kl 13-15 och 10-12 (för detaljerade uppgifter, se kursschemat).
Examination
Examinationen sker genom skriftlig tentamen samt genom redovisning av projektarbetet.
Både skrivning och inlämningsuppgift av projektarbetet betygsätts på en sjugradig skala med bokstavsbeteckningarna A till E för godkända resultat och Fx och F för icke godkända resultat. Sammanvägning av dessa två betyg görs för ett slutgiltigt kursbetyg. Riktlinjer för denna sammanvägning läggs ut på Mondo i samband med betygsättningen. Skrivningen omfattar kortsvarsfrågor, essäfrågor och problemanalyser. Den behandlar i första hand
kurslitteraturen, men någon fråga kan även röra föreläsningarna. Det första skrivningstillfället blir tisdag den 22 mars kl 9-13 i U31.
Ytterligare information
Ytterligare information, tex ev. schemaändringar och liknande kommer att vid behov finnas i Mondo.
Kurslitteratur
*Asterisk anger att litteraturen ingår i kompendium som tillhandahålls från
studentexpeditionen. All litteratur nedan ingår i den skriftliga tentamen – inte bara den som anges i schemat i anslutning till de olika föreläsningarna.
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber. HELA BOKEN.
*Astvik, W., Mellner, C., & Aronsson, G. (2006). På väg - En kvalitativ studie av
långtidssjukskrivning, arbete och rörlighet. Arbete och Hälsa 2006:3. Arbetslivsinstitutet.
*Aronsson, G. & Gustafsson, K. (2005). Sickness presenteeism: Prevalence, attendance- pressure factors, and an outline of a model for research. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 47, 958-966.
*Aronsson, G., Gustafsson, K. & Mellner, C. (2009). Samband mellan sjuknärvaro, sjukfrånvaro och självskattad hälsa i den yrkesaktiva befolkningen. Arbete och Hälsa, 2009:43(3). Göteborg, Göteborgs universitet.
*Berntson, E., Sverke, M. & Marklund, S. (2006). Predicting perceived employability:
Human capital or labour market opportunities? Economic and Industrial Democracy, 27 (2), 223-244.
*Berntson, E. & Marklund, S. (2007). The relationship between perceived employability and subsequent health. Work & Stress, 21 (3), 279-292.
*Caverley, N., Cunningham, B., & MacGregor, J. N. (2007). Sickness presenteeism, sickness absenteeism, and health following restructuring in a public service organization. Journal of Management Studies, 44 (2), 304-319.
*Cheng, G.H.-L. & Chan, D. K.-S. (2008). Who suffers more from job insecurity? A meta- analytic review. Applied Psychology: An International Review, 57 (2), 272-303.
*Church, A.H. & Waclawski, J. (1998). Designing and Using Organizational Surveys. Sid. 1- 17. Gower.
*De Cuyper, N., De Witte, H., & Isaksson, K. (2005). Psychological contracts – how to deal with complexity? I N. De Cuyper, H. De Witte, & K. Isaksson (Red.) Employment contracts and well-being among European workers. Kapitel 3. Sid. 35-49. Aldershot, UK: Ashgate.
*Mellner, C., Astvik, W., & Aronsson, G. (2009). Vägar tillbaka - En uppföljningsstudie av psykologiska och praktiska förutsättningar för återgång i arbete efter långtidssjukskrivning med stöd av en arbetsgivarring. Arbete och Hälsa, 2009:43(10). Göteborg, Göteborgs universitet.
*Mellner, C., Krantz, G., & Lundberg, U. (2006). Symptom reporting and self-rated health among women in mid-life: The role of work characteristics and family responsibilities.
International Journal of Behavioral Medicine, 13 (1), 1-7.
*Muhonen, T. (1999). Kvinnor, karriär och familj: En studie om chefer i fyra olika branscher.
Akademisk Avhandling: Lunds Universitet. Kapitel 2. Teoretiska utgångspunkter. Sid. 21-50.
*Näswall, K. (2004). Job insecurity from a stress perspective: Antecedents, consequences, and moderators. Stockholm University, Stockholm. Sid. 17-36.
*Schaufeli, W. & Enzmann, D. (Red.) (1998). The Burnout Companion to Study and Practice.
Kap. 1. Where does burnout come from? Sid. 1-17.
Statt, D. A. (2004). Psychology and the world of work. New York, Palgrave, Macmillan.
HELA BOKEN.
*Sverke, M., Hellgren, J. & Näswall, K. (2002). No security: A meta-analysis and review of job insecurity and its consequences. Journal of Occupational Health Psychology, 7, 242-264.
*van der Vliet, C. & Hellgren, J. (2002). Performance, decision latitude, and health in the modern working life. A literature review of Swedish research. (SALTSA report 3:2002).
Sweden, National Institute of Working Life (Arbetslivsinstitutet) & SALTSA.
*Warr, P. B. (1987). Work, unemployment and mental health. Oxford: Oxford University Press. Kap. 1, 12.
*Winefield, A. H. (1995). Unemployment: Its psychological costs. International Review of Industrial and Organizational Psychology, 169-212.
Kursansvarig
Kursansvarig är FD Christin Mellner, Frescati Hagväg 14, plan 3, rum 329.
e-post: cmr@psychology.su.se
Postadress: Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm
PSYKOLOGI II: ARBETSPSYKOLOGI VT 2011
PROJEKTARBETE
INTERVJU OM OTRYGGHET I ANSTÄLLNING SOM ARBETSMILJÖFAKTOR Syfte
Syftet med detta inslag är (1) att med hjälp av halvstrukturerad intervju och klart utformad mål- sättning belysa en frågeställning som rör den psykosociala arbetsmiljön; (2) att träna intervju som arbetsmetod, ett av de viktigaste arbetsredskapen inom personalarbete, företagshälsovårdsarbete, konsultarbete och arbetsmiljöpsykologisk forskning.
Frågeställning
Den arbetslöshet som har rått under en längre tid kan indirekt utgöra ett hot även mot dem som befinner sig i arbete. Omorganisationer leder dessutom till ökad sannolikhet för omplacering, nya arbetsuppgifter, osv., inom ramen för en anställning. Den frågeställning som skall belysas är i vilken grad de sysselsatta upplever en otrygghet i anställningen samt hur och i vilken utsträckning denna osäkerhet om framtiden kan sägas påverka dem i deras arbete.
Frågan är alltså: Utgör otrygghet i anställningen en psykosocial arbetsmiljöfaktor och vilken betydelse har i så fall detta?
Uppgift
Uppgiften är att värva en intervjuperson, förbereda och genomföra intervjun samt redovisa resultaten skriftligt i ett mindre pm.
Tillvägagångssätt
Varje kursdeltagare kontaktar en tänkbar intervjuperson som har anställning, redovisar syftet med detta projektarbete och frågar om samtycke till intervju. När man funnit en person som är
villig, avtalas tid för en intervju som beräknas ta ungefär en timme.
Intervjun skall vara halvstrukturerad, vilket betyder att intervjuaren har ett antal huvudfrågor som man vid intervjuns slut skall ha fått svar på. Ordningsföljden mellan frågorna är däremot inte fixerad, utan den kan styras av intervjupersonens sätt att svara och intervjuarens bedömning av vad som faller sig naturligt under samtalet. Det är viktigt att inte vara alltför låst till de i förväg
planerade frågorna, utan att också försöka vara lyhörd för vad intervjupersonen lägger vikt vid, att ställa följdfrågor, osv.
Exempel på frågeområden
• Arbetsplatsen och arbetssituationen, orientering om vad arbetet går ut på med avseende på omorganisation och förändring.
• Upplevs hot mot ens egen, mot arbetskamraters och mot familjemedlemmars och bekantas anställning?
• Hur stor är den faktiska risken?
• Hur starkt upplevs hotet?
• Finns något positivt i tanken på att bli arbetslös? Vad? Varför?
• Har eventuell upplevd otrygghet fått betydelse för inställningen till arbetet, arbetsmotivationen, sociala relationer, prestation, etc? Hur?
• Har eventuell upplevd otrygghet fått betydelse för livet utanför arbetet? Hur?
• Hur hanteras otryggheten (coping)?
Tips inför intervjun
Vare sig du är van intervjuare, utbildad intervjuare eller nybörjare kan följande vara bra att tänka på:
• Valet av intervjuperson. Att intervjua någon man känner väl har både för och nackdelar. Det är vanligen lättare att träna ett professionellt förhållningssätt gentemot en bekant än t ex gentemot sin partner, sina föräldrar eller syskon.
• Val av plats för intervjun. För både intervjuarens och intervjupersonens skull är det viktigt att välja en ostörd miljö. Intervjua t.ex. inte en småbarnsförälder när barnen leker i närheten och räknar med förälderns uppmärksamhet.
• Tänk noga igenom om du vill använda bandspelare, anteckningsblock eller bådadera.
Bandspelare förutsätter förstås intervjupersonens medgivande.
Sammanställning av resultat
Vad som kommit fram i intervjun och som är relevant för frågeställningen sammanfattas på högst tre A4-sidor, 1,5 radavstånd i Times New Roman. Högst 1/2 sida av detta utrymme ägnas åt beskrivning av intervjupersonens yrke/befattning/arbetsuppgifter. Förutom ett sammandrag av vad som kommit fram i intervjun skall texten också innehålla dina egna kommentarer och reflektioner och relevant kurslitteratur skall integreras. En referenslista på den kurslitteratur som hänvisas till i texten ska infogas längst bak i arbetet, och denna ingår inte i de angivna tre A4-sidorna, utan ligger utöver. Hänvisning till föreläsningar får även göras, men ska då anges både i texten och i
referenslistan. Enbart föreläsningar är inte tillräckligt som källhänvisning, utan relevant kurslitteratur ska också ingå.
Uppgift skall finnas om personens ålder och kön, i övrigt gäller som vanligt i dessa sammanhang sekretess: det skall inte gå att identifiera personen.
Inlämning av resultat
Den 14 mars senast kl 17.00 ska inlämning av redovisningen ske. Skicka redovisningen via mail till Christin Mellner, cmr@psychology.su.se.
ANGE DITT EGET NAMN PÅ PROJEKTARBETET, BÅDE PÅ SJÄLVA DET SKRIVNA DOKUMENTET SAMT SOM SPARAT NAMN PÅ DET INSKICKADE DOKUMENTET.
Examination och betyg
* relateras till lärandemål:
Efter att ha genomgått momentet förväntas du kunna analysera vilken betydelse begreppet anställningsotrygghet har i dagens arbetsmiljö. Mera specifikt ska du kunna grunda din analys på insamlat intervjumaterial samt intervjupersonens bakgrundsinformation och föra ett eget resonemang med koppling till litteraturen.
* sker på följande sätt:
Examinationen ska visa på hur varje kursdeltagare har uppnått lärandemålet att kunna analysera begreppet anställningsotrygghet och dess betydelse i dagens arbetsliv utifrån empiriskt material och litteratur.
Examinationen består av en skriftlig sammanfattning av de uppgifter som kom fram i din intervju. Denna sammanfattning ska som högst omfatta tre A4 sidor och vara inlämnad i tid till den projektansvarige. I sammanfattningen ska du
(1) redovisa relevanta personuppgifter om den som du har intervjuat (t ex. ålder, kön, anställningsförhållande eller andra aspekter som kan vara relevant bakgrunds- information med tanke på anställningsotrygghet)
(2) rapportera viktiga resultat från din intervju om begreppet anställningsotrygghet (3) inkludera en egen reflektion om huruvida det som kom fram finner stöd i litteraturen,
är intressant eller unikt, mm.
Den skriftliga inlämningsuppgiften betygsätts på de ovanämnda punkterna (1) – (3) på en 7 gradig skala i enlighet med nedanstående tabell.
Skriftlig inlämningsuppgift
A Personbeskrivningen ger tydlig individuell och arbetsrelaterad information om personens bakgrund, och är genomgående relevant för sammanhanget.
Intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet sammanfattas tydligt och strukturerat. En egen reflektion om relevans av anställningsotrygghet som arbetsmiljöfaktor för intervjupersonen finns och karakteriseras av en nyanserad integrering av viktig litteratur och egna resultat.
B Personbeskrivningen ger tydlig information om personens bakgrund som är genomgående relevant för sammanhanget. Intervjuresultat, dvs. intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet sammanfattas tydligt. En egen reflektion om relevans av anställningsotrygghet som arbetsmiljöfaktor för intervjupersonen finns med och karakteriseras av en integrering av litteratur och egna resultat.
C Information om personens bakgrund som är relevant framgår ur personbeskriv- ningen. Intervjuresultat, dvs. personens uppfattning av anställningsotrygghet sammanfattas. En egen reflektion om relevans av anställningsotrygghet som arbetsmiljöfaktor för intervjupersonen finns, litteratur integreras.
D Information om personens bakgrund som mestadels är relevant för sammanhanget ges. Intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet rapporteras. En egen reflektion med viss koppling till litteratur finns.
E Information om personens bakgrund ges. Intervjupersonens uppfattning av anställningsotrygghet rapporteras kortfattad. Egen reflektion med begränsad litteraturkoppling finns, ev. med mindre missförstånd.
Fx Inlämningen är ofullständig eller med missförstånd i en av delarna och behöver kompletteras för att uppnå lärandemål.
F Uppgiften eller komplettering inte inlämnat.
PSYKOLOGI II: ARBETSPSYKOLOGI, 7,5 P SCHEMA VT-11
Tid Lokal Innehåll Lärare Litteratur
Tis 18/1
13-15 U34 Introduktion och
översikt CM S kap 1
samt sid
359-360 To 20/1
10-12 U24 Det moderna
arbetslivet GA A; S sid
320-327 och 354-366 Ti 25/1
13-15 U32 Psykologiska och
tillfälliga kontrakt CB S kap 2; D Ti 1/2
13-15 U15 Kompetensutveckling KD
S kap 12 To 3/2
10-12 U34 Rekrytering KD S kap 10;
CW
Ti 8/2
13-15 U32 Anställningsbarhet EB BSM; BMS
Tis 15/2
13-15 U34
Arbete, stress och
hälsa CM S kap 5; M;
MKL; V
To 17/2
10-12 U32 Arbetskrav,
strategier och hälsa/ohälsa
CM AMA; MAA
Ti 22/2
13-15 U32 Sjukfrånvaro och
sjuknärvaro GA AG;AGM;
CBM
Ti 8/3
13-15 U32 Arbetslöshet och
anställningsotrygghet JH S kap 8; W;
Wi; N; CC;
SHN
Må 14/3 Inlämning
projektarbete
Ti 15/3
13-15 U32 Prestation och
motivation LH
To 17/3
10-12 U32 Prestationsbaserad
självkänsla och utbrändhet
VB SE
Ti 22/3 9-13 U31
Skriftlig tentamen
Förkortningar lärare
GA Gunnar Aronsson, Prof, Psykologiska institutionen CB Claudia Bernhard-Oettel, FD, Psykologiska institutionen EB Erik Berntson, FD, Psykologiska institutionen
VB Victoria Blom, FM, Psykologiska institutionen KD Kristina Danilov, FM, Psykologiska institutionen JH Johnny Hellgren, FD, Psykologiska institutionen LH Lars Häsänen, FD, Psykologiska institutionen CM Christin Mellner, FD, Psykologiska institutionen
Förkortningar litteratur A Allvin, m.fl.
AMA Astvik, Mellner & Aronsson BSM Berntson, m.fl.
BMS Berntson, m.fl.
CBM Caverley, m.fl.
AG Aronsson & Gustafsson
AGM Aronsson, Gustafsson & Mellner CC Cheng & Chan
CW Church & Waclawski
D De Cuyper, De Witte & Isaksson MAA Mellner, Astvik & Aronsson MKL Mellner, Krantz & Lundberg
M Muhonen
N Näswall
SE Schaufeli & Enzmann
S Statt
SHN Sverke, Hellgren & Näswall V van der Vliet & Hellgren
W Warr
Wi Winefield
