GUDSTJÄNSTHÄFTE
Långfredagen i Immanuelkyrkan 10 april 2020
HUVUDGUDSTJÄNST
HYMN (Sv.ps. 144:1-3)
BOTPSALM (Ps 51:1-14, 1 Joh 1:9)
Beds växelvis mellan präst (P) och församling (F)
P Gud, var mig nådig efter din godhet, *
utplåna mina överträdelser efter din stora barmhärtighet.
F Tvätta mig ren från min skuld, * rena mig från min synd,
P för jag känner mina överträdelser * och min synd är alltid inför mig.
F Mot dig, just mot dig, har jag syndat och gjort det som är ont i dina ögon. * Därför har du rätt när du talar, du är ren när du dömer.
P Ja, med skuld är jag född, * och med synd blev jag till i min moders liv.
F Du älskar sanning i hjärtat, * lär mig då vishet i mitt innersta.
P Rena mig med isop så att jag blir ren, * tvätta mig så att jag blir vitare än snö.
F Låt mig få höra fröjd och glädje, * låt de ben du har krossat få jubla.
P Vänd bort ditt ansikte från mina synder, * utplåna all min skuld.
F Skapa i mig, Gud, ett rent hjärta * och ge mig på nytt en frimodig ande.
P Förkasta mig inte från ditt ansikte * och tag inte din helige Ande ifrån mig.
F Låt mig åter få glädjas över din frälsning * och håll mig uppe med en villig ande.
Bön under tystnad
P Om vi bekänner våra synder är Gud trofast och rättfärdig, *
så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.
F Amen.
KOLLEKTBÖN
* GAMMALTESTAMENTLIG LÄSNING (Jes 53:3-7)
P Hör Herrens ord om hans lidande tjänare genom profeten Jesaja:
P Så lyder Herrens ord F Gud, vi tackar dig.
PSALTARPSALM (Ps 22)
Sjunges växelvis mellan präst (P) och församling (F)
Antifon: Se Guds | lamm, ¶ som tar | bort världens synd.
P Min Gud, min Gud, varför har du övergivit | mig? * Jag stönar och klagar, men min fräls- | ning är fjärran.
F Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar | inte, * och om natten, | men får ingen ro.
P Ändå är du den | Helige, * den som tronar på Is- | raels lovsånger.
F På dig litade våra | fäder, * de litade, och du be- | friade dem.
P Till dig ropade de och fick | hjälp, * de litade på dig och kom | inte på skam.
F Men jag är en mask, och inte en | människa, * hånad av människor och förak- | tad av folket.
P Alla som ser mig gör | narr av mig, * de grimaserar och skak- | ar på huvudet:
F ”Anförtro dig åt HERREN! Han får befria och rädda | honom, * eftersom han nu | älskar honom.”
P Ja, det var du som drog mig ut ur moder- | livet, * du gav mig trygghet | vid min moders bröst.
F På dig är jag kastad ända från moders- | skötet. * från moderlivet | är du min Gud.
P Var inte långt ifrån mig, för nöden är | nära * och ingen | hjälpare finns.
F Tjurar i mängd omger | mig, * Bashans oxar | omringar mig.
P Som rovlystna och rytande | lejon * spärrar de | upp sitt gap mot mig.
F Jag rinner bort som vatten, alla mina leder har skilts | åt.*
Mitt hjärta är som vax, det smälter | i mitt inre.
P Min kraft är uttorkad som en lerskärva, min tunga fastnar i | gommen. * Du lägger | mig i dödens stoft.
F Hundar omger mig, de ondas hop omringar | mig, * de har genomborrat mina händ- | er och fötter.
P Jag kan räkna alla mina | ben, * de ser på | mig, de stirrar.
F De delar mina kläder mellan | sig * och kastar lott | om min klädnad.
P Men du, HERRE, var inte långt | borta! * Du min styrka, skynda | till min hjälp!
F Rädda min själ från | svärdet, * mitt liv ur | hundarnas våld.
P Fräls mig från lejonets | gap * och från vildoxarnas horn. | Du bönhör mig.
F Jag ska förkunna ditt namn för mina | bröder, * mitt i församlingen ska jag | lovsjunga dig.
P Ni som fruktar HERREN, lova honom! Ära honom, alla Jakobs | barn, * och bäva för honom, alla | Israels barn,
F för han föraktade inte den förtrycktes | lidande * och såg inte på hon- | om med avsky.
P Han dolde inte sitt ansikte för | honom, * utan lyssnade när han ropa- | de till honom.
F Från dig kommer min lovsång i den stora för- | samlingen. * Jag ska uppfylla mina löften inför dem som | fruktar honom.
P De ödmjuka ska äta och bli mätta, de som söker HERREN ska lova | honom.
* Era hjärtan ska lev- | a för evigt.
F Alla jordens ändar ska minnas det och omvända sig till | HERREN, * hednafolkens alla släkter ska | tillbe inför dig,
P för riket är | HERRENS, * han råder över | hednafolken.
F Alla mäktiga på jorden ska äta och tillbe, inför honom ska de böja | knä, * alla de som sjunker ner i stoftet, och inte kan hål- | la sin själ vid liv.
P De efterkommande ska tjäna | honom, * kommande släkten får hö- | ra om Herren.
F De ska träda fram och förkunna hans rätt- | färdighet * för det folk som ska födas: att | han har gjort det.
Antifon: (P+F) Se Guds | lamm, * som tar | bort världens synd.
* EPISTEL (Hebr 4:14-16; 5:7-10)
P Hör Herrens ord om Jesus som överstepräst genom Hebreerbrevets ord:
P Så lyder Herrens ord F Gud, vi tackar dig.
HYMN (Sv.ps. 140)
* EVANGELIUM (Matt 27:32-56)
P Vår Herre Jesu Kristi lidande enligt evangelisten Matteus.
P Så lyder det heliga evangeliet.
F Lovad vare du, Kristus.
PREDIKAN
P Se korsets trä på vilket världens Frälsare är fästad.
F Kom, låt oss tillbe.
* HYMN (Sv.ps. 456 ”Höga kors”) LITANIAN (Sv.ps. 700:1)
HERRENS BÖN VÄLSIGNELSE
P Fader, låt din välsignelse vila över denna församling, som här har firat minnet av din Sons död. Förlåt oss, ge oss tröst, så att vi växer till i tron och får dela hans uppståndelse. Genom Jesus Kristus, vår Herre.
F Amen.
HYMN (Sv.ps. 138)
AFTONGUDSTJÄNST
HYMN (Sv.ps. 460)
P Gud, kom till min räddning. (Ps 70:2) F Herre, skynda till min hjälp.
PSALTARPSALM (Ps 116)
Antifon: Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han | i sin död
¶ ty han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte | i hans mun. (Jes 53:9) P Jag | älskar HERREN, * för han hör min röst, mitt | rop om nåd.
F Han har vänt sitt ö- | ra till mig, * hela mitt liv ska jag å- | kalla honom.
P Dödens band omslöt mig, dödsrikets | ångest grep mig, * jag var i nöd |och förtvivlan.
F Men jag åkallade | HERRENS namn: * ”O, HERRE, räd- | da min själ!”
P HERREN är nådig | och rättfärdig, * vår Gud | är barmhärtig.
F HERREN beva- | rar de enkla, * jag var i nöd och han | frälste mig.
P Finn din ro i- | gen, min själ, * för HERREN har varit | god mot dig.
F Du har räddat min | själ från döden, * mitt öga från tårar, min | fot från fall.
P Jag ska vandra | inför HERREN * i de le- | vandes land.
F Jag tror, därför | talar jag, * jag som plåg- | ades svårt, P jag som sade | i min ångest: * ”Alla män- | niskor sviker.”
F Hur ska jag åter- | gälda HERREN * allt gott han | gjort mot mig?
P Jag vill höja fräls- | ningens bägare * och åkalla | HERRENS namn, F jag vill uppfylla mina löf- | ten till HERREN * inför hel- | a hans folk.
P Dyrbar i | HERRENS ögon * är hans | trognas död.
F O HERRE, jag är ju din tjänare, jag är din tjänare, din tjäna- | rinnas son, * du har lossat | mina band.
P Åt dig vill jag offra | lovets offer, * och åkalla | HERRENS namn,
F jag vill uppfylla mina löf- | ten till HERREN * inför hel- | a hans folk, P i gårdarna till | HERRENS hus, * mitt i | dig, Jerusalem.
Antifon: (P+F) Bland de ogudaktiga fick han sin grav, men hos en rik var han | i sin död, * ty han hade ingen orätt gjort, och svek fanns inte | i hans mun.
BIBELLÄSNING
Efter läsningen:
P Så lyder Herrens ord.
F Gud, vi tackar dig.
PREDIKAN
HYMN (Sv.ps. 458)
BEGRAVNINGSBÖNEN HERRENS BÖN
SLUTBÖN
P Idag, helige Frälsare, blev du för vår skull hånad, räknad bland ogärningsmän och krönt med törnekronan. I dag, gode Herde, gav du ditt liv för fåren och blev korsfäst med rövare med dina heliga händer genomborrade. I dag, du vår Försonare, fullbordade du ditt verk, och din kropp blev lagd i sin grav i
klippan. Vi ber dig: låt ditt lidande bli vår frälsning, dina sår vår läkedom, ditt kors vår återlösning, din död vårt liv. Du som lever och regerar med Fadern och den Helige Ande, i en gudom, från evighet till evighet.
F Amen.
P I frid vill jag lägga mig ned, (Ps 4:9) F och i frid skall jag somna in.
P Ty du, Herre, låter mig bo i trygghet F under dina vingars skugga.
P Låt oss tacka Fadern och Sonen och den helige Ande.
F Låt oss prisa Herrens namn i evighet.
P Lovad vare du, Gud, i din härlighets tempel, F högt lovsjungen och ärad i evighet.
P Herren, den allsmäktige och barmhärtige, välsigne och bevare oss.
F Amen.
HYMN (Sv.ps. 144:5-7)
