Slutrapport till delprojektet Strukturkoncept fo r fortbildning

UB-RTJ

Lars-Gunnar Strandberg Marie Norrby

010-240 51 62/51 68

lars-gunnar.strandberg@msb.se marie.norrby@msb.se

Slutrapport till delprojektet

Strukturkoncept fo r fortbildning

Del i effektiva räddningsinsatser

MSB:s kontaktperson:

Lars-Gunnar Strandberg, 010-240 51 62

Innehållsförteckning

1.Sammanfattning ... 5

2.Inledning ... 7

3.Bakgrund ... 8

3.1 Bakgrund ... 8

3.2 Problembild ... 9

3.3 Mål och syfte ... 10

3.4 Avgränsning, metod och genomföranade ... 11

4.Begreppet fortbildning ... 12

4.1 Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag? ... 12

4.2 Vad är då fortbildning ... 13

5.Varför fortbildning ... 13

5.1 MSB:s fortbildningsverksamhet ... 14

5.2 Fortbildning inom räddningstjänsten ... 14

6.Att erbjuda utbildning ... 14

6.1 Tillgänglighet ... 14

6.2 Till instruktör (Train the trainer) ... 15

6.3 Till individ ... 16

7.Framtagande av utbildning ... 16

7.1 Allmänt ... 16

7.2 Process för framtagande av fortbildningar ... 17

7.2.1 Behovsstyrd fortbildning ...17

7.2.2 Faktainsamling för fortbildningar ... 18

7.2.3 ”Paketering” av fortbildningar... 19

7.2.4 Genomförande av fortbildning ... 20

7.2.5 Utvärdering av fortbildning ... 21

8.Beskrivning av fortbildningsportalen ... 21

8.1 Koppling till delprojektet ”Förmågebeskrivning” ... 21

8.2 Instruktörsutbildning – Train the Trainer ... 22

8.3 Kurser riktade till individens förmågeutveckling ... 25

8.4 Som arbetsgivare ... 28

8.5 Ansvar för fortbildningsportalen ... 28

9.Val av system ... 28

9.1 LMS ... 30

9.2 Systemkrav ... 31

9.2.1 Administration ... 31

9.2.2 Inloggning ... 31

9.2.3 Inmatningsverktyg ... 31

9.2.4 Streaming ... 31

9.2.5 Betaltjänst ... 31

9.3 Systemkrav i en utvecklad fortbildningsportal ... 32

10. Resonemang ... 32

11. Ekonomi ... 35

11.1 Allmänt ... 35

11.2 Kostnader för system ... 36

11.3 Kostnad för framtagandet av kurser ... 36

11.4 Vad skall kommunerna betala ... 37

11.4.1Intäkter ... 37

11.4.2Kostnader ... 38

12. Förslag och genomförande ... 39

12.1 Plan för 2015-2016 ... 40

13. Referenser ... 41

14. Bilagor ... 41

14.1 Bilaga 1... 42

Nationellt utbildningsutbud av fortbildning ... 42

14.1.1Kurser inom lagen om skydd mot olyckor ... 42

14.1.2Kurser inom utredning av olyckor och brandplatser ... 43

14.1.3Krisstöd ... 44

14.2 Bilaga 2... 45

Förkortningar och förklaringar till olika begrepp ... 45

14.3 Bilaga 3... 49

Rapport från Sogeti ... 49

1. Sammanfattning

Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara

dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt. Det är inte bara antalet personer och övriga materiella resurser som skall finnas, utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna.

Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan och som ska ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara

kvalitetssäkrat. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat. Projektet har också som mål att påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas.

Inom ramen för fortbildning (se kapitel 4) faller allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning.

Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå, tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara

resurseffektivt.

Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på, med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi.

MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen¹ 3§ att ..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder.

Ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren. Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen.

Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas:

1 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

 Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel

 Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen

 Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt

 Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7

 ”Just-in-time”; utbildning kan fås precis när den behövs

 Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma utbildningsmaterial

 Bestående; repetera hur många gånger som helst

 Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat

 Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk

 Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen.

Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”, genomförande och utvärdering.

Räddningstjänstråd torde vara ett forum för att kunna samråda inför

strategiska beslut om olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen.

Fortbildning är en angelägen fråga för både MSB, i dess roll att stödja

räddningstjänsten, och för kommunerna, i deras möjligheter att nå upp till den förmåga som finns beskrivet i handlingsprogrammet för räddningstjänst.

Arbetsgruppen föreslår följande:

o att MSB inför möjlighet att använda webbaserad fortbildning som komplement till annan fortbildning,

o att en funktion som fortbildningsansvarig inrättas på UB- USAM²

o att en satsning görs för att öka lärarnas kompetens med att kunna vara delaktig i att skapa webbaserade utbildningar,

2 Enheten för Utbildningssamordning

o att i ett pilotarbete ta fram 4 utbildningar enligt den föreslagna processen behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”,

genomförande samt utvärdering. Utbildningarna skall vara klara 31 augusti 2015. (Utryckningskörning, Olyckor vid ras och skred, Skogsbrand, Elfordon, Olyckor med radioaktiva ämnen m.fl.), enligt train the trainer konceptet.

o att intäktsfinansiering sker enligt framtagen modell med en fast och en rörlig del,

o att cUB³ omgående startar arbete med att upphandla och implementera en fortbildningsportal. Implementeringen skall vara gjord senast 31 december 2015,

o att ett nätverk för användarna etableras tillsammans med några andra statliga myndigheter och någon privat aktör, o att ett möte för slutanvändarna med syfte att utveckla

fortbildningsportalen genomförs årligen, o att för 2015 avsätts 300 000 kr till fortsatt

implementeringsarbete,

o att för 2015 avsätter 700 000 kr, exkl. investeringskostnader, för drift,

o att för 2015 avsätter 5 280 000 kr i investeringsplanen till 4st utbildningar samt

o att implementering sker i projektform.

2. Inledning

MSB:s vision är ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. MSB:s uppdrag är att – tillsammans med andra aktörer – utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser.

Förmågan att hantera olyckor och kriser handlar om att kunna begränsa konsekvenserna av en inträffad händelse samt att i möjligaste mån återställa skadade strukturer.

33 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

När en olycka inträffar måste samhället kunna agera snabbt och med rätt åtgärder. Annars kan olyckan förvärras och människor dö eller skadas allvarligt helt i onödan. Därför måste samhällets förmåga att genomföra

räddningsinsatser förbättras. Det är inte bara antalet personal och övriga resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper för att hantera de olika händelserna.

MSB:s verksamhet ska utgå från de behov och brister som finns i samhället.

Detta innebär att vissa förmågor behöver utvecklas och stärkas mer än andra.

Av de förmågor som MSB har i uppdrag att stödja och driva på utvecklingen av finns det vissa som särskilt behöver utvecklas under kommande år och därför är prioriterade:

• Förmåga till kontinuitet i samhällsviktig verksamhet.

• Förmåga att hantera information säkert.

• Förmåga att genomföra räddningsinsatser.

• Förmåga att agera samordnat vid händelser.

I LSO⁴ framgår att:

Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt.

En, av flera förutsättningar, för att detta skall kunna ske är att det finns personer inom räddningstjänsten som har kompetens att lösa sin uppgift och att tillgodogöra sig, skapa och upprätthålla kunskap i arbetet med att förebygga och hantera händelser.

I detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, har förslag till hur MSB kan tillhandahålla fortbildningar för räddningstjänsterna utarbetats.

3. Bakgrund

3.1 Bakgrund

Under våren 2011 erhöll UB⁵ i uppdrag att:

”ta fram ett underlag till en övergripande inriktning för hur den kommunala räddningstjänsten bör utvecklas de kommande åren och MSB:s uppfattning om vad som kännetecknar effektiva räddningsinsatser.”

4 Lag 2003-778

5 Avdelningen för Utveckling av beredskap

Efter avstämning med GD gjordes ett s.k. tankepapper över ämnet effektiva räddningsinsatser. Arbete redovisades den 2011-04-26 för MSB:s

ledningsgrupp.

Ledningen gav därefter cUB⁶ i uppdrag att ta fram förslag på fortsatt arbete.

Därefter har cUB gett cUB-UTV⁷, (nuvarande UB-RTJ⁸) i uppdrag att fortsätta arbetet med effektiva räddningsinsatser och komma med förslag till

aktiviteter/inriktning.

Vid UB:s ledningsgruppsmöte den 4 september 2012 redovisades förslag, Tankebanor, till fortsatt arbete. UB:s ledningsgrupp beslutade vid mötet att förslag till projektdirektiv samt förslag till projektplan skall tas fram för området Effektiva räddningsinsatser. Ett förslag till projektdirektiv⁹ togs fram och beslutades av cUB-UTV den 2013-02-11. Därefter togs förslag fram till projektplan¹⁰ som fastställdes den 2013-10-27 av projektägaren cUB, Kjell Wahlbäck.

Under år 2013 och 2014 har det fortsatta arbetet bedrivis enligt det fastställda projektdirektivet och den fastställda projektplanen.

3.2 Problembild

Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara

dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga

materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna. MSB:s uppfattning är att genomförande av fortbildningen inom svensk räddningstjänst är ett stort utvecklingsområde.

Fortbildning bör vara en avvägd del mellan egen kompetensutveckling och räddningstjänstens behov.

Många kommuner saknar medel för att göra s.k. mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats.

Redan 2009 i Ds 2009:47, ”Reformen skydd mot olyckor - en uppföljning med förslag till utveckling” stod att läsa ”Även kommunernas efterfrågan på fortbildning för räddningstjänsten, som är en uppdragsutbildning där kommunerna själva betalar utbildningskostnaderna vid Räddningsverkets och numera MSB:s skolor, har kraftigt underskridit förväntningarna.

Att kommunernas efterfrågan på statligt anordnad utbildning har varit lägre än förväntningar och bedömda behov kan bero på kommunernas ansträngda

6 Chefen för avdelningen Utveckling av beredskap

7 Enhetschef för Utveckling av krishantering och räddningstjänst

8 Räddningstjänstenheten

9 Diarienr 2013-844-1

10 Diarienr 2013-844-4

ekonomi. Förhållandet kan också bero på strukturella, organisatoriska trögheter i kommunernas räddningstjänster och att det finns brister i analys och långsiktighet i kompetensförsörjningsfrågorna.”

Det kan konstateras att någon ökning av efterfrågan av fortbildning inte har skett utan snarare har efterfrågan minskat¹¹.

Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. En direkt följd av detta är att det är svårt att kunna göra

jämförelser av fortbildningsnivån, mellan kommuner med liknande lokala förhållanden. Det är också svårt att få en uppfattning om hur statusen på kompetensen hos räddningstjänstpersonalen är. Detta arbetssätt, att man på lokal nivå tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde heller inte vara resurserseffektivt.

Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på med flexibilitet och kvalitet. För denna utveckling saknar flertalet av kommunerna personella resurser, kompetens och ekonomi.

Som tidigare konstaterats har Svensk räddningstjänst under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta är den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd

räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning på annan ort, är en annan orsak. Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur en räddningsinsats har utförts. Demografin, med befolkningsomflyttningar och pensionsavgångar gör även att

räddningstjänsten står inför utmaningar att nå alla som behöver fortbildning.

3.3 Mål och syfte

MSB ska tillhandahålla en kvalitetssäkrad fortbildning som ska bidra till att stärka aktörernas kompetens inom området samhällsskydd och beredskap före, under och efter en olycka.

Det övergripande målet med projektet är att det inom de olika skedena, före- under- och efter insats, skall ske en utveckling och effektivisering av

räddningsinsatsen.

Detta delprojekt, strukturkoncept för fortbildning, skall påvisa hur ett för målgrupperna attraktivt strukturkoncept för fortbildning kan utformas.

11 Se inställda kurser bilaga 1

Strukturkonceptet för fortbildning har som mål att erbjuda fortbildning som ger möjlighet att upprätthålla eller höja förmågan, ha stor tillgänglighet, vara behovsstyrd och flexibel samt vara kvalitetssäkrad. Utbildningsinnehållet bör vara både teoretisk- och praktisk inriktat.

3.4 Avgränsning, metod och genomföranade

Arbete med att ta fram ett strukturkoncept för fortbildning är avgränsat till fortbildningar som MSB gör, och kan göra, inom sitt ansvarsområde och till den del som hänför sig till lagen om skydd mot olyckor, LSO¹², dock har arbetsgruppen inte sett några hinder i att det framtagna strukturkonceptet används för utbildningar inom MSB:s hela ansvarsområde.

Innehållet i rapporten baseras på tidigare framtaget tankepapper och tankebanor¹³, NKI-undersökning¹⁴ samt andra utredningar.

Arbetet inleddes med ett öppet dialogmöte i Stockholm med 60-talet deltagare från olika kommuners räddningstjänstorganisationer.

Därefter gick en inbjudan till SKL samt riksorganisationen Sveriges brandbefäl att utse varsin representant i arbetsgruppen. Inbjudan har också gått till räddningstjänster att delta i arbetet. Arbetsgruppen har därmed varit väl representerad av personer som arbetar inom räddningstjänstområdet och då främst i kommunala befattningar. I arbetsgruppen har också representant från UB-UTB, UB-USAM, Sandö samt Revinge ingått.

Arbetet har drivits genom att gemensamma arbetsgruppsmöten har

genomförts vid 9 tillfällen. Där emellan har arbetet mestadels drivits av MSB tillsammans med enskilda gruppmedlemmar. Ett öppet referensgruppsmöte har också genomförts.

Följande personer har ingått i arbetsgruppen:

Lars-Gunnar Strandberg MSB, Räddningstjänstenheten

Per Hulling MSB, Enheten för utbildningssamordning Håkan Lilja MSB, Sandö

Marie Norrby MSB, Räddningstjänstenheten Benny Ljus MSB, IT- Enheten

Lasse Nelsson MSB, Revinge (del av)

12 Lagen om skydd mot olyckor 2003-778

13 Dnr 2013-844

14 Dnr

Jonas Neldenmyr Räddningstjänsten Oskarshamn Magnus Skyttberg Räddningstjänsten Norrtälje Kristoffer Wather Räddningstjänsten Storgöteborg Kjäll-Åke Källström Räddningstjänsten Flen

4. Begreppet fortbildning

Med fortbildning menar vi generell kompetenshöjning inom befintligt område, utan att man byter yrkesområde eller position/nivå inom yrket.

Vidareutbildning handlar om att utbilda från något till något annat. På

högskolenivå leder vidareutbildning fram till en högre formell kompetensnivå.

T.ex. en yrkeskunnig person som vidareutbildar sig till yrkeslärare (byter domän), eller en sjuksköterska som vidareutbildar sig till

specialistsjuksköterska

4.1 Vad är inte fortbildning enligt MSB:s uppdrag?

Nedan uppräknade utbildningar räknas, enligt MSB, som grund och

vidareutbildning. Främst för att detta är utbildningar som ska finansieras med förvaltningsanslaget.

 Utbildningar enligt 1 § förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor

a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO) b. Skorstensfejare

c. Skorstensfejartekniker

d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete och

e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

 Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän

 Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare

(Räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer)

4.2 Vad är då fortbildning

Som fortbildning definieras allt som inte, enl. MSB:s begrepp, tillhör grund- eller vidareutbildning.

Nedan ges exempel på aktiviteter som arbetsgruppen har identifierat, och som i detta projekt räknas till fortbildning:

 Kurs, både teoretiska och praktiska.

 Seminarier, direktsända eller inspelade.

 Praktiska funktionsövningar

 Kunskapsmateriel, t.ex. handböcker och olika typer av beslutsstöd, som vidmakthåller och/eller höjer kunskapen.

5. Varför fortbildning

I arbetsmiljölagen¹⁵ står bland annat:

”Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de

förhållanden, under vilka arbetet bedrivs, och att arbetstagaren upplyses om de risker som kan vara förbundna med arbetet. Arbetsgivaren ska förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs och vet vad han har att iaktta för att undgå riskerna i arbetet.”

Fortbildning av personal är nödvändig att genomföra eftersom riskbilden förändras, befintliga risker förändras och nya risker tillkommer. Fortbildning är även nödvändig för att ta till vara den utveckling som sker inom områdena metod, teknik och taktik allt för att tjäna syftet att genomföra effektiva räddningsinsatser.

Det råder ingen tvekan om att ansvaret för fortbildning ligger hos arbetsgivaren.

MSB har bl.a. som uppgift att enligt instruktionen¹⁶ 3§ att ..samordna och utveckla verksamheten inom räddningstjänsten och när det gäller olycks- och skadeförebyggande åtgärder.

Utbildningar och kurser måste ständigt utvecklas. Det gäller innehåll, relevans, pedagogik och sättet de tillhandhålls på. Hänsyn ska tas till både behovet och det som efterfrågas. Kvalitén behöver hålla en jämn och hög standard. Ständiga

15 SFS 1977:1160,

16 Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002

förbättringar (erfarenheter) ska tas om hand och på så vis utveckla det befintliga utbudet av utbildningar men också skapa nya utbildningar när behovet uppstår.

5.1 MSB:s fortbildningsverksamhet

Av myndighetsinstruktionen framgår att MSB har i uppgift att se till att utbildning kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde i den

utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Utbildning som inte är studiemedelsberättigande eller författningsreglerad bör finansieras genom avgifter, vilket i princip omfattar all fortbildning. Exempel på vad fortbildning kan vara är kurs i dörrforcering, Räddningsinsats vid busskrasch eller kurs i blåljuskörning.

5.2 Fortbildning inom räddningstjänsten

Den förmåga som räddningstjänsten skall ha i en kommun skall vara

dimensionerad så att en olyckshändelse skall kunna hanteras effektivt utifrån de identifierade riskerna. Det är inte bara antalet personal och övriga

materiella resurser som skall finnas utan personalen skall också ha kunskaper som krävs för att hantera händelserna.

Svensk räddningstjänst har under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar.

En bidragande orsaker till detta kan vara den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har svårt att vara borta från sin huvudanställning och därmed kunna delta i fortbildning är en annan orsak.

Många kommuner saknar dessutom medel för att göra mängdutbildning av sin personal, om inte detta kan ske på ordinarie arbetsplats.

Avsaknaden av fortbildning kan i många fall direkt utläsas av hur effektivt en räddningsinsats har genomförts.

6. Att erbjuda utbildning

6.1 Tillgänglighet

Delprojektet, Strukturkonceptet för fortbildning, har bl.a. ha som mål att erbjuda fortbildning med stor tillgänglighet och vara flexibel. Arbetsgruppen har kommit fram till att det som är mest tillgängligt och mest flexibelt är i dag någon form av blended-learning. Där e-learning är ett stort inslag, som tillsammans med tillhörande instruktörsutbildning för praktiska moment lättare kan nå och genomföras för många. Följande fördelar och egenskaper kan nämnas:

Vid diskussioner har framkommit att MSB bör göra fortbildning tillgänglig på webben via en fortbildningsportal, MSB:s Fortbildningsportal.

Om man ser till fördelar med e-Learning så kan följande nämnas:

 Kostnadseffektivt; minskade kostnader för lokaler, kost & logi, resor, lärare, läromedel

 Aktuellt och snabbt; uppdatering kan ske i princip i realtid och sedan distribueras samtidigt över hela världen

 Skalbart; utbildning kan bedrivas av ett obegränsat antal deltagare samtidigt

 Tillgängligt och flexibelt; utbildning kan ske när som helst och i stort sett var som helst, tillgängligt 24/7

 ”Just-in-time”; utbildning kan fås precis när den behövs

 Enhetligt och kvalité; alla får tillgång till samma kunskap

 Individuellt; du sitter själv i ”förarsätet” och kör i egen takt (Fri start fri fart)

 Bestående; repetera hur många gånger som helst

 Mätbarhet; framsteg och resultat kan följas upp individuellt och aggregerat

 Öva i simulerad miljö; våga testa gränser utan risk

 Lokala instruktörer för praktiska moment finns tillgängligt i den egna organisationen.

6.2 Till instruktör (Train the trainer)

Ett sätt att tillhandahålla utbildning på kan vara att MSB utbildar instruktörer inom ett visst kunskapsområde som i sin tur genomför motsvarande utbildning för räddningstjänstpersonal lokalt eller regionalt. Utbildningen kan bestå av både teori och praktik. Den teoretiska delen kan bestå av såväl distansdel, e- learning och/eller platsbundna delar. Den praktiska delen kan ske centralt på något av MSB:s verksamhetsställen eller i regioner.

I det beskrivna upplägget ansvarar MSB för utbildningen och

kvalitetssäkringen av instruktören. I nästa led är det instruktören som ansvarar för kvaliteten i utbildningen och att deltagarna når upp till de satta

utbildningsmålen och på så sätt kvalitetssäkras utbildningen.

För att kunna ge stöd till de som utbildats till instruktörer ska MSB ha en kursansvarig för respektive instruktörsutbildning. (Kan vara en inhyrd person)

På det regionala och lokala planen skall ansvaret för supporten, att svara på frågor inom kursens kunskapsområde, ligga på instruktören. Det kan av denna orsak vara bra att utbilda flera instruktörer inom en region eller lokalt.

För att MSB skall kunna garantera kvaliteteten i utbildningen ska det av MSB framtagna studiematerialet användas. Studiematerialet tillhandahålls via fortbildningsportalen.

Inom MSB kräver detta upplägg också vissa förändringar på så vis att MSB:s instruktörer måste bli mer ”mobila”.

6.3 Till individ

När det gäller individuell utbildning så är det arbetsgivaren som styr vilken utbildning som den enskilde medarbetaren skall genomgå.

Som ett stöd för arbetsgivaren föreslås därför att MSB succesivt bygger upp ett antal fortbildningar inom ramen för fortbildningsportalen.

Utbildningarna kan komma att innehålla både teoretiska och praktiska inslag.

De teoretiska inslagen avses att ligga på fortbildningsportalen och kan genomföras individuell. På fortbildningsportalen kommer också anvisningar med exempel för de praktiska delarna att finnas tillgängliga. Praktiken kan vara såväl individuell som gruppvis.

När individen genomför sin utbildning på hemmaplan med hjälp av

fortbildningsportalen är det viktigt att han/hon får ett stöd av arbetsgivaren.

Lämpligen kan man utse en individ i den egna organisationen som ”mentor” till den elev som genomgår utbildning med hjälp av fortbildningsportalen.

Mentorns uppgift är att kunna stödja eleven och svara på frågor. Om det finns en instruktörsutbildning kopplat till kursen är det lämpligt att det är den/de som är mentorer.

7. Framtagande av utbildning

7.1 Allmänt

Förutom att utveckla befintliga kurser och för att ta fram nya kurser måste det finnas en funktion som analyserar och bedömer vilka befintliga utbildningar som behöver omarbetas och förnyas samt vilka nya utbildningar som skall utvecklas och vilka utbildningar som ska utgå. I detta ingår även att bedöma hur fortbildningarna ska tillhandahållas för att uppfylla målet med hög kvalitet och hög tillgänglighet.

För att säkerställa kvaliteten i utbildningen måste det finnas en process för hur ny utbildning tas fram och hur befintliga utbildningar underhålls och

uppdateras. (se punkt 8.3)

7.2 Process för framtagande av fortbildningar

Framtagandet av utbildningar kan beskrivas enligt processen: Behovsanalys, faktainsamling, ”paketering”, genomförande samt utvärdering.

Det är flera olika aktörer i denna process och det är viktigt att alla är med från början när en utbildning tas fram detta för att säkerställa relevansen i

utbildningen.

7.2.1 Behovsstyrd fortbildning

Ett av målen med fortbildningsportalen är att framtagna utbildningarna ska vara behovsstyrda. I dag analyseras behovet i stort sett endast av MSB genom enkätundersökning till kommunerna och dess räddningstjänster. Det behöver vara ett samspel mellan myndigheten och kommunerna vid analysen av vilket behov av utbildning som föreligger. Det är risken i kommunen som skall styra vilken utbildning som krävs i respektive kommun. Här finns en koppling till analysfunktionen, UB-analys, som på sikt ska tillhandahålla en övergripande förmågeutvecklingsplan. Planen kan vara utgångspunkt för en mera detaljerad utveckling och beskrivning av specifika utbildningsbehov.

Under 2014 har ett Räddningstjänstråd startas. Räddningstjänstråd torde vara ett forum där samråda inför strategiska beslut där olika inriktningar för kommande arbete inom ramen för fortbildningsportalen skulle kunna

hanteras. Det kan vara lämpligt att framkommet behov, via analyser från MSB eller andra, tas upp i Räddningstjänstrådet alt. i utbildningsrådet för att

”dömas av” och prioriteras för vidare handläggning. En sådan konstruktion skulle kunna se ut enl. nedanstående figur.

Undergrupperna, här endast exempel, och är inte permanenta utan sammansätts när någon utbildning skall produceras.

Behovet av fortbildning kan initieras av flera olika intressenter såväl interna som externa. Det interna kan bero på att nya metoder och ny teknik har kommit fram och behöver föras ut till räddningstjänsterna. Det externa kan vara exempelvis att nya medarbetare inom räddningstjänsten inte har tillräckliga kunskaper inom något specifikt område. Intressenter, förutom MSB, kan vara SKL, Kommunernas räddningstjänster, räddningstjänstrådet, m.fl.

7.2.2 Faktainsamling för fortbildningar

När beslut fattats om att skapa någon utbildning så är det viktigt att säkerställa att utbildningen får en hög kvalitet och relevans. Det viktigaste är då att

säkerställa att faktainnehållet är rätt och att det hänger ihop med den utbildning som ska skapas.

Framtagande av utbildningar är tänkt att ske i samarbete mellan MSB:s personal inom olika sakområden och med organisationer som besitter stor sakkompetens inom det området som utbildningen avser. Gruppen skall också ha representation från användarna. Sammanhållanade av arbetet bör vara den vid MSB utsedda ämneskontakten som finns för ämnesområdet.

I en sådan grupp ska de allra bästa inom olika sakområden inom räddningstjänsten kunna delta på del av tid med att skapa bra och kvalitetssäkrade utbildningar.

7.2.3 ”Paketering” av fortbildningar

En viktig del i utbildningen är hur den presenteras för den studerande.

Utbildningarna ska paketeras så att de uppfattas som aktuella och attraktiva med hög kvalitet.

Detta ger vid handen att ”förpackningen” skall göras av personal som har hög kompetens inom detta område. Kompetensen innefattar såväl pedagogik som teknik.

I arbetet med att paketera en utbildning krävs noggrannhet och systematik varför det är nödvändigt att följa ett processmönster.

Nedanstående finns ett exempel på hur en produktionsprocess kan se ut.

Bilden beskriver hur Grade arbetar i en process med att paketera utbildningar.

Vid detta arbete används ett s.k. inmatningsverktyg och som i vissa fall är systemberoende. Möjligheten att MSB bygger ett eget inmatningsverktyg kan i detta fall vara ett alternativ då det kan användas i andra befintliga MSB-system så som RIB och därmed kopplas detta till Kvalitetssäkring räddningsledare och Förmågebeskrivningen. Som mervärde kan även fortbildningar nyttja verktyget och få en enhetlighet i hur kurserna förpackas, även om produktionen skulle upphandlas.

7.2.4 Genomförande av fortbildning

För att tillhandahålla fortbildningar med hög tillgänglighet, krävs någon form av plattform. I dessa sammanhang talar man om ett s.k. LMS. Ett LMS kan ses som en lärplattform eller utbildningsplattform som omfattar hela processen från framtagande av kurs, utförande och bedömning, samt administration.

Lärplattformen kan ofta användas som stöd för alla typer av utbildning, från traditionell klassrumsundervisning, blandad undervisning och i online miljöer.

Det är alltså en del av LMS: et som används för att kommunicera fortbildningen.

Det finns olika vägar att gå för MSB. Vilka olika webbaserade program och verktyg som ska användas i framtiden för att tillgodose kraven på en modern fortbildningsportal behöver fastställas. På kort sikt kan en upphandling göras av en befintlig plattform, som kan härbergera de kurser som tagits fram i projektet. Den kan då även utgöra ett lärande för MSB:s och deltagande

räddningstjänsters personal. På lång sikt behöver Fronter eller någon ny plattform upphandlas eller en kombination då grund- och vidareutbildning ställer andra krav än fortbildning.

7.2.5 Utvärdering av fortbildning

Det är viktigt att MSB är lyhörd för användarna av systemet varför det borde skapas ett s.k. användarforum med öppna dialogmöten minst en gång per år där både sakinnehåll och presentationstekniken skall diskuteras. För dessa möten ansvarar MSB.

Utvärdering av sakinnehåll görs i samband med framtagande av sakinnehållet i utbildningarna. (Se 7.2.2 Faktainsamling)

8. Beskrivning av

fortbildningsportalen

8.1 Koppling till delprojektet

”Förmågebeskrivning”

Projektet ”Effektiva räddningsinsatser” har ambitionen att presentera ett sammanhållet system, en röd tråd, mellan de olika delprojekten.

I delprojektet ”Förmågebeskrivning” har man identifierat inte mindre än 400 olika metodförmågor. Dessa är fördelade i tre olika nivåer utifrån

komplexiteten eller svårighetgraden på arbetsmomentet. Beskrivningarna är hämtade ur MBSs insatsrapport där man använt de 11 olika förekommande olyckstyperna kompletterat med en 12:e generell förmåga.

1. Brand i byggnad - bostad

2. Brand i byggnad - allmän byggnad

3. Brand i byggnad - industri/övrig verksamhet 4. Brand - övrigt

5. Kommunikationsolycka - väg 6. Kommunikationsolycka - spår 7. Kommunikationsolycka - övrigt 8. Olycka med farliga ämnen 9. Naturolycka

10. Nödställd person 11. Övrigt

12. Generella förmågor

Fortbildningsportalen är tänkt att kunna användas för att bidra till att åtgärd de identifierade förmågeutvecklingsbehov som finns.

Projektgruppen tog fram en demonstrator för hur en Fortbildningsportal skulle kunna se ut. Demonstratorn presenterades på BRAND 2014 och mottogs väl.

Därefter har även två utbildningar i stort sett färdigställts. I en av dem pågår det kurser för att ytterligare testa upplägg och innehåll, även det med god respons.

I följande avsnitt beskrivs portalens upplägg.

8.2 Instruktörsutbildning – Train the Trainer

Tanken för fortbildningsportalen är att individen ska kunna välja två vägar. Att vara instruktör och/eller att utveckla sin förmåga som individ.

http://eff.msb.se/ hittas demonstratorn.

Vid valet av instruktörsspåret är tanken att det ska finnas en generell instruktörsutbildning enligt upplägget nedan.

Allmän instruktörsutbildning

Datum för när nästa kurs ska genomföras är xxxxx. Anmälningsformulär kommer när datum är klart.

Möjlighet finns att genomföra denna kurs lokalt vid egen räddningstjänst (beroende på antal deltagare)

Vem kan delta?

Utbildningsansvariga och instruktörer inom räddningstjänst.

Förkunskapskrav:

Yrkes- och undervisningserfarenhet.

Kostnad

Kurskostnaden är xxxxx kr. Kursen är en distanskurs (kvartsfart) som helt drivs via internet och lärplattformen YYY.

Om kursen

Kursen syftar till att förbättra din förmåga att arbeta som instruktör vid din räddningstjänst.

Kursen är en distanskurs som helt drivs via internet och lärplattformen YYY.

Kursen är på 40 timmar fördelat över 4 veckor och är indelad i tre avsnitt. Avsnitt 1 fokuserar på förberedelser inför lektion, avsnitt 2 på genomförandet av lektion och avsnitt 3 fokuserar på utvärdering av lektion. Deltagande kräver internetuppkoppling samt att du har headset med hörlurar och mikrofon då delar av undervisningen bedrivs genom ett

webbmötesverktyg.

Innehåll

 Förberedelser av lektion

 Genomförande av lektion

 Utvärdering av lektion

Kursmål

Efter genomförd instruktörskurs ska deltagaren:

 ha grundläggande kunskaper om hur inlärning går till

 känna till några olika utbildningsmetoder

 förstå värdet av målformulering och målbeskrivning

 kunna göra en lektionsplanering

 kunna genomföra en lektion i en valfri grupp

 förstå vikten av respons och kunna utvärdera en lektion/övning.

Till detta ska det även finnas instruktörsutbildningar för varje

fortbildningskurs som så kräver. Se exempel nedan där några pilotkurser pågår under hösten för motorsågsutbildning.

När instruktörsutbildningen är avklarad på föreskrivet sätt kan instruktören genomföra lokala utbildningar hos sin arbetsgivare.

8.3 Kurser riktade till individens förmågeutveckling

Fortbildningsportalen skulle kunna samla alla typer av kurser inom olika områden. Även Bibliotek och 90 sekunder skulle kunna utgöra bra delar för att hitta fakta och erfarenheter för att utveckla förmågan inom olika områden.

Vissa kurser kan vara teoretiska och innehålla informativa filmer och texter som finna att finna i portalen.

Under projektets gång har en teoretisk utbildning tagits fram.

Tjänsteanteckningar och föreläggande.

Andra kurser kan vara både teoretiska och praktiska, där den teoretiska delen finns att finna i portelen. Kursen innehåller då både informativa filmer, animeringar och texter.

Under projektets gång har även en utbildning tagits fram med Train the Trainer konceptet som grund. Kursen kan även ses som ett praktiskt exempel på hur MSB och räddningstjänsten tillsammans kan ta fram relevanta

utbildningar. Kursen heter Motorsågsutbildning och är speciellt anpassad för de moment som motorsåg kan användas i vid en räddningstjänstinsats.

Arbetsgivareverket kräver att alla farliga moment hanteras och utbildas i på ett systematiskt sätt, för att säkerställa en god arbetsmiljö.

Efter genomgången kurs kan ett kursintyg skrivas ut. Till kursen är en

instruktörskurs kopplad, som möjliggör för räddningstjänsten att själva utföra de praktiska övningsmomenten på sitt egna övningsfält, om de utbildar en eller fler instruktörer.

8.4 Som arbetsgivare

Som arbetsgivare kan man i portalen följa upp personalen för att säkerställa att de följer den tänkta utbildningsplanen som ett led i verksamhetens

internkontroll.

8.5 Ansvar för fortbildningsportalen

När det gäller det IT-relaterade arbetet så finns inom MSB en process för detta, PM3¹⁷. Där framgår det att det skall finnas en systemansvarig och en

förvaltningsansvarig.

Ansvarig för att säkerställa sakinnehåll och kvaliteten i utbildningen är i detta fall MSB. På vilket sätt detta skall ske beskrivs under kapitel 7.2.2,

Framtagande av fakta.

Myndigheten får åta sig¹⁸ att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting.

9. Val av system

När man skall införa nya möjligheter som kräver olika typer av IT-system så är det alltid en avvägning mellan att bygga sådana system själv eller om man skall köpa motsvarande på den fria marknaden eller om det skall vara en

kombination av dessa alternativ. För att få en bild av på markanaden förekommande system för utbildningsändamål har en studie gjorts över de mest frekvent använda systemen.

Syftet med studien har varit att göra en kartläggning av vilka olika webbaserade program/verktyg som behövs för att tillgodose kraven på en modern

utbildningsverksamhet. Programmen/verktygen analyserades utifrån deras möjligheter, styrkor och svagheter, att användas som ett verktyg för

fortbildning. Studien belyser också de ekonomiska förutsättningarna för

17 PM3 är en förvaltningsstyrningsmodell som MSB använder för att hantera IT- system.

18PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

användandet av de redovisade program/verktyg både vad avser investering och förvaltning.

Utförare av denna studie har varit Sogeti i Karlstad. Rapporten återfinns som bil.3. Denna rapport kan utgöra underlag till val av LMS och andra tillhörande programvaror för att skapa en långsiktig varaktighet på fortbildningsportalen.

Sammantaget kan man säga att det finns tre valmöjligheter för ett upprättande av en fortbildningsportal nämligen:

1. En egenkonstruerad portal

2. Ansluter sig till någon på marknaden förekommande (ingen tillgång till källkoder)

3. Ansluter till en ”öppen källkods” lösning Vad är fördelen med att bygga eget system

 Man får som man vill

 Man äger källkoderna

 Man kan bestämma alla funktioner/kopplingar Vad är nackdelen med att bygga eget system

 Dyrt att bygga

 Kräver egen support

 Förhållandevis liten användarskara (Branschspecifikt)

Vad är fördelen med att använda på marknaden redan befintliga system:

 Behöver inte investera i hård och mjukvara

 Låser inte fast sig i dyra egna unika lösningar

 Kort införandetid

 Skalbart vid utökat antal användare

 Fler användare tar utvecklingskostnader

Vilka nackdelar finns med att ansluta sig till redan befintliga system:

 Äger inte källkoder

 Kan bli dyrt att få anpassningar gjorda Vad är fördelen med ”öppen källkods” lösning

 Kan tanka hem systemet gratis

 Är många som kan utveckla programdelar

Vad är nackdelen med ”öppen källkods” lösning

 Ingen organiserad utveckling

 Kostnader för att göra anpassningar

Ovanstående nämnda faktorer är gör inte anspråk att vara heltäckande utan skall bara ses som exempel.

9.1 LMS

Målet med fortbildningsportalen är att den skall ha stor tillgänghet via webb, dator och surfplatta. Detta skapas med ett s.k. LMS, vilket utgör kärnan, (Learning Management System) i en sådan lösning. På marknaden finns idag ett antal sådana LMS tillgängliga.

Learning Management System (LMS), eller som det ofta benämns lärplattform, har snabbt blivit ett populärt verktyg i stora organisationer. Orsakerna är flera.

Ett LMS betalar sig ofta snabbt samtidigt som det kvalitetssäkrar kunskap och generar betydande vinster i tid och effektivitet.

Ett och samma LMS kan användas till många olika saker inom en och samma organisation. Organisationer använder LMS bland annat till att:

 centralisera och styra upp utbildningsverksamheten

 administrera och följa upp olika utbildningsaktiviteter

 säkerställa att målgruppen har tagit till sig kunskap och instruktioner

 hantera och administrera kursinnehåll

 ge underlag för beslutsfattande och strategisk planering

 koppla ihop kunskap med verksamhetsmål

Fördelar med ett LMS är att man kan bedriva effektiv kompetensutveckling oberoende av tid, rum och volym och för olika lärformer, lärstilar och lärobjekt.

Mixa lärarledda lektioner med interaktiva kurser, tester, film, chatt och in- lämningsuppgifter. Alla aktiviteter kan loggas och följas upp.

I ett LMS kan man samla allt som handlar om kompetensutveckling på ett ställe.

LMS tillhandahålls ofta som en tjänst, s.k. Software as a Service vilket innebär ofta att:

 Någon investering i hård- och mjukvara krävs inte

 Årsvis/månatlig debitering istället för initiala investeringskostnader.

 Flexibelt och skalbart då kapaciteten kan ökas i takt med att behovet ökar.

 Tillförlitligt och säkerhet med dygnet runt bevakning och säkerhetskopiering.

 Möjliggör en effektiv support och en stor smidighet vid uppgraderingar.

9.2 Systemkrav

För att skapa en väl fungerade fortbildningsportal så ställs ett antal krav som systemet skall klara av. Om utbildning ska tillhandahållas öppet för alla så blir det mindre krav. Skall man i förlänningen tänka sig att genomföra grund och vidareutbildningar i samma system så ställs det flera krav.

Inom ramen för detta delprojekt, fortbildningsportalen, har vi utgått från att utbildningen skall vara öppen och då identifierat följande krav:

9.2.1 Administration

För att dels kunna ge elever behörighet till systemet så krävs någon form av registrering. Det administrativa verktyget används också till att få ut olika typer av statistik. Denna funktion finns i de flesta LMS.

9.2.2 Inloggning

När eleven är registrerad i systemet så skapar eleven själv inloggningsuppgifterna användarnamn och lösenord.

Som användarnamn används idag oftast mailadressen. Lösenordet skaps av eleven själv vid första inloggningstillfället.

Här har diskuterats om man skall ha ett s.k. ” single, sign on”-system vilket innebär att det krävs endast en inloggning till alla MSB:s system man har tillgång till.

9.2.3 Inmatningsverktyg

För att kunna lägga in material i systemet så krävs ett inmatningsverktyg. Ett sådant verktyg är ofta beroende på vilket LMS som väljs. Inmatningsverktyget ingår i det flesta LMS: en.

Det går även att konstruera/bygga ett sådant i den egna organisationen.

9.2.4 Streaming

För att kunna visa rörliga bilder så som videos, animeringar eller genomföra direktsändningar av exempelvis föreläsningar, seminarier så behövs en streamingtjänst. MSB har idag flera leverantörer av en sådan tjänst.

9.2.5 Betaltjänst

Denna tjänst producerar faktura/fakturaunderlag.

Att generera en faktura som hanteras från att den skapas till att den betalas och bokförs är en komplicerad tjänst att lösa beroende på att detta skall in i ett annat system, i MSB:s fall Agresso. Då är alternativet att enbart generera ett fakturaunderlag, exelfil, som sedan hanteras manuellt lättare att lösa. Denna möjlighet finns i det flesta administrativa systemen till LMS: en.

Beroende på vilken lösning av finansieringsmodell MSB väljer får denna funktion diskuteras med ekonomienheten.

9.3 Systemkrav i en utvecklad fortbildningsportal

I ett fortsatt arbete med upphandling av en permanent lösning som kan användas i såväl grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning så kan det vara aktuellt med flera funktioner än de som kommer att finnas i

fortbildningsportalen för 2015.

Denna fråga får lösas i det fortsatta arbetet, se förslag, kap.12.

10. Resonemang

Av myndighetsinstruktionen framgår att MSB har i uppgift att se till att utbildning kommer till stånd inom myndighetens ansvarsområde i den

utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret. Utbildning som inte är studiemedelsberättigande eller författningsreglerad bör finansieras genom avgifter, vilket i princip omfattar all fortbildning.

Myndigheten får åta sig¹⁹ att mot avgift utveckla och förvalta tekniskt stöd åt andra myndigheter samt åt kommuner och landsting.

Inledningsvis med arbetet i projektet Effektiva räddningsinsatser konstaterades att det förelåg ett antal delområden inom kommunal

räddningstjänst där det fanns utvecklingspotential. Området fortbildning var bl.a. ett av dessa områden. Avsaknaden av fortbildning kan i vissa fall direkt utläsas av hur en räddningsinsats har utförts.

I samband med genomförandet av delprojektet, fortbildningsportalen, har motiven till att upprätta en webbaserad fortbildningsportal utkristalliserats.

Tankar och idéer har också växt fram om hur en sådan ska kunna upprättas, implementeras och drivas.

Som tidigare konstaterats har Svensk räddningstjänst under ett antal år dragit ned på sina fortbildningar. En bidragande orsaker till detta är den ekonomiska situation som kommunerna befinner sig i. Genomförda fortbildningar för heltidspersonal har i de flesta fall skett på något av MSB:s verksamhetsställen i det traditionella klassrummet. Teknikutvecklingen har idag fortskridit och gör det nu möjligt att genomföra fortbildningar på olika sätt, även webbaserat. Vid användande av webbutbildningar kan eleven göra dessa på hemmaplan och på en dator som är uppkopplad på nätet. En sådan lösning gör att resor och utgifter för vikarier för heltidsanställda undviks. Någon övrig ersättning för

19PROP. 2014/15:1 UTGIFTSOMRÅDE 6

utbildningstid och logi behöver i de flesta fall inte heller utbetalas eftersom utbildningen kan ske på den normala arbetsplatsen och under normal

arbetstid. Resekostnader, logikostnader, vikariekostnader och extra kostnader för utbildningstid är alltså sådana kostnader som kommunen har idag och som inte föreligger i en framtida skisserad webbaserad fortbildningsportal.

När det gäller deltidsanställd räddningstjänstpersonal, vilka utgör huvuddelen av svensk räddningstjänst, har dessa många gånger svårt att vara borta från sin huvudanställning och/eller vara borta från hemmet för att kunna delta i fortbildning på annan ort än hemorten. Dagens kostnader för att ha en deltidsanställd på fortbildning består av kostnader för anmälningsavgift, förlorad arbetsförtjänst, resor och logi samt i vissa fall kostnad för en vikarie.

Dessa kostnader skulle med en webbaserad fortbildningsportal minska drastiskt för kommunerna.

Idag är det många räddningstjänster som lokalt tar fram utbildningar inom olika områden. Detta medför att utbildningarna varierar i innehåll, omfattning och kvalitet. En direkt följd av detta är att det är svårt att kunna göra

jämförelser mellan kommuner med liknande lokala förhållanden. Det är också svårt att få en uppfattning om hur statusen på kompetensen hos

räddningstjänstpersonalen är.

Detta arbetssätt, att man sitter på lokal nivå och tar fram utbildningar, som bara kommer den egna organisationen till del torde inte vara resurserseffektivt.

Räddningstjänsten övar mycket och det skall inte förväxlas med fortbildning.

Som fortbildning räknas sådan utbildning som ger en kompetenshöjning, lära något nytt, inom ett visst område. Det är inte så att fortbildning inte genomförs alls av räddningstjänsterna. Där räddningstjänsten genomför sådana är det ofta så att det är någon internt som fått uppgiften att sammanställa ett

utbildningsmaterial för ändamålet. Vid ett sådant förfarande uppkommer med en gång personalkostnad för den som fått uppdraget. Frågor som uppkommer är också om det är tillräcklig djup och tillräcklig bra kvalitet på material som tas fram och hur den pedagogiska kvaliteten är då det presenteras.

Arbetsgruppen har konstaterat att det ofta är flera räddningstjänster som tar fram liknande utbildning men med helt olika innehåll och med mycket

skiftanded kvalitet. Detta förfaringssätt är kostnadskrävande och många gånger inte kvalitetssäkrat.

Ett mer kostnadseffektivt sätt att ta fram fortbildning för räddningstjänsterna på är att någon tar ett övergripande ansvar för detta. Att kunna ta ett sådant ansvar ligger helt i linje med MSB:s uppdrag.

Framtagande av utbildningar är tänkt att ske i samarbete mellan MSB:s personal inom olika sakområden och med organisationer (MSB:s nätverk) som har stor sakkompetens inom det området som utbildningen avser. Gruppen skall också ha representation från intressenterna. Sammanhållande av arbetet bör vara den vid MSB utsedda ämneskontakt (enligt framlagda förslag i annan utredning av Rolf Nordengren) som finns för aktuellt ämnesområdet.

Att centralt, med stor delaktighet från intressenterna, ta fram utbildningar torde var ett mer kostnadseffektivt sätt än på det sätt som sker i dag. (Jämför framtagandet av utbildning i motorsågshantering). Ett sådant förfarande skulle för räddningstjänsten friställa arbetstid för den egna personalen och som kan användas för annat ändamål. Att ta fram fortbildning på det föreslagna sättet är mer kostnadseffektivt än dagens tillvägagångssätt och detta ger en jämn och hög kvalitet.

Av de räddningstjänster som i dag sammanställer fortbildningar är det få som gör webbaserad utbildning. Orsaken till detta är att det saknas kompetens och verktyg inom räddningstjänsten för att skapa och genomföra webbaserad fortbildning. Man går även miste om den flexibilitet som en webbaserad

lösning ger. Det är inte heller kostnadseffektivt att varje räddningstjänst skaffar sig sådan kompetens och erforderliga verktyg.

En kostnadseffektiv lösning torde vara att MSB tar ansvaret att sätta upp och driva en webbaserad fortbildningsportal. De uppkomna kostnaderna kan delas på fler intressenter.

En följd av att införa en webbaserad fortbildning, inom MSB, innebära att verksamhetsställena får ett annat arbetssätt i fortbildningssystemet. För detta krävs en satsning på att kompetensutveckla den personal som skall vara delaktig i systemet.

I projektet har inte ingått att föreslå något val av system utan bara se på vilket sätt fortbildningen skall kunna ges med de uppställda målsättningarna.

Arbetsgruppen har dock kunnat konstatera att det i detta fall finns flera system på marknaden som bedöms vara tillräckligt bra för att kunna användas för att skapa en fortbildningsportal i enlighet med projektdirektivet.

För att kunna visa hur nätbaserat lärande skulle kunna genomföras inom fortbildningsområdet så var det angeläget att göra ett pilotprojet där

fortbildning tillhandahålls för svensk räddningstjänst. Syftet är att underlätta och stimulera räddningstjänsterna med att utveckla, införa och använda it som en integrerad del i fortbildningen. Inom ramen för projektet har två

utbildningar tagits fram, Utbildning för motorsågshantering samt en utbildning i hur man skriver tjänsteanteckning och förelägganade.

Inom den ”digitala världen” går utvecklingen oerhört fort. Detta innebär att det är svårt att hänga med vilka nya möjligheter som finns i nya versioner av programvaror och det är därför viktigt att upprätta någon form av nätverk för de som använder systemen. Ett sådant nätverk skulle kunna utgöras av både statliga (universitet, myndigheter, blåljusmyndigheter) användare, användare från den kommunala räddningstjänsten. I nätverket bör också privata aktörer ingå.

Idag finns ingen sammanhållande funktion för genomförande och planering av fortbildningar utan detta hanteras av respektive verksamhetsställe. Det kan inte uteslutas att det görs en del dubbelarbete med att ta fram faktaunderlag till

fortbildningskurser. Inte heller någon strategisk långsiktig planering av vilka kurser som skall produceras finns följaktligen inte heller.

Det är därför angeläget att det inrättas en funktion som fortbildningsansvarig på UB-USAM²⁰ och som är den som samordnar fortbildningsverksamheten utifrån beslutade inriktningar. Samordningen i detta fall skall främst utgöra den samordning som blir följd av fortbildning som kommer att finnas i fortbildningsportalen. Verksamhetsställena skall även fortsättningsvis var för sig kunna planera och genomföra övrig fortbildning.

11. Ekonomi

11.1 Allmänt

Fortbildning av egen personal är ett arbetsgivaransvar och åvilar därför arbetsgivaren att vid behov se till att arbetstagaren får erforderlig utbildning.

I dag vet vi, genom enkätundersökning av MSB, att räddningstjänsterna har en betalningsvilja motsvarande 1 500-2 000 kr för en kurs.

Oavsett på vilket sätt en utbildning genomförs så är det förenat med kostnader för den som skall genomföra kursen likväl för den som skall genomgå

densamma. Den mest kostnadseffektiva kursen är den som ”iordningställs” en gång och som sedan kan repeteras många gånger utan att det uppstår några kostnader för genomförandet.

MSB får enligt 28 § instruktionen ta ut avgifter (storlek enligt beslut) för utbildningar som myndigheten bedriver med följande undantag:

 Utbildningar enligt 1 § förordningen (2003:477) om utbildning i skydd mot olyckor

a. Säkerhets- och räddningsarbete (SMO) b. Skorstensfejare

c. Skorstensfejartekniker

d. Sammanhållna vidareutbildningsprogram inom områdena räddningstjänst, tillsyn och olycksförebyggande åtgärder samt systematiskt säkerhetsarbete och

20 Enheten för Utbildningssamordning

e. Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer

 Utbildningar som anpassats för deltidsanställda brandmän

 Utbildning som ger behörighet att vara räddningsledare

(Räddningsledare A och Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer)

11.2 Kostnader för system

Sammantaget kan man säga att det finns tre valmöjligheter för att upprätta en fortbildningsportal nämligen:

1. En egenkonstruerad portal

2. Att ansluta till något på marknaden förekommande system (ingen tillgång till källkoder)

3. Att ansluta till en ”öppen källkods” lösning

Beroende på val så blir kostnaden olika. Generellt kan sägas att det dyraste blir att bygga själv. För detta alternativ har kostnaderna uppskattats till 5-7

miljoner kronor.

Att ansluta sig till en ”öppen källkods” lösning är inte förknippad med någon kostnad att tanka hem programmet. Denna lösning kräver ändå att någon gör anpassningar dels vid uppstart och dels i förvaltningsskedet. Detta uppskattas till 700 000 kr/år.

Det som förmodligen är mest kostnadseffektivt är att ansluta sig till någon på marknaden förekommande lösning. Kostnader för att ansluta sig till ett på marknaden befintligt system är ofta relaterat till hur många användare som ansluter sig till systemet. Det är en stor spridning på kostnad/elev. Gjord undersökning visar att ett tillräckligt bra system skulle få en kostnad på 120 kr/år och elev. Till detta kommer kostnader för streamingserver och

driftskostnader ca 700 000 kr/år

11.3 Kostnad för framtagandet av kurser

Nyckeltal för kostnaden till att ta fram en utbildningsmodul på 45 minuter ligger i ett spann mellan 250-350 000 kr. Kostnaden är beroende av hur mycket faktaunderlag som skall tas fram samt hur komplext man väljer att presentera framtaget material.

11.4 Vad skall kommunerna betala

En möjlig finansieringsmodell för att få tillgång till de webbaserade kurserna, exklusive instruktörsutbildningar, kan vara att det skulle vara en fast

grundkostnad på 14 000 kr per organisation och år. Till detta kommer en rörlig del som utgörs av antalet personer som ansluter till systemet. Denna rörliga del skulle kunna vara 900 kr/elev och år.

Instruktörsutbildningar ingår inte i ovanstående utan dessa kostnadssätts och belastar kunden i varje enskilt fall som idag.

Nedan följer simulering av kostnader och intäkter med olika antaganden.

11.4.1 Intäkter

Det finns i dag 176 räddningstjänstorganisationer i Sverige varav den minsta har 14 anställda och den största har 679 anställda. Totalt antal anställda inom räddningstjänsten är strax över 16 000. Detta inkluderar såväl förebyggande som skadeavhjälpande verksamhet. Därutöver finns drygt 2 400 organiserade i räddningsvärn.

Om man i simulering av intäkter tänker sig att anslutningsgraden varierar från 20 % till 40 % och den fasta kostnaden är 14 000 kr och den rörliga delen är 900 kr/deltagare och år blir intäkterna enligt nedan.

Antaganden intäkter En årlig avgift per organisation En årlig avgift för varje studerande

Räddningstjänstorganisationer i Sverige 176 st

Brandmän i Sverige 16 160 st

Grundavgift 14 000 kr/org

Rörlig avgift 900 kr/elev

Intäkter år 1 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 10% 18 14 000 246 400

Studerande 10% 1616 900 1 454 400

Totalt 1 700 800

Intäkter år 2 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 20% 35 14 000 492 800

Studerande 20% 3232 900 2 908 800

Totalt 3 401 600

Intäkter år 3 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 30% 53 14 000 739 200

Studerande 30% 4848 900 4 363 200

Totalt 5 102 400

Intäkter år 4 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 40% 70 14 000 985 600

Studerande 40% 6464 900 5 817 600

Totalt 6 803 200

Intäkter år 5 Ändra denna k olumn

Anslutning [%] Antal [st] Grundavgift [kr/år] Rörlig avgift [kr/år] Summa [kr]

Organisationer 40% 70 14 000 985 600

Studerande 40% 6464 900 5 817 600

Totalt 6 803 200

11.4.2 Kostnader

De kostnader som uppkommer består i form av arbetstid för framtagande av kunskapsmateriel, att göra presentationer av materialet vilket kan vara animeringar, simuleringar, inspelade föreläsningar etc. Till detta kommer kostnader för distribution av kunskapsmaterielet vilket då sker via webben.

Kostnader för drift och uppdateringar är ytterligare kostnader.

Kostnader för att ta fram ett utbildningsmaterial kan anses som en investering eftersom man kan räkna med att utbildningen är aktuell i fyra år.

Om målsättning är att ta fram 4 utbildningar/år de 5 första åren som vardera består av fyra 45-minuter innebär simulerade kostnader enligt nedan.

Investeringen uppgår till 5 280 000 kr/år vilket innebär avskrivningskostnader på 1 320 000 kr/år.

Den årliga driftskostnaden beräknas till:

Sammantaget ger detta under fem år kostnader respektive intäkter.

Kostnaderna för kursutveckling avser avskrivning enl. ovan.

Antaganden årliga utgifter

Antal [st/år] Antal [st/kurs] Tim [st] Timkostnad [kr/tim) Design [kr/45 min] Summa [kr]

Kursutveckling 4 kurser om 4 * 45 min årligen

Förarbete och underlag till videoproduktion 4 4 400 425 2 720 000

Paketering och design 4 4 160 000 2 560 000

Summa 5 280 000

Drift/underhåll [kr] Portal [kr/elev]

Utbildningsporttal LUVIT, upp till 5000 elever 120

Utbildningsporttal LUVIT, upp till 10000 elever 108

Streamingserver 300 000 kr

Drift och underhåll 425 kr/tim 30% av 1600 tim 204 000 kr

Kostnader under 5 år

År 1 [kr[ År 2 [kr[ År 3 [kr[ År 4 [kr[ År 5 [kr[

Kursutveckling 1, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 2, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 3, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 4, avskrives på 4 år 1 320 000 1 320 000

Kursutveckling 5, avskrives på 4 år 1 320 000

Utbildningsportal LUVIT, studerande el ovan 193 920 387 840 581 760 698 112 698 112

Streamingserver Kaltura 8,5 TB 300 000 300 000 300 000 300 000 300 000

Driftoch underhåll tjänst på 30% 204 000 204 000 204 000 204 000 204 000

Utgifter 2 017 920 3 531 840 5 045 760 6 482 112 6 482 112

Intäkter 1 700 800 3 401 600 5 102 400 6 803 200 6 803 200

Resultat -317 120 -130 240 56 640 321 088 321 088

Accumelerat resultat -317 120 -447 360 -390 720 -69 632 251 456