11. Ersättning för ekologisk produktion

(1)

11. Ersättning för ekologisk produktion

Försättsblad

Åtgärden möter följande behov i behovsanalysen

Direkta effekter

 Minskad belastning på mark, luft och vatten

 Biologisk mångfald i slättbygd

 Ekologisk produktion Indirekta effekter

 Goda konkurrensvillkor

 Jordbrukarnas ställning i livsmedelskedjan

 Värdefulla gräsmarker

Största ändringarna jämfört med nuvarande utformning Åtgärdsförslaget är utarbetat som två olika alternativ:

 Vi behåller två olika ersättningar (för omställning resp. produktion) i pelare II

 De båda nuvarande ersättningarna slås samman till en ettårig ersättning (eco-scheme) i pelare I.

Förenklingar om ersättningen ligger i pelare I:

 Ettårig ersättning

 Inget åtagande

 Två ersättningar slås ihop till en

Ändringar som är aktuella oavsett om ersättningen ligger i pelare I eller pelare II:

 Ersättning till ekologisk vall i mellan- och slättbygd

 Fler ersättningsberättigande grödor inom frukt, bär och nötter samt fler växter för vallodling

 Justerade koefficienter för djurenheter i djurtillägget Särskilda överväganden

Jordbruksverket förespråkar att nuvarande två ersättningar för ekologiskt jordbruk bör hanteras som en ettårig ersättning inom jordbrukspolitikens första pelare förutsatt att det är möjligt att säkra ett högt nyttjande av EU-pengarna i pelare I.

Förenklingsgruppen är positiv till en sammanslagning av de två ersättningarna samt att ersättningen blir ettårigt.

(2)

Administrativa kostnaderna och konsekvenserna för stödmottagare och myndigheter En ersättning i pelare I (eco-scheme)

Stödmottagarperspektiv

Att två stöd slås samman till ett gör att det blir enklare och tydligare för jordbrukarna. En jordbrukare som till exempel har vissa marker som är under omställning och andra marker som redan är färdigomställda har haft svårt att veta vilken ersättning som är rätt att söka. Det finns också en risk att jordbrukaren redovisar vissa enskilda block som ekologiska istället för under omställning och tvärtom. Förändringen minskar därmed risken för återkrav eller att jordbrukaren missar sin ersättning.

Det är också en administrativ förenkling för jordbrukaren att slippa ansöka om och hantera åtaganden. Att jordbrukaren förbinder sig i ett år istället för de längre åtaganden som

ersättningarna har idag (två år för omställning och fem år för ekologisk produktion) kan också medföra att fler jordbrukare vill ansluta sig till stödet.

Myndighetsperspektiv

Att slå samman de nuvarande två ersättningarna till ett eco-scheme i pelare I innebär förenklingar i olika grad för alla delar av myndighetens administration. Detta måste dock ställas i relation till den stora IT-utveckling som krävs för att utveckla ett helt nytt stöd i IT- systemen.

Två ersättningar i pelare II Stödmottagarperspektiv

Inga förändringar för jordbrukaren. Fördelen med att inte genomföra förändringar är en stabilitet för jordbrukaren.

Den IT-utveckling vi räknar med innebär bland annat att jordbrukaren ska se korrekta uppgifter i SAM Internet vilket underlättar ansökan.

Myndighetsperspektiv

Förslaget innebär en hög IT-utvecklingskostnad (för åtagandehantering och för införandet av vallersättningen) samtidigt som vi inte får några administrativa förenklingar för myndigheten.

Läsanvisning

Åtgärdsbeskrivningarna är skrivna i det mallformat som EU-kommissionen har tagit fram.

Mallen har inte uppdaterats sedan den presenterades hösten 2018.

Det finns vissa skillnader mellan vilka indikatorer som ska användas om man jämför förslag från EU-kommissionen med det från rådet. Vi har valt att använda oss av rådets förslag.

För att kunna presentera beräkningsmodeller för enhetsbelopp och mål har antaganden gjorts.

Vi vill särskilt poängtera att eventuella ersättningsnivåer eller budgetar som används i beräkningarna endast är antaganden och inte ska ses som förslag.

Kalkyler liksom beräkningar av förenklade kostnadsalternativ som presenteras i åtgärdsbeskrivningarna är endast preliminära.

(3)

Vissa delar av texterna kommer senare att flyttas till förordningen eller föreskriften eftersom de är för detaljerade för den strategiska planen.

(4)

Åtgärdsbeskrivning för ersättning för ekologisk produktion, pelare I

Fond EGFJ

Interventionstyp Ettåriga miljö- och klimatersättningar (eco-schemes)

Territoriellt tillämpningsområde Nationellt Relaterade särskilda mål och där relevant

sektoriella mål

5 Miljövård

6 Bevara landskap och biologisk mångfald Resultatindikatorer R.18 Förbättra marken: Andel utnyttjad

jordbruksareal under understödda åtaganden gynnsamma för markvård R.27 Bevara livsmiljöer och arter: Andel utnyttjad jordbruksareal under

förvaltningsåtaganden till stöd för

bevarande eller återställande av biologisk mångfald

R.37 Hållbar användning av

bekämpningsmedel: Andel utnyttjad jordbruksareal som berörs av särskilda åtaganden som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker med och effekter av bekämpningsmedel

R.39 Ekologiskt jordbruk: Andel utnyttjad jordbruksareal som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken för bevarande av eller omställning till ekologiskt jordbruk

Outputindikatorer för prestationsavslut O.6b Antal enheter (ha eller djurenheter) för miljösystem

Berättigade stödmottagare Jordbrukare Beskrivning och syfte

Syftet är att underlätta för den ekologiska produktionen så att den ökar samt främja

odlingslandskapets ekosystemtjänster genom att uppmuntra varierande brukningsmetoder.

Syftet är också att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen. Den begränsade

användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk odling bidrar till att nå miljömålen Giftfri miljö och Grundvatten av god kvalitet. Detta tillsammans med varierade växtföljder och större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Åtgärden innebär en ersättning för omställning till certifierad ekologisk produktion och certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regelverk. Ersättningen ges för areal som brukas och djur som föds upp enligt EU:s regler för ekologisk produktion. Djurproduktionen ska ha koppling tillekologiskt brukad jordbruksmark. Ersättning för certifierad ekologisk växtodling lämnas endast för åkermark.

(5)

Skötselvillkor

 Ersättningen ges för areal som brukas och djur som föds upp enligt EU:s regler för ekologisk produktion.

 Grödan odlas med sikte på god skörd eller som gröngödslingsvall.

 Grödan ska odlas för att användas till foder, livsmedel, industriändamål, energiproduktion, gröngödsling eller utsäde.

 Grödan ska skördas eller putsas om det behövs för att hindra spridning av ogräs.

Bidrag till de särskilda målen

Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft En varierad växtföljd med en högre andel vallodling i växtföljden och användning av

organiska gödselmedel innebär positiva effekter för markens långsiktiga produktionsförmåga, främst genom dess effekt på markstrukturer och mullhalt. Anpassningen av djurtätheten till foderproduktionsförmågan innebär en positiv miljöfördel genom att detta ger ett incitament för jordbrukaren att hushålla med den växtnäringsresurs som finns i stallgödsel.

Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap

Ekologisk produktion ger positiva effekter för den biologiska mångfalden dels genom en varierad växtföljd och dels genom att kemiska växtskyddsmedel inte används i produktionen.

Ekologisk djurhållning bidrar till bevarande av landskap samt främjar djurvälfärden genom att utfodring, djurmiljö och uppfödningsmetoderna i möjligaste mån bör överensstämma med djurens naturliga behov.

Stöd får lämnas för

Åtgärden innebär en ersättning för omställning till certifierad ekologisk produktion och certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regelverk. Ersättningen ges för areal som brukas och djur som föds upp enligt EU:s regler för ekologisk produktion. Djurproduktionen ska ha koppling till ekologiskt brukad jordbruksmark. Ersättning för certifierad ekologisk växtodling lämnas endast för åkermark.

Ersättningen är framtagen för att täcka en del av de merkostnader som finns i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion

Identifiering av relevant baseline, t.ex. relevanta GAEC och SMR och förklaring till hur åtagandet går utöver de obligatoriska kraven

Baseline i denna ersättning är att jordbrukaren uppfyller relevanta grundvillkor, skötselkraven inom gårdsstödet och annan relevant nationell lagstiftning. Vad stöd får lämnas för samt vilka kostnader och inkomstbortfall som ersätts framgår av avsnitten under rubrikerna ”Beskrivning och syfte” och ”Metod för beräkning av belopp”.

(6)

Annan relevant lagstiftning framgår av bilaga xxxx.

Villkor för stödberättigande

 Jordbrukaren har tillgång till marken. Marken är jordbruksmark.

 För ersättning för ekologisk växtodling ska marken vara av ägoslaget åkermark. För ersättning för ekologisk djurhållning ska marken vara av ägoslaget åkermark eller ägoslaget betesmark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar.

 Produktionen ska vara godkänd för omställning till ekologisk produktion eller som ekologisk produktion av ett ackrediterat kontrollorgan.

Stödform och stödnivå

Spannmål/oljeväxter/proteingrödor/andra ettåriga grödor (inte vallodling på åkermark) xxxx kr/ha

Potatis, sockerbetor och grönsaker xxxxx kr/ha Frukt och bär xxxxx kr/ha

Vall i områden utan kompensationsstöd xxxx kr/ha

Djurersättning åkermark, där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet xxxx kr/ha Djurersättning betesmark, där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet xxxx kr/ha

Metod för beräkning av belopp eller stödnivå

Nedanstående tabell redovisar möjlig maximal ersättningsnivå enligt kalkyler. Dessa belopp är ett viktat genomsnitt av kalkyl för omställning till ekologisk produktion och kalkyl för ekologisk produktion efter omställningsperioden, där faktiska arealandelar har använts som bas för viktningen.

I pelare I är incitamentsbaserad ersättning möjlig som ett alternativ till kalkylbaserad ersättning. För ersättning till vall i områden utanför kompensationsstöd (mellan- och

slättbygd) ser vi behov av att höja ersättningen över den som kalkylerna tillåter, för att skapa tillräckliga incitament till vallodling (inklusive gröngödsling) på växtodlingsgårdar.

Ersättningen bör av denna anledning minst hamna i nivå med ersättningen till spannmål, eller åtminstone 2 000 kr/ha.

(7)

Beräknad möjlig maximal ersättningsnivå enligt kalkyler kr/ha

Spannmål/oljeväxter/proteingrödor/

andra ettåriga grödor (inte vallodling på åkermark)

2 297

Potatis, sockerbetor och grönsaker ^{38 686}

Frukt och bär 11 670

Vall i områden utan kompensationsstöd ^{1 324} Vall i områden med kompensationsstöd 0*

Djurersättning åkermark,

där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet

3 314

Djurersättning betesmark,

där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet

1 657

* Ersättning till ekologisk vall är inte aktuellt i kompensationsstödsområden.

Maximal möjlig ersättningen enligt kalkyl är beräknad genom att jämföra intäkter och kostnader för ekologisk produktion med jämförbar konventionell produktion för ett antal grödor och djurslag. De grödor som har använts i kalkylerna representerar de grödgrupper som är vanliga inom ekologisk odling. Djurslagen representerar de vanligaste djurslagen inom ekologisk djurhållning. De olika grödorna och djurslagen är sedan viktade efter hur stor areal de odlas på i den ekologiska odlingen.

De viktigaste skillnaderna mellan ekologisk och konventionell växtodling är att ekologisk växtodling:

 har ett högre avräkningspris,

 har lägre avkastning per hektar,

 har en högre kostnad för utsäde,

 lägger mer tid på arbete,

 har lägre kostnader för gödsel och växtskyddsmedel, och

 har fler år med vall och träda i växtföljden.

De viktigaste skillnader mellan ekologisk och konventionell djurhållning är att ekologisk djurhållning:

 har lägre avkastning av till exempel mjölk och ägg,

 har krav på att ge helmjölk till kalvar, och

 högre kostnader för foder och arbete.

(8)

Ersättningen för omställning till ekologisk produktion är i stort sett beräknad på samma sätt som för ersättningen till ekologisk produktion. I kalkylerna för omställning till ekologisk produktion används kostnaderna för ekologisk produktion, men intäkter för konventionell produktion. Detta eftersom jordbrukare som är under omställning inte kan sälja sina varor som ekologiska.

För att få fram en gemensam ersättningsnivå för åtgärden har kalkylerna viktats ihop med hänsyn till hur stor areal som har legat i omställning, respektive varit omställd sedan 2015.

Kort beskrivning om varför stödnivå och kalkyl är lämpliga för att nå målen, även i relation till baseline

Detta avsnitt kompletteras i ett senare skede när ersättningsnivån är fastställd.

(9)

Planerat enhetsbelopp och indikativ budget för interventionen inklusive mål för output- och resultatindikatorer Siffrorna i tabellen bygger på exempel och antaganden. Siffrorna är inte förslag!

2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Totalt

Planerat enhetligt enhetsbelopp Spannmål mm 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500

Potatis mm 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000

Frukt och bär 7 500 7 500 7 500 7 500 7 500 7 500 7 500

Vall i omr. utan

komp. stöd 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300 1 300

Djur åkermark 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600

Djur betesmark 800 800 800 800 800 800 800

Indikativ budget 755 236 031 773 491 412 792 192 005 811 348 767 830 972 927 851 075 994 871 669 764 5 685 986 900

Planerad output

O.15 alt O.6b Spannmål mm 172 210 176 687 181 281 185 994 190 830 195 792 200 883

Potatis mm 3 365 3 470 3 577 3 688 3 802 3 920 4 042

Frukt och bär 565 583 601 620 639 659 679

Vall i omr. utan

komp. stöd 80 255 82 341 84 482 86 679 88 933 91 245 93 617

Djur åkermark 231 576 236 671 241 878 247 199 252 637 258 195 263 876

Djur betesmark 1 251 1 278 1 306 1 335 1 365 1 395 1 425

Totalt 489 223 501 031 513 126 525 515 538 206 551 206 564 522

Planerat resultat

R.18 Förbättra marken

R.27 Bevara livsmiljöer och arter

R.37 Hållbar användning av bekämpningsm.

R.39 Ekologiskt jordbruk Tot. output / UAA 16,24% 16,63% 17,03% 17,44% 17,86% 18,29% 18,73%

(10)

Motivering till enhetsbelopp

I ovanstående tabell är enhetsbeloppen räkneexempel baserade på ersättningsnivåer i

programperioden 2014-2020. Planerad output är en skattning baserad på arealer 2020 (i något fall 2019) och därefter en årlig procentuell ökningstakt som uppgår till cirka 60 procent av den genomsnittliga årliga ökningstakten i respektive kategori under perioden 2010-2019.

Bedömd årlig ökningstakt är 2,6 procent för spannmål och andra ettåriga grödor samt vall, 3,1 procent för potatis, sockerbetor och grönsaker samt frukt och bär, och slutligen

2,2 procent för arealer med djurersättning. Bakgrunden till den bedömda lägre ökningstakten (givet bibehåller ersättningsnivå) jämfört med 2010-2019 är tydliga indikationer på en avmattning i efterfrågan på ekologiska jordbruksråvaror. I någon mån bedöms förenklingar för jordbrukaren till att hålla uppe ökningstakten. Planerad output för vall utanför

kompensationsstödsområden bygger på ett antagande att arealen initialt ökar med 50 procent på grund av införande av ersättningen till vall i dessa områden.

(11)

Åtgärdsbeskrivning för ersättning för ekologisk produktion, pelare II

Fond Ejflu

Interventionstyp Miljöåtaganden, klimatåtaganden och andra förvaltningsåtaganden

Territoriellt tillämpningsområde Nationellt Relaterade särskilda mål och där relevant

sektoriella mål

5 Miljövård

6 Bevara landskap och biologisk mångfald Resultatindikatorer R.18 Förbättra marken: Andel utnyttjad

jordbruksareal under understödda åtaganden gynnsamma för markvård R.27 Bevara livsmiljöer och arter: Andel utnyttjad jordbruksareal under

förvaltningsåtaganden till stöd för

bevarande eller återställande av biologisk mångfald

R.37 Hållbar användning av

bekämpningsmedel: Andel utnyttjad jordbruksareal som berörs av särskilda åtaganden som får stöd och leder till hållbar användning av bekämpningsmedel för att minska risker med och effekter av bekämpningsmedel

R.39 Ekologiskt jordbruk: Andel utnyttjad jordbruksareal som får stöd genom den gemensamma jordbrukspolitiken för bevarande av eller omställning till ekologiskt jordbruk

Outputindikatorer för prestationsavslut O.15 Antal ha med stöd för ekologiskt jordbruk

Berättigade stödmottagare Jordbrukare

Beskrivning och syfte

Syftet är att underlätta för att öka den ekologiska produktionen och främja odlingslandskapets ekosystemtjänster genom att uppmuntra varierande brukningsmetoder. Syftet är också att bidra till att uppfylla de svenska miljömålen. Den begränsade användningen av

växtskyddsmedel inom ekologisk odling bidrar till att nå miljömålen Giftfri miljö och

Grundvatten av god kvalitet. Detta tillsammans med varierade växtföljder och större inslag av vall bidrar till att nå miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv.

Åtgärden innebär en ersättning för omställning till certifierad ekologisk produktion och en ersättning för certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regelverk. Båda ersättningarna ges för areal som brukas och djur som föds upp enligt EU:s regler för ekologisk produktion.

Djurproduktionen ska ha koppling till ekologiskt brukad jordbruksmark. Ersättning för ekologisk växtodling lämnas endast för åkermark.

(12)

Åtagandets omfattning

För ersättning för omställning till ekologisk produktion är åtaganden 2-åriga. I de fall omställningen är färdig med godkänt resultat inom kortare tid än två år kan dock åtagandet avslutas tidigare.

För ersättning för ekologisk produktion är åtaganden 5-åriga. Förlängningar av fullgjorda åtaganden kan göras med ett år i taget.

Skötselvillkor

 Jordbrukaren som söker ersättning ska följa de villkor för odling och djurhållning som finns i EU:s regelverk för ekologisk produktion.

 Grödan odlas med sikte på god skörd eller som gröngödslingsvall.

 Grödan ska odlas för att användas till foder, livsmedel, industriändamål, energiproduktion, gröngödsling eller utsäde.

 Grödan ska skördas eller putsas om det behövs för att hindra spridning av ogräs.

Bidrag till de särskilda målen

Främja hållbar utveckling och effektiv förvaltning av naturresurser som vatten, mark och luft En varierad växtföljd med en högre andel vallodling i växtföljden och användning av

organiska gödselmedel innebär positiva effekter för markens långsiktiga produktionsförmåga, främst genom dess effekt på markstrukturer och mullhalt. Anpassningen av djurtätheten till foderproduktionsförmågan innebär en positiv miljöfördel genom att detta ger ett incitament för jordbrukaren att hushålla med den växtnäringsresurs som finns i stallgödsel.

Bidra till att skydda den biologiska mångfalden, stärka ekosystemtjänster samt bevara livsmiljöer och landskap

Ekologisk produktion ger positiva effekter för den biologiska mångfalden dels genom en varierad växtföljd och dels genom att kemiska växtskyddsmedel inte används i produktionen.

Ekologisk djurhållning bidrar till bevarande av landskap samt främjar djurvälfärden genom att utfodring, djurmiljö och uppfödningsmetoderna i möjligaste mån bör överensstämma med djurens naturliga behov.

Stöd får lämnas för

Åtgärden innebär en ersättning för omställning till certifierad ekologisk produktion och en ersättning för certifierad ekologisk produktion enligt EU:s regelverk. Båda ersättningarna ges för areal som brukas och djur som föds upp enligt EU:s regler för ekologisk produktion.

Djurproduktionen ska ha koppling till ekologiskt brukad jordbruksmark. Ersättning för ekologisk växtodling lämnas endast för åkermark.

Ersättningen är framtagen för att täcka en del av de merkostnader som finns i ekologisk produktion jämfört med konventionell produktion

(13)

Identifiering av relevant baseline, t.ex. relevanta GAEC och SMR och förklaring till hur åtagandet går utöver de obligatoriska kraven

Baseline i denna ersättning är att jordbrukaren uppfyller relevanta grundvillkor, skötselkraven inom gårdsstödet och annan relevant nationell lagstiftning. Vad stöd får lämnas för samt vilka kostnader och inkomstbortfall som ersätts framgår avsnitten under rubrikerna ”Beskrivning och syfte” och ”Metod för beräkning av belopp”.

Annan relevant lagstiftning framgår av bilaga xxxx.

Villkor för stödberättigande

Ersättning för omställning till ekologisk produktion

 För åtaganden för omställning till ekologisk växtodling ska marken vara av ägoslaget åkermark. För ersättning för omställning till ekologisk djurhållning ska marken vara av ägoslaget åkermark eller ägoslaget betesmark som ingår i ett

miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar.

 Produktionen ska vara godkänd som ekologisk produktion av ett ackrediterat certifieringsföretag.

Ersättning för ekologisk produktion

 För åtaganden för ekologisk växtodling ska marken vara av ägoslaget åkermark. För ersättning för ekologisk djurhållning ska marken vara av ägoslaget åkermark eller ägoslaget betesmark som ingår i ett miljöersättningsåtagande för betesmarker och slåtterängar.

 Produktionen ska vara godkänd för omställning till ekologisk produktion av ett ackrediterat certifieringsföretag.

(14)

Stödform och stödnivå

Ersättning för omställning till ekologisk produktion

Djurersättning åkermark, där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet xxxx kr/ha Djurersättning betesmark, där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet xxxx kr/ha Ersättning för ekologisk produktion

Djurersättning åkermark, där 1 hektar åkermark motsvarar 1 djurenhet xxxx kr/ha Djurersättning betesmark, där 2 hektar betesmark motsvarar 1 djurenhet xxxx kr/ha

Metod för beräkning av belopp eller stödnivå

Nedanstående tabeller redovisar möjlig maximal ersättningsnivå enligt kalkyler för omställning till ekologisk produktion respektive ekologisk produktion.

Beräknad möjlig maximal ersättningsnivå enligt kalkyler för omställning till ekologisk produktion

kr/ha Spannmål/oljeväxter/proteingrödor/

4 522

Potatis, sockerbetor och grönsaker 88 525

Frukt och bär ^{63 419}

Vall i områden utan kompensationsstöd 2 032 Vall i områden med kompensationsstöd ^0*

5 878 Djurersättning betesmark,

2 939

(15)

Beräknad möjlig maximal ersättningsnivå enligt kalkyler för ekologisk produktion kr/ha

Spannmål/oljeväxter/proteingrödor/

1 835

Potatis, sockerbetor och grönsaker ^{34 935}

Frukt och bär 7 017

Vall i områden utan kompensationsstöd ^{1 179} Vall i områden med kompensationsstöd 0*

3 121

Djurersättning betesmark,

1 561

Maximal möjlig ersättningen enligt kalkyl är beräknad genom att jämföra intäkter och kostnader för ekologisk produktion med jämförbar konventionell produktion för ett antal grödor och djurslag. De grödor som har använts i kalkylerna representerar de grödgrupper som är vanliga inom ekologisk odling. Djurslagen representerar de vanligaste djurslagen inom ekologisk djurhållning. De olika grödorna och djurslagen är sedan viktade efter hur stor areal de odlas på i den ekologiska odlingen.

De viktigaste skillnaderna mellan ekologisk och konventionell växtodling är att ekologisk växtodling:

 har lägre avkastning per hektar,

 har en högre kostnad för utsäde,

 lägger mer tid på arbete,

 har lägre kostnader för gödsel och växtskyddsmedel, och

 har fler år med vall och träda i växtföljden.

De viktigaste skillnader mellan ekologisk och konventionell djurhållning är att ekologisk djurhållning:

 har lägre avkastning av till exempel mjölk och ägg,

 har krav på att ge helmjölk till kalvar, och

 högre kostnader för foder och arbete.

Ersättningen för omställning till ekologisk produktion är i stort sett beräknad på samma sätt som för ersättningen till ekologisk produktion. I kalkylerna för omställning till ekologisk produktion används kostnaderna för ekologisk produktion, men intäkter för konventionell produktion. Detta eftersom jordbrukare som är under omställning inte kan sälja sina varor som ekologiska.

(16)

Kort beskrivning om varför stödnivå och kalkyl är lämpliga för att nå målen, även i relation till baseline

(17)

Planerat enhetsbelopp och indikativ budget för interventionen inklusive mål för output- och resultatindikatorer Siffrorna i tabellen bygger på exempel och antaganden. Siffrorna är inte förslag!

2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 Totalt

Planerat enhetligt enhetsbelopp Spannmål mm 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 1 500 Potatis mm 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 5 000 Frukt och bär 7 500 7 500 7 500 7 500 7 500 7 500 7 500

Vall i omr. utan

komp. stöd 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 1 100 Djur åkermark 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 1 600 Djur betesmark 800 800 800 800 800 800 800

Indikativ budget 735 555 780 749 607 409 763 931 077 778 532 121 793 415 986 808 588 224 824 054 496 5 453 685 093

Planerad output

O.15 alt O.6b Spannmål mm 171 371 174 969 178 644 182 395 186 226 190 136 194 129

Potatis mm 3 346 3 429 3 515 3 603 3 693 3 785 3 880

Frukt och bär 562 576 591 605 620 636 652

Vall i omr. utan

komp. stöd 79 864 81 541 83 253 85 002 86 787 88 609 90 470

Djur åkermark 230 443 234 361 238 345 242 397 246 518 250 708 254 971

Djur betesmark 1 245 1 266 1 287 1 309 1 332 1 354 1 377

Totalt 486 830 496 143 505 635 515 311 525 175 535 229 545 479

Planerat resultat

R.18 Förbättra marken

R.27 Bevara livsmiljöer och arter

R.37 Hållbar användning av bekämpningsm.

R.39 Ekologiskt jordbruk Tot. output / UAA 16,16% 16,47% 16,78% 17,10% 17,43% 17,76% 18,10%

(18)

Motivering till enhetsbelopp

I nedanstående tabell är enhetsbeloppen räkneexempel baserade på ersättningsnivåer i

programperioden 2014-2020, förutom vall. Planerad output är en skattning baserad på arealer 2020 (i något fall 2019) och därefter en årlig procentuell ökningstakt som är ungefär hälften så stor som den genomsnittliga årliga ökningstakten i respektive kategori under perioden 2010-2019. Bedömd årlig ökningstakt är 2,1 procent för spannmål och andra ettåriga grödor samt vall, 2,5 procent för potatis, sockerbetor och grönsaker samt frukt och bär, och slutligen 1,7 procent för arealer med djurersättning. Bakgrunden till den bedömda lägre ökningstakten (givet bibehåller ersättningsnivå) jämfört med 2010-2019 är tydliga indikationer på en avmattning i efterfrågan på ekologiska jordbruksråvaror. Planerad output för vall utanför kompensationsstödsområden bygger på ett antagande att arealen initialt ökar med 50 procent på grund av införande av ersättningen till vall i dessa områden.

(19)

Kommentarer till ersättning för ekologisk produktion

Översikt

Vi har tagit fram två separata förslag till stöd för ekologisk produktion, ett för CAP:s pelare I och ett för CAP:s pelare II. Orsaken är att det är tänkbart att flytta stödet till ekologisk

produktion från pelare II till pelare I, så att det blir en ettårig miljö- och klimatersättning, så kallat eco-scheme. Valet av vilka ettåriga miljö- och klimatersättningar Sverige ska ha förefaller ligga en bit fram i tiden och påverkas bland annat av budgettekniska frågor inom respektive pelare. Dessa budgettekniska frågor berör vi inte här.

Vårt förslag för pelare II är i de flesta avseenden identiskt med dagens ersättningar för ekologisk produktion. De viktigaste skillnaderna mot idag är:

 Ekologisk vall i mellan- och slättbygd blir ersättningsberättigad

 Ytterligare grödor bli ersättningsberättigade

 Koefficienterna för djurenheter vid beräkning av djurtillägget justeras

Ovanstående tre förändringar ingår även i förslaget för pelare I. I första pelaren försvinner därutöver kravet på åtagande och ersättningen blir ettårig. Vidare föreslår vi att dagens båda ersättningar slås ihop i pelare I, så att det blir en enda ersättning till ekologisk produktion som även inkluderar omställningsperioden. Tabell 1 ger en översikt över förslagen för respektive pelare och deras konsekvenser.

Tabell 1. Översikt över förslagen*

Pelare I Pelare II

Antal ersättningar 1 2

Åtagande Nej Upp till 2 år för omställning,

respektive 5 år för ekologisk produktion

Förenkling för jordbrukare ++ 0

Förenklad administration och kontroll

++ 0

Behov av IT-utveckling Stora Stora**

Införande i tid - -

Bidrag till ökad ekoproduktion

++ +

Bidrag till miljömålen ++ +

* Plustecken innebär förbättring, noll innebär ingen förändring och minustecken innebär försämring.

** Denna bedömning bygger på att de båda ersättningarna ligger kvar i två separata IT-system, vilket innebär att det krävs IT-förvaltning för två system. Dessutom behövs utveckling av viss funktionalitet.

I pelare II är det främst ersättningen till vall i mellan- och slättbygd som bidrar till ökad ekologisk produktion och förstärker de positiva miljöeffekterna gentemot nuläget.¹I pelare I bidrar dessutom förenklingarna för jordbrukaren till att underlätta steget att gå över till

1 Med antagandet att ersättningsnivån är densamma som i nuläget.

(20)

ekologiskt jordbruk, vilket kan bidra till ökad ekologisk produktion och därmed också ge positiva miljöeffekter.

Det finns IT-utvecklingskostnader förknippande med att såväl behålla ersättningarna i pelare II som med att flytta till pelare 1. Men i pelare I finns som nämnts också betydande

förenklingsmöjligheter för både jordbrukare som myndigheter. Förutom att i pelare I enbart ha en ersättning och inte hantera åtagande, bedömer vi preliminärt att det går att förenkla

ytterligare genom att i stödet inte särskilja mark och djur under omställning från redan omställd(-a).

Ettårig eller flerårig ersättning och en eller två ersättningar?

Att göra ersättningarna ettåriga kan bidra till ökad ekologisk produktion genom att minska risktagandet för jordbrukare som överväger att gå över till ekologisk produktion. I pelare I är alla ersättningar ettåriga. Däremot har vi efter kontakt med EU-kommissionen dragit

slutsatsen att ettårigt stöd till ekologisk produktion inte blir möjligt inom pelare II.

Enligt regeringsuppdraget om att föreslå åtgärder i den strategiska planen ska Jordbruksverket

”söka möjligheter att förenkla genom att slå samman dagens två stöd till ett”. Anledningen till att vi inte slår ihop de båda ersättningarna i pelare II är att det finns betydande nackdelar med att slå ihop om ersättningen inte samtidigt kan göras ettårig. Detta gäller såväl för

jordbrukarna, som skulle binda sig för fem år från start, som vad gäller behovet av IT- utveckling inom Jordbruksverket.

Fler grödor

Vi föreslår att följande grödor blir ersättningsberättigade, utöver de som är ersättningsberättigade under innevarande programperiod:

 Andra vallväxter (örter) avsedda för vallodling (utöver vallgräs och vallbaljväxter)

 Aprikos

 Persika

 Hassel

 Valnötter

 Gojibär

 Blåbärstry/sibirisk blåbär

 Kiwi och minikiwi

Därtill vall och gröngödsling i mellan- och slättbygd enligt nedan.

Vi gör en ändring i tillåten användning av ersättningsberättigade grödor så att de får användas även för energi- och industriändamål.

Ersättning till vall i mellan- och slättbygd

Enligt regeringsuppdraget om att föreslå åtgärder i den strategiska planen ska Jordbruksverket föreslå stöd för ekologisk produktion som skapar drivkraft att ha vall i växtföljden och möter

(21)

målen i livsmedelsstrategin om ökad ekologisk produktion. Ökad andel vall i växtföljden bidrar till att stärka den biologiska mångfalden på ekologiska växtodlingsgårdar i

spannmålsdominerade områden och en ersättning till vall skulle stärka förutsättningarna för ökad ekologisk vegetabilieproduktion. Vi föreslår därför ersättning till ekologisk vall i mellan- och slättbygd, eller närmare bestämt de områden där kompensationsstöd inte ges.² De vallgrödor som ska vara stödberättigade är fodervall inklusive vallbaljväxter, vall som gröngödsling, vall för energiproduktion och vall för industriändamål. Enbart fodervall ger inte förutsättningarna för märkbart ökad vallareal på växtodlingsgårdar i slätt- och mellanbygd.

Ersättning till ekologisk vall som gröngödsling kan komma att överlappa med nya ettåriga miljö- och klimatersättningar riktade mot mellan- och slättbygd, i synnerhet förslaget om ersättning för blommande slättbygd. Problemet är att etableringen av gröngödslingsgrödan skulle kunna dubbelfinansieras, vilket inte är tillåtet. IT-systemen behöver förhindra att de aktuella ersättningarna söks för samma mark, samtidigt som det bör ge jordbrukarna möjlighet att välja vilken av ersättningarna de vill söka. Om det därför krävs IT-mässig kontroll mellan olika ersättningar gällande att utbetalning inte sker för samma mark kommer behovet av IT- utveckling öka markant. Denna typ av korsberoenden brukar bli komplexa och bör undvikas.

Justera koefficienter för djurenheter

Vi föreslår att samma djurkategorier är stödberättigade som i nuläget. Vi ser det som lämpligt att djurenhetskoefficienterna för dessa djurkategorier så långt möjligt följer EU-gemensamma riktlinjer. Koefficienterna bör också vara desamma i ersättning för ekologisk produktion och kompensationsstödet.

Det finns i nuläget en preliminär tabell från EU-kommissionen. Utifrån denna förslår vi några undantag gällande nötkreatur och tackor/getter. EU-tabellen skiljer på mjölkkor och övriga kor men Jordbruksverkets system skiljer inte mellan dikor och mjölkkor, eftersom vi inte samlar in dessa uppgifter. Vi föreslår därför att för nötkreatur ska alla hondjur över två år motsvara 1 djurenhet, precis som i nuläget. Jämfört med nuläget innebär den preliminära tabellen också att yngre nötkreatur blir stödberättigade.

För tackor och getter av honkön föreslår vi enligt Finlands modell en höjning till 0,2 djurenheter. Om detta inte är möjligt bör vi ersätta även handjur och unga djur av dessa djurslag för att kompensera minskningen och intäktsbortfallet.

De nya EU-gemensamma koefficienterna innebär också en lägre koefficient för slakt-

kycklingar, på grund av en korrigering av EU-kommissionen så att siffran stämmer bättre mot foderbehovet.

2 Om ersättning i stället ges i hela landet riskerar djurersättningen behöva sänkas (pga. att kalkylutrymmet sjunker) och miljönyttan skulle bli mindre beroende på att de mesta pengarna i så fall skulle gå till gårdar med animalieproduktion som hade odlat vall även utan eko-ersättning till vall.

(22)

Tabell 2. Antal djurenheter per djur, preliminär tabell Mjölkkor, am- och dikor 1,000

Ungnöt under 1 år 0,400

Ungnöt från 1 år upp till två år 0,700

Slaktkycklingar 0,007

Slaktsvin (slaktade) 0,300

Suggor 0,500

Tackor och getter (hondjur) 0,200

Värphöns 0,014

Förslag som bör hanteras i ett senare skede

Vi ser det som angeläget att försöka minska dubbelkontrollen, dvs. att inte både

kontrollorganen och länsstyrelserna ska kontrollera samma villkor. Vi bedömer dock att det inte finns resurser att hantera detta förslag i nuläget, utan att det får göras under pågående programperiod.