EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

(1)

Bryssel den 2.7.2007 KOM(2007) 375 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET,

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Preliminär utvärderingsrapport om Erasmus Mundus-programmet 2004–2008

(2)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET,

EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

Preliminär utvärderingsrapport om Erasmus Mundus-programmet 2004–2008

INNEHÅLL

1. Inledning ... 3

2. Bakgrund till den externa utvärderingen... 3

3. Den externa utvärderingen ... 3

3.1. Villkor för utvärderingen ... 3

3.2. Metod ... 4

3.3. Utvärderarens slutsatser ... 4

3.3.1. Finansiella aspekter... 4

3.3.2. Europeiskt mervärde ... 5

3.3.3. Relevans ... 5

3.3.4. Effektivitet och genomslagskraft ... 5

3.3.5. Ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet ... 6

3.3.6. Nytta, mervärde och hållbarhet ... 7

4. Huvudsakliga rekommendationer från den externa utvärderaren och kommissionens synpunkter... 7

4.1. Programmets utformning ... 7

4.2. Programmets förvaltning... 9

4.3. Finansiering av programmet ... 10

5. Kommissionens slutsatser ... 11

Statistiska bilagor med siffror om ansökningar och urval... 12

(3)

1. INLEDNING

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 12 i beslut 2317/2003/EG¹ av den 5 december 2003 om inrättande av Erasmus Mundus-programmet, i vilket det fastställs att en preliminär utvärderingsrapport om programmets genomförande skall utarbetas. Här presenteras kommissionens ståndpunkt beträffande de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna i den preliminära utvärderingen av programmet, som finns på följande Internetadress:

http://ec.europa.eu/dgs/education_culture/evalreports/index_en.htm.

Slutsatserna och rekommendationerna bygger på omfattande enkäter bland deltagare och viktiga aktörer i Erasmus Mundus, vars närmare resultat återfinns i en bilaga till den preliminära utvärderingsrapporten.

2. BAKGRUND TILL DEN EXTERNA UTVÄRDERINGEN

Erasmus Mundus är ett samarbets- och mobilitetsprogram inom högre utbildning som syftar till att lansera Europeiska unionen som ett centrum för lärande på högsta nivå i världsklass.

Syftet med programmet är att bidra till utvecklingen av europeiska masterkurser av hög kvalitet och att förbättra synligheten och attraktionskraften i tredje land för högre utbildning i Europa. Programmets strategiska mål är att höja den europeiska högre utbildningens kvalitet och att främja interkulturell förståelse genom samarbete med tredje land.

Programmets särskilda mål är att främja den europeiska högre utbildningens kvalitet och förträfflighet, att uppmuntra studerande och akademiker från tredje land att studera i Europa, att utveckla ett strukturerat samarbete med högre utbildningsanstalter i tredje land och att göra högre utbildning i Europa mer tillgänglig samt att förbättra dess profil och synlighet i hela världen.

Programmet består av fyra olika åtgärder: Åtgärd 1 – Erasmus Mundus masterkurser, som omfattar integrerade kurser på mastersnivå som erbjuds av minst tre universitet från tre olika europeiska länder. Åtgärd 2 – Erasmus Mundus-stipendier för studerande och akademiker från tredje land. Åtgärd 3 – Partnerskap med högre utbildningsanstalter i tredje land, vilket omfattar stipendier för studenter och akademiker från EU-länder för studier i tredje land.

Åtgärd 4 – Projekt för ökad attraktionskraft för högre utbildning i Europa.

3. DEN EXTERNA UTVÄRDERINGEN

3.1. Villkor för utvärderingen

Efter en anbudsinfordran² utsågs Centre for Strategy & Evaluation Services (CSES) för att genomföra utvärderingen. Utvärderingen omfattar perioden 2004–2006, under vilken flera inbjudningar att lämna projektförslag har ägt rum för att genomföra programmet. Erasmus Mundus masterkurser, stipendier och projekt för ökad attraktionskraft (åtgärd 1, 2 respektive 4) inleddes läsåret 2004–2005, medan partnerskap (åtgärd 3) inleddes ett år senare, under 2005–2006.

1 EUT L 345, 31.12.2003.

2 Anbudsinfordran nr EAC 34/06.

(4)

Syftet med den preliminära utvärderingen var att granska programmets relevans, användbarhet, ändamålsenlighet, effektivitet, hållbarhet och mervärde för gemenskapen, samt att lämna rekommendationer till kommissionen om hur programmets insatssamband, mål, utformning, genomförandebestämmelser, resultat och verkan kan förbättras ytterligare.

3.2. Metod

Den använda metoden omfattade teoretiska analyser av relevant litteratur, en enkät bland de institutioner som deltar i Erasmus Mundus masterkurser, partnerskap och projekt för ökad attraktionskraft (åtgärd 1, 3 respektive 4) och undersökningar bland deltagande studerande och akademiker i EU och tredje land, samt intervjuer med viktiga aktörer, däribland kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (EACEA), nationella strukturer för Erasmus Mundus och deltagare i programmets fyra åtgärder.

3.3. Utvärderarens slutsatser

Totalt sett verkar Erasmus Mundus-programmet 2004–2008 ha fått en mycket bra start.

Programmet har skapat entusiasm bland såväl studerande som högre utbildningsanstalter, vilket tyder på hög relevans för identifierade behov. De högre utbildningsanstalterna ansåg att programmet tillförde ett mervärde på flera olika sätt, till exempel genom att främja utvecklingen av gemensamma, dubbla och flerfaldiga examina mellan högre utbildningsanstalter i olika länder, i överensstämmelse med Bolognaprocessens mål att främja den europeiska dimensionen i högre utbildning och rörligheten.

Erasmus Mundus har också börjat bidra till att främja en hög akademisk kvalitet inom den högre utbildningen i Europa. Detta sker framför allt genom att europeiska högre utbildningsanstalter uppmuntras att utveckla ett samarbete och gemensamt arbeta med andra högre utbildningsanstalter som anses hålla ”världsklass” inom olika utbildningsområden.

Även studenterna identifierade en rad olika fördelar, bland annat den personliga utveckling som uppstår vid mötet med nya kulturer och språk, och de akademiska fördelarna med att delta i en masterkurs som håller mycket hög akademisk kvalitet.

På längre sikt ansågs att ett deltagande i Erasmus Mundus även hade fördelar för de studerande med hänsyn till deras framtida karriärutveckling. Med tanke på att programmet inleddes först 2004 måste emellertid dess betydelse för de studerandes potentiella anställningsutsikter bedömas genom longitudinella studier om var studerande som tagit sin examen inom ramen för Erasmus Mundus hamnar efter avslutad utbildning (i detta hänseende kommer inom kort en första kartläggning att genomföras).

3.3.1. Finansiella aspekter

Erasmus Mundus-programmet tilldelades en budget på 230 miljoner euro för perioden 2004–

2008. Kompletterande finansiering på 57,3 miljoner euro gjordes tillgängligt under åren 2005–2007 genom ”Asien-fönstret” samt 8,8 miljoner euro under år 2007 genom ”AVS- fönstret” och ”Västra Balkan-fönstret”. Detta är finansieringspaket som syftar till att finansiera ytterligare stipendier för studerande från särskilda länder och som har anslagits genom EU:s budget för externt stöd. Följaktligen finns en total budget på 296,1 miljoner euro tillgänglig för programperioden 2004–2008.

(5)

Programmets totala finansieringspaket gjorde det möjligt att finansiera ett antal stipendier och kurser av hög kvalitet, vilket motsvarade de första förväntningarna.³ Efterfrågan på både kurser och stipendier ökade emellertid under den granskade perioden och låg på en tillräckligt hög nivå för att berättiga ytterligare medel i framtiden. För exempelvis Erasmus Mundus masterkurser och projekt för ökad attraktionskraft (åtgärd 1 respektive 4) antogs cirka 1 av 7 ansökningar mellan 2004 och 2006, medan för partnerskap (åtgärd 3) antogs cirka två tredjedelar av alla ansökningar. Under 2007 antogs vidare 1 av 7 stipendieansökningar (åtgärd 2), vilket tyder på hög konkurrens om dessa stipendier bland studerande från tredje land. Dessutom tyder det stora utnyttjandet av ”fönstren” på att en större finansieringspaket utan problem skulle kunna ha kunna ha tagits i anspråk med en betydlig ökning av programmets genomslag.

3.3.2. Europeiskt mervärde

En av de centrala punkterna i Erasmus Mundus-programmet är kravet att inkludera en omfattande transnationell dimension i fråga om masterkurser, som omfattar rörlighet mellan minst två olika EU-länder. Deltagare och aktörer ansåg följaktligen att Erasmus Mundus tillförde ett högt mervärde för gemenskapen. Den starka kopplingen mellan Erasmus Mundus och Bolognaprocessens mål (till exempel genom främjandet av den europeiska dimensionen inom utbildning, rörlighet, gemensamma examina och europeiskt samarbete inom kvalitetssäkring) tyder också på ett mervärde för gemenskapen.

3.3.3. Relevans⁴

De politiska ramarna har inte ändrats särskilt mycket sedan förslaget utarbetades för programperioden 2004–2008. Interventionssambandet är därför fortfarande relevant, både ur ett politiskt perspektiv (förstärka samarbetet med tredje land på området högre utbildning, främja interkulturell dialog, främja utvecklingen av integrerade kurser som resulterar i tilldelningen av gemensamma, dubbla eller flerfaldiga examina på europeisk nivå i överensstämmelse med Bolognaprocessens mål) och för att uppfylla de identifierade behoven hos programmottagarna (högre utbildningsanstalter samt studerande och akademiker från såväl Europa som tredje land).

Det finns starka kopplingar mellan Erasmus Mundus och Lissabonstrategin, särskilt arbetsprogrammet Utbildning 2010, och Bolognaprocessen, som understryker behovet att öppna utbildningssystemen mot omvärlden som en del av gemenskapens sätt att hantera globaliseringens utmaningar och möjligheter. Europa måste konkurrera i en värld där antalet internationella studenter snabbt ökar och där konkurrensen om dessa studenter blir allt hårdare.

3.3.4. Effektivitet och genomslagskraft⁵

I slutet av 2006 förelåg följande resultat: 80 Erasmus Mundus masterkurser (åtgärd 1), 2 325 stipendier till inresta studerande från tredje land (åtgärd 2), 19 partnerskap (åtgärd 3)

3 För statistik se avsnitt 3.3.4 nedan.

4 Huruvida målen för programmet är relevanta för behoven för högre utbildning i Europa.

5 Huruvida de fastställda målen nås.

(6)

och 23 projekt för ökad attraktionskraft (åtgärd 4).⁶ Deltagandenivån i programmet har hittills i stort sett motsvarat förväntningarna, med undantag för partnerskap (åtgärd 3), där deltagandet varit lägre än väntat.

Erasmus Mundus har haft vissa framsteg när det gäller att få till stånd ett mer strukturerat samarbete inom högre utbildning mellan EU och tredje land, även om den låga deltagarnivån i fråga om partnerskap (åtgärd 3) tyder på att det fortfarande återstår en del att göra inom detta område. När det gäller att göra högre utbildning i Europa mer tillgänglig, och särskilt för att göra det möjligt för högt kvalificerade studerande och akademiker från hela världen att studera och undervisa i EU, har stipendiesystemet (åtgärd 2) stort underlättat tillgången till och ökat attraktionskraften hos högre utbildning i Europa för högt kvalificerade studerande från tredje land.

När det gäller att främja interkulturell förståelse har Erasmus Mundus med framgång främjat ett kulturellt erfarenhetsutbyte. Denna process har understötts av det faktum att det förelåg en mycket god fördelning av nationaliteter mellan stipendiemottagare från tredje land. Dessutom uppgav studerande från tredje land att de kulturella och språkmässiga fördelarna var viktigare än fördelarna för deras framtida karriärmöjligheter. Studerande från tredje land har emellertid hittills gynnats mer från programmet än studerande från EU. De studerandes erfarenheter – akademiska, kulturella och språkmässiga – är mycket rikare inom Erasmus Mundus-kurser där det finns en bra balans mellan europeiska (inklusive från värdlandet) och internationella studenter, i motsats till kurser som domineras av icke-europeiska studenter.

Erasmus Mundus har också haft positiva effekter för de EU-länder som tidigare saknade nationell lagstiftning om utfärdande av gemensamma, dubbla eller flerfaldiga examina som omfattar partners i olika EU-länder. Även om det fortfarande finns problem med utfärdande av gemensamma examina har Erasmus Mundus masterkurser genomfört effektiva dubbla eller flerfaldiga examenssystem som har möjliggjort studier som verkligen är integrerade och bygger på samarbete. Gemensamma examina bidrar dessutom till att göra EU:s arbetsmarknad mer öppen och tillgänglig för europeiska studenter.

Det som var mindre positivt var att vissa europeiska länder var underrepresenterade i fråga om det antal projekt i vilka deras utbildningsanstalter deltog, en obalans som kommissionen försöker hitta sätt för att åtgärda. Erasmus Mundus masterkurser täckte i stort sett alla akademiska områden, även om tekniska och naturvetenskapliga utbildningar överväger stort.

3.3.5. Ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet⁷

De nationella strukturer och högre utbildningsanstalter som genomför Erasmus Mundus masterkurser ansåg att kommissionen och EACEA hade gjort ett mycket bra jobb när det gäller att övervaka programmets genomförande så här långt. I synnerhet uppskattades kommunikations- och informationsflödena mycket högt eftersom de var regelbundna och informativa. Frågor från högre utbildningsanstalter har normalt besvarats omgående och konsortier har fått nyttig feedback på sina rapporter. Den på det hela taget höga nivån av tillfredsställelse hos både studerande och högre utbildningsanstalter med avseende på

6 I slutet av programmet 2008 förväntas följande slutresultat: 105 Erasmus Mundus masterkurser (åtgärd 1), 6 000 stipendier till inresta studerande från tredje land (åtgärd 2), 50 partnerskap (åtgärd 3) och 50 projekt för ökad attraktionskraft (åtgärd 4).

7 Huruvida de önskade effekterna nås till en rimlig kostnad.

(7)

programmets förvaltning tyder på att kommissionen och EACEA har förvaltat programmet på ett både effektivt och ändamålsenligt sätt.

Utnyttjandet av och nivån på de enhetskostnader och engångsbelopp som gäller för genomförandet av programmet ansågs i stort sett kostnadseffektiva, och bidrog till att programmet kunde nå sina mål till lägsta möjliga kostnad. Samtidigt tyder emellertid utvärderingen på att universitet som deltar i Erasmus Mundus masterkurser och europeiska studenter är underfinansierade i det befintliga programmet.⁸

3.3.6. Nytta, mervärde och hållbarhet⁹

Ett relativt stort antal av de Erasmus Mundus masterkurser som understöddes genom programmet var kurser som redan erbjöds men som anpassats för att passa in i strukturen för Erasmus Mundus. Programmet tycks ha uppmuntrat högre utbildningsanstalter att anpassa sina befintliga högt kvalificerade kurser genom att samarbeta och utveckla gemensamma läroplaner med högre utbildningsanstalter i andra europeiska länder som erbjuder samma ämnesområde och kan uppfylla kraven på en hög akademisk kvalitet på europeisk och internationell nivå.

Analysen tyder på att utan finansiering från Erasmus Mundus-programmet skulle de flesta av dessa kurser inte ha kunnat erbjudas framöver i sin befintliga form. Samtidigt som detta tyder på låga nivåer av hållbarhet så visar det även, sett utifrån ett annat perspektiv, att europeiska medel används för att främja verksamheter som annars inte skulle kunna äga rum under samma förutsättningar.

Ett annat spörsmål är huruvida studerande och akademiker (särskilt från tredje land) skulle ha deltagit i programmet utan ekonomiskt stöd. I detta sammanhang uppgav 95 % av de studerande från tredje land att de inte skulle ha deltagit i programmet utan ett stipendium.

Detta tyder på höga nivåer av additionalitet.

4. HUVUDSAKLIGA REKOMMENDATIONER FRÅN DEN EXTERNA UTVÄRDERAREN OCH KOMMISSIONENS SYNPUNKTER

Utvärderarens huvudsakliga rekommendationer anges i fet stil och kommissionens svar i kursiv stil.

4.1. Programmets utformning Rekommendation 1

Stipendier till EU-studenter för deltagande i Erasmus Mundus-programmet bör tilldelas på konkurrensmässig grund. Det finns ett behov att se till att EU-studenters deltagande blir mer jämlikt i förhållande till deras kolleger från tredje land.

8 För Erasmus Mundus masterkurser erhålls ett årligt engångsbelopp på 15 000 euro. EU-studenter får ett stipendium på 3 100 euro för en studieperiod på tre månader vid en högre utbildningsanstalt i tredje land.

9 Huruvida de positiva effekterna kommer att vara kvar sedan en verksamhet avslutats.

(8)

Kommissionen instämmer i denna rekommendation som ett sätt att underlätta rörlighet inom EU för EU-studenter och främja ett ökat deltagande av studerande från EU-länder.

Kommissionen kommer att undersöka möjliga åtgärder för att förbättra situationen för EU- studenter, samtidigt som den kommer att sträva efter att säkerställa komplementaritet med Erasmusprogrammet.

Rekommendation 2

Erasmus Mundus-programmet bör – om det finns medel till detta – utvidgas till doktorandnivå både i fråga om kurser och stipendier. Frågor som rör kvalitetssäkring med avseende på doktorandutbildning måste noggrant övervägas. Den franska co- tutelle-modellen (med doktorsexamen vid två högskolor i olika länder) bör tjäna som underlag i detta sammanhang. Särskild vikt bör läggas vid att undvika en överlappning med Marie Curie-stipendier för forskning.

Kommissionen instämmer i denna rekommendation som ett sätt att göra det möjligt för Europa att behålla högt kvalificerade studerande och forskare från tredje land, samt som ett sätt att skapa kopplingar mellan högre utbildning och forskning. Kommissionen kommer att undersöka ”co-tutelle”-modellen när den fattar beslut om framtida åtgärder, samtidigt som den kommer att se till att det skapas synergieffekter med forskarstipendier och nätverk inom ramen för Marie Curie.

Erasmus Mundus masterkurser bör inte bara uppmuntras för att utveckla ett samarbete med högre utbildningsanstalter i tredje land, utan även för att göra det möjligt för dessa utbildningsanstalter att blir fullfjädrade partners inom ramen för själva kursen. Detta skulle kunna uppnås genom att sammanföra masterkurser och partnerskap (åtgärd 1 respektive 3) under ett och samma paraply.

Kommissionen instämmer i princip med denna rekommendation och kommer att undersöka lämpliga åtgärder för framtiden. Kvalitetssäkring är emellertid komplicerat när det gäller högre utbildningsanstalter som ligger i tredje land. Det är viktigt att se till att önskemålen hos deltagande europeiska högre utbildningsanstalter och strukturen på deras akademiska program iakttas fullt ut.

Atlantis och samarbetsprogrammet mellan EU och Kanada (samt även pilotprojekt med Japan, Australien och Nya Zeeland) bör kombineras med Erasmus Mundus- programmet för att förbättra samstämmigheten i kommissionens strategi för ett förstärkt samarbete mellan EU och tredje land på området högre utbildning. Utifrån ett marknadsföringsmässigt och medvetandehöjande perspektiv finns det fördelar med att använda Erasmus Mundus som ett gemensamt program för att främja institutionellt samarbete och studerandes och akademikers rörlighet mellan EU och tredje land. Detta skulle också ge betydande positiva effekter på programmets synlighet och sammanhållningen i gemenskapens åtgärder på detta område.

Kommissionen tycker att denna rekommendation är intressant. Samarbetsprogrammet mellan EU och USA (Atlantis), som nyligen förnyades, har emellertid ett bredare tillämpningsområde än Erasmus Mundus, eftersom gemensamma masterkurser endast utgör en del av

(9)

programmet. Att samla alla gemenskapsåtgärder på området högre utbildning med en extern dimension inom ett enda integrerat program skulle emellertid kunna vara ett alternativ efter 2013.

Det bör övervägas om Erasmus Mundus-studenter skall erbjudas praktikplatser på mer systematiska grunder. Detta skulle även på ett betydande sätt bidra till att öka programmets profil bland arbetsgivare och aktörer i vidare mening. Att erbjuda praktikplatser skulle emellertid inte vara obligatoriskt eftersom detta inte nödvändigtvis skulle vara lämpligt i fråga om alla Erasmus Mundus masterkurser.

Kommissionen välkomnar denna rekommendation och kommer att uppmuntra Erasmus Mundus masterkurser att, i de fall detta är lämpligt, erbjuda sina studerande praktikplatser.

En flexibel inställning i denna fråga, vilket utvärderaren föreslår, verkar lämpligt.

4.2. Programmets förvaltning Rekommendation 6

De nationella strukturerna bör fortsatt till övervägande del finansieras av medlemsstaterna för att undvika en fullfjädrad EU-byrå på nationell nivå (vilket inte tycks ha stöd bland de nationella strukturerna). Viss EU-finansiering bör emellertid göras tillgänglig för att bidra till att samfinansiera PR-verksamhet som genomförs av de nationella strukturerna eftersom deras arbetsbelastning sannolikt kommer att öka kraftigt under nästa programperiod till följd av den prognostiserade ökningen av programbudgeten. Kommissionen bör vidta åtgärder för tematiska begränsade förslagsinfordringar för att göra det möjligt för de nationella strukturerna att finansiera särskilda initiativ som de vill stödja, t.ex. marknadsförings- och PR-verksamhet. I den nya programperioden bör det övervägas huruvida de nationella strukturerna bör ges en formell roll för att bidra till övervakningen av Erasmus Mundus masterkurser.

Kommissionen instämmer i denna rekommendation. De nationella strukturernas roll i fråga om att utföra särskilda informations-, PR- eller spridningsåtgärder, samt att övervaka projekten, bör förstärkas.

Europeiska kommissionen måste rikta sin uppmärksamhet mot kvalitetssäkring när väl masterkurser inom ramen för Erasmus Mundus är igång och fungerar.

Självutvärderingar bör även i fortsättningen vara en grundläggande utgångspunkt för att säkra fortsatt hög kvalitet på kurserna. Under varje programperiods livslängd bör dessutom ett representativt urval av Erasmus Mundus masterkurser underställas en extern kvalitetsbedömning. Denna bedömning skulle kunna göras av externa kvalitetssäkringsorgan med tidigare erfarenhet av att bedöma kvaliteten på det akademiska innehållet i och integrationen av kurser (företrädesvis av transnationella kurser).

Kommissionen håller med om att det finns ett behov att säkerställa kvaliteten på Erasmus Mundus masterkurser och har redan tagit sig an detta inom ramen för det befintliga programmet. Under 2007 kommer kommissionen – i samarbete med externa experter på

(10)

området – att utarbeta riktlinjer om god praxis i fråga om Erasmus Mundus masterkurser.

Efter en självutvärdering kommer externa experter, inom ramen för en kollegial granskning, att besöka ett urval av kurser i syfte att fastställa indikatorer på god praxis och sprida dessa till nuvarande och framtida potentiella mottagare.

Kommittéförfarandet för Erasmus Mundus-stipendier (åtgärd 2) bör avbrytas för att påskynda slutförandet av urvalsprocessen. Detta skulle kunna påskynda förfarandet för tilldelning av stipendier med så mycket som 6–8 veckor.

Kommissionen delar utvärderarens betänkligheter i fråga om det befintliga kommittéförfarandet för beslut om tilldelning av stipendier, eftersom dessa beslut uteslutande tas av universiteten utifrån kriterier som grundas på akademiska meriter. Kommissionen kommer att undersöka denna fråga när den lägger fram förslag om utformningen av ett framtida program.

4.3. Finansiering av programmet Rekommendation 9

Om man ser till nästa programperiod bör stipendiebeloppet för studerande från tredje land inte sänkas från den nuvarande nivån på 21 000 euro per år. Kommissionen bör emellertid samtidigt fortsätta att övervaka stipendiebeloppen för andra prestigefyllda stipendiesystem, till exempel Fulbright-, Chevening- och DAAD-stipendier (Deutscher Akademischer Austauschdienst). Ett generellt stipendiebelopp bör fortsätta att tilldelas utan åtskillnad beroende på var en viss student beslutar att studera eller utifrån studentens ursprungsland. Detta är den enda rättvisa strategin och andra strategier verkar inte möjliga att genomföra. Gemensamma undervisningsavgifter fastställda av enskilda masterkonsortier bör vara kvar i fråga om Erasmus Mundus masterkurser.

Kommissionen instämmer i denna rekommendation för att kunna behålla globalt konkurrenskraftiga finansieringsnivåer för Erasmus Mundus-stipendier. När det gäller den gemensamma undervisningsavgiften anser kommissionen att detta är grundläggande för ett integrerat studieprogram och tänker fortsätta att stödja gemensamma undervisningsavgifter som ett obligatoriskt inslag i gemensamma program.

Under nästa programperiod bör det finansiella stöd som tilldelas varje Erasmus Mundus masterkonsortium ökas för att spegla den faktiska kostnaden för att förvalta en integrerad gränsöverskridande masterkurs.

Under sin övervakning av programmet har kommissionen själv konstaterat att det befintliga årliga bidrag på 15 000 euro som universiteten erhåller i allmänhet underskattar kostnaderna för gemensamma program. Kommissionen kommer att beakta denna rekommendation när den planerar för nästa programfas, i fullständig enlighet med budgetförordningen och dess genomförandebestämmelser.

(11)

5. KOMMISSIONENS SLUTSATSER

Kommissionen instämmer i utvärderarens generella bedömning att programmet har bidragit stort till internationaliseringen av europeisk högre utbildning. Erasmus Mundus har varit ett relevant och effektivt verktyg för europeiska högre utbildningsanstalter som har hjälpt dem att hitta en reaktion på globaliseringen. Resultaten i denna preliminära utvärdering visar att programmet uppfyller sina politiska och operativa mål, samt målen i artikel 149 i fördraget.

Faktum är att 323 högre utbildningsanstalter i Europa och tredje land och 2 325 studerande från tredje land deltog i programmet mellan 2004 och 2006, vilket understryker deras övergripande tillfredsställelse – och till och med entusiasm – med programmet.

Kommissionen kommer, vid framläggandet av förslag till framtida Erasmus Mundus- program, att ta vederbörlig hänsyn till den kritik som framförts om att programmet har varit mindre framgångsrikt när det gäller europeiska studenter.

Kommissionen kommer att ta hänsyn till resultaten i denna preliminära utvärdering när den lägger fram det nya Erasmus Mundus-programmet för åren efter den befintliga programperioden som löper under perioden 2004–2008. Den kommer att grunda sitt förslag till det nya Erasmus Mundus-programmet, som kommer att läggas fram i juni 2007, på de rekommendationer som görs i denna utvärdering, vilka råkar sammanfalla med resultaten av enkäter som genomförts utanför ramen för denna utvärdering men under samma tidsperiod.

(12)

STATISTISKA BILAGOR MED SIFFROR OM ANSÖKNINGAR OCH URVAL

Högre utbildningsanstalters deltagande i Erasmus Mundus masterkurser (2004–2006)

EU + EFTA/EES

länder

Högre utbildningsanstalters

deltagande i EM- ansökningar för EM-masterkurser

(1)

deltagande i EM- masterkurser utvalda inom EM (1)

deltagande i EM- masterkurser utvalda inom EM

Godkända ansökningar

i %

Österrike 23 6 4 26,09 Belgien 110 16 7 14,55 Cypern 0 0 0 0,00 Tjeckien 48 9 4 18,75 Danmark 54 12 7 22,22 Estland 20 3 2 15,00 Finland 40 7 5 17,50 Frankrike 367 50 40 13,62 Tyskland 248 41 30 16,53 Grekland 34 4 4 11,76

Ungern 57 8 3 14,04 Irland 39 6 5 15,38 Italien 277 33 20 11,91 Lettland 19 0 0 0,00 Litauen 26 0 0 0,00 Luxemburg 6 1 1 16,67 Malta 16 1 1 6,25 Nederländerna 123 26 14 21,14

Polen 100 10 6 10,00 Portugal 131 20 11 15,27 Slovakien 10 1 1 10,00 Slovenien 17 2 2 11,76 Spanien 383 44 23 11,49 Sverige 103 21 11 20,39 Förenade

kungariket 203 37 23 18,23

Island 2 0 0 0,00 Liechtenstein 0 0 0 0,00 Norge 46 11 8 23,91

Total 2502 369 232 14,75

(1) Dessa siffror inkluderar dubbelt eller flerfaldigt deltagande av samma högre utbildningsanstalter i olika ansökningar.

(13)

Högre utbildningsanstalters deltagande i Erasmus Mundus "Projekt för ökad attraktionskraft" (åtgärd 4) (2004–2006)

EU + EFTA/EES

länder

deltagande i EM- ansökningar för EM

åtgärd 4 (1)

deltagande i EM åtgärd 4-projekt utvalda inom EM (1)

deltagande i EM åtgärd 4-projekt utvalda inom EM

Godkända ansökningar

i %

Österrike 24 3 3 12,50 Belgien 42 4 4 9,52 Cypern 3 1 1 33,33 Tjeckien 19 2 2 10,53 Danmark 15 4 3 26,67 Estland 13 4 3 30,77 Finland 37 10 7 27,03 Frankrike 76 11 10 14,47 Tyskland 65 9 7 13,85 Grekland 15 1 1 6,67

Ungern 25 2 2 8,00 Irland 3 1 1 33,33 Italien 85 6 6 7,06 Lettland 8 2 2 25,00 Litauen 20 3 3 15,00 Luxemburg 1 0 0 0,00 Malta 5 1 1 20,00 Nederländerna 36 9 7 25,00

Polen 36 4 4 11,11 Portugal 26 3 3 11,54 Slovakien 19 2 2 10,53 Slovenien 10 0 0 0,00 Spanien 69 10 9 14,49 Sverige 29 5 4 17,24 Förenade

kungariket 59 8 7 13,56

Island 1 0 0 0,00 Liechtenstein 1 1 1 0,00 Norge 16 7 7 43,75

Total 758 113 100 14,91

(1) Dessa siffror inkluderar dubbelt eller flerfaldigt deltagande av samma högre utbildningsanstalter i olika ansökningar.

(14)

Studentstipendier

Antal erhållna ansökningar

från studerande

Antal tilldelade Erasmus Mundus- stipendier

Tilldelade

"fönster"- stipendier

Totalt antal tilldelade stipendier

Antal godkända ansökningar i

% 2004-05 i.t. 140 0 140 i.t.

2005-06 3 030 455 353 808 26,67 2006-07 5 500 741 636 1 377 25,04 2007-08 12 766 1 198 606 1 804 14,13 2008-09¹⁰ i.t. 1890 45 1935 i.t.

Totalt 21 296 4 424 1 640 6 064 19,39

10 Prognos.