PM - BULLER- OCH VIBRATIONER

(1)

repo002.docx 2013-06-14

PM - BULLER- OCH VIBRATIONER

UPPLANDS VÄSBY KOMMUN Bullerutredning Fyrklövern

UPPDRAGSNUMMER: 1182017000

2014-08-25

SWECO ENVIRONMENT AB LJUD & VIBRATIONER UPPSALA - MILJÖ

HENRIK NAGLITSCH Akustiker, uppdragsledare, kvalitetsanvarig, granskare

RICARDO OCAMPO DAZA Akustiker, handläggare

MATHIEU BOUÉ Akustiker, handläggare

Sweco

(2)

Innehållsförteckning

1 Sammanfattning 2

2 Inledning 3

3 Buller 4

3.1 Beräkningsmetod och indata 4

3.2 Riktvärden 7

3.2.1 Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen 7

3.2.2 Länsstyrelsen i Stockholms läns vägledning 7

3.2.3 Projektspecifika ljudkrav 9

3.2.4 Bedömningsgrunder 10

3.3 Resultat och diskussion 11

3.3.1 Påverkan från E4 12

3.3.2 Påverkan från centrumparkering 12

3.3.3 Påverkan från terräng 13

3.3.4 Påverkan från Vilundaparkens planprogram på bullersituationen inom fyrklövern 13

3.3.5 Åtgärder för att minska bullret vid källan 13

3.3.6 Flygbuller 15

3.3.7 Förslag på tekniska lösningar och åtgärder. 15

3.3.8 Förslag till planbestämmelser 17

3.3.9 Exempel på kvartersutformning för att uppfylla krav enligt avstegsfall 18

3.3.10 Konsekvenser av en etappvis utbyggnad 20

4 Vibrationer 22

4.1 Beräkningsmetod och indata 22

4.1.1 Förekomst av tunga transporter på vägnätet 22

4.1.2 Vägbanans beskaffenhet 22

4.1.3 Bedömning av markens möjlighet att transportera vibrationer baserat på geologisk information 22

4.1.4 Planerade byggnaders placering och grundläggning 23

4.1.5 Förekomst av vibrationsstörningar i befintlig miljö 23

4.2 Riktvärden 24

4.3 Resultat 24

Bilagor

Bilaga 1 Beräknad ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark - Prognosår

Bilaga 2 Beräknad maximal ljudnivå 2 meter över mark – Prognosår

Bilaga 3-6 Beräknad ekvivalent ljudnivå vid fasad – Prognosår

Bilaga 7 Beräknad ekvivalent ljudnivå 2 meter över mark - Nollaternativ

Bilaga 8 Beräknad maximal ljudnivå 2 meter över mark – Nollalternativ

1 (24)

PM - BULLER- OCH VIBRATIONER BULLERUTREDNING FYRKLÖVERN 2014-08-25

(3)

1 Sammanfattning

Programområdet Fyrklövern i Upplands Väsby är delvis exponerat för buller från vägtrafiken som överskrider gällande riktvärden för nybyggnation av bostäder.

En förutsättning för bebyggelse är att byggnationen byggs i enlighet med avstegsregler redovisade i Länsstyrelsen i Stockholms Läns rapport 2007:23 Trafikbuller i

bostadsplanering. Ett samråd bör genomföras med Länsstyrelsen innan vidare planering fortsätter.

Bullerberäkningar för en framtida situation (år 2030) har genomförts med en trafikprognos från kommunen, baserad på vissa antaganden och förutsättningar gällande kommunens utvecklingsplan.

Bullerberäkningarna har visat att flerbostadshusen längs Husarvägen, Drabantvägen, Dragonvägen samt Mälarvägen kommer att bli utsatta för buller över riktvärdet för ekvivalent ljudnivå (55 dBA) vid gatufasad. Det blir dock möjligt att bygga bostäder om varje lägenhet har en tyst sida mot gården. Det mesta av området är utsatt för maximal ljudnivå över 70 dBA. Den maximala ljudnivån för de föreslagna husen är över 70 dBA längs fasaden vid alla vägar. Uteplatserna är planerade på gårdssidan där den maximala ljudnivån är under 70 dBA utom för den södra delen av Mälarvägen med nuvarande schablonantagande för trafikprognosen.

Förekomst av betydande mängder tunga transporter samt de geotekniska

förutsättningarna och planerad byggnadsplacering talar i teorin för viss risk för höga vibrationsnivåer i marken.

2 (24)

(4)

2 Inledning

En detaljplan för området Fyrklövern i Upplands Väsby håller på att tas fram. Planen syftar till att skapa en levande stadskärna i Fyrklövern genom förtätning av bostäder och verksamheter inom området. Ungefär 1000-1500 nya bostäder bedöms vara möjligt att rymma inom området. Förslaget innehåller även skola och förskola.

Planområdet ligger direkt söder om Upplands Väsby centrum mellan Drabantvägen i norr, Mälarvägen i söder, Dragonvägen i väst och Husarvägen i öst. E4 ligger 350 m öster om området. Se Figur 1

På uppdrag av Agnes Hustad på Upplands Väsby kommun har en buller- och

vibrationsutredning utförts för att utreda kommande bullersituation för bostadsbebyggelse inom planområdet.

Figur 1. Orienteringskarta

DRABANTVÄGEN

DJÄKNEVÄGEN

DRAGONVÄGEN

MÄLARVÄGEN

3 (24)

(5)

3 Buller

3.1 Beräkningsmetod och indata

Maximal och ekvivalent ljudnivå har beräknats enligt Nordiska beräkningsmodellen för buller från vägtrafik, Naturvårdsverkets rapport 4653, i datorprogrammet SoundPLAN 7.3.

Den maximala ljudnivån är beräknad som den femte högsta ljudnivå som uppkommer nattetid, i enlighet med gällande riktvärde.

Följande indata gällande trafikflöden har erhållits av kommunen och använts i beräkningarna. Se Tabell 1, Tabell 2 och Figur 2.

Vägbeläggnigen antas vara av typ skelettasfalt ABS 16 vilket är standardbeläggning enligt nordiska beräkningsmodellen, se vidare under avsnitt 3.3.5

Tabell 1. Andel tung trafik och hastigheter på området enligt uppgift från kommunen. Prognosen avser år 2030.

Hastighet (km/tim) Antaganden för tung trafik (andel nattetid)

Mälarvägen 40 10 % (11 %)

Ekebovägen 40 8 % (11 %)

Husarvägen 40 6 % (11 %)

Drabantvägen 30 10 % (11 %)

Dragonvägen 40 10 % (11 %)

Övriga lokalgator inom området¹ 30 6 % (11 %)

För E4:an hämtades trafikdata från klickbara kartan TIKK på www.trafikverket.se enligt Tabell 2. Dessa data speglar nuvarande trafikförhållanden men användes även till beräkningar för förhållanden år 2030 eftersom den möjliga trafikökningen skulle innebära en obetydlig ökning av bullret inom kvarteret Fyrklövern.

Tabell 2. Trafikdata för E4.

Mätår Andel tung trafik Hastighet (km/tim) Total mängd fordon

E4 2014 10 % 110 Lätta fordon,

90 Tunga fordon

76000

16% tung trafik är ett schablonvärde för lokalgata och bör revideras med platsspecifika uppgifter.

4 (24)

(6)

Figur 2: Trafikmängder för prognos år 2030 enligt uppgifter från kommunen

5 (24)

(7)

Figur 3: Trafikmängder för nollalternativ enligt uppgifter från kommunen

6 (24)

(8)

3.2 Riktvärden

3.2.1 Riktvärden för trafikbuller antagna av riksdagen

Riktvärden för buller från trafik, enligt riksdagsbeslut 1996/97:53, framgår av nedanstående tabell.

Tabell 3. Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikleder.

Ekvivalent ljudnivå (dBA) Maximal ljudnivå (dBA)

Ljudnivå inomhus 30 45

¹

Ljudnivå utomhus vid

fasad (frifältsvärde) 55 -

Ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till

bostad

- 70

1 Gäller nattetid (22-06). Värdet får överskridas 5 gånger per natt.

3.2.2 Länsstyrelsen i Stockholms läns vägledning

Inomhusnivåer regleras inte bara genom ovan givna riktvärden. Länsstyrelsen i Stockholms län har i rapporten 2007:23 ”Trafikbuller i bostadsplanering” angett att:

”Riktvärdet, som mest 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå, utomhus vid alla fasader ska alltid eftersträvas. I varje situation där överskridanden av detta riktvärde blir aktuellt ska olika sätt att ändå klara riktvärdena undersökas och redovisas.

Av planhandlingarna ska framgå att man kommer att vidta sådana åtgärder som är tekniskt möjliga och ekonomiskt rimliga med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet.

Om riktvärdena inte klaras ska alltid möjligheter att skydda den planerade bebyggelsen med exempelvis bullervall eller plank övervägas. Så många boningsrum som möjligt bör orienteras mot den mindre bullriga sidan.

I varje planeringssituation ska en så bra helhetsmiljö som möjligt eftersträvas. Det innebär bl.a. att en avvägning oftast måste göras mellan olika miljöaspekter.”

7 (24)

(9)

Vidare sägs att:

”För att en acceptabel ljudmiljö för bostadsmiljöer ska vara uppnådd krävs att riktvärdena för buller klaras eller att något av nedanstående avstegsfall går att tillämpa.”

Stockholms län har sedan länge tillämpat avsteg från riktvärdena i lägen där det inte bedömts vara möjligt att klara utomhusriktvärdena, men av andra skäl är lämpligt att bygga bostäder. Det har utifrån olika förutsättningar efter hand utvecklats till en tillämpning av två nivåer på avsteg, avstegsfall A och B.

Kvalitetsmässigt utgör avstegsfall A en bättre ljudmiljö och bör därför vara det som i första hand eftersträvas vid avsteg. Det blir en bedömning i varje enskild situation som avgör vilket av avstegen som ska tillämpas där både bostadshusens läge och utformning och andra faktorer avgör vad som är möjligt.

Avsteg från riktvärden kan enligt Länsstyrelsen godtas endast i centrala lägen samt i lägen med god kollektivtrafik. Det är svårt att i denna vägledning närmare precisera i vilka geografiska lägen avstegsfallet kan vara tillämpligt, utan det får prövas från fall till fall utifrån de förutsättningar som råder på den aktuella platsen. Kommunerna bör eftersträva att i grova drag ta ställning till om det finns platser i kommunen där det kan bli aktuellt att tillämpa avstegsfall. Sådana platser redovisas lämpligen i översiktsplanen, eller i annat planeringsunderlag.

Avstegsfall A

Från riktvärden och kvalitetsmål får göras avsteg utomhus från 70 dB(A) maximal ljudnivå och 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till mindre bullrig sida för minst hälften av boningsrummen med nivåer betydligt lägre än 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå. För uteplats i anslutning till bostaden godtas högst 55 dB(A) ekvivalentnivå och högst 70 dB(A) maximalnivå.

Avstegsfall A innebär att höga ekvivalenta och maximala ljudnivåer accepteras på den bullerutsatta sidan av bebyggelsen. Det är i princip möjligheten att klara riktvärdet för inomhusmiljön som styr hur nära bullerkällan man kan placera bostäderna. Avsteget från riktvärdena för utomhusmiljön på den bullriga sidan godtas under förutsättning att minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet har tillgång till en mindre bullrig sida med betydligt lägre ljudnivå. Med boningsrum i detta sammanhang menas sovrum och vardagsrum. Har rummet fönster åt olika håll räknas det som liggande mot mindre bullrig fasad om minst ett fönster vetter mot en sådan.

8 (24)

(10)

Avstegsfall B

Utöver avstegen i fall A sänks kravet på ljudnivån utomhus på den mindre bullriga sidan och kravet på tyst uteplats kan frångås. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till en mindre bullrig sida om högst 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå för minst hälften av boningsrummen.

Avstegsfall B innebär liksom i fall A att höga ekvivalenta och maximala ljudnivåer accepteras på den bullerutsatta sidan av den nya bebyggelsen. I avstegsfall B ställs inte lika hårda krav på den mindre bullriga sidan utan upp till 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå accepteras här, inte heller lika hårda krav ställs på uteplats.

När avsteg från riktvärdena tillämpas, bör strävan vara att med hjälp av placering och utformning av bebyggelsen så långt möjligt kompensera höga bullernivåer med en tystare sida och en god helhetsmiljö.

Vid tillämpning av avstegsfall krävs även ett mer omfattande beslutsunderlag för att säkerställa att alla rimliga åtgärder för att begränsa de negativa konsekvenserna vidtas.

3.2.3 Projektspecifika ljudkrav

I svensk standard 25267:2004 ”Byggnadsakustik – Ljudklassning av utrymmen i byggnader – Bostäder” redovisas krav för att uppfylla fyra olika förutbestämda ljudklasser.

Ljudklass C motsvarar minimikraven i Boverkets byggregler BBR. Ljudklass B skall motsvara ”betydligt bättre” ljudförhållanden än ljudklass C. För trafikbullernivåer inomhus innebär det att kraven skärps med 4 dB. Upplands Väsby kommun har valt att inom kvarteret Fyrklöven (rätt benämning?) ställa krav på att ljudmiljön inomhus, rörande trafikbuller, ska uppfylls ljudklass B. Detta betyder att:

• Ekvivalent ljudnivå inomhus i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro inte får överskrida 26 dBA

• Maximal ljudnivå inomhus i utrymme för sömn, vila och daglig samvaro inte får överskrida 41 dBA

• Ekvivalent ljudnivå inomhus i utrymme för matlagning och hygien inte får överskrida 31 dBA

9 (24)

(11)

3.2.4 Bedömningsgrunder

Bedömningen av möjligheterna till bostadsbebyggelse sker i denna rapport i första hand utifrån huruvida riksdagens riktvärden uppfylls:

• Ekvivalent ljudnivå vid fasad inte överstigande 55 dBA

• Maximal ljudnivå på uteplats inte överstigande 70 dBA Dessutom kommenteras även

• Möjligheten att uppfylla målet högst 50 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå utanför minst hälften av boningsrummen i varje lägenhet (ljuddämpad sida).

• Möjligheten att erhålla en uteplats med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå.

• Möjlighet att klara ljudklass B inomhus med avseende på buller från väg- och flygtrafik.

10 (24)

(12)

3.3 Resultat och diskussion

Ekvivalent ljudnivå och maximal ljudnivå utifrån förhållandena år 2030 för hela området redovisas i markplan i bilaga 1 respektive 2.

I Bilaga 3 till 6 redovisas ekvivalent ljudnivå på fasaderna utifrån förhållandena år 2030 för hela området.

Av resultaten framgår det att alla fasader på de planerade flerbostadshusen längs Mälarvägen, Dragonvägen, Husarvägen samt Drabantvägen ligger över riktvärdet för ekvivalent ljudnivå (55 dBA). Dessutom kan en del av fasaderna längs Djäknevägen hamna över riktvärdet för ekvivalent ljudnivå.

Nästan alla fasader längs trafikerande vägar ligger över riktvärdet för maximal ljudnivå (70 dBA). Punkthuset nordväst om området klarar inte riktvärdet för maximal ljudnivå.

Enligt Länsstyrelsens vägledning kan avsteg från riktvärden godtas i centrala lägen samt i lägen med god kollektivtrafik under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida eller ljuddämpad sida. Minst hälften av bostadsrummen – liksom uteplats – bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. Detta är möjligt i nästan hela området om det byggs genomgående lägenheter med tillgång till sidan vid gården. Med de förutsättningar som ges av trafikprognosen är det endast gårdssidan söder av Mälarvägen som inte klarar kraven på högst 70 dBA maximalljudnivå.

Vid en jämförelse mellan planalternativet och nollalternativet (enligt trafiksiffrorna i Figur 2 och Figur 3) syns det att den tillkommande bebyggelsen fungerar som bullerskärm främst för bostäderna längs med Dragonvägen. Vittra Väsby grundskola upplever också förbättringar på sidan av byggnaden som vetter bort från vägen eftersom den nya bebyggelsen skärmar av bullret från sidorna. För husen i mitten av området fungerar den nya bebyggelsen som bullerskydd mot nybyggnaden av Djäknestigen.

Mot väst utgör ombyggnaden av Drabantvägen, Djäknestigen och Kavallerigatan ett problem i och med att de går mellan befintliga byggnader. Speciellt problematiskt blir det på Drabantvägen mot korsningen med Dragonvägen där nivåerna ökar upp mot 60 dBA på de befintliga husen. På västra sidan om Dragonvägen fungerar dock tillskottet av byggnader som en skärm mot trafiken.

För husen som ligger mot Mälarvägen försämras bullersituationen eftersom tomterna som vetter söderut förlorar skyddet de fick från intilliggande garage samt att Kavallerigatan flyttas närmre. Söder om Mälarvägen blir situationen bättre eftersom de nya byggnaderna där fungerar som bullerskydd för fastigheterna söderut.

11 (24)

(13)

3.3.1 Påverkan från E4

Bullerspridning från E4:an har inkluderats i beräkningsresultatet. Om ljudnivån i planalternativet jämförs med ett fall där E4:an inte finns med så framgår det att bidraget från E4:an främst märks i de områden där övriga bullernivåer är låga. Vid fasaderna hos tillkommande hus är bidraget från E4:an försumbart i beräkningarna jämfört med buller från de intilliggande vägarna. Däremot kommer boende att höra en ständigt närvarande ljudkälla på grund av E4. Vad gäller andra hus så påverkas fasaderna på översta våningen för husen A och B i Figur 4 samt husen E och F i Figur 5 på så sätt att ljudet på den tystaste fasaden överstiger 50 dBA. Detta medför att planlösningarna måste utformas så att krav enligt avstegsfall B uppfylls.

Figur 4: Ekvivalent ljudnivå prognos

Figur 5: Ekvivalent ljudnivå prognos.

3.3.2 Påverkan från centrumparkering

Parkeringen antas ha en trafik som innebär att det under öppettider sker en bilrörelse i timmen per parkeringsplats, alltså att en bil parkerar och sedan stannar två timmar innan den åker iväg igen. Under resterande tid antas det ske 0.1 bilrörelser i timmen.

12 (24)

(14)

Vid jämförelse av bullret från endast Drabantvägen och bullret från både Drabantvägen och centrumparkeringen så observeras en ökning på mindre än 1dB när buller från parkeringen adderas. Bullerpåverkan från centrumparkeringen på de tillkommande bostäderna anses därför vara försumbar, men kan ändå av vissa upplevas som en störande ljudkälla.

3.3.3 Påverkan från terräng

Beräkningsmodellen tar hänsyn till vägens profillutning. Mälarvägens lutning upp mot korsningen till Dragonvägen bidrar med en ökning av den ekvivalenta ljudnivån med ca 2 dB jämfört med väg utan lutning.

För korsningen mellan Drabantvägen och Husarvägen så bidrar lutningen med mindre än 1 dB. För Djäknevägens korsning mot Husarvägen är ökningen 3 dB. Den maximala ljudnivån påverkas inte av vägens profillutning.

3.3.4 Påverkan från Vilundaparkens planprogram på bullersituationen inom fyrklövern

Enligt Vilundaparkens planprogram (samrådshandling februari 2008) så planeras det en utbyggnad av hotellet och nybyggnad av kontorslokaler samt en eventuell förbättring av vallen längs med E4:an. Alla dessa förändringar av landskapet påverkar bullersituationen i Vilundaparken positivt: ”[…]befintliga och framtida anläggningar för spontanidrott kan ges en mer skyddad miljö med skyddande vallar ut mot e4 ”. Vilundaparkens placering mellan kvarteret Fyrklövern och E4:an gör att åtgärderna som planeras i parken även påverkar Fyrklöverns bullersituation positivt eftersom bakgrundsbullret från E4:an minskar redan vid gränsen till Vilundaparken. Den eventuella negativa effekten detta kan medföra är att kvarterets sydöstra hörn, korsningen Mälarvägen/Husarvägen, skulle kunna uppleva en högre trafikmängd i och med de nya kontorslokalerna och därav mer trafikbuller.

3.3.5 Åtgärder för att minska bullret vid källan

Vilken ljudnivå som en väg avger styrs av följande parametrar:

• Trafikmängd

• Hastighet

• Andel tung trafik

• Vägens profillutning

• Vägens beläggning

13 (24)

(15)

De faktorer ovan som vi bedömer kan bli aktuellt att förändra, med hänsyn till bullerspridningen, är hastigheten och vägens beläggning.

Hastigheten på omgivande vägar kommer att bli 40 km/tim och vägar genom området 30 km/tim. Vid så pass låga hastigheter är förhållandet mellan ljudnivå och förändrad hastighet mycket låg. En beräkning utfördes där hastigheten på Dragonvägen sänktes från 40km/h till 30km/h. Resultatet från denna visar att en sänkning av hastigheten inte gör någon skillnad på bullret.

I beräkningsmodellen är skelettasfalt (ABS) med maximal stenstorlek 16 mm standard- beläggningen, vilket även har använts i denna utredning. Det finns beläggningar som medför att kontakten mellan däck och vägbanan avger mindre buller. Det är huvudsak två typer av beläggningar som ger en lägre ljudnivå. De mest lågbullrande beläggningarna är porösa beläggningar som ibland kallas tyst asfalt. Svårigheten med tyst asfalt är att de måste underhållas och hållas rena för att inte sättas igen och tappa sina akustiska egenskaper. En annan beläggningstyp som avger mindre buller än standardbeläggningen är ABS där man väljer en mindre stenstorlek än 16 mm. Mindre stenstorlek ger en

slätare, men mindre slittålig, beläggning.

Vid höga hastigheter (över 70 km/tim) är kontakten mellan däck och vägbanan den helt dominerande ljudkällan. Vid låga hastigheter (under 50 km/tim) är det motorn som är den dominerande ljudkällan. Det innebär att effekterna av en eventuell lågbullrande

beläggning skulle bli mycket begränsade i detta projekt. Effekten av en porös tyst asfalt skulle kunna bli maximalt av storleksordning 3-4 dB. Detta är i och för sig en klart märkbar förbättring men det skulle inte förändra det faktum att samtliga fasader mot trafikerad väg kommer att vara utsatta för ekvivalenta ljudnivåer över 55 dBA och behöver planeras enligt avstegsfall. En ABS med största stenstorlek 12 mm skulle ge 1 dB lägre ljudnivåer.

Ett avsnitt på Drabantvägen, se Figur 6, har ljudnivåer strax över 55 dBA. Där skulle eventuellt en förändrad vägbeläggning kunna medföra att ljudnivån sänks till under 55 dBA. Det skulle innebära att de tillkommande byggnaderna skulle kunna utformas utan hänsyn till buller från vägtrafiken.

14 (24)

(16)

Figur 6: Ekvivalent ljudnivå på Drabantvägen.

Däremot är det viktigt att vara medveten om att det finns beläggningar som ger upphov till mer buller än standardbeläggningen. Detta gäller i huvudsak gatsten av natursten och cementblock. Dessa beläggningar bör undvikas av detta skäl.

3.3.6 Flygbuller

Området ligger innanför Arlandas riksintresseområde för flygbuller som berörs av

maximalbullernivåer överstigande 70 dBA tre gånger per årsmedeldygn. Den norra delen av planområdet ligger delvis inom FBN² 55 dBA. Med nuvarande trafik berörs området ej av flygbuller överstigande riktvärdena. Enligt den ansökan om nytt miljötillstånd Swedavia har inlämnat till mark- och miljödomstolen skulle området ej beröras av flygbuller

överstigande gällande riktvärden. Bullernivåer som området idag är exponerat för kan däremot upplevas som störande.

3.3.7 Förslag på tekniska lösningar och åtgärder.

De bostäder som planeras i direkt anslutning till trafikerade gator exponeras för så höga ljudnivåer att fasaderna måste utformas med hänsyn till detta för att riktvärden inomhus, enligt avsnitt 3.2.1, inte ska överskridas. Fasader, inklusive fönster och eventuella

2FBN Flygbullernivå:En viktad ekvivalent ljudnivå, där en flygrörelse under kvällen (kl. 19 – 22) ges

ett tillägg av 5 dB(A) och en flygrörelse under natten (kl. 22 – 07) ges ett tillägg av 10 dB(A).

15 (24)

(17)

fasadventiler, ska utformas så att tillräcklig ljudisolering erhålls. Hänsyn ska tas till både ekvivalent och maximal ljudnivå så att det värdet som kräver högst fasadreduktion styr vilken konstruktion som väljs.

Generellt gäller att den maximala ljudnivån är dimensionerande för fasadisoleringen.

Oavsett vilken omgivande väg som studeras (Mälarvägen, Husarvägen, Dragonvägen eller Drabantvägen) så förekommer maximala ljudnivåer upp mot 82-83 dBA. Fasader längs med Drabantvägens östra del får något lägre maximalnivå, 79 dBA. Den högsta ekvivalenta ljudnivån varierar mer och ligger i spannet 62-67 dBA.

För att riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus ska innehållas behöver fasader orienterade mot ovan nämnda vägar, inklusive fönster och eventuella fasadventiler, reducera buller från vägtrafik med minst 42 dBA. Observera att reduktion av

vägtrafikbuller beskrivs som Rw+Ctr som skiljer sig från vägd ljudreduktion, Rw. Det är av yttersta vikt att detta beaktas vid dimensionering och kravredovisning. En noggrann dimensionering, baserat på en detaljerad redovisning av ljudnivåer för respektive fasad, utförs när respektive byggnadsutformning är fastställd.

Bostäder längs med Djäknestigen blir också exponerade för förhöjda maximalnivåer, nivåer upp mot 78 dBA förekommer. De fasaderna behöver reducera buller från vägtrafik med minst 37 dBA. Den ekvivalenta ljudnivån är låg och medför inga särskilda krav på ljudreduktion.

Med dessa kravvärden på fasadisolering uppfylls ljudklass B inomhus.

Ljudreduktionen i en fasad styrs av kombinationen av de ingående fasadelementen. Det innebär att det i någon mån går att sänka kravet på ett fönster om fasadväggen ges en högre ljudreduktion. Kombinationen av fasadvägg, fönster och ventiler ska optimeras så att totalkonstruktionen innehåller kravet till lägsta möjliga pris. Vanligen innebär det att det ställs ett högre krav på fasadvägg och ventil för att kunna välja ett enklare fönster. Redan nu kan följande principer identifieras.

Fasadvägg

42 dBA ljudreduktion är inte ett extremt högt värde på en modern fasad. Däremot finns det byggnadsmaterial och konstruktioner som bör undvikas då de har begränsad ljudisolering, i synnerhet i de låga frekvenserna. Speciellt lättbetong och cellplast är material som bör undvikas. Sandwichkonstruktioner, i synnerhet om de innehåller dessa material, bör användas med varsamhet. Betong, puts och tjocka regelväggar, gärna med gips, tegel och puts som ytskikt, har en bra ljudisolering även i de låga frekvenserna.

Fönster

Förenklat kan sägas att ljudisoleringen i ett fönster styrs av

• antal glas

• glasens tjocklek

• avstånd mellan glasen

16 (24)

(18)

där en ökning av alla dessa tre faktorer ger en bättre ljudreduktion. Den viktigaste faktorn när det gäller fönstrets ljudisolering av lågfrekvent buller är avståndet mellan glasen.

Eftersom vägtrafikbuller innehåller mycket låga frekvenser är denna faktor avgörande för hur bra fönstret reducerar just vägtrafikbuller, i synnerhet buller från tunga fordon som exempelvis startande bussar. Av detta skäl bör fönster av typen 2+1 användas i fasad mot trafikerade vägar. 2+1 betyder att fönstret består av ett 2-glas isolerpaket kopplat till ett tredje enkelglas. Mest troligt kommer djupare karm och tjockare glas, jämfört med enklaste standardutförande, att erfordras.

Fasadventiler

Om friskluftsinsläpp ska anordnas i fasad mot trafiken måste hänsyn till ventilernas ljudreduktion ingå i beräkningen av fasadens totala ljudreduktion. Eftersom kostnaden för ventiler normalt är låg i förhållande till fasadvägg och fönster är det i allmänhet

ekonomiskt gynnsamt att välja en ventil med högsta möjliga ljudreduktion för att minska risken för att dyrare fönster måste väljas för att kompensera för ljudinsläpp via ventilen.

Det finns två huvudtyper av fasadventiler; springventiler och fasadventiler. Springventiler, även kallade karmventiler, monteras i fönster karm eller fönsterbåge. Fasadventilen monertas, som namnet antyder, i ett hål genom fasaden. Oavsett vilken typ som väljs så ska endast ljudklassade produkter användas. Av de produkter som finns tillgängliga på marknaden så har fasadventiler den högsta ljudreduktionen.

3.3.8 Förslag till planbestämmelser

Många av de tillkommande bostadshusen kommer att exponeras för buller från vägtrafik som överskrider gällande riktvärden vid nybyggnation. För att skapa en god ljudmiljö måste planlösningar utformas så att krav enligt avstegsfall A, se avsnitt 3.2.2, uppfylls.

Fasader mot trafiksidan ska även utformas så att en god inomhusmiljö, enligt ljudklass B, erhålls. Följande förslag till planbestämmelser innebär att dessa mål uppfylls:

Störningsskydd, buller

Samtliga bostäder med fasad där den ekvivalenta ljudnivån överskrider 55 dBA (frifältsvärde) skall utformas så att minst hälften av boningsrummen har fönstret mot mindre bullrig sida där den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 50 dBA (frifältsvärde) och den maximala ljudnivån inte överskrider 70 dBA (frifältsvärde).

Samtliga bostäder ges tillgång till en uteplats, egen eller gemensam, där den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 55 dBA (frifältsvärde) och den maximala ljudnivån inte

överskrider 70 dBA (frifältsvärde).

Den ekvivalenta och maximala ljudnivån från yttre ljudkällor får inomhus i boningsrum inte överskrida 26 dBA respektive 41 dBA.

17 (24)

(19)

3.3.9 Exempel på kvartersutformning för att uppfylla krav enligt avstegsfall Som redovisats ovan så överskrids riktvärden för ekvivalent (55 dBA) och maximal ljudnivå (70 dBA) inom delar av område där bostadsbebyggelse planeras. Det innebär att det inte är möjligt att placera bebyggelsen så att riktvärdena utomhus inte överskrids. Att skärma bort bullret kräver höga och långa skärmar. För att få en effektiv skärmning måste skärmen vara betydligt högre än siktlinjen mellan källan och mottagaren (bostad på övre våningsplan). Detta resonemang leder fram till slutsatsen att endast genom en

genomtänkt byggnadsutformning, och tillämpning av avsteg från riktvärdet 55 dBA på fasad, kan planerad bebyggelse uppföras.

Nedan presenteras tänkbara lösningar tillsammans med schematiska illustrationer av planlösningar.

18 (24)

(20)

Lamellhus med genomgående lägenheter

Med denna lösning ges husen en planlösning där varje lägenhet får tillgång till ljuddämpad sida i minst hälften av boningsrummen. Exempel nedan visar en trerumslägenhet med två rum mot gård samt vardagsrum och kök mot vägen.

Tvärställda lamellhus med delvis inglasade balkonger

Att bygga hus vinkelrätt med en trafikled är i allmänhet en olämplig lösning eftersom båda fasaderna blir bullerexponerade. Om en sådan utformning skulle vara önskvärd av andra skäl kan en planlösning enligt nedanstående princip eventuellt vara en framkomlig väg.

Ljudinfall

Lgh

Lgh Lgh Lgh Lgh Lgh

Delvis inglasade balkonger med fönster i ljudskugga Ljudinfall

SR SR VR Kök

Ljuddämpad sida

19 (24)

(21)

Vridna punkthus med delvis inglasade balkonger

Punkthus i bullerexponerade lägen är sällan en bra lösning på grund av svårheten att hitta ljuddämpade sidor. I synnerhet gäller detta i de fall när ambitionen är att bygga små lägenheter. Om byggnaden vrids så att ena hushörnet pekar rakt mot ljudkällan, och varje lägenhet förses med en delvis inglasad balkong kan det ändå vara möjligt att skapa fönster i ljudskugga i tillräcklig omfattning.

3.3.10 Konsekvenser av en etappvis utbyggnad Det finns två aspekter på etappvis utbyggnad.

Ofta finns det en strävan från exploatörerna att färdigställa delar av projektet och sälja dessa så tidigt som möjligt för att lösgöra kapital. Den negativa konsekvensen av detta är att de som flyttar in tidigt kommer att leva i en byggarbetsplats under en period som kan bli ganska lång. Bland annat kan buller från byggverksamhet bli mycket besvärande i längden. Eftersom det finns riktvärden för buller från byggplatser, enligt Naturvårdsverket NFS 2004:15, kan detta innebära att utbyggnadstakten kan hämmas av att hänsyn måste tas till bullerspridningen till bostäder. I detta projekt kommer inflyttade boende troligtvis inte bli så betydande eftersom området redan är bebott vilket betyder att hänsyn till boende ändå behöver tas. Ett sätt att minska påverkan på befintlig bebyggelse är att byggnation i den nordöstra kvadranten startar närmast befintlig bebyggelse så att uppförda huskroppar kan fungera som bullerskydd när nästkommande byggnad uppförs.

För byggnation längs med Mälarvägen och Dragonvägen går det inte att få den typ av nytta av uppförd bebyggelse.

Ljudinfall Delvis inglasade

balkonger med fönster i ljudskugga

Lgh

Lgh Lgh Lgh

Lgh Lgh

20 (24)

(22)

Den andra aspekten är att byggnader nära vägarna fungerar som bullerskydd av trafikbuller för bakomvarande hus. Av det skälet är det en fördel om byggnader nära vägen uppförs först för att få denna skärmande effekt, i synnerhet om man har för avsikt att tillåta etappvis inflyttning. I de fall där sluten, eller halvsluten, kvarterstruktur skapas för att uppfylla ljudkrav, exempelvis för att erhålla en ljuddämpad sida, måste byggnaderna uppföras med hänsyn till detta.

Det enda idag tydliga exemplet är kvarteret i den nordöstra kvadranten, se Figur 7. Husen markerade A och B måste byggas samtidigt då de skapar ljuddämpad sida åt varandra.

Hus markerat C måste troligen byggas före hus D av samma skäl.

Figur 7: Etappvis utbyggnad.

21 (24)

(23)

4 Vibrationer

4.1 Beräkningsmetod och indata

Risken för vibrationer över riktvärden bedöms utifrån de kriterier som redovisas nedan.

4.1.1 Förekomst av tunga transporter på vägnätet

Vibrationsnivåerna i marken uppkommer genom att tunga fordon sätter marken under vägen i rörelse. Vibrationernas storlek ökar med fordonens vikt och hastighet. Därför är det nödvändigt att analysera förekomst av tunga transporter. Omgivande vägnät;

Mälarvägen, Husarvägen och Dragonvägen kommer att trafikeras av ca 800-2000 ”tunga fordon” per dygn, beroende på vilket vägavsnitt som studeras. Även på Drabantvägen kan en viss andel tunga fordon, i form av varutransporter till Upplands Väsby centrum, förväntas. På bostadsgatorna är riktigt tunga transporter sällsynta. Då fordon över 2,5 ton klassas som tunga fordon motsvarar redovisade tunga fordon inte de antal transporter som ger upphov till riktigt stora vibrationskrafter i marken. Vår bedömning är att de tyngsta lastbilarna, med en totalvikt på 60 ton, motsvarar cirka 0,5 % av de tunga fordonen som rullar på svenska vägar. Även med detta försiktiga antagande kan man förvänta sig drygt 10 mycket tunga lastbiler per dygn på Mälarvägen.

Bussar trafikerar Mälarvägen, Dragonvägen, Husarvägen och Drabantvägen. Dessa har en totalvikt på 16-24 ton vilket betyder att de inte utgör de tyngsta transporterna som kan förväntas.

Skyltad hastighet kommer att vara låg, 40 km/tim, vilket begränsar de vibrationskrafter som genereras i marken.

Slutsatsen blir att tunga transporter förekommer i betydande omfattning men i låg hastighet. Risken för höga, vanligt förekommande, vibrationsnivåer i marken under vägarna bedöms som måttlig.

4.1.2 Vägbanans beskaffenhet

Eventuella ojämnheter i vägbanan skapar vertikala rörelser vilket medför att de krafter som överförs till marken blir större än om ytan är helt slät. Exempel på sådana

ojämnheter kan vara brunnar som inte ligger helt i nivå med vägbeläggningen eller slitage i form av ”potthål”. För att minimera risken för höga vibrationskrafter ska vägen

underhållas så att ojämnheterna minimeras.

4.1.3 Bedömning av markens möjlighet att transportera vibrationer baserat på geologisk information

Någon geotekniskt fältundersökning har oss veterligen inte utförts för planområdet.

Kunskap om markens geoteknikska egenskaper har därför inhämtats från Jordartskartan skala 1:50 000 från SGU. Figur 8 ger en översiktlig bild av undergrundens

sammansättning.

22 (24)

(24)

Figur 8 Jordartskarta © Sveriges geologiska undersökning (SGU) Topologisk underlag © Lantmäteriet MS2009/08799

Enligt jordartskartan är planområdet markerat som ”Postglacial lera” respektive ”Glacial lera”. Detta ger en viss, och dock inte fullgod, möjlighet att bedöma markens känslighet för vibrationer. Enligt jorddjupskartan är djupet ner till berg 5-10 meter i planområdets östra del ökande till 10-20 i områdets syd östra kvadrant.

Vår bedömning är att dessa geotekniska förutsättningar ger marken en måttlig till stor förmåga att transportera markvibrationer.

4.1.4 Planerade byggnaders placering och grundläggning

Mycket av den tillkommande bebyggelsen är placerad i direkt avslutning till omgivande vägnät. Avstånd mellan vägmitt och bebyggelse är litet.

I nuläget saknas information om planerad grundläggning. Med tanke på att de planerade byggnaderna är relativt höga, och marken under husen har en relativt låg bärighet, är det troligt att husen behöver pålas av stabilitetsskäl. Pålning behöver utföras ner till fast mark för att skapa effektiv motståndskraft mot vibrationer i marken.

4.1.5 Förekomst av vibrationsstörningar i befintlig miljö

Kontakt har tagits med Miljö- och hälsoskyddskontoret i Upplands Väsby kommun. Vid kontakten framkom det att klagomål på vibrationsstörningar hade framförts efter

inflyttning i nya bostäder i anslutning till korsningen Dragonvägen/Centralvägen. I denna korsning hade smågatsten använts som vägbeläggning. Smågatsten ger en grövre yta, jämfört med asfalt, vilket ökar de krafter som överförs till marken och som i sin tur ger

Ungefärligt Planområde Korsningen

Dragonvägen/

Centralvägen

23 (24)

(25)

upphov till vibrationer. Efter att smågatstenen bytts till asfalt verkar omfattningen av störningen minskat.

De hus som beskrivs ovan ligger cirka 300 meter norr om planområdet för Fyrklövern och har enligt den geologiska kartan samma geotekniska förutsättningar.

4.2 Riktvärden

Generella riktvärden för vibrationer i bostadsmiljö saknas. Gällande riktvärden för vibrationer från tågtrafik finns formulerade av Trafikverket. Enligt Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik – Riktlinjer och tillämpningar är riktvärdet för miljökvalitet gällande vibrationer i boendemiljö 0,4 mm/s. Värdet avser RMS ”slow” komfortvägt värde enligt svensk standard ss 460 48 61 inom frekvensområdet 1-80 Hz.

Känseltröskeln ligger olika för olika personer men enligt ss 460 48 61 är den cirka 0,3 mm/s för frekvenser över 10 Hz. För att risk för byggnadsskador ska föreligga krävs vibrationsnivåer som vida överstiger riktvärden för komfortstörande vibrationer.

Enligt Teknisk handbok för Upplands Väsby kommun, daterad 2012-01-01, anges ss 460 48 61 som styrande dokument för vibrationer. Standarden anger dock inget riktvärde för tillåten vibrationsnivå varför tillämpningen blir något oklar. Undre nivå för ”måttlig störning”

är dock 0,4 mm/s enligt standarden.

Vår rekommendation är att vibrationer över 0,4 mm/s inte bör tillåtas i nyproducerade bostäder.

4.3 Resultat

Förekomst av betydande mängder tunga transporter samt de geotekniska

förutsättningarna och planerad byggnadsplacering talar i teorin för viss risk för höga vibrationsnivåer i marken.

Rapporterade störningar i angränsande område stödjer denna analys.

För att skaffa bättre beslutsunderlag kan en vibrationsmätning, gärna i kombination med en geoteknisk fältundersökning, genomföras.

Om byggnaderna pålas ner till fast mark bedömer vi risken för vibrationer över 0,4 mm som liten. I annat fall är risken för höga nivåer påtaglig för byggnader i direkt anslutning till, i huvudsak, Mälarvägen.

Eventuella ojämnheter i vägbanan bör justeras för att minimera risken för höga vibrationsnivåer. Smågatsten bör undvikas som vägbeläggning.

Risken för markvibrationer bör beaktas vid projektering av grundläggning av tillkommande bostadshus.

24 (24)

(26)

Skala 1:2000

0 10 20 40 60 80

m

Ekvivalent ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad

>=70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 < 40

Bilaga 1

Beräknad ljudnivå Planalternativ 2030

Kvarteret Fyrklövern Underlag till detaljplan Uppdragsnummer: 1182017 Filnamn: K_Eq_P_Bonum1 Beräkning nr:0

Uppsala 2014-06-10

Handläggare: Ricardo Ocampo Daza

(27)

Skala 1:2000

0 10 20 40 60 80

m

Maximal ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

>=85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60 < 55

Bilaga 2

Beräknad maximal ljudnivå Planalternativ 2030

Kvarteret Fyrklövern Underlag till detaljplan Uppdragsnummer: 1182017 Filnamn: K_Max_P_Bonum1 Beräkning nr:102

Uppsala 2014-06-10

(28)

Skala 1:4172

0 20 40 80 120 160 m

Ekvivalent ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad

>=70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 < 40

Bilaga 3

Beräknad ljudnivå vid fasad Planalternativ 2030

Kvarteret Fyrklövern Underlag till detaljplan Uppdragsnummer: 1182017 Filnamn: F_Eq_P_Bonum1 Beräkning nr:1002

Uppsala 2014-06-10

Handläggare: Ricardo Ocampo Daza Drabantvägen

Husarv ägen

Djäknestigen

(29)

Skala 1:4172

0 20 40 80 120 160 m

Ekvivalent ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad

>=70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 < 40

Bilaga 4

Beräknad ljudnivå vid fasad Planalternativ 2030

Kvarteret Fyrklövern Underlag till detaljplan Uppdragsnummer: 1182017 Filnamn: 2F_Eq_P_Bonum1 Beräkning nr:1002

Uppsala 2014-06-10

Handläggare: Ricardo Ocampo Daza Mälarvägen

Ardennergatan

Dragon vägen

Husarvägen

(30)

Skala 1:4172

0 20 40 80 120 160 m

Ekvivalent ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad

>=70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 < 40

Bilaga 5

Beräknad ljudnivå vid fasad Planalternativ 2030

Uppsala 2014-06-10

Handläggare: Ricardo Ocampo Daza Dragonvägen

(31)

Skala 1:4172

0 20 40 80 120 160 m

Ekvivalent ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

Värden vid hus avser beräknat frifältsvärde vid fasad

>=70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45 < 40

Bilaga 6

Beräknad ljudnivå vid fasad Planalternativ 2030

Uppsala 2014-06-10

Handläggare: Ricardo Ocampo Daza Mälarvägen

Husarvägen

(32)

Skala 1:2000

0 10 20 40 60 80

m

Ekvivalent ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

>=70 65 - 70 60 - 65 55 - 60 50 - 55 45 - 50 40 - 45

< 40

Bilaga 7

Beräknad ljudnivå Nollalternativ 2030

Kvarteret Fyrklövern Underlag till detaljplan Uppdragsnummer: 1182017 Filnamn: K_Eq_Noll_050814 Beräkning nr:200

Uppsala 2014-06-10

(33)

Skala 1:2000

0 10 20 40 60 80

m

Maximal ljudnivå i dB(A)

2 meter över mark

>=85 80 - 85 75 - 80 70 - 75 65 - 70 60 - 65 55 - 60

< 55

Bilaga 8

Beräknad maximal ljudnivå Nollalternativ 2030

Kvarteret Fyrklövern Underlag till detaljplan Uppdragsnummer: 1182017 Filnamn: K_Max_Noll Beräkning nr:200 Uppsala 2014-06-10