10.4. Bilaga 4. Utökad dagvattenutredning, 2017-01-24

PM

KAPPETORP - UTÖKAD DAGVATTENUTREDNING

2017-01-24

UPPDRAG 266171, Utökad utredning gällande dagvatten Kappetorps verksamhetsområde

Titel på rapport: Kappetorp - utökad dagvattenutredning

Status: Slutrapport

Datum: 2017-01-24

MEDVERKANDE

Beställare: Sollentuna Kommun Kontaktperson: Therese Fyhn

Konsult: Tyréns AB

Uppdragsansvarig: Johan Ekvall Handläggare: Mattias Holmgren Kvalitetsgranskare: Olof Jonasson REVIDERINGAR

Revideringsdatum ÅR-MÅN-DAG

Version: Namn, Företag

Initialer: Namn, Företag

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 BAKGRUND OCH SYFTE ... 5

2 DELAVRINNINGSOMRÅDEN... 5

3 RECIPIENT ... 6

4 BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT OCH MARKAVVATTNING ... 7

5 NATURVÄRDEN ... 7

6 FLÖDESBERÄKNINGAR ... 8

7 ÄNDRING AV UTLOPPSPUNKT FÖR AVRINNINGSOMRÅDE 1A ... 10

8 UTFORMNING AV DAMMAR ... 11

8.1 DAMM AVRINNINGSOMRÅDE 1A (DAMM 1) ... 11

8.2 DAMMAR AVRINNINGSOMRÅDE 1 C (DAMM 2 OCH 3) ... 13

9 LEDNINGSNÄT, UTFORMNING ... 14

10 KONSEKVENSER MED FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER ... 14

11 BYGGSKEDET ... 15

12 KOSTNADSKALKYL DAMMAR ... 16

Bilagor:

1. R51-0102. Översikt avrinningsområden (ytor, fastighetsindelning) 2. R51-0101. Översikt dammar och ledningar , damm 1 i plan och profil 3. Åkerdräneringssystem norr om Nydalsvägen.

Omslagsbild: Yta där damm 1 med avrinningsområde 1 a kan anläggas. Fotoriktning mot sydväst och Lantz metallåtervinning.

SAMMANFATTNING

Den befintliga avrinningen från delar av verksamhetsområdet i Kappetorp ger i nuläget problem på en angränsande fastighet i Upplands Väsby med betesmarker som

periodvis belastas med mycket dagvatten från verksamhetsområdet. Nya

exploateringar kommer att förvärra situationen. Undantaget från utredningen är avrinningen av dagvatten från Lantz metallåtervinning som tar hand om sitt eget dagvatten innan detta leds ut mot grannfastigheten i Upplands Väsby via egna ledningar.

Ett nytt dike i den norra delen föreslås leda avrinningen från avrinningsområde 1A till en ny damm vilket minskar belastningen på grannfastigheten i Upplands Väsby i nuvarande utsläppspunkt. Detta kan innebära en positiv konsekvens då risken för blöt mark minskar i den befintliga utsläppspunkten. Då utflödet, trots ny damm, ökar i den nya utsläppspunkten uppstår dock en mindre negativ effekt för marken där. Att helt undvika utsläpp av dagvatten till grannfastigheten är inte möjligt på grund av det naturliga avrinningsområdet. Sommartid kan dock avrinningen minska markant på grund av avdunstning och infiltration i dammen.

Ytterligare två nya dammar föreslås för den del av exploateringen vars avrinning leds åt öster (Svartinge golfbana). Syftet är att rena och fördröja dagvatten som annars kan vålla skada i skogsmarken och belasta golfbanans dikessystem. En del är en sumpskog som genom kontrollerat vattenflöde kommer att bevaras. På grund av förmodat tidvis höga grundvattennivåer kan dammen vid sumpskogen kräva speciella åtgärder vid anläggning. Alla dammar måste förses med möjlighet att stänga utloppen i samband med utsläpp vid olyckor och bränder. Olja och flytande föremål ska kunna kvarhållas i dammarna.

En analys av översvämningsrisken i området gjorts. Höjdsättningen i kombination med dammarnas utformning bedöms minimera risken för översvämning vid intensiv

nederbörd, exempelvis vid ett 100-årsregn. Vid överbelastning av dammarna kommer överskottsvatten att brädda ut mot natur- och betesmark utan att orsaka större skada.

Bräddning av dagvatten mot betesmarkerna i Upplands Väsby bedöms dock ske mycket sällan.

Kommande ledningsnät avseende VA i området redovisas i bifogade ritningar. Utöver nytt ledningsnät behöver en ny pumpstation för spillvatten anläggas i området.

Närmaste recipient för huvuddelen av avrinningen (1a) från området är Hjältarbäcken som avvattnar Översjön mot Edssjön. En del av området (1c) har avrinning österut mot Svartinge golfbana och vidare mot Edssjön via diken. Genomförs de föreslagna

åtgärderna bedöms inte tillförseln av föroreningar till recipienten från området öka mer än marginellt. Någon risk för att miljökvalitetsmålet ”god status” blir svårare att nå för Hjältarbäcken och Edssjön bedöms därmed inte uppstå. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering kan uppfyllas efter exploatering.

Byggperioden bedöms dock som känslig ur föroreningssynpunkt och åtgärder bör vidtas för att hindra föroreningar och slam att nå markområden utanför

exploateringsområdet och recipienter.

1 BAKGRUND OCH SYFTE

Verksamhetsområdet i Kappetorp i Sollentuna (figur 1) ska utvidgas med nya exploateringar. Den befintliga avrinningen ger redan i nuläget problem på en angränsande fastighet i Upplands Väsby som huvudsakligen består av betesmarker.

Nya exploateringar kommer att förvärra situationen.

Tidigare utredning ”Kappetorp dagvattenutredning” (Tyréns 2014-04-02) kompletteras här med förslag till läge och utformning av dammar för två avrinningsområden (1 a och 1 c, tidigare benämnda 1a-b och 1 c) samt översiktliga handlingar som visar förslag på ledningsnät för VA efter exploatering och anläggande av dammar.

För område 1a (i huvudsak befintliga verksamheter) är syftet främst att avlasta grannfastighetens mark i Upplands Väsby från flöden orsakade av

verksamhetsområdet. Men dagvattnet måste också renas innan utsläpp sker. Område 1 c med avrinning österut ska exploateras, där är syftet främst rening/fördröjning av dagvatten i två dammar. Dammen i område 1a redovisas noggrannare än dammarna i område 1 c, de sistnämnda redovisas endast i plan.

2 DELAVRINNINGSOMRÅDEN

Avrinningsområden presenteras i figur 3 och bilaga 1. I det kompletterande arbetet i denna utredning har vissa justeringar av naturliga avrinningsområden gjorts, bl.a. har område 1 b inkluderats i område 1a.

Det totala avrinningsområdet för område 1 a som använts i flödesberäkningar är ca 10,8 ha. De hårdgjorda ytorna på Lantz metallåtervinning (fastigheten Roboten 2) ingår inte i ytan då Lantz tar hand om sitt eget dagvatten via ett internt ledningsnät och leder ut det separat mot grannfastigheten i Upplands Väsby. I område 1 a ingår en stor del gröna ytor (totalt cirka 4 ha), bl.a. annat en planerad grön yta som ersätter ett område under kraftledningen som Sita i nuläget använder för containerhantering.

Område 1 c är uppdelat i två delavrinningsområden, vardera på cirka 3 ha med

avrinning till två föreslagna nya dammar (se figur 3 och bilaga 1). Dessa ytor bedöms i stort sett bestå av hårdgjorda ytor (tak och asfalt) efter exploatering.

Beträffande avrinningen från område 1 a kompliceras bilden av att det från området ligger en äldre åkerdränering som troligen fortfarande dränerar av området via Lantz fastighet (se figur 3). Denna dräneringsledning bör pluggas för att undvika onödigt utsläpp av vatten mot grannfastigheten i Upplands Väsby. Detta gäller även det dike som i nuläget leder vatten från område 1a in mot Upplands Väsby strax norr om Lantz fastighet.Lågpunkt i dikessystemet (se figur 3) som i nuläget har en mindre dämmande funktion på flödet bör om möjligt bevaras.

Figur 1. Planområdet ungefärligt markerat. Utsläppspunkter i Edssjön markerade med blå pilar.

3 RECIPIENT

Närmaste recipient för huvuddelen av avrinningen från området är Hjältarbäcken som avvattnar Översjön mot Edssjön (figur 1). Edssjön bedöms ha måttlig ekologisk status, främst beroende på övergödning. Det finns risk för att Edssjön inte uppnår god ekologisk status till 2021 (www.viss.se). Edssjön avvattnas i sin tur via Väsbyån till Oxundasjön. Oxundaån leder slutligen vatten vidare till Rosersbergsviken i Mälaren.

Nedströms i ett område väster om Hjältarbäcken ligger en större avfallsanläggning (ca 30 ha) i Upplands Väsby. En stor del av avfallsanläggningen bedöms ligga inom bäckens tillrinningsområde. Hjältarbäcken ingår på den aktuella sträckan i ett äldre markavvattningsföretag (Vällsta-Svartinge, id 48), se figur 2.

Kommungräns

Sollentuna Upplands Väsby

En mindre, ej exploaterad, del av området i den östra delen har avrinning österut mot Svartinge golfbana. Avrinning mot Edssjön sker via diken som ingår i ett delvis upphävt markavvattningsföretag (figur 2).

Figur 2. Markavvattningsföretag (rastrerade områden). Utsläppspunkter för Kappetorps avrinning (nuläge) markerade med blå pilar.Källa: Länsstyrelsen.

4 BEFINTLIGT LEDNINGSNÄT OCH MARKAVVATTNING

Utöver spill- och dagvattenledningar samt elkablar i och kring Nydalsvägen ligger äldre åkerdräneringssystem på ängsmarken norr om Nydalsvägen (bilaga 3). Det sistnämnda bör beaktas då ny damm anläggs på ängsmarken. Systemet har dock sannolikt en begränsad funktion i nuläget men det bör säkerställas att det inte stör det tänkta avledningssystemet via den planerade dammen.

5 NATURVÄRDEN

Det är önskvärt att skydda all natur dit dagvatten ska ledas för dels den kontinuerliga belastningen från utsläpp av dagvatten inkluderat erosionsskador, dels från tillfälliga utsläpp i samband med olyckor och bränder.

Upplands Väsby

Sollentuna

Kappetorp

Området kring dammen som hanterar dagvatten från område 1a består i dag av ängsmark vars naturvärde inte är så stort. Dock leds dagvatten ut från området till grannfastighet i Upplands Väsby där marken används som beteshagar. Området bör kunna tåla att renat dagvatten från dammen leds till beteshagarna via delvis befintliga diken. Större utsläpp via dammen vid olyckor och bränder måste helt undvikas.

För område 1 c bedöms sumpskogen, dit vatten från den damm 2 leds, som känslig.

Därför bör höga krav ställas på både rening av dagvatten och skydd mot utsläpp vid olyckor och bränder. Den övre dammen (damm 3) med utlopp i skogsterräng bedöms inte ha samma känsliga läge.

6 FLÖDESBERÄKNINGAR

Flödesberäkningarna är förenklade och tar inte hänsyn till rinntider, dock ligger de flesta befintliga och planerade hårdgjorda ytor så pass nära diken/ledningar att en god approximation kan ske genom att räkna med ett block regn med 10 minuters

varaktighet och med olika återkomsttid (2, 5 och 10 år samt 10 år klimatanpassat).

Detta gäller i hög grad område 1c, i område 1 a ingår gröna ytor (cirka 3,2 ha) i den södra delen som troligen inte bidrar lika mycket som beräkningarna visar.

Flödesberäkningar (tabell 1) visar att det vid ett klimatanpassat 10-årsregn kan uppstå flöden till den planerade dammen i område 1a på upp mot 1 m³/s. För de båda

delavrinningsområdena i område 1c uppstår flöden på cirka 700 l/s för respektive delavrinningsområde (tabell 2). Det rör sig om stora volymer vatten som ska avledas och hanteras i dammar (om ingen bräddning tillåts). För område 1a cirka 600 m³, i område 1c cirka 400 m³ per delavrinningsområde. Dessa volymer kan inte direkt översättas till reglervolymer. Volymerna ökar om utloppet från dammarna stryps hårt.

Ytor använda i flödesberäkningar redovisas i bilaga 1.

Tabell1. Översiktlig flödesberäkning, damm 1 i avrinningsområde 1 a

Tabell 2. Översiktlig flödesberäkning, damm 2 och 3 i avrinningsområde 1c

7 ÄNDRING AV UTLOPPSPUNKT FÖR AVRINNINGSOMRÅDE 1A

Den nuvarande utsläppspunkten för all avrinning från område 1a är belägen utanför Lantz norra fastighetsgräns. Denna utsläppspunkt har av markägaren i Upplands Väsby bedömts som olämplig. För att undvika utsläpp av dagvatten denna väg ska åtgärder vidtas för att hindra vattenflöde västerut i denna punkt. I stället föreslås att dagvatten leds från en ny damm via ett äldre åkerdike en bit norrut, se figur 3.

Detta utlopp kommer att belasta samma fastighet men i mindre utsträckning då den föreslagna dammen dämpar flödet ut. I övrigt ändras inte flödesvägar väsentligt från de andra delarna av planområdet (avrinningsområde 1c).

Figur 3. Avrinningsriktningar från planområdet (ungefärliga ytor som ska exploateras i grå färg). Röda linjer markerar ungefärliga gränser mellan delavrinningsområden (text i blå färg anger benämning i text). Dammar (numrerade enligt benämning i text) symboliseras med blåa ytor. Streckad linje markerar ungefärlig gräns mellan avrinningsområde till damm 2 respektive damm 3.

Befintligt utlopp slopas

Nytt utlopp via damm

Vattendelare bryts Hjältarbäcken

Lantz industriyta , ingår ej i

avrinningsområde1a

1

2

3 1a

1a

1a

1a

1c

1c 1c 1a

x

Vattendelare bryts

Åkerdränering med oklar funktion, se bilaga 3

Lågpunkt, bör om möjligt bevaras

8 UTFORMNING AV DAMMAR

I uppdraget ingår inte att i detalj utforma de tre föreslagna dammarna (se figur 3 och bilagor). Några speciella krav på dammarnas funktion och storlek har inte ställts i detta skede. En optimering av dammarnas utformning är därför svår att göra i detta skede då kravet att rena dagvatten leder till långa uppehållstider (gärna upp mot 24 h enligt praxis) i dammarna vilket i sin tur kräver bräddning av dagvatten vid höga flöden/stora mängder vatten. Annars kan dammarna bli ohanterligt stora. Bräddning av dagvatten vid höga flöden/stora volymer dagvatten påverkar inte reningen sett över en längre period då de stora volymerna dagvatten under året främst kommer vid mindre intensiva regn med kortare återkomsttid.

Samtidigt är fördröjning viktigt, främst för dammen i område 1a (damm 1) och den damm i område 1 c som avleder dagvatten till en sumpskog (damm 2). För att undvika alltför stora dammar kan det krävas höga tömningsflöden vilket leder till kort

uppehållstid och därmed låg reningsgrad. Alternativet är även här bräddning vid stora volymer inkommande dagvatten. Det finns även en möjlighet att konstruera utsläpps anordningarna så att stora mängder vatten släpps med högt utflöde vid intensiva regn med längre återkomsttid och lägre utflöden vid mindre intensiv nederbörd med kortare återkomstid.

Då det inte finns uttalade funktionskrav eller några avgränsningar gjorda för storlek i plan för dammarna redovisas exempel på utformning för respektive damm för att ge en uppfattning om storleken (utformningen damm 1 är mer genomarbetad än de två dammarna i område 1 c). Markförhållanden och grundvattennivåer påverkar också dammarnas utformning i djupled. Slutlig utformning av dammarna måste ske efter fördjupning avseende geotekniska förhållanden, placering/disponibel yta samt diskussion avseende krav på rening/fördröjning.

Den hydrauliska effektiviteten är viktig för reningen i en damm, därför har dammarna utformats med ungefärligt längd/breddförhållande 3:1. Den permanenta vattenytan har satts till cirka 200 m²/ ansluten ha hårdgjord yta som kan anses vara en ungefärlig tumregel enligt undersökningar av dammars avskiljningsförmåga. Ytan kan dock reduceras om dammen har utformad så att den hydrauliska effektiviteten blir hög.

Avseende ren fördröjning saknar hydraulisk effektivitet betydelse, där utgör regleringsvolymen helt den avgörande faktorn.

Alla dammar måste förses med möjlighet att stänga utloppen i samband med utsläpp vid olyckor och bränder. Olja och flytande föremål ska kunna kvarhållas i dammen.

8.1 DAMM AVRINNINGSOMRÅDE 1A (DAMM 1)

Marken i området där dammen ska placeras består av lera. Grundvattennivåerna vid borrtillfället (februari 16) ligger relativt högt, hur det ser ut över tiden är dock inte känt. Torrskorpeleran i översta skiktet antyder att det inte förekommer höga

grundvattennivåer nära markytan så ofta. Då området har naturliga förutsättningar för fördröjning i damm behövs sannolikt inga djupare schakter.

Dagvatten leds i diken och ledningar från planerad exploatering öster om dammen samt från det område som i nuläget leds via dike som passerar Lantz fastighet.

Släntlutning i damm är så pass liten att fylld damm ungefärligen motsvarar nivå dammkrön. Dammen är anpassad för att omhänderta ett klimatanpassat

nederbördstillfälle med10 års återkomsttid. Utloppet är strypt, se tabell 3.

Tabell 3. Dimensioner damm 1 område 1 a. Höjder RH2000.

Fylld damm Permanent nivå Reglervolym

Yta, m² 2050 1170 -

Volym, m³ 1700 540 1300

Höjd max +26,2 +25,5 -

Höjd min +25,5 +25,0 -

Tömningsflöde ca 38 l/s (5 l/s, ha) - -

Vid regn som överstiger dammens kapacitet (ex. vid ett 100-årsregn) kommer bräddning att ske direkt till utloppsdiket. Då flödet in i dammen överstiger total utloppskapacitet kommer vattennivån att stiga över dammkrön. Dammens läge i en lågpunkt i förhållande till närmast bebyggelse (planerad nivå för nya fastigheter i öster ca +28,5m) gör att vattennivån i området kan stiga utanför dammen utan att

översvämma närmaste bebyggelse. Vid ca +26,5m kommer vatten att rinna över mark mot grannfastigheten i Upplands Väsby. Om dämning sker uppströms i systemet fylls lågpunkten upp vid nuvarande slut på Nydalsvägen. Även här bedöms ingen

översvämning ske som berör bebyggda ytor. Se även figur 4 nedan.

Figur 4. Höjdanalys Kappetorp. Blå pil visaravrinningsriktning vid översvämning i området.

Vid nivåhöjning i dammen däms vatten upp i dikessystemet uppströms förbi Lantz och upp mot Nydalsvägen. Höjdangivelserna nedan visar att endast grusvägen norr om Lantz kan drabbas av översvämning. Eftersom vägen i normalfallet inte används och varaktigheten på översvämning bedöms bli kort blir konsekvenserna marginella.

Damm 1

Höjder från Lanz fastighet.

Varierar mellan 27,3 till 27,7 över större delen av fastigheten Höjder vid väg bredvid Lanz

+25,3 till 26 Nytorpsvägen

Lågpunkt vid ca +27,3

Avseende avledningen av dagvatten från område 1 a mot fastigheten i Upplands Väsby kommer situationen att förbättras då utloppsmöjligheten närmast Lantz norra del upphör. Dagvatten leds i stället mot nordväst från dammen (figur 3).

Dammen har kapacitet att hindra stora flöden från att nå fastigheten i Upplands Väsby, dock måste strypt utsläpp av vatten kunna ske då den naturliga vägen för avvattning är denna väg, volymreduktion kan därför utebli om ingen infiltration och avdunstning sker. Under torrperioder då infiltration och avdunstning är som störst minskar de avrunna volymerna men under perioder med mer nederbörd då dammen fylls och töms leds ett strypt flöde ut mot fastigheten med hela den volym som runnit till dammen.

För att helt undvika att det strypta flödet ut från dammen belastar markytan måste en cirka 300 m lång kulvert (grovt uppskattad diameter, 200 mm) läggas fram till

Hjältarbäcken (markavvattningsföretag Vällsta-Svartinge, id 48, se figur 2) på fastigheten i Upplands Väsby.En avledning via ledning direkt till Hjältarbäcken ger dock en större transport av dagvatten till recipienten vilket i sin tur leder till större tillförsel av näringsämnen och föroreningar (kvarstående efter rening i damm).

Översilning/infiltration på stora markytor reducerar mängden varför översilning förordas.

8.2 DAMMAR AVRINNINGSOMRÅDE 1 C (DAMM 2 OCH 3)

Detaljerad data avseende mark- och grundvattenförhållanden finns inte tillgängliga.

Den norra nedre dammen (damm 2) placeras i eller strax intill ett område med sumpskog (figur 5) där marken består av kärrtorv på morän (torven sannolikt bitvis tunt lager). Här kan grundvattennivån längre perioder ligga nära markytan vilket

komplicerar förläggning av en damm. Utloppet från dammen bör spridas över en större yta för att undvika markerosion i sumpskogen. Dammen ska ha oljeavskiljande

funktion då naturmarken där utsläppet sker är ömtålig och svårsanerad.

Den södra övre dammen (damm 3) placeras i ett område med berg/morän, grundvattennivån ligger sannolikt långt under befintlig marknivå. För att undvika läckage som eventuellt belastar fastigheten nedanför bör botten göras tät. Ett

fördelningsdike bör anläggas för att sprida avrinningen från dammen, huvudsakligen åt söder för att undvika att belasta samma avrinningsstråk som damm 2.

Figur 5. Sumpskog dit vatten kommer att ledas från damm 2.

9 LEDNINGSNÄT, UTFORMNING

Förslag ledningsnät (dag- och spill) redovisas i plan i bilagd ritning (bilaga 1).

10 KONSEKVENSER MED FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

Fördröjning kommer att ske i dammar samt genom infiltration/översilning på

naturmark innan utsläpp sker i diken/vattendrag. Genomförs de föreslagna åtgärderna bedöms inte tillförseln av föroreningar till recipienten från området öka mer än

marginellt. Någon risk för att miljökvalitetsmålet ”god status” blir svårare att nå för Hjältarbäcken och Edssjön bedöms därmed inte uppstå. En direkt avledning från damm 1 mot Hjältarbäcken innebär dock högre belastning än avrinning över markytor. För att i möjligaste mån undvika ökad belastning på Hjältarbäcken bedöms direkt av ledning av dagvatten dit var mindre lämplig. Kommunens riktlinjer för dagvattenhantering kan uppfyllas efter exploatering.

Byggperioden bedöms som känslig ur föroreningssynpunkt, se avsnitt 10 nedan.

Ingen förhöjd risk för översvämning bedöms föreligga inom eller utanför planområdet om avledningen av dagvatten sker enligt de presenterade förslagen avseende dammar och ledningsnät.

11 BYGGSKEDET

Under anläggningsskedet finns risk för grumling och utsläpp av främst oljeprodukter från entreprenadmaskiner. Vid eventuella sprängningsarbeten inom området

tillkommer betydande mängder kväve från s.k. ”bomsalvor” och spill av sprängmedel som transporteras bort med dagvattnet. Slam från schaktarbeten kan påverka ledningssystemet. Genom att redan i inledningsskedet ha vidtagit åtgärder för att förhindra utsläpp (exempelvis anlägga dammarna, främst damm 1, i inledningsskedet) kan effekterna av byggverksamheten dämpas eller helt utebli. Avståndet till

våtmark/Hjältarbäcken (område 1 a) samt sumpskogen (område 1c) är kort vilket speciellt bör beaktas.

Exempel på andra åtgärder som kan vidtas är slam- och oljeavskiljning i

containersystem av dag- och dränvatten från arbetsområden. Löst kväve i dag- och dränvatten kan dock inte avskiljas på platsen, detta måste ske i reningsverk. Om kväverening bedöms lämpligt kan dagvatten, efter viss rening (slam/oljeavskiljning), ledas via spillvattennätet till Käppala reningsverk.

12 KOSTNADSKALKYL DAMMAR

I posten ”oförutsett” har en hög siffra angivits för damm 2 i område 1c. Anledningen de förmodat svåra markförhållanden vid damm 2 vid sumpskogen samt att

anläggandet kan försvåras av krav på att undvika skador på marken i sumpskogen.

Tabell 4. Kalkyl damm 1

Tabell 5. Kalkyl damm 2

Tabell 6. Kalkyl damm 3

gc-väg gångbana

PRINCIPSKISS

gc-väg gångbana

PRINCIPSKISS

Kappetorp - utökad

dagvttenutredning 20170124 Bilaga 3. Åkerdränering norr om Nydalsvägen (osäkert underlag)

Ungefärligt läge, planerad damm

Lantz

metallåtervinning Upplands Väsby