SV
SV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 16.11.2016 COM(2016) 901 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Bedömning av de åtgärder som Portugal och Spanien vidtagit
som svar på rådets beslut av den 8 augusti 2016 med föreläggande att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med
situationen med ett alltför stort underskott
2
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Bedömning av de åtgärder som Portugal och Spanien vidtagit
som svar på rådets beslut av den 8 augusti 2016 med föreläggande att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med
situationen med ett alltför stort underskott
1. INLEDNING
Den 8 augusti 2016 antog rådet beslut enligt artikel 126.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) med föreläggande till Portugal och Spanien att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott.
Portugal förelades att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2016 genom att minska underskottet i de offentliga finanserna till 2,5 % av BNP detta år. Direkta effekter av potentiellt bankstöd räknas inte in i detta mål. Enligt kommissionens vårprognos 2016, som ligger till grund för rådets beslut, ansågs detta vara liktydigt med ett oförändrat strukturellt saldo jämfört med 2015. Rådet beslutade också att Portugal bör använda alla oförutsedda vinster för att påskynda underskotts- och skuldminskningen. Vidare uppmanades Portugal att anta och fullt ut genomföra konsolideringsåtgärder till ett belopp motsvarande 0,25 % av BNP 2016 utöver de besparingar som ingick i kommissionens vårprognos. Detta innebar framför allt ett fullständigt genomförande av konsolideringsåtgärderna i 2016 års budget, inklusive den ytterligare utgiftskontroll vid upphandling av varor och tjänster som lyfts fram i stabilitetsprogrammet och att komplettera dessa besparingar med ytterligare åtgärder av strukturell karaktär för att fullfölja de nödvändiga finanspolitiska insatserna.
Slutligen uppmanade rådet, för att säkerställa en hållbar förbättring av de offentliga finanserna, Portugal att strikt genomföra sin budgetramlag och lagen om kontroll av åtaganden och att ytterligare förbättra inkasseringen av intäkter och utgiftskontrollen.
Portugal anmodades att lägga fram en tydlig tidtabell och vidta åtgärder för att till fullo reglera utestående betalningar och effektivisera hälso- och sjukvårdssystemet, minska pensionssystemets beroende av budgetöverföringar och säkerställa lägre offentliga utgifter i samband med omstrukturering av statsägda företag.
Spanien förelades att få situationen med ett alltför stort underskott att upphöra senast 2018 genom att minska underskottet i de offentliga finanserna till 4,6 % av BNP 2016, till 3,1 % av BNP 2017 och 2,2 % av BNP 2018. Enligt kommissionens uppdaterade vårprognos 2016, som ligger till grund för rådets beslut, ansågs detta vara liktydigt med en försämring av det strukturella saldot med 0,4 % av BNP 2016 och förbättringar med 0,5 % av BNP både 2017 och 2018. Rådet beslutade också att Spanien bör använda alla oförutsedda vinster för att påskynda underskotts- och skuldminskningen och att Spanien bör anta och fullt ut genomföra konsolideringsåtgärder till ett belopp motsvarande 0,5 % av BNP både 2017 och 2018 utöver de besparingar som ingick i kommissionens uppdaterade vårprognos. Slutligen anmodade rådet Spanien att vidta åtgärder för att stärka det finanspolitiska ramverket, särskilt genom att stärka automatiken i olika mekanismer för att förebygga och korrigera avvikelser från målen för underskott, skulder och utgifter och förstärka stabilitetslagens utgiftsregels bidrag till de offentliga finansernas hållbarhet. Rådet anmodade även Spaniens regering att anta en enhetlig ram för att säkerställa transparens i och samordning av den offentliga upphandlingspolitiken
3
mellan alla upphandlande myndigheter och enheter, inbegripet lämpliga förhands- och efterhandskontroller för att säkerställa effektivitet och efterlevnad av lagstiftningen.
I enlighet med artikel 3.4a i rådets förordning (EG) nr 1467/97 och som svar på rådets beslut fastställde rådet tidsfristen för Portugal och Spanien att i detalj rapportera vilka åtgärder man vidtagit till den 15 oktober 2016. En rapport till rådet och kommissionen där man belyste de finanspolitiska åtgärder som vidtagits för att uppnå de mål som fastställs av rådet lämnades in av Spanien den 15 oktober 2016 och en rapport lämnades in av Portugal den 17 oktober 2016.
Kommissionen har på grundval av de uppgifter som lämnats i rapporterna om vidtagna åtgärder undersökt Portugals och Spaniens budgetstrategier för att bedöma huruvida de båda medlemsstaterna har följt rådets beslut av den 8 augusti 2016.
4
Ruta 1: Metod för att bedöma effektiva åtgärder
Enligt förordning (EG) nr 1467/97 och uppförandekoden1 ska en medlemsstat anses ha vidtagit effektiva åtgärder om den följt antingen rådets rekommendation enligt artikel 126.7 i EUF-fördraget eller rådets beslut om föreläggande enligt artikel 126.9. I uppförandekoden anges att bedömningen av åtgärdernas effektivitet särskilt ska beakta om den berörda medlemsstaten i enlighet med rådets rekommendation har uppnått de årliga budgetmålen och den underliggande förbättringen av sitt konjunkturrensade saldo, frånräknat engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder.
Metoden för att bedöma effektiva åtgärder2 kräver att kommissionen först verifierar om medlemsstaten uppfyller det nominella målet och den underliggande förbättringen av det strukturella saldot i enlighet med rådets rekommendation eller beslut om föreläggande. Om detta är fallet kan förfarandet lämnas vilande.
Om medlemsstaten inte uppfyller, eller riskerar att inte uppfylla det nominella underskottsmålet eller den erforderliga förbättringen av det strukturella saldot görs en noggrann analys av orsakerna till avvikelsen. Den noggranna analysen, som syftar till att bedöma huruvida medlemsstaten har följt rådets rekommendation eller beslut om föreläggande, bygger på följande två kompletterande finanspolitiska åtgärder: i) ”Uppifrån-och-ned”-metoden, som mäter förändringen i det strukturella saldot justerat för reviderad potentiell tillväxt, icke förutsebara inkomster/inkomstbortfall och oväntade händelser jämfört med det referensscenario som ligger till grund för rådets rekommendation eller beslut om föreläggande. ii) ”Nedifrån-och-upp”-metoden, som beräknar budgetkonsekvenserna av enskilda diskretionära finanspolitiska åtgärder som vidtagits och utvecklingen de utgifter som staten kontrollerar jämfört med det referensscenario som rådets rekommendation eller beslut grundar sig på. Den noggranna analysen kompletteras också av andra relevanta kvalitativa överväganden som gör att kommissionen kan göra en kvalificerad bedömning av om medlemsstaterna har vidtagit tillräckliga politiska åtgärder för att efterleva rådets rekommendation eller beslut om föreläggande.
Om den noggranna analysen visar att den berörda medlemsstaten har uppfyllt sina politiska åtaganden kommer bedömningen att utmynna i slutsatsen att effektiva åtgärder har vidtagits. Om den noggranna analysen visar att politiska åtaganden inte har uppfyllts, och det nominella underskottsmålet inte förväntas uppnås, kommer bedömningen att utmynna i slutsatsen att effektiva åtgärder inte har vidtagits. Om det nominella underskottsmålet förväntas uppnås ska det förfarandet dock lämnas vilande.
2. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDER SOM PORTUGAL HAR VIDTAGIT
2.1. Åtgärder som ingår i rapporten om vidtagna åtgärder och uppdaterade budgetprognoser
Som förklarats i den rapport om vidtagna åtgärder som lämnades in av Portugal den 17 oktober 2016 genomförde Portugal en frysning av insatsförbrukning till ett värde av 445 miljoner euro (¼ % av BNP), som ett svar på rådets beslut om föreläggande av den 8 augusti 2016. Denna åtgärd förväntas tillfälligt väga upp de underskottsökande faktorer som tas upp i dokumentet. I rapporten förutses ett offentligt underskott på 2,4 % av BNP 2016, vilket är 0,2 % av BNP över målet i stabilitetsprogrammet för 2016. Avvikelsen är främst ett resultat
1 Närmare uppgifter för genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten samt riktlinjer för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning finns på:
http://ec.europa.eu/economy_finance/economic_governance/sgp/index_sv.htm.
2 Godkända av rådet den 20 juni 2014:
http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/ecofin/143293.pdf (ej översatt till svenska).
5
av försämrade makroekonomiska utsikter jämfört med 2016 års stabilitetsprogram och bidrar till nedjusteringen av de förväntade skatteintäkterna. På utgiftssidan beräknas också två engångsfaktorer öka det offentliga underskottet (en som avser Oitante den kapitalförvaltningsenhet som inrättades inom ramen för resolutionen av Banif , och den andra avser avslutandet av två koncessionsavtal).
2.2. Bedömning av vidtagna åtgärder
Enligt kommissionens höstprognos 2016 förväntas det offentliga underskottet uppgå till 2,7 % av BNP under 2016, vilket är över det rekommenderade underskottsmålet på 2,5 % av BNP, men under fördragets referensvärde på 3 % av BNP. Hälften av avvikelsen från de 2,4 % av BNP som förutsågs i rapporten om vidtagna åtgärder härrör från det mindre optimistiska markroekonomiska scenariot i kommissionens höstprognos 2016, som förutser lägre skatteintäkter. Resterande diskrepans är en följd av ett något högre utgiftstryck i kommissionens höstprognos 2016 än i rapporten om vidtagna åtgärder, i synnerhet när det gäller kompensation till anställda och insatsförbrukning.
Tabell 1: Jämförelse av budgetprognoser
Kravet på en finanspolitisk insats för att hålla det strukturella saldot oförändrat beräknas inte uppfyllas eftersom kommissionens höstprognos 2016 förutser en knapp försämring motsvarande 0,1 % av BNP. Detta är bättre än den försämring med 0,2 % av BNP som förutsågs i kommissionens höstprognos 2016, som ligger till grund för rådets beslut om föreläggande, efter en nedrevideringen av de makroekonomiska utsikterna och de efterföljande effekterna av konjunkturanpassningen.
Enligt metoden för att bedöma effektiva åtgärder (se Ruta 1) kräver denna situation en noggrann analys av den finanspolitiska insatsen på grundval av den anpassade förbättringen av det strukturella saldot (”uppifrån-och-ned”-metoden) och mängden vidtagna åtgärder (”nedifrån-och-upp”-metoden).
Enligt ”uppifrån-och-ned”-metoden för bedömning av finansiella insatser beräknas den justerade förändringen av det strukturella saldot uppgå till 0,4 % av BNP. Dessutom förefaller den finanspolitiska insatsen på 0,3 % av BNP enligt ”nedifrån-och-upp-modellen” i stort sett vara i linje med vad som ansågs behövas för att efterleva rådets beslut om föreläggande (0,25 % av BNP). Detta återspeglar främst den begärda frysning av insatsförbrukning med
6
strukturell budgetpåverkan på nära ¼ % av BNP som vidtogs som ett svar på rådets beslut om föreläggande och som vederbörligen rapporterades i den rapport som nu analyseras.
Tabell 2: Jämförelse mellan justerade förändringar i det strukturella saldot och den finanspolitiska insatsen enligt ”nedifrån-och-upp”-metoden, grundat på kommissionens vårprognos 2016
Även om det nominella underskottsmålet inte förväntas uppfyllas under 2016 förväntar sig kommissionen i sin vårprognos ändå att det alltför stora underskottet kommer att korrigeras i tid. Dessutom bedömer kommissionen att korrigeringen av det alltför stora underskottet kommer att vara hållbar, då det nominella underskottet förväntas ligga kvar under fördragets referensvärde på 3 % och därefter sjunka ytterligare till 2,2 % av BNP 2017 och sedan öka något, till 2,4 % av BNP, 2018. Slutligen förväntas målet med den finanspolitiska insatsen vara uppfyllt 2016, både på grundval av den korrigerade förändringen av det strukturella saldot och ”nedifrån-och-upp”-metoden för att bedöma den finanspolitiska insatsen. Man kan dock i dagsläget inte avgöra omfattningen och effekterna av potentiella underskott som kan uppstår till följd av rekapitaliseringen av Caixa Geral de Depósitos samt när dessa kommer att synas. Detta kan äventyra genomförandet av en snabb och hållbar korrigering av alltför stora underskott.
2.3. Bedömning av vidtagna finanspolitiska strukturåtgärder
När det gäller de åtgärder som rådet kräver för att säkerställa en hållbar förbättring av de offentliga finanserna understryks i rapporten om vidtagna åtgärder vikten av kontroll av den centrala förvaltningens icke-finansiella skuld och att de tillgängliga medlen ökar för att reglera eftersläpningar inom vårdsektorn. Rapporten tar också upp godkännandet av operativa bestämmelser för den enhet som ska genomföra den nya budgetramlagen. Dessutom har en utgiftsgransking inletts – som för närvarande omfattar vård- och utbildningssektorn samt offentlig upphandling och statligt ägda företag – som förväntas leda till ackumulerade besparingar på 238 miljoner euro fram till 2019 varav 75 miljoner 2017. Vad gäller hållbarheten i pensionssystemet pekar man i rapporten på den planerade allokering av inkomster från en ny progressiv fastighetsskatt till socialförsäkringssystemets fond för finansiell stabilisering (förväntas ge inkomster på 160 miljoner euro under 2017) som ingår i utkastet till budgetplan 2017. Regeringen har presenterat detta som ett sätt att ta itu med tillförlitligheten i standardiserade budgetöverföringar. Inga åtgärder i fråga om hållbarhet har dock vidtagits för pensionssystemets utgiftssida. Slutligen konstaterar rapporten om vidtagna åtgärder att en omprioritering pågår av omstruktureringsplanen för statligt ägda företag, utan att hänvisa till några särskilda framsteg på området.
7
3. BEDÖMNING AV ÅTGÄRDER SOM SPANIEN VIDTAGIT
3.1. Åtgärder som ingår i rapporten om vidtagna åtgärder och uppdaterade budgetprognoser
Mot bakgrund av att Spanien haft en expeditionsregering fokuserade den rapport man lämnade in den 15 oktober 2016 på vidtagna åtgärder med målet att säkerställa efterlevnad av de medelfristiga budgetmålen 2016.
Rapporten belyser framför allt två nya politiska åtgärder, som antogs som ett svar på rådets beslut av den 8 augusti 2016. För det första ett beslut om att flytta fram avslutningsdatumet för räkenskapsåret 2016 och för det andra det kungliga dekretet 2/2016, som höjer beloppet för delbetalning av bolagsskatt. Det förra är en budgetstrategi vars syfte är att hålla tillbaka utgifterna under 2016 och som bedöms leda till besparingar på 1 miljard euro (0,1 % av BNP). Det senare, som antogs av Spaniens regering och ratificerades av parlamentet den 20 oktober 2016, syftar till att väga upp ett beräknat bortfall av bolagsskatteintäkter på 0,6 % av BNP 2016 till följd av att övergångsbestämmelser för bolagsskattedelbetalningar upphörde den 1 januari 2016. Genom åtgärden återinförs och höjs bland annat minimibeloppet för delbetalning av bolagsskatt, och fler företag kommer att omfattas av delbetalningar. Enligt rapporten har åtgärden, utöver att kompensera för ovannämnda bortfall av inkomster från bolagsskatt, en positiv nettoeffekt motsvarande ytterligare 0,2 % av BNP på 2016 års nominella saldo, och underskottet bedöms uppgå till 4,6 % 2016. Denna åtgärd leder dock inte till några förbättringar av Spaniens strukturella saldo3.
Mot bakgrund av att Spanien hade en expeditionsregering fram till och med den tidsfrist som rådet satt till den 15 oktober för inlämnande av rapporten, och i enlighet med de prognoser om oförändrad politik som presenteras i utkastet till budgetplan 2017 presenteras inga nya finanspolitiska åtgärder för 2017 i rapporten, vilket skulle varit nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av målen för det nominella underskottet och det strukturella saldot 2017 och 2018. Den belyser endast de fortsatta effekterna av åtgärder som redan antagits 2016 eller dessförinnan. På grundval av detta är det planerade underskottet 2017 i utkastet till budgetplan 3,6 % av BNP, vilket är 0,5 procentenheter större än det mål för det nominella underskottet som rådet fastställt för detta år.
När det gäller de åtgärder som krävdes enligt rådets beslut av den 8 augusti 2016 för att stärka Spaniens finanspolitiska ramverk och ramverket för offentlig upphandlingspolitik innehåller rapporten information om genomförandet av relevanta bestämmelser i det nationella finanspolitiska ramverket – nämligen stabilitetslagen – under 2016 och om två lagförslag från den spanska regeringen om att stärka tillsynen av offentlig upphandling, vilka nu väntar på att godkännas av parlamentet4.
3 Slutdatumet, den 1 januari 2016, för övergångsåtgärder avseende delbetalningar av bolagsskatt och det kungliga dekretetet 2/2016 om nya minimibetalningar innebär inga förändringar av den övergripande skattebördan för företag, utan påverkar endast tidsramarna för skatteskulder och betalningar. Därför anser kommissionen att deras effekt är av engångskaraktär.
4 För mer information, se det arbetsdokument som åtföljer detta meddelande och kommissionens yttrande om utkastet till budgetplan för Spanien 2017.
8 3.2. Bedömning av vidtagna åtgärder
Enligt kommissionens höstprognos 2016 väntas ett nominellt underskott på 4,6 % av BNP, i linje med underskottsmålet i rådets föreläggande. Under första halvåret 2016 förändrades underskottet i Spaniens offentliga finanser knappt alls, trots stark ekonomisk tillväxt.
Tillgängliga månadsdata för augusti och september för vissa av centralregeringens undersektorer bekräftade denna bild. Samtidigt som utgifterna har vuxit i linje med förväntningarna har inkomsterna minskat till följd av betydande bortfall av inkomstskatteintäkter. Detta gäller särskilt bolagsskatter till följd av verkställandet av bolagsskattereformens andra del och avskaffandet av minimibeloppet för delbetalningar av bolagsskatten, som trädde ikraft i januari 2016. Det kungliga dekretet 2/2016 som antogs den 20 oktober 2016 uppväger mer än väl effekterna av det senare.
I avsaknad av en budget för 2017 förväntas underskottet sedan minska till 3,8 % av BNP 2017 och till 3,2 % av BNP 2018. Detta är tills stor del en följd av positiva makroekonomiska utsikter (som utgör stöd för skatteintäkter och medverkar till att hålla sociala transfereringar under kontroll) och minskade räntebetalningar i ett lågränteklimat. Det beräknade underskottet för båda åren ligger dock kvar över de mål för det nominella underskottet som rådet satt och en korrigering i tid till 2018 förutses för närvarande inte.
Medan rådets beslut av den 8 augusti 2016 kräver att Spanien begränsar försämringen av det strukturella saldot till maximalt 0,4 % av BNP 2016 pekar kommissionens höstprognos 2016 på en minskning av det strukturella saldot med 0,1 % av BNP, vilket är 0,6 procentenheter lägre än vad som begärts. För 2017 och 2018 krävs i rådets beslut av den 8 augusti 2016 att Spanien förbättrar det strukturella saldot med 0,5 % av BNP 2017. Däremot förutser kommissionens höstprognos 2016 inga förändringar av det strukturella underskottet för 2017 och 2018.
Tabell 3: Jämförelse av budgetprognoser
Enligt metoden för att bedöma effektiva åtgärder (se Ruta 1) kräver denna situation en noggrann analys av den finanspolitiska insatsen på grundval av den anpassade förbättringen av det strukturella saldot (”uppifrån-och-ned”-metoden) och mängden vidtagna åtgärder (”nedifrån-och-upp”-metoden).
9
Tabell 4: Jämförelse mellan justerade förändringar i det strukturella saldot och den finanspolitiska insatsen enligt ”nedifrån-och-upp”-metoden, grundat på kommissionens
vårprognos 2016
Vad gäller 2016 visar den noggranna analysen att det finns risk för att de finanspolitiska insatserna inte lever upp till de ställda kraven enligt något av måtten. I synnerhet när det gäller uppifrån-och-ned”-metoden, där det strukturella saldot beräknas bli –0,5 % av BNP 2016, vilket innebär att målet på –0,4 % av BNP som rådet fastställt missas marginellt. En liknande bild framträder ur ”nedifrån-och-upp”-metoden som bedömer att nettoeffekterna av (strukturella) inkomståtgärder och utgiftsutvecklingen under regeringens kontroll har en expansiv effekt på 0,1 % av BNP, jämfört med den effekt på 0 % som rådet kräver.
Samtidigt som det finns en medvetenhet om att dessa beräkningar bygger på antagandet om oförändrad politik visar den noggranna analysen för 2017 att den finanspolitiska insatsen i avsaknad av ytterligare åtgärder inte kommer att nå upp till de nivåer som rådet kräver, med 0,3 % av BNP, utifrån ”uppifrån-och-ned”-metoden, medan ”nedifrån-och-upp”-metoden förutser att målet missas med 0,2 % det året. Detta skulle innebära en sammanlagd avvikelse från målet med 0,3 % under 2016–2017, på grundval av både ”nedifrån-och-upp”-metoden och ”uppifrån-och-ned”-metoden. Slutligen förutses för 2018 – och som en följd av den oförändrade politiken – enligt uppifrån-och-ned-metoden ingen finanspolitisk insats under 2018 och en ackumulerad avvikelse jämfört med rådets krav på 0,8 % av BNP. På motsvarande sätt visar inte heller ”nedifrån-och-upp”-metoden någon finanspolitisk insats under 2018. Detta ligger under målet på 0,5 % av BNP i form av åtgärder som anses vara nödvändiga 2018 för att nå de strukturella mål som slogs fast i rådets beslut om föreläggande, vilket resulterar i att målet missas med 0,9 % i kumulativa termer för 2016-20185.
3.3. Bedömning av vidtagna finanspolitiska åtgärder
Den spanska regeringen har lagt fram ett antal åtgärder till följd av rådets beslut. Dessa uppfyller dock inte kraven i detta beslut.
Även om den spanska regeringen lämnade detaljerad information om genomförandet av de förebyggande och korrigerande mekanismerna i stabilitetslagen under 2016 har den ännu inte lagt fram några förslag om att ändra denna lagstiftning så att tillämpningen av dessa mekanismer blir mer automatisk. Dessutom är tillämpning av stabilitetslagens utgiftsregel fortfarande otydlig och kan bli föremål för tolkningar som undergräver dess bidrag till budgetdisciplinen eftersom det saknas lämplig genomförandelagstiftning.
5 I en skrivelse till kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis och kommissionsledamot Pierre Moscovici av den 8 november 2016 tillkännagav Spaniens minister för ekonomi, industri och konkurrenskraft att den spanska regeringen kommer att lämna in ett uppdaterat utkast till budgetplan under de kommande veckorna. Enligt skrivelsen kommer denna uppdaterade budget att säkerställa efterlevnad av det nominella underskottet 2017 på 3,1 % av BNP 2017 och kravet på strukturinsatser på 0,5 % av BNP.
10
I fråga om planerade åtgärder för att stärka Spaniens politiska ramverk för offentlig upphandlingspolitik kan de åtgärder som läggs fram vara en del av lösningen när det gäller att förbättra vissa förfaranden för offentlig upphandling i Spanien, men de tar i allmänhet inte itu med behovet av ett konsekvent ramverk som säkerställer tillräcklig öppenhet och samordning av offentlig upphandling mellan alla upphandlande myndigheter och enheter. Rapporten saknar vidare tydliga mål för offentlig upphandling, verktyg för åtgärder samt en tidsplan för antagande och genomförande av dessa.
4. SLUTSATSER
I de rapporterna om vidtagna åtgärder som lämnades in av Portugal den 17 oktober 2016 och av Spanien den 15 oktober 2016 anges närmare uppgifter om de åtgärder som ligger till grund för båda medlemsstaternas budgetstrategier.
Utifrån dessa uppgifter förväntas Portugals offentliga underskott uppgå till 2,7 % av BNP 2016, vilket är lägre än de 3 % av BNP som är fördragens referensvärde, men högre än det målvärde som rådet fastställde den 8 augusti 2016. En noggrann analys genomförd på grundval av kommissionens höstprognos 2016 ger vid handen att Portugal har genomfört de finanspolitiska insatser som anses nödvändiga för att efterleva rådets beslut av den 8 augusti 2016. Eftersom Portugal enligt metoden för att bedöma effektiva åtgärder har genomfört de finanspolitiska insatser som krävs enligt rådets beslut av den 8 augusti 2016 anser kommissionen att Portugal har vidtagit effektiva åtgärder som ett svar på rådets beslut av den 8 augusti 2016 och att förfarandet vid alltför stora underskott därför i detta skede bör hållas vilande. Till följd av den potentiellt underskottsökande effekten av rekapitaliseringen av Caixa Geral de Depósitos är en snabb och hållbar korrigering av det alltför stora underskottet ännu inte säkerställd. Kommissionen uppmanar också myndigheterna att fortsätta genomförandet av finanspolitiska strukturåtgärder som rådet efterfrågat i sitt beslut om föreläggande av den 8 augusti 2016.
När det gäller Spanien har myndigheterna bekräftat sitt åtagande att säkerställa en korrigering av det alltför stora underskottetet enligt rådets krav. I ljuset av att Spanien hade en expeditionsregering vid slutdatumet (den 15 oktober 2016) för den tidsfrist som rådet fastställt fokuserar rapporten emellertid på de åtgärder som antagits i syfte att efterleva de mellanliggande underskottsmålen 2016, medan prognoserna för 2017 kännetecknas av oförändrad politik. På det hela taget beräknas det nominella underskottet enligt kommissionens höstprognos 2016 minska till 4,6 % av BNP 2016, i nivå med det mål för det nominella underskottet som fastställts av rådet. På grundval av den bedömda graden av måluppfyllelse av det mellanliggande nominella underskottsmålet för 2016 bör förfarandet vid alltför stora underskott i detta skede hållas vilande. Samtidigt kommer målen för 2017 och 2018 enligt prognoserna inte att nås vid oförändrad politik vilket tyder på att genomförandet av en snabb korrigering av det alltför stora underskottet kan äventyras. Kommissionen förväntar sig att Spanien lämnar in ett uppdaterat utkast till budgetplan för 2017 till kommissionen och eurogruppen som visar att kraven enligt rådets beslut av den 8 augusti 2016 efterlevs, i princip senast en månad innan 2017 års budgetlag antas av parlamentet. Det uppdaterade utkastet till budgetplan ska också innehålla uppgifter om de åtgärder som vidtas som svar på rådets krav att stärka Spaniens finanspolitiska ramverk och dess ramverk för offentlig upphandlingspolitik i enlighet med artikel 1.5 och artikel 1.6 i rådets beslut om föreläggande av den 8 augusti 2016. Kommissionen kommer på nytt att undersöka efterlevnaden av de krav som fastställs i rådets beslut på grundval av uppgifterna i det uppdaterade utkastet till budgetplan.
