GENERELL KRITIK MOT ÖVERSIKTSPLANEN

(1)

(2)

(3)

GENERELL KRITIK MOT ÖVERSIKTSPLANEN

3

(4)

Från:

Skickat: den 3 december 2021 11:52

Till: Diarium KS

Ämne: Synpunkter ÖP2050

Kategorier: Fråga skickad; Jill

Hej

Jag har synpunkter och invändningar mot Framtidsplan 2050 som jag vill framföra.

Varför är just mina åsikter är relevanta? De är inte mer relevanta än ngn

annan medborgares. Men min övertygelse är att ni, i egenskap folkvald beslutsfattande instans, är lyhörda och tar intryck av era uppdragsgivare. Och jag vet att vi är många med liknande ställningstagande vad gäller ÖP2050, ni behöver göra om och göra rätt.

 Hela ÖP är baserat på felaktiga antagande om befolkningstillväxt, kräver omtag och revidering.

 Dessutom är det inget självändamål med stark befolkningstillväxt i Halmstad. Börja med en tydlig vision, vilken typ av stad/kommun ska vi vara om 30 år?

 Argumentet att bygga bort segregation är uddlöst. Finns inga goda ex på det. Det är jobb och utbildning som ger människor valmöjligheter.

 Se Tegelbruket som ett exempel på hur svårt det är att bygga fram integration. Tar gärna emot konkreta ex och siffror på hur integrationen har ökat efter det projektet.

 Jag arbetar med ledarskap, och vet en del om vilka hinder som brukar stå i vägen för ett bättre mer modigt ledarskap. Jag skulle bli så stolt om jag såg det hos er, att ni vågar tänka om, göra omtag och gå i en riktning där ni har stöd ibland väljarna. För det har ni INTE nu.

 Är ni modiga och prestigelösa nog att göra det? Såklart att ni inte tycker att ni är

prestigedrivna eller sätter egna behov framför invånarnas bästa…. MEN jag ber er då svara på 3 frågor;

o Hur bedöms vad som är bäst för Halmstad? Var vi ska vara om 30 år? (kairo futures input..?)

o Vilka fördelar, både kort och lång sikt, får jag som kommuninvånare om ÖP2050 genomförs?

o

(5)

Från:

Skickat:

den 5 december 2021 11:24

Till:

Diarium KS

Ämne:

Framtidsplan 2050

Kategorier:

Jill

Hej

Planen har stora brister, framförallt så tar den inte hänsyn till invånarnas vilja.

Att begära att man som invånare ska veta och hålla koll på olika planer, som i detta fall även är på mer än 240 sidor, är orimligt att begära. Kommun får på ett mer aktivt sätt fånga in invånarnas åsikter. Att göra enkla opionundersökningar borde ligga i kommunens intresse, så vi kan undvika att hamna i en situation som tex. hotellbygget.

Inga, som jag har pratat med, är för en förtätning av redan detaljplanerade områden. Ni måste lyssna på de som redan bor i de aktuella områdena. En detaljplan är ett viktigt underlag när man ska göra sitt livs största investering i form av ett boende, detaljplanen blir ett löfte om hur

området kommer att vara. Det måste finnas en majoritet bland de som bor inom ett detaljplanerat område om och hur planen ska ändras.

I informationstidningen från kommunen sa en konsult att ingen vill ha förtätning där just de bor.

Ett sådant uttalande är ingen ursäkt för att ändå förtäta. Det är ju ett utmärkt exempel på att kommunen vet invånarnas önskemål och det måste vara förutsättningen i framtidsplanerna. Som sagt så vill ingen få ett höghus framför sin tomt, det är inte ok att köra över boenden på det sättet.

En förtätning av områden innebär även en alldelse för stor risk för ökad psykisk ohälsa och ökad brottslighet. Det blir även problem med framkomligheten. Att vissa politiker inte prioterar användningen av bilar och orellevant. Det är kommunens invånares vilja och rättighet att använda bil som transportmedel, många är även beroende av bil i sitt arbete. De som har i uppdrag att hantera kommuns infrastruktur får anpassa sig efter detta.

Det är långtifrån alla som ser det som positivt att staden expanderar och befolkningen ökar. Det kan vara oundvikligt att vi blir fler, men en expansion måste ske på villkor satta av de som berörs i närområdet.

Att utveckla nya bostadsområden är den enda lösningen om antalet invånare ska ökas. Det finns i planen vissa sådana områden och de ser ju bra ut. Men det måste också säkerställas att det lämnas områden med orörd natur. Att överhuvudtaget fundera på att expander i eketångaskogen är

sorgligt. Det går snabbt att göra en fin stad till en ful överexpanderad ort.

Skapa inte fler tätbebodda förorter med alla de problem som vi vet följer, behåll det fina med Halmstad.

5

(6)

Från:

Ämne: Framtidsplan 2050.Anser att hela planen är otidsenlig och varken tar hänsyn till miljö eller kommuninvånarnas önskemål.

Kategorier: Jill

.Anser att hela planen är otidsenlig och varken tar hänsyn till miljö eller kommuninvånarnas önskemål.

Skickades från E-post för Windows

(7)

Från:

Ämne: Skrivelse till kommunstyrelsen

Skrivelse till kommunstyrelsen Prioritera rätt - välj välfärden Riksdagen har nyligen beslutat om budgeten för 2022. Med detta kommer det för 2022 tillföras stora resurser till landets kommuner. För kommunstyrelsen handlar det nu om att prioritera rätt och se till att pengarna gör nytta.

De senaste åren har det också skjutits till avsevärda summor pengar till kommunerna. Men på alltför många håll används pengarna fel. 2020 gjorde alla Sveriges regioner och kommuner sammanlagt 50 miljarder i överskott. Detta i ett läge när personalen i välfärden har väldigt tuffa arbetsförhållanden.

Tiden räcker inte till. Ofta ligger hårda besparingskrav på nämnderna. Resultatet: färre välfärdsarbetare ska göra mer jobb på mindre tid. Den utvecklingen är ohållbar. Så är det också i vår kommun. Det kräver bot och bättring från kommunens politiker. I och med den nu beslutade budgeten för 2022 finns nu en unik möjlighet för kommunstyrelsen att göra rätt. Prioritera välfärden genom att göra villkoren bättre för personalen. Här kommer en åtgärdsplan för kommunstyrelsen att ta ställning till:

- Anställda i välfärden ska ha rätt till ergonomiska och väderanpassade arbetsskor och

arbetskläder – är det redan beslutat ska det också fungera i praktiken. - Hållbar schemaläggning för alla välfärdsarbetare. Det måste gå att kombinera arbetsliv med familjeliv och fritid. - Rätt

bemanning så att det blir en jämnar arbetsbelastning med hållbara scheman som ger utrymme för återhämtning och där fler får trygga anställningar. - Stryka alla befintliga och/eller planerade besparingskrav/effektiviseringskrav på de nämnder som ansvarar för välfärden. Småaktighet som att ta bort gratis kaffe för personalen, slopa fruktkorgen, dra in gratis parkeringsplatser för personalen och så vidare måste helt enkelt upphöra. Prioritera rätt och genomföra detta. Det går inte att gömma sig bakom argument att pengar inte finns. Efter riksdagens beslut vet vi nämligen att det finns pengar.

Det är nu upp till er i kommunstyrelsen att prioritera. Valdagen 2022 blir en utvärdering på hur väl ni har lyckats.

Skickat från min iPhone

7

(8)

Från:

Ämne: Framtidsplan 2050

Det har skrivit så mycket klokt som motsätter sig denna galna plan, jag håller med!

Exploatera och bygga i den omfattningen är ju sjukt ur så många perspektiv…miljö, djurliv, områdets karaktär osv.

Våga tänka om!

Mvh

Skickat från min iPhone

(9)

BEFOLKNINGSTILLVÄXT

9

(10)

Från:

Skickat:

den 28 november 2021 16:39

Till:

Diarium KS

Ämne:

Halmstad Framtidsplan 2050 - yttrande

Kategorier:

Jill

Halmstads Kommun Kommunstyrelsen Box 153

301 05 Halmstad

Halmstad Framtidsplan 2050 - yttrande

2021-11-28

Måste en kommun växa för att kunna vara en attraktiv, ekonomiskt bärbar och klimatmässigt hållbar kommun?

Framtidsplanen 2050 känns som en produkt, som kan jämföras med den situation jag utsetts för, när en skicklig försäljare vill boka ett möte eller sälja en vara till mig:

”Ska vi bestämma tisdag eller torsdag?” Hen fokuserar inte på om jag överhuvudtaget vill ha ett möte eller köpa en vara, utan går direkt på nästa steg. Denna antingen-eller frågeställning är precis det som

politikerna i Halmstad använder sig av. Frågan som ställs; ”Ska vi bygga x antal bostäder på område 1, 2, 3 eller 4…?” ger inget utrymme för den viktigaste, dvs övergripande diskussionen; Vill dagens Halmstadbor att kommunen ska växa och drastiskt ändra sin karaktär?

I en värld där klimatmötena avlöser varandra står vi inför fakta dvs att Klotet inte klarar av den

överkonsumtion som pågår. Rapporterna som presenterades i samband med Glasgow-mötet är tydliga - vi

(11)

Arbetet med översiktsplanen startade för länge sedan, i en annan tidsanda, efter direktiv från politikerna.

Kommunens tjänstemän har lagt ner mycket tid och inhyrda konsulter har debiterat dyra konsulttimmar. Det krävs ett enormt politiskt mod att våga säga: ”Det här blir inte bra!”

Framtidsplanen 2050 tar inte upp huvudfrågan. Hur många invånare vill Halmstadborna att Halmstad ska ha? Vilken miljö vill man leva och verka i? Som politiker har man ett ansvar att lyssna till sina medborgare samtidigt som man värnar om det viktigaste vi har – våra natur- och miljövärden. De är oersättliga! Det är de som är Halmstads signum.

Gamla sanningar, som sa att välstånd och tillväxt alltid hänger ihop, är förlegade.

Det är hög tid att fundera över vad som är viktigast för kommande generationer?

Den modige politikern vågar säga stopp, dra tillbaka Framtidsplanen och börja om processen, med nya kunskaper och hänsynstaganden.

203 70 Halmstad

11

(12)

Från:

Skickat:

den 29 november 2021 15:01

Till:

Diarium KS

Ämne:

Framtidsplan 2050

Kategorier:

Jill

Hej

Jag vill gärna lämna mina synpunkter på Framtidsplan 2050.

Det verkar vara ett riktigt tjänstemannaförslag framtaget av någon som antingen inte sett fakta eller som jobbar mer med ideologiska mål än invånarnas bästa.

Bland de negativa faktorerna vill jag nämna ett förmodat trafikkaos och skövlade naturvärden som aldrig går att återställa. Några positiva faktorer ser jag inte - ett kraftigt ökat antal invånare lär liksom de senaste åren knappast vara självförsörjande och efterfrågar därför sannolikt inga dyra bostäder. Bygg därför hellre billigt och på mark närmare staden där trafiksituationen och kollektivtrafiken kan fungera bättre.

Slutligen - det är förvånande att man tar till så grova överord mot som sågat ned några tallar och sedan kommer med förslag om att skövla enormt stora områden.

Vänligen förpassa Framtidsplan 2050 till runda arkivet där den hör hemma.

Mvh

(13)

Från:

Kopia: perolovsylvan@gmail.com; Haverdals Samhällsförening

Ämne: Framtidsplanen 2050

Hej!

Jag har förstått att planen bygger på en markant ökning av invånarantalet i Halmstads kommun. Det kan ju vara lockande för kommunen att expandera som antyds i planen men min fråga är vad bygger detta antagande på?

Ett vanligt sätt är ju att se i backspegeln och dra slutsatser av det men vi är många som vill ha ett

betydligt mer underbyggt underlag än så, så vår fråga är vilka underlag ni har för denna expansion? I den vill vi även se den expansion av arbetstillfällen ni räknar med.

Konsultrapporter i all ära men vi vill se något som kommunen står bakom och som man gjort någon slags känslighetsanalys på. Dvs vilka olika alternativ har man planerat för? Vi vill veta vilket max- respektive min-alternativ kommunen har i sin plan för innevånar- och arbetstillfälle-expansionen. Och underlag för vilken kategori (personer med jobb i Halmstad eller tex pensionärer) som önskar bo i tex Haverdal? Var kan vi läsa detta?

Undrar

Skickat från min iPad

13

(14)

Från:

Skickat:

den 5 december 2021 08:49

Till:

Diarium KS

Ämne:

Framtidsplan 2050

Kategorier:

Jill

Hej!

Vi vill lämna våra synpunkter angående Halmstad Framtidsplan 2050 att växa.

Varför växa?

Vi har bott i många länder och överallt där städerna har vuxit har en mängd problem uppstått med trafik,miljö och infrastruktur. Jag tror inte att Halmstad är undantaget även om det är i en

mindre skala.Vi har bland annat bott i Moskva,Shanghai, och Warszawa och där kan man idag knappt förflytta sig utan köer och mycket dålig luft.

Att växa måste ju inte vara ett självändamål och varför inte bli bäst i Sverige utifrån nuvarande storlek och lösa alla de problem som finns redan idag med infrastruktur,miljö och segregation.

Med ovanstående korta inlägg tycker jag det känns fel att Halmstad skall växa som det har beskrivits i Framtidsplan 2050.

Med vänlig hälsning

30270 Halmstad.

(15)

GRÖNOMRADEN

15

(16)

Från:

Skickat:

den 30 oktober 2021 11:49

Till:

Diarium KS

Ämne:

Översiktsplan/Framtidsplan Halmstad

Kategorier:

Eva

Ang grönområden är det önskvärt med inhägnade rastgårdar för hundar. Är detta något man tänkt

på vid förtätning av bostadsområden?

(17)

Synpunkter angående framtidsplan 2050.

Restaurering av befintliga vindskydd, grillplatser och stugor.

Utöka antal vindskydd, grillplatser och stugor.

Möjliggöra för funktionshindrade att ta sig ut i naturen, funktionsanpassa vindskydd mm.

Bevara och utöka förråd till Friluftfrämjades utrustning.

Bättre kollektivtrafik och anpassad att ta sig närmare naturen.

Samverkan mellan olika aktörer som Friluftsfrämjandet, Scouter, STF, Länsstyrelsen, Destination Halmstad m.fl.

Friluftsfrämjandet Simlångsdalens Ordförande:

31397 Simlångsdalen Friluftsfrämjandet Halmstad Friluftsfrämjandet HK Vandraren Friluftsfrämjandet Nissadalen

Friluftsfrämjandet Getinge-Treklövern

17

(18)

JORDBRUKSMARK

(19)

Från:

Skickat:

den 10 oktober 2021 10:41

Till:

Diarium KS

Ämne:

Öp 2050

Kategorier:

Eva

Vi måste värba om får åker mark. Och vi behöver inte växa med 50% på knappt 30år. Sen

trönninge skall inte byggas ut söderut på högklassig åkermark. Bygg väster ut istället då,för det är inte mindre översvämning risk än inne vid nissan. Och inga hus över 2våningsplan för vi skall bevara landskaps bilden, anoassahusen efter hur resten av bebyggelsen är. Inga fula betong klumpar utan i stil med dom.äldsta husen i byn 1800-1900 talet. Mvh

19

(20)

Från:

Skickat:

den 17 november 2021 16:58

Till:

Diarium KS

Ämne:

Framtiden 2050

Kategorier:

Eva

Planeringsinriktningarna slås fast att brukande av jordbruksmark är ett väsentligt samhällsintresse och att jordbruksmark inte får tas i anspråk om andra alternativ finns. Den liggande planen tar dock inte hänsyn till detta.

När jordbruksmark tas i anspråk för byggnation är det en irreversibel förändring av marken. I Sverige har vi redan nu för låg självförsörjningsgrad och kan inte ta stora områden av den bördigaste

marken, bördighetsklass 6-8, i anspråk för byggnation.

Inriktningen måste vara att minimera jordbruksmarken som pekas ut och om alternativ inte finns så bör mark av lägre bördighet och ytor, som är orationella i produktionshänseende, användas.

Som invånare i kommunen vill jag att de föreslagna exploateringarna på jordbruksmark minskas ner väsentligt och i möjligaste mån ersätts av andra område

Rör inte marken för då behåller vi inte det fina som finns, finns andra ställen som lämpar sig bättre för bebyggelse i kommunen

Mvh Frösakull

(21)

(22)

Synpunkter på granskningshandling för Framtidsplan 2050, Halmstad kommun

LRFs kommungrupp vill härmed lämna synpunkter på granskningshandlingen för Halmstad kommuns framtidsplan 2050.

Jordbruksmarken

I samrådet framförde LRF tillsammans med många andra stark kritik till hur kommunen avser att exploatera jordbruksmarken. Enligt samrådsredogörelsen anges att arealen minskats med 50 hektar i granskningsförslaget jämfört med samrådsförslaget. Enligt konsekvensbedömningen framgår dock att den endast minskats med 20 hektar. Sammantaget kvarstår faktum att en stor del av

jordbruksmarken, 3 % eller 700 plus 180 hektar kommer att exploateras. Här har man inte tagit kritiken på allvar. Man har inte utrett tillräcklig kring förtätning eller byggande av bostäder och verksamhetsområden på andra orter eller platser.

Det är fortfarande så att 150 000 invånare kommer behöva mat. I Halmstad kommun finns

förutsättningar att även vid ett förändrat klimat kunna producera mat på ett hållbart sätt. Den areal som idag brukas kommer att behöva försörja fler människor. Därför måste vi återigen vädja till att man omprövar och analyserar konsekvenserna av att bygga bort så mycket av framtidens

livsmedelsförsörjning.

1.5 Bebyggelse på landsbygden

Punkt 3 bör förtydligas med att det även gäller bostäder.

5.4 Gröna områden för rekreation och friluftsliv

Vi vidhåller att allemansrätten gör det möjligt för alla att vistas fritt i skog och mark. Vi ser därför inga skäl till att på detta sätt ospecifikt peka ut så stora friluftsområden.

Tas inte områdena bort så anser vi att ordet ”bör” ska ersättas med skall i följande skrivning:

”Utpekade friluftsområden bör inte utgöra något hinder för landsbygdsutveckling”

5.6 Stora opåverkade område

I planen har man pekat ut två stora områden som ”opåverkade”. Det är stora arealer som ägs och brukas av privata markägare. Man anger att ”områdena skyddas så långt som möjligt mot åtgärder som kan påverka områdets karaktär”. I samrådsredogörelsen anges att ”ett av motiven till att peka ut stora opåverkade områden är att tillgodose de areella näringarnas behov. Inom dessa områden kan anläggningar kopplade till jord- och skogsbruket accepteras och exploateringsföretag som

(23)

beskrivning av de utpekade områdena. Viss hänvisning finns till länsstyrelsens naturvårdsprogram från 1992. 30 år är en lång tid, sedan 1992 har länet drabbats av flera stormar och de utpekade områdena ser högst troligt helt annorlunda ut idag. Ska så stora områden pekas ut som ekologiskt känsliga så måste underlaget vara uppdaterat.

När det kommer till beskrivningen av vilka områden som bedöms vara ekologiskt känsliga på s. 38 anser LRF att denna är allt för otydlig och riskerar skapa utrymme för enskilda tolkningar och därmed stor osäkerhet vid prövning av t ex bygglov.

Skydd av ekologiskt känsliga områden och naturvärden finns redan reglerat i miljöbalken och skogsvårdslagen punkt 1 under 5.7 kan därför strykas.

8.1 Hållbar dricksvattenförsörjning

Vi upprepar här våra synpunkter som framfördes i samrådet. Vi anser inte att svaret i

samrådsredogörelsen överensstämmer med vad som nu står angivet under 8.1. Enligt svaret i samrådsredogörelsen menar man att det som står under 8.1 endast är en vägledning. För att komma till den tolkningen behöver texten definitivt arbetas om.

Att skydda dricksvatten är en viktig process och det är viktigt att föreskrifter blir relevanta och tydliga då vi sannolikt kommer att leva med dessa i 20-30 år innan en revidering sker. För att få acceptans för ett nytt regelverk är det viktigt att nya regler vilar på fakta och kunskap om källor och de risker som kan uppstå. Ett bra sätt att säkra upp ett bra vattenskydd är att tillit skapas mellan kommunen och verksamhetsutövare. Det är då viktigt att tidig dialog med markägare sker när nya vattenskyddsområden inrättas.

När det gäller skrivningarna under punkten 8.1 så tillskriver sig Halmstads kommun

maktbefogenheter och inskränker markägarnas äganderätt på ett sätt som inte är förenligt med gällande rätt.

Bestämmelsen i 7 kap. 25 § MB är ett uttryck för den s.k. proportionalitetsprincipen och är tänkt att ge ledning för den avvägning som ska göras mellan det allmänna intresset att åstadkomma

områdesskydd och det enskilda intresset att använda en fastighet på ett sätt som kan motverka skyddssyftet. En bakgrund till bestämmelsen är regeln om egendomsskydd i 2 kap. 15§

1 stycket, regeringsformen (1974:152), där det bland annat sägs att varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Denna regel gäller generellt vid tillämpning av miljöbalken och tillåter inskränkningar i markägarens rådighet över sin fastighet om de är motiverade av ett angeläget miljöintresse.

Strävan med lagstiftningen är att hitta en rimlig fördelning av kostnader och uppoffringar mellan det allmänna och fastighetsägaren för att ta tillvara de intressen som reglerna om områdesskydd grundar sig på.

En inskränkning från det allmännas sida av enskilds rätt förutsätter alltså att det föreligger en rimlig balans mellan vad det allmänna vinner och den enskilde förlorar på grund av inskränkningen.

I detta förslag kringgår kommunen egendomsskyddet och proportionalitetsprincipen genom att inrätta förbud mot nybyggnation i primär skyddszon inom vattenskyddsområdena. Detta förfarande innebär att kommunen begränsar möjligheterna för de fastighetsägare som finns inom vattenskyddsområdet och, av texten att döma, även hela tillrinningsområdet till vattentäkten.

Man fråntar också den lagstadgade rätten för fastighetsägare att begära ersättning för den inskränkning av fastigheterna som är innebörden av denna skrivning.

23

(24)

Om inte riskanalysen för inrättande av respektive vattenskyddsområde har resulterat i

skyddsföreskrifter med förbud mot nybyggnation så kan inte kommunen i en översiktsplan kringgå detta genom att skriva att nybyggnation är förbjudet.

Med tanke på de stora områden som är markerade med vattenskyddsområde och

tillrinningsområden, nästan halva kommunens yta, så kommer det blir svårt att utveckla de lantbruks, och landsbygdsföretag som finns i Halmstads kommun. Detta är inte förenligt med den beslutade livsmedelsstrategin.

LRF anser att skrivningen om förbud mot nybyggnation ska utgå, det gäller även eventuella restriktioner i tillrinningsområdena som ligger utanför de beslutade vattenskyddsområdena.

Kommunen kan inte hitta på egna skyddsområden, i så fall måste kommunen ompröva befintliga vattenskyddsområden och då motivera varför det är miljömässigt motiverat att inlemma hela avrinningsområdet vilket då också ska vägas mot egendomsskyddet.

8.3 VA utanför verksamhetsområde

LRF anser som påpekats under samrådet att enskilda avloppsanläggningar ska prövas enskilt och anpassas efter förutsättningarna. Vi anser inte att kommunen genom en generell skrivning ska begränsa möjligheterna att få tillstånd. Skrivningen bör därför utgå.

LRF:s kommungrupp i Halmstad

(25)

Från:

Ämne: Synpunkter Framtidsplan 2050

Till Kommunstyrelsen Halmstad, Synpunkter på Framtidsplan 2050.

Planeringsinriktningarna slås fast att brukande av jordbruksmark är ett väsentligt samhällsintresse och att jordbruksmark inte får tas i anspråk om andra alternativ finns.

Den liggande planen tar dock inte hänsyn till detta.

När jordbruksmark tas i anspråk för byggnation är det en irreversibel förändring av marken. I Sverige har vi redan nu för låg självförsörjningsgrad och kan inte ta stora områden av den bördigaste marken, bördighetsklass 6-8, i anspråk för byggnation.

Inriktningen måste vara att minimera jordbruksmarken som pekas ut och om alternativ inte finns så bör mark av lägre bördighet och ytor, som är orationella i

produktionshänseende, användas.

Som invånare i kommunen vill jag att de föreslagna exploateringarna på jordbruksmark minskas ner väsentligt och i möjligaste mån ersätts av andra område.

Även den planerade deponin för avfall, på jordbruksmark i Kistinge-Krontorp, bör återtas. Enligt uppgift har HEM återlämnat miljötillstånd och arrendeavtal till Halmstad kommun. Då detta markanspråk, som tidigare avsågs vara en absolut nödvändighet för samhället, inte finns längre, så bör marken återgå som jordbruksmark. Detta gynnar alla invånarna i samhället som matproduktion i framtiden.

Som stöd för synpunkterna hänvisar jag till 3 kap 4§ i miljöbalken. Jordbruks- och skogsmark är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Med vänlig hälsning

25

(26)

30597 Eldsberga

(27)

Halmstad 2021-12-05

Yttrande angående Framtidsplan 2050 Halmstad

Planen ska vara en möjliggörare för utveckling inom kommunen och inte en hämsko för människors liv och drömmar. Det är viktigt att så stor del som möjligt av befolkningen inom kommunen känner sig lyssnade på och känner att planen inte hotar varken deras vardag eller verksamhet. Om viljan finns går detta att uppnå.

Planen visar kommunens tänkta inriktning på framtida utveckling. Om planen pekar ut stora områden där stor risk finns för massiva överklaganden och fällanden i detaljplaneskedet får kommunen stora problem.

Planen kan till stora delar visa sig vara ett luftslott om inte detta tas i beaktande.

I Planeringsinriktningarna slås fast att brukande av jordbruksmark är ett väsentligt samhällsintresse och att jordbruksmark inte får tas i anspråk om andra alternativ finns. Den liggande planen tar ändå inte hänsyn till detta. Många alternativ på mark inom kommunen som inte tar jordbruksmark i anspråk finns men pekas ändå inte ut.

När jordbruksmark tas i anspråk för byggnation är det en irreversibel förändring av marken. Mark som i tusentals år brukats förloras och den inhemska livsmedelsproduktionen sjunker.

I Sverige har vi redan nu en alldeles för låg självförsörjningsgrad, ca 50%, och då kan vi inte ta stora områden av den bördigaste marken, bördighetsklass 6-8, i anspråk för byggnation.

Inriktningen måste vara att minimera jordbruksmarken som pekas ut och om alternativ inte finns så bör i första hand mark av lägre bördighet och ytor som är orationella i produktionshänseende pekas ut.

Vi anser:

att område H1 (Frösakull) inte skall bebyggas. Där finns en fin naturlig betesmark med rik flora som är ovanlig i kommunen och speciellt ovanlig stadsnära men framförallt är större delen av den utpekade arealen mycket bördig åkermark som inte bör bebyggas.

att område H6 stryks eller begränsas till enbart södra delen, närmast Bäckagårdsvägen. Det handlar om mycket bördig åkermark, en av de bästa i Halland, där även vatten kommer att innebära ett ”dåligt

utnyttjande” av den anspråkstagna arealen. Vatten, som är en fördel vid odling, innebär problem vid byggnation.

att område H10 begränsas till att omfatta endast Fyllinge 20:393, området närmast befintliga Fyllinge. Det utpekade området är mycket bördig åkermark som inte bör bebyggas.

att område H22 inte skall bebyggas. Det utpekade området är bördig åkermark som inte bör bebyggas. Det föreslagna ”Electric village” är intressant men behöver inte förläggas på åkermark och inte specifikt vid Hallarna som exploatörerna påstår. Därtill kommer påverkan på Fylleån som bör begränsas.

att område V10, V11 och V21 stryks helt. Det handlar om mycket brukningsvärd åkermark. Därtill en vattenproblematik med höga grundvattennivåer som gör området svårt att exploatera och innebär därigenom även ett dåligt markutnyttjande.

Genom det utökade området i Fastarp finns ersättningsmark.

att GE7 stryks helt. Det handlar om mycket brukningsvärd åkermark som är utpekad enbart för att motivera ett stationsläge. Alternativt och bättre stationsläge kan pekas ut på andra sidan E6 och då dessutom närmare befintlig bebyggelse och verksamheter vilket gynnar pendlingstrafik.

att GE8 ändras från bostadsområde till verksamhetsområde. Området är visserligen jordbruksmark men av betydligt mindre bördighet och kan därför tas i anspråk. Läget mellan motorväg och järnväg lämpar sig dock dåligt för bostadsbebyggelse utan bör istället utnyttjas för verksamheter

att T3 och T4 stryks. Åkermarken söder om Trönninge hör till Hallands mest bördiga marker och bör inte exploateras för byggande. Det höga vattenståndet i marken innebär dessutom att marken inte kan utnyttjas

27

(28)

effektivt. Vatten är redan idag ett stort problem i Trönninge och kräver lösningar för hela området.

Att peka ut bostadsmark på mycket bördig åkermark i Trönninge för att försöka motivera Trafikverket att bygga en järnvägsstation där är långsökt och inte motiv som kan anses ”viktig samhällsnytta”.

För att bebygga åkermark krävs det att andra alternativ saknas, det är inte fallet i Halmstad kommun! Det finns många olika möjligheter att peka ut bebyggelse och verksamhetsmark på icke jordbruksmark inom kommunen och med läge längs stråk etc. som inte motsäger planer på att öka kollektivtrafik och effektivt VA-utnyttjande.

Enligt Miljöbalken 3kap 4§ ”får brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk för bebyggelse eller

anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och att detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”.

Vi föreslår till exempel:

att område H13 utökas med ytan omedelbart öster om H13. Sofieberg/Kärleken är ett eftertraktat område med stadsnära läge. Marken har så låg bördighet att det inte brukas sedan många år och även om det ligger inom sekundärt vattenskyddsområde bör bostadsbebyggelse inte vara något hinder om viljan finns.

att område HO1 läggs tillbaka i slutliga planen. Holm är ett efterfrågat område där många vill bosätta sig.

Det befintliga fornminnena kan hanteras på samma sätt som i andra utpekade områden och synliga fornminnen kan inkluderas i grönområde.

att område öster om E1 pekas ut för bostadsändamål. Eldsberga är eftertraktat och en ökad bebyggelse stärker orten. Området kommer att ligga mellan E1 och äldre bebyggelse. Det är lämpligt för bostäder eftersom bördigheten på marken är låg.

att område vid gamla golfbanan i Marbäck läggs till. Här kan ett större bostadsområde anläggas med närhet till befintliga kommunikationer och VA-nät. Platsen ligger i utvecklingsstråket längs väg 25 och byggnation kan ske utan påverkan på Fylleån. Byggnation här mer lämplig än H22.

att Plönninge pekas ut för bostäder. Nu finns både verksamheter och bostäder på området. Det finns både infrastruktur med VA-anslutningar, vägar, parkering och park- och naturområden som underlättar för en större utveckling med småindustri och tjänsteföretag och bostäder. Plönninge kan bli ett gott exempel på ett lokalsamhälle som samordnar arbete och boende.

Härutöver går det att finna många lämpliga platser för både verksamheter och bostäder som inte äventyrar livsmedelsproduktionen och risken att Framtidsplan 2050 blir ett luftslott som genom otaliga överklaganden och stoppade detaljplaner kommer att ställa till stora problem för kommunen.

Vi har även ett ansvar gentemot övriga världen att värna och vårda mark som är möjlig för

livsmedelsproduktion. De svenska jordarna är ur ett internationellt perspektiv mycket bördiga och viktiga att bevara. Ett faktum som nu även framhålls på EU-nivå. Att som i det liggande förslaget peka ut 860 hektar jordbruksmark varav en stor del på mycket bördig åker är helt förkastligt!

(29)

KLIMAT OCH HÅLLBARHET

29

(30)

Från:

Skickat:

den 27 oktober 2021 10:43

Till:

Diarium KS

Ämne:

Ytterligare ett inlägg mot ny översiktsplan 2050

Kategorier:

Eva

Hej,

Nu har jag läst hela översiktsplanen, och har ytterligare frågor.

Jag undrar om det finns behov av att faktiskt planera för en så stor invånarökning som till 150.000 personer? Nyligen sänkte Statistiska centralbyrån, SCB, prognosen över befolkningsutvecklingen rejält, ska inte planen revideras för detta?

Jag tycker heller inte att planen tar in de drastiskt stora förändringar som sannolikt kommer att ske inom handels- arbets- och transportmönster. Vi kommer att handla helt annorlunda om 30 år, sannolikt web-baserat, med en reduktion i behovet fysiska handelsplatser. Vi kommer att arbeta betydligt mer mobilt, med den reduktion i behov för kontorsplatser som detta för med sig.

Detta får också konsekvenser både för hur saker och människor transporteras i framtiden. Gång, cykel och kollektivtrafik nämns i planen, men inte de framtida transportmetoderna som förarlösa fordon och lufttransporter. Drönarteknologi och förarlösa fordon finns redan i test idag, men nämns inte med ett ord i rapporten. Vad är orsaken till detta?

Det finns också en målsättning om att Sverige ska vara utsläppsneutralt 2050. Att våra bensin och dieselbilar ersätts av el-bilar betyder ju att bensinstationer måste ersättas med infrastruktur för laddning. Och dagens parkeringsplatser måste ersättas med landningsplatser för luft-burna fordon.

(31)

(32)

Från:

Skickat:

den 2 december 2021 09:15

Till:

Diarium KS

Kopia:

Ämne:

Framtidsplan 2050

Kategorier:

Jill

Till

Kommunstyrelsen Halmstads kommun

Vårt yttrande (diariefört i ärende dnr KS 2018/00745) över Översiktsplanens samrådsversion har inte gjort avtryck i granskningsplanen. Under de 11 månader som gått sedan

yttrandet inlämnades har läget ytterligare förvärrats och behovet av en färdplan för kommunens förestående klimatomställning ytterligare skärpts. När vi nu åter bereds möjlighet att yttra oss, ber vi er ta del av våra fortfarande högaktuella synpunkter på samrådsversionen, i högsta grad giltiga för granskningsplanen.

Ur Klimataktions Halmstad yttrande januari 2021

"Vi konstaterar att klimatfrågan i översiktsplanen huvudsakligen handlar om klimatanpassning, en utan tvekan grannlaga uppgift för kommunen, men långt ifrån tillräcklig för att göra samhället motståndskraftigt. För detta krävs, samtidigt med ett intensivt anpassningsarbete, kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser till netto noll 2045. Vilket också sägs, i spridda sammanhang i översiktsplanen, tydligare i energi och klimatplanen. Men trots en välgjord bakgrundsanalys i energi och klimatplanen utgår ingen av planerna från det rådande klimatnödläget, ingen beskriver i klartext hur kommunen på kort tid ska bli fossilfri, inte heller sannolika, vetenskapligt välgrundade konsekvenser av ett misslyckande. Etappmål och planer för uppföljning saknas. Prioriteringar, tempo, vinster, förluster, påfrestningar framgår inte.

Planeringen bygger på prognoser om fortsättning på det som hittills gällt och inte på backcasting, där man, efter att ha definierat en önskvärd framtid, arbetar sig bakåt för att identifiera policy och program i nutiden, som kommer att ansluta till den specifika framtiden.

Alla beslut, fattade på basis av tradition och nuläge, måste omprövas och granskas i ljuset av

aktuell klimatvetenskap. Samarbete krävs mellan samhällets alla sektorer och målkonflikter

måste lösas."

(33)

Från:

Ämne: Framtidsplan 2050

Kategorier: Vibeke

Jag väljer att här begränsa mig till att kommentera frågor som rör klimatanpassning och summerar mina synpunkter kortfattat i några enkla punkter:

1. Planförslaget tar inte i tillräcklig grad hänsyn till de klimatförändringar som dessvärre måste förväntas.

2. När behovet av såväl social som ekologisk och ekonomisk hållbarhet ska beaktas är tidsfaktorn oerhört central. Ekonomiskt handlar det om att det vi bygger ska kunna utnyttjas under lång tid, ekologiskt om att vi inte ska störa ekosystemen, men en av de viktiga faktorerna i social

hållbarhet är att de livsmiljöer som skapas ska kunna bestå under lång tid, att människor ska kunna rota sig i sin livsmiljö. Planförslaget tar sikte på år 2050, medan

klimatanpassningsåtgärderna tar hänsyn till de förhållanden som förväntas kring år 2100. Detta 50-årsperspektiv är alldeles för kort. Rimligare är att den grundläggande infrastruktur som anläggs och de byggnader som uppförs ska kunna brukas i ett hundraårsperspektiv. Här kan vi jämföra med åldern idag på byggnader och infrastruktur i kommunens olika delar. I planen behöver tilläggas en marginal till de siffror som tillhandahålls avs 2100 års förväntade

förhållanden. Detta gäller både för översvämningssituationer och för de med havsnivån stigande grundvattennivåerna.

3. Det finns idag ingen klarlagd plan i kommunen för hur stigande vattennivåer och ökande vattenflöden ska hanteras. Den plan som antagits handlar mest om utredningar som nu borde varit klara och legat till grund för den översiktsplan som nu är på väg att antas. En klarlagd plan för klimatförändringarnas hantering måste påskyndas och inväntas.

4. I det föreliggande förslaget avses ett flertal översvämningsområden användas för nybebyggelse.

Detta är en olämplig väg att gå och knappast förenligt med gällande lagstiftning, exempelvis Plan- och Bygglagen. Dessa områden borde markeras som utredningsområden eller liknande och byggnation förhindras innan klimatanpassningsåtgärderna är klarlagda.

5. E6 söderut är en mycket viktig transportled för Halmstad och den måste fungera. Dagens sträckning går delvis genom ett starkt skyddsvärt område och vägen ligger så lågt att riskerar att översvämmas även vid dagens aktuella vattennivåer. Skrivningarna i planförslaget är alldeles för vaga i vad avser det sk kommunikationsreservatet och nuvarande E6.

Hälsningar

302 67 Halmstad

33

(34)

SEGREGATION

(35)

Från:

Skickat:

den 12 oktober 2021 19:41

Till:

Diarium KS

Ämne:

Halmstad växer

Kategorier:

Vibeke

Hejsan

Det är så fint att ni försöker engagera invånarna i kommunens tillväxt. Eloge till er!

Ni säger att ni vill minska segregationen. Då är det viktigt att ni inte gör som ni gjort med Ranagård. För den vanliga människan blir det en dyr historia att bygga i Ranagård. 2.2 milj plus uppfyllnad av tomten. Ca pris på 2.5 milj totalt för bara tomten. Området marknadsförs även som lite ”finare” än vissa andra områden i kommunen. På detta sätt får ni en ökad efterfrågan i just detta område. Segregationen ökar ju såklart då till området.

Jag tycker Halmstad ska stå för en stad som är precis lika fin i alla områden.

Tack för att jag fick lämna min åsikt

Mvh

35

(36)

TURISMUTVECKLING

(37)

Från:

Skickat:

den 21 oktober 2021 17:35

Till:

Diarium KS

Ämne:

Framtidsplan 2050

Bifogade filer:

Destination-Grötvik.pdf

Kategorier:

Eva

Hej.

Mitt namn är och jag representerar kallbadinitiativet Halmstad Kallbad.

Med glädje har jag granskat förslaget för FP 2050 och ser att tillgängliga platser för kallbad har tagits upp på flertalet ställen samt att kallbadhus nämns vid tre platser nämligen Tylösand, Östra stranden samt Simlångsdalen.

Anledningen till att jag skriver är att jag även läst samordningsgruppen för Grötviks kommentarer till framtidsplanen där de kommit med förslag på utveckling av området mellan grötviks hamn och Ateljé Bastaskär.

I sitt förslag till FP 2050 skriver denna samordningsgrupp:

” Destination Grötvik blir ett “året runt” besöksmål som erbjuder dig som besökare fullservice. Med en utbyggd gästhamn och ett aktivt kallbadhus så blir Grötvik den plats på västkusten dit både södra Sveriges båtfolk och övriga besökare dras till för aktiva dagar och naturnära upplevelser året runt.” (s.1)

I förslag på åtgärder skriver de även:

”… samt byggandet av en pir/kallbadhus.”(s.2) samt

”… Planarbete som möjliggör för en bad-pir och ett Kallbadhus i Grötvik.” (s.2) och avslutningsvis

”Lite längre sikt: Pirkonstruktion • Pirkonstruktion till öster för att förhindra sanddrift in i hamnen och för att skapa båtplatser för gäster. Inte hållbart för natur och vattenmiljö att behöva flytta sandmassor ut i havet (muddra) varje år för att hålla hamnen öppen. Vision på ett hållbart bygge av yttre pirarm som skulle kunna innefatta ett aktivt badområde och kallbadhus i harmoni med område och båttrafik (inspiration hämtat från Höganäs). Enkel gångväg möjlig direkt från parkeringen.”

Jag vill dela min entusiasm kring den stora handlingskraft som finns i Grötvik.

Halmstad Kallbad är grunden till det vi kan kalla för Halmstad som badstad året runt och vi tror att Grötvik, med sin sköna natur, vattenkvalité och historik blir ett fantastiskt dragplåster för åretruntbad.

En suverän plats för regionsutveckling helt enkelt där livsnjutning står i centrum och drivet att förverkliga drömmen finns.

37

(38)

Halmstad Kallbad ser därför fördelar med att Grötvik läggs till på FP 2050 för områden där Kallbadhus/pir är aktuella.

Bifogat finner ni dokumentet Destination Grötvik där ovanstående kan utläsas.

-- Med Vänliga Hälsningar

Halmstad Kallbad

(39)

(40)

Förslag på åtgärder för att nå visionen kopplat till ÖP 2050

I samordningsgruppens nulägesanalys har vi kommit fram till fyra stora delar i ÖP2050 som bör åtgärdas.

Dessa är trafiksituationen, infrastrukturen, permanenta bygglov för respektive verksamhet, samt byggandet av en pir/kallbadhus. Dessutom behövs tillfällig övernattning i området (Glamping) möjliggöras innan en ny detaljplan kan vara färdigställd. För att möjliggöra fortsättning för befintliga verksamheter, samt etablering av nya, bör ny detaljplan göras samt områdets tekniska infrastruktur utredas. Idag är El, fiber eller VA ej fullt utbyggt till alla verksamheter samt att renhållningen behöver få en tydligare ansvarsfördelning.

För att möjliggöra detta och nå vår gemensamma vision så har samordningsgruppen gemensamt kommit fram till följande prioriterade åtgärdsplan för en hållbar utveckling av Grötvik.

Kort sikt, inom ett år: Trafiksituationen.

• Helhetsgrepp på trafiksituationen med sänkt hastighet till gångfartsområde vid skylten Välkommen till Grötvik. Gångfartsområde med trafikplanering liknande Kiviks hamn som uppmuntrar till låg hastighet för de som måste köra genom området. Parkeringar placeras före Grötvik för att uppmuntra till gång/cykeltrafik. Parkeringar inne vid verksamheter som reserverats för verksamheten och

besökare med funktionsnedsättning. Lägsta nivå på åtgärder är fartbegränsande åtgärd före, och inom, Grötviksområdet.

• Belysnings längs prins Bertils stig enligt teknik och fritids förslag.

• Cykel och gångtrafikstråk över bron, bygg så man lätt kommer från gång/cykelbana över och kan nyttja den avskilda cykeldelen när man kommer utmed vägen.

• Camping förbjuden/tillåten skylt är otydlig och behöver göras om.

• Prins Bertils stig skyltas tydligare att den går ovanför stugområdet. Bör vara förbud för cykeltrafik nere mellan hamn och stugområdet.

Ett till fem år: Planarbete och Infrastruktur. Vatten, avlopp el, fiber och renhållning.

• Renhållning nere i hela området känns oerhört prioriterat. Vi vill se konkreta förslag över ett miljötänk där vi tar tillvara på naturen och havet som är vår största tillgång i området. Möjlighet att lämna avfall med regelbunden tömning, gärna täta intervall med tunnor som i innerstan. Hundavfall och tunnor för detta?

• Vatten/Avlopp. Atelje Bastaskär, Wakeboardparken och SSRS önskar anslutas till VA nätet. För Bastaskär rör det sig om avlopp medan de två andra gäller både avlopp och vatten. Bastaskär och Wakeboardparken ser en alternativ lösning för dem med kvävefälla och annan avloppslösning som kanske är mer kostnadseffektiv än att pumpa upp avlopp. SSRS har nära till bef. VA och kräver mycket mindre åtgärd för anslutning.

• Planarbete som möjliggör en utveckling för SSRS verksamhet med möjlighet för nytt modernt och verksamhetsanpassat stationshus med dusch, toalett, ombyte och lokal för utbildning. Tryggad tillgång till byggnader, båtplatser och närmiljö där även reserverad parkering för verksamheten möjliggörs i trafikföreskrifterna.

• Planarbete som möjliggör en utveckling för Halmstad wakepark verksamhet och nyttjande för byggnader och närmiljö där även reserverad parkering för verksamheten möjliggörs i

trafikföreskrifterna.

• Reparation av skador på ytterpirens konstruktion.

• Permanent nätanslutning (Både fiber och El) till de som behöver det.

(41)

Presentation av intressenternas egna kommentarer till den gemensamma utvecklingen av Grötvik.

Grötviks båt- och fiskestugförening:

Mer folk, belastning för GSS, Stugförening och SSRS. Förslag att styra trafikenmot rekreationen ut över bron. Finns en väg ner, hårt belastad och troligen ännu mer belastad med "Eketångaskogens" område. Oroad över konsekvenser av rondellen uppe på tylösandsvägen. Viktigt att det inte blir genomfartstrafik mellan Grötvik och Sandhamn.

Sjöräddningssällskapet RS Grötvik (SSRS):

Nödvändigt med vatten och avlopp. Moderniserat arrende som tryggar verksamheten och ger möjligheter för utveckling/ombyggnad av båthuset. Vision om att bygga om båthus och samla verksamheten där med

omklädningsrum, toaletter, utbildningslokal samt gemensamhetsytor som kan lånas ut till andra verksamheter.

Mer tillgängliga ytor runt verksamheten som bidrar till en gemytligare och mer funktionell hamn.

Grötviks Segelsällskap (GSS):

Arbetar mycket med muddringsfrågan som återkommer varje år och det är oerhört

betungande. Att gräva bort sand varje år bär med sig oerhörda kostnader och påverkar naturen

men är en förutsättning för att både SSRS och GSS ska komma in och ur hamnen. Inga långsiktiga planer på byggnader mer än underhåll. Ser utmaningar i trafiksituationen.

Halmstad wakepark:

Vision om att vara aktivitetsnoden i Grötvik och en mötesplats med service för besökare året runt.

För att kunna satsa och nå denna vision behövs permanent bygglov för få utöka kiosken samt ett permanent bygglov för wakeboardbanorna och för klubbstugan. Förbättringar av infrastrukturen är nödvändiga i form av permanent el/fiber samt vatten och avlopp till parken.

Ateljé Bastaskär:

Vi vill erbjuda kulturupplevelser året runt och bidra till ett aktivt konstliv i Grötvik med museum, galleri och konstkurser.

41

(42)

Skiss på samordningsgruppens vision Destination Grötvik kopplad till ÖP 2050

(43)

VATTEN

43

(44)

Laholmsbukten utgör en fantastisk naturresurs för Halmstads, Laholms och Båstads kommuner. I takt med att antalet invånare och besökare ökar får Laholmsbukten ett allt större värde för det rörliga friluftslivet och sportfisket.

Laholmsbukten behöver skyddas för att räcka till som resurs för regionens växande

befolkning. Att skydda Laholmsbukten är grundläggande för att kunna fortsätta utveckla det sportfiske som idag bedrivs i Laholmsbukten, utmed kusten och i de åar som mynnar i bukten. Det lokala sportfisket har stor betydelse för många kommuninvånare men drar också hit besökare och har potential att skapa lokala arbetstillfällen.

Det är inte bara människor som fiskar i bukten. Vi har utter vid åmynningar samt säl och tumlare. Det är en vanlig upplevelse att möta familjeflockar av tumlare ute på bukten. Man behöver inte resa till Narvik, Vancouver eller Azorerna för att åka på valsafari, det räcker med att åka någon kilometer från Grötvik för att uppleva dessa fascinerande djur.

Jag yrkar att Halmstads kommun i förslaget till översiktsplan:

 poängterar Laholmsbukten som en viktig och gemensam resurs för alla kommuner runt bukten,

 lyfter fram Laholmsbuktens betydelse för det rörliga friluftslivet, turismen och sportfisket,

 framhäver Laholmsbuktens betydelse för olika fiskarter och marina däggdjur, det vill säga att kommunen ska värna den biologiska mångfalden,

 arbetar för att värna Laholmsbukten genom att inrätta ett marint reservat.

Syftet med det marina reservatet ska vara att stärka biologisk mångfald samt att utveckla Laholmsbuktens värde för rörligt friluftsliv och sportfiske. Att skydda Laholmsbukten är dessutom ett värdefullt projekt för att stärka samverkan mellan berörda primärkommuner, regioner och Länsstyrelser.

Fiskeförvaltningen i Laholmsbuktens ska inriktas mot biologisk mångfald, ett sunt sportfiske och en god förvaltning av vår gemensamma resurs.

Söndrum 2021-12-05

Hälftenägare av och boende på fastigheten Eketånga 5:229

(45)

VINDKRAFT

45

(46)

Vasa Vinds synpunkter på Halmstad kommuns förslag till ny översiktsplan - Framtidsplan 2050, granskningshandling

Vasa Vind yttrade sig under samrådsfasen gällande de utredningsområden för vindkraft som finns med i nuvarande översiktsplan Framtidsplan 2030, s.171, men som tagits bort i samrådshandlingen för Framtidsplan 2050. Vasa Vind ser även i granskningshandlingen att Framtidsplan 2050 inte är tillräckligt vägledande vad gäller produktion av vindenergi. I översiktsplanens kapitel 8.8 Hållbar energi såsom vindkraft och solenergi, framgår att Hållbar energi ska främjas och att etablering av vindkraft sker inom prioriterade områden. I och med att dessa områden per idag till stor del har uppförda vindkraftparker och vindkraftparker under handläggning medges endast komplettering med tillkommande verk i anslutning till etablerad vindkraft, vilket kan prövas i varje enskilt fall via tillståndsprövning.

Idag finns nyare modeller för att identifiera bra vindförhållanden, vilket innebär bättre möjligheter att planera för vindkraft i andra områden än tidigare. Framtidsplan 2050 saknar en möjlighet att pröva vindkraft på andra platser än inom dessa prioriterade områden.

En nyckel för att lösa klimatutmaningen är att på kort tid öka tillgången på förnybar energi där vindkraften kan bidra genom möjligheterna att bygga ut den snabbt. Vårt förslag är att lägga till att andra platser kan prövas i varje enskilt fall via tillståndsprövning liksom att en vindbruksplan tas fram för att inte förhindra utvecklingen av vindkraft under de kommande kritiska åren.

Enligt uppdrag

Projektledare Vasa Vind AB 2021-12-03

(47)

47

(48)

(49)

(50)

(51)

(52)

(53)

53

(54)

(55)

(56)

(57)

(58)