Kontaktperson
Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Hanne Haas
040-252248
hanne.haas@lansstyrelsen.se
Kommunstyrelsen Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg
Sammanfattande redogörelse inför Helsingborg stads beslut om översiktsplanens aktualitet
Bakgrund
Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden pröva om
översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 3 kap 5§ plan- och bygglagen (PBL). Länsstyrelsen ska enligt 3 kap 28§ minst en gång under den mandatperioden redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen.
Helsingborgs nu gällande översiktsplan (ÖP2010) antogs den 18 maj 2010. Enligt denna gäller parallellt med ÖP2010 följande fördjupningar:
Fördjupning för Påarp, antagen 23 november 1993
Fördjupning för Ödåkra, antagen 16 juni 1998
Fördjupning för Olympia-Fredriksdal, antagen 27 oktober 2004 Efter att ÖP2010 antagits har följande fördjupningar och tillägg antagits:
Fördjupning för översiktsplanen för Gantofta (FÖP Gantofta), antagen 10 juni 2010
Tematisk tillägg avseende vindkraft (TÖP Vindkraft), antagen 10 juni 2010
Fördjupning av översiktsplan för H+ (FÖP H+), antagen 23 november 2011
Ändring av översiktsplan för Allerum-Hjälmshult (ÄÖP Allerum/Hjälmshult), antagen 27 mars 2013
Länsstyrelsen konstaterar att sedan ÖP2010 antogs har det tillkommit följande:
Ny lagstiftning t ex nya PBL den 2 maj 2011 med nya krav på översiktsplanens innehåll, ny banlag och väglag,
Nya kunskapsunderlag avseende t ex klimatanpassning, energieffektivisering och vattenförvaltning, samt
Utveckling av de nationella och regionala målen.
YTTRANDE 2(3)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
Länsstyrelsens ställningstagande
Länsstyrelsen anser att ÖP2010 behöver kompletteras och utvecklas för att vara aktuell utifrån statliga och mellankommunala intressen.
ÖP2010 visar på starka och tydliga strategier med höga ambitioner för en stark och hållbar utveckling av hela kommunen. Samtidigt har det övergripande, strategiska upplägget inte förts ner på en nivå som ger tydlig vägledning eller riktlinjer inför kommande planläggning och prövningar. Översiktsplanen visar inte om marken är lämplig för olika markanvändning utan har mer en utformning som visar på en för kommunen önskad utveckling. ÖP2010 blir därmed mer en handlingsplan för kommunen men visar inte hur detta kan låta sig genomföras i kommande prövningar.
Relationen till äldre, parallellt gällande översiktsplaner är otydlig. Länsstyrelsens kan därför inte ge en sammanfattande redovisning på en kommunövergripande nivå av var det finns kvarvarande frågor eller konflikter rörande statliga och allmänna intressen. Länsstyrelsens synpunkter från gällande granskningsyttrande (ÖP2010 med fördjupningar/ändringar) kvarstår. För FÖP Påarp, FÖP Ödåkra och FÖP Olympia-Fredriksdal, som kommunen anser ska gälla fortsatt med ÖP2010, konstaterar Länsstyrelsen att granskningsyttrandena för dessa fortsatt har relevanta synpunkter. Samtidigt har det för dessa geografiska områden skett mer eller mindre stora förändringar. Detta i kombination med ändrad lagstiftning gör att även
Länsstyrelsens granskningsyttranden inte heller längre ger tillräcklig stöd och information om statens syn inför kommande prövningar.
ÖP2010 ger inte underlag för att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till om de förslag som kommunen föreslår kan komma att strida mot riksintressena,
strandskydd, MKN vatten, MKN luft samt till risken för översvämning och erosion.
Länsstyrelsen anser vidare att Helsingborgs stad berörs av framförallt regionala planer och program som har tydlig bäring på den översiktliga planeringen. Dessa har inte vägts in i den nu gällande översiktsplanen.
Sammantaget anser Länsstyrelsen därför inte att översiktsplanen uppfyller kraven enligt 3 kap 5§ PBL, vilket är en av kommunens uppgift att bedöma vid sin aktualitetsprövning enligt 3 kap 27§.
Länsstyrelsen kan konstatera att kommunen behöver göra en översyn av
översiktsplanen i flera avseenden utifrån kraven enligt 3 kap 4§ och 5§ PBL. Särskilt anser Länsstyrelsen att det är följande frågor som behöver utvecklas:
Tydligt ställningstagande för varje geografiskt område, med en samlad bild av värden och restriktioner
BILAGA 1(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
Kontaktperson
Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Hanne Haas
040-252248
hanne.haas@lansstyrelsen.se
Kommunstyrelsen Helsingborgs stad 251 89 Helsingborg
Postadress Besöksadress Telefon Telefax Plusgiro/Bankgiro E-post www
205 15 Malmö Kungsgatan 13 040-25 20 00 vx 040- 6 88 11-9 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 044-25 20 00 vx 044- 5050-3739
BILAGA till sammanfattande redogörelse inför Helsingborg stads ställningstagande om översiktsplanens aktualitet
Inledning
Helsingborgs kommuns översiktsplan, ÖP2010, antogs den 18 maj 2010.
Enligt plan- och bygglagen (PBL, SFS 2010:900) som trädde i kraft 2 maj 2011 ska kommunfullmäktige minst en gång under mandattiden (3 kap 27§ PBL) pröva om översiktsplanen är aktuell i förhållande till kraven i 3 kap 5§ PBL. Länsstyrelsen ska i sin tur minst en gång under den mandatperioden redovisa sina synpunkter i fråga om sådana statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för
översiktsplanens aktualitet. Synpunkterna ska redovisas i en sammanfattande redogörelse till kommunen. Av redogörelsen ska det framgå hur synpunkterna förhåller sig till översiktsplanen.
Denna bilaga utgör ett kommunspecifikt komplement till Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse. Ytterligare beskrivningar och planeringsmaterial kopplade till redogörelsen finns att tillgå på Länsstyrelsens hemsida:
http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/samhallsplanering-och- kulturmiljo/planfragor/oversiktsplan/Pages/default.aspx
Samordning med nationella och regionala mål, planer och program
Kommunen ska ta hänsyn till och samordna sin fysiska planering med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Länsstyrelsen vill i sammanhanget särskilt lyfta fram några av dessa som bedöms vara särskilt viktiga för Helsingborgs kommun inför sin aktualitetsprövning.Regionalt miljömålsprogram 2012-2016 – Skånska åtgärder för miljömålen
Länsstyrelsen tog i oktober 2012 beslut om regionalt åtgärdsprogram för
miljökvalitetsmålen 2012-2016. I programmet redovisas prioriterade åtgärder för att möta de gemensamma utmaningarna för en hållbar utveckling i länet. Flera av dessa omfattar åtgärder och sakfrågor som har direkt koppling till hänsyns- och redovisningskraven för den översiktliga planeringen enligt PBL.
Hållbara transporter
Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen i sin översiktsplan har en tydlig
inriktning att förespråka utveckling av bebyggelse kring tydliga kollektivtrafiknoder.
Kommunen föreslår i ÖP2010 också utveckling av byar med möjlighet till god kollektivtrafik. Länsstyrelsen har samtidigt konstaterat att t ex byar såsom Allerum och Hjälmshult har en förhållandevis svag kollektivtrafikförsörjning. I kombination med att orterna saknar grundläggande servicefunktioner kan boende i dessa orter förväntas bli bilberoende. Detta är inte förenligt med en hållbar utveckling, motverkar flera av miljömålen samt riskerar att försvåra ytterligare för möjligheterna att klara miljökvalitetsnormer för luft i centrala Helsingborg.
Länsstyrelsen kan således utifrån ÖP 2010 i övrigt inte uttala sig om utbyggnaden av stationssamhällen och byar. Länsstyrelsen anser att ny bebyggelse i första hand bör tillkomma genom förtätning av befintlig bebyggelse och därefter att nya
utbyggnadsområden koncentreras till de orter där kollektivtrafiken och/eller gång och cykling kan utgöra ett attraktivt alternativ till den egna bilen.
Utifrån handlingarna ställer sig Länsstyrelsen sig därför tveksam eller negativ till utbyggnaden av dessa utifrån att ÖP2010 redovisar konflikter både med
riksintressen och med byggande på åkermarken. En sådan bebyggelseutveckling strider mot statens syn kring vad som är en hållbar samhällsutveckling. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver utreda möjligheten att förtäta orterna inom ramen för befintlig tätortsgräns. ÖP2010 behöver därför aktualiseras avseende orternas utveckling. Länsstyrelsen delar samtidigt kommunens uppfattning om att det finns en stor potential till utveckling för de orter längs järnvägen som har hållplatser för persontrafik.
Kommunen pekar i sin ÖP ut ett stråk för högkvalitativ och strukturbildande kollektivtrafik mellan Höganäs och Helsingborg. Länsstyrelsen ser positivt på en utveckling av spårtrafik från Helsingborg mot Höganäs för dess regionala betydelse.
Länsstyrelsen har dock inte tagit ställning till var denna dragning kan anses vara lämplig. Kommunen har i sin ÖP2010 även redovisat en framtida järnvägsstation vid Västra stambanan i området Vege, Domsten, Hittarp/Laröd och Raus.
Länsstyrelsen konstaterar att spårvägsprojektet och stationerna inte finns upptaget i den regionala infrastrukturplanen för planerade investeringar för 2010-2021. Vid årsskiftet 2013 skedde en lagändring av väglagen och lagen om byggande av järnväg.
Detta har inneburit förändringar som ställer andra krav på behovs- och åtgärdsvalsanalyser inför infrastrukturprojekt jämfört med tidigare. För att Länsstyrelsen ska kunna ta ställning till ett infrastrukturprojekt krävs att en sk åtgärdsvalsanalys är genomförd. Länsstyrelsen anser att åtgärdsvalsanalysen kan
YTTRANDE 3(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
införlivas i översiktsplanen och då utgöra underlag för ett ställningstagande. Om detta inte sker och åtgärdsvalsanalys inte tagits fram via väglagen kan kommunen peka ut markreservat för att säkra upp förutsättningarna för ett genomförande.
Länsstyrelsen anser dock att ny infrastruktur och bebyggelseexploatering då ska vara möjlig och lämplig oberoende av ny spårväg. Kollektivtrafikförsörjningen måste kunna klaras med befintliga strukturer.
Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag
Kommunerna är huvudaktör i det regionala åtgärdsprogrammet för att i den fysiska planeringen ta hänsyn till klimatförändringar. Här har Helsingborgs kommun ett stort ansvar då kommunen både omfattar havsområden, landområden samt kustområden med ett uttalat exploateringstryck. Åtgärdsprogrammet uttalar att kommunerna tydligare ska beakta riksintresse kustzon samt planering av
havsområdena vid aktualisering av sina översiktsplaner i syfte att åstadkomma ett långsiktigt hållbart nyttjande av hav och vatten. Kombinationen med riskområden för översvämning, vattendrag och havsområden intill områden med intensivt jordbruk samt hög andel utdikade och väldränerad marker är ytterligare faktorer som visar behovet av att aktivt arbeta utifrån åtgärdsprogrammet. Åtgärderna är också kopplade till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (se även rubriken Miljökvalitetsnormer)
Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser
Idag pekar ÖP2010 samt fördjupningarna ut ett flertal utbyggnadsområden inom jordbruksmark. Kommunen har angett att på grund av det stationsnära läget
prioriteras framtida bebyggelse framför jordbruksmark. För byar med möjlighet till god kollektivtrafik anges generellt restriktivitet för byggande på jordbruksmark.
Enligt det regionala åtgärdsprogrammet ska kommunerna i sin beskrivning till översiktsplanen redovisa vilka ”väsentliga samhällsintressen som skall tillgodoses” när kommunen föreslår exploatering på åkermark. Kommunerna ska göra en
bedömning av miljöpåverkan i sina planer för att synliggöra
markanvändningskonflikter som uppstår vid exploatering på åkermark.
Länsstyrelsen anser att översiktsplanen inte hanterar frågan om jordbruksmark på ett godtagbart sätt.
Helsingborgs kommun är långt framme i sitt åtgärdsarbete med att anlägga
våtmarker i odlingslandskapet, vilket också framgår av markanvändningskartan i ÖP 2010. Däremot finns det behov av att utveckla planeringen vad gäller krav på lösningar för vatten och avlopp (VA) för att klargöra förutsättningarna för ny
bebyggelse i landsbygdsmiljö. Kommunens möjlighet att ordna allmänt VA är många gånger en grundförutsättning för utbyggnad. Det regionala åtgärdsprogrammet
anger ett flertal åtgärder som Helsingborg har att förhålla sig till i sin översiktsplan.
En sådan åtgärd av central betydelse är framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner. Flera av åtgärderna är dessutom kopplade till
vattenmyndigheternas åtgärdsprogram (se även rubriken Miljökvalitetsnormer).
Skydd av Skånes natur- och kulturvärden
Länsstyrelsen ser fortsatt positivt på att kommunen vill förstärka och utveckla rekreations- och grönområden samt planera för reservatsbildning. Kommunen har natur-, kultur och rekreationsvärden i kombination med högt exploateringstryck.
Det är angeläget att i översiktsplanen förhålla sig till och ange tydliga strategier och riktlinjer för att hantera de konflikter som kan förväntas uppstå. ÖP2010 är så övergripande och strategiskt att dett påverkan på natur- och fritidsvärden är svårbedömd. Det regionala åtgärdsprogrammet pekar ut ett flertal åtgärder som kommunen har att hantera i översiktsplaneprocesserna. Det gäller t ex hur kommunen avser att skydda områden med höga kultur- och naturvärden, kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur- och kulturvärden samt säkerställande av tillgången på allemansrättslig mark inom och utom detaljplan.
Programmet för skydd av tätortsnära natur
I programmet Närmare till naturen i Skåne - skydd av tätortsnära områden för friluftsliv och naturvård (Länsstyrelsen i Skåne 2003) pekas de mest lämpade tätortsnära områdena ut för friluftsliv och naturvård vilka långsiktigt ska skyddas mot exploatering med bebyggelse och infrastruktur. År 2010 har länsstyrelsen arbetat fram en
Genomförandeplan för skydd av tätortsnära natur i Skåne 2010-2015 förutsättningarna och riktlinjerna för arbetet med den tätortsnära naturen läggs fram. I denna framkommer det att endast en del av de utpekade områdena kommer att få ett varaktigt skydd som naturreservat, men att det i övrigt är angeläget att kommunerna avsätter de utpekade områdena som natur- och rekreationsområden i sin ÖP. I Helsingborgs kommun finns områden för tätortsnära natur utpekade. Dessa bör beaktas i kommande ÖP.
Det skånska landsbygdsprogrammet
I Det skånska landsbygdsprogrammet. Utvecklingsprogram med landskapsperspektiv (2007:10) redovisar de skånska landskapens specifika förutsättningar och behov samt riktlinjer för en hållbar utveckling för respektive landskapstyp. För Helsingborgs kommun är programmet ett viktigt kunskapsunderlag men kan också ge stöd i avvägningar mellan motstående intressen.
Hållbart nyttjande av landskapets resurser är grundförutsättningen för en positiv utveckling på landsbygden. Flera av de satsningar som görs inom programmet
YTTRANDE 5(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
förutsätter att det finns en samordning mellan olika sektorer och att intressekonflikter är hanterade. Här har översiktsplanen en nyckelroll.
Som en särskilt viktig planeringsfråga i Skåne vill Länsstyrelsen lyfta åkermarken som ändlig resurs. Idag är trycket högt på åkermarken i tillväxtregionen
Skåne/Öresund. Redan är närmare 10% av Skånes bästa jordar bebyggda. De kommande 20-30 åren planeras ytterligare nästan lika mycket åkermark att bebyggas.
Nationella folkhälsomålet - Social hållbarhet
ÖP2010 med aktualisering och fördjupningar visar en bild av en kommun som sammantaget ger goda genomsnittliga värden för inkomst, utbildningsnivå och hälsotal. Samtidigt finns stora skillnader i den mindre skalan inom staden
Helsingborg och mellan de olika orterna/byarna vad gäller fördelningen av äldre och yngre, resursstarka och resurssvaga. Detta är en utmaning för kommunen vad gäller kravet att säkra upp för en god, hållbar och ur social synpunkt god livsmiljö för sin befolkning. Nya bostadsområden och verksamhetsområden som kommunen pekar ut måste därför utgå från och stärka befintliga strukturer ur social synpunkt och för god tillgänglighet. Att eftersträva en blandning mellan såväl bostäder och verksamheter som bostadsformer och storlekar skapar bättre förutsättningar för en socialt hållbar utveckling. En välfungerande kollektivtrafik underlättar för många grupper att både ta sig till arbetet, utbildning och fritid men också för att ta sig ut i t ex naturen.
Länsstyrelsens synpunkter avseende hänsynskraven enligt 2 kap PBL
Behov av att ta mark i anspråkAv både plan- och bygglagen och miljöbalken framgår att hänsyn måste tas till föreliggande behov när mark- och vattenområden planläggs. Företräde ska ges sådan användning som medför en god hushållning från allmän synpunkt, samt att områden som utpekats som riksintressen ska skyddas från åtgärder som kan skada dessa.
Kommunens anger i ÖP2010 en prognos som visar en befolkningsökning med ca 30. 000 invånare fram till 2035. Med detta som utgångspunkt anges ett behov av ca 18.000 bostäder för samma period. Länsstyrelsen konstaterar att den utbyggnad som redovisas för tätorternas och byarnas förtätning och nya bostadsområden
sammantaget uppgår till mellan ca 22.000 och 25.000 bostäder.
Länsstyrelsen bedömer att översiktsplanen anger en rimlig befolkningsökning i kommunen i stort. Länsstyrelsen konstaterar samtidigt att översiktsplanerna med fördjupningar och ändringar inte har förhållit sig till att peka ut markanspråk som motsvarar tänkt bostadsbehov. Hur stort bostadsbehovet på landsbygden är framgår
inte och som kan förväntas ske genom bygglov utanför detaljplan. Detta bör ingå i den kommunövergripande prognosen. Flera områden som pekas ut för
nyexploatering för bostäder och verksamheter ligger i flera fall på högvärdig jordbruksmark, i lägen som saknar god kollektivtrafik och service och i potentiell konflikt med riksintressen eller andra allmänna intressen.
Länsstyrelsen anser att ÖP2010 och efterföljande fördjupningar sammataget innebär en överplanering som kan leda till att exploatering sker splittrat på många platser samtidigt utifrån där det finns ekonomi att bygga, inte där det kan bidra till god och hållbar samhällsutveckling. En sådan utveckling skulle också vara i strid med flera av kommunens egna strategier, t ex att växa resurseffektivt genom förtätning arbeta för hållbara transporter. Inför en kommande översyn av översiktsplanen
rekommenderar Länsstyrelsen kommunen att förhålla sig till förväntat behov samt översiktsplanens formella status där markanspråk pekas ut och riktlinjer anges för kommande planläggning med en tidshorisont som är rimlig att överblicka vad gäller genomförandet.
Länsstyrelsen vill särskilt påminna om att även ny exploatering för
infrastrukturprojekt behöver behovsanalyseras. Samma krav på redovisning av behov, konsekvenser och åtgärder gäller för dessa projekt.
Länsstyrelsens synpunkter avseende kraven på vägledning enligt 3 kap 2§ PBL
ÖP 2010 har goda resonemang och hög ambitionsnivå vad gäller att fånga upp viktiga aspekter vid bebyggelseutveckling på en övergripande nivå. Översiktplanen har en starkt strategisk karaktär men det saknas tydliga ställningstaganden för den framtida markanvändningen för att kunna vara vägledande inför kommande planläggning. Markanvändningskartan är allt för schablonmässig och för t ex
stationsorterna överensstämmer denna i flera fall inte med kartutsnitt som redovisas planbeskrivningen. Planens markanvändningskarta redovisar överlappande intressen som kan komma att innebära intressekonflikter för flera områden. T ex pekas utvecklings/verksamhetsområden ut i natur- och vattenskyddsområden.
Grundläggande lokaliseringsfrågor som rör statliga och allmänna intressen hänskjuts till kommande fördjupningar eller planläggning. I de fall kommunen hänvisar till tidigare, fortsatt gällande fördjupningar av ÖPn, finns det markanvändningskartor som ger ytterligare tolkningsmöjligheter.
De grundläggande motiveringarna för varför ny bebyggelse/exploatering/ändrad markanvändning är lämplig eller inte för kommunens olika delar ska framgå av
YTTRANDE 7(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
översiktsplanen. Länsstyrelsen vill särskilt uppmana Helsingborgs kommun att ta ställning samlat, så att det entydigt går att utläsa avsedd markanvändning, eventuella markanvändningskonflikter och hur dessa avses hanteras i kommande planläggning eller vid annan prövning.
Havsområdet
ÖP2010 och de efterföljande fördjupningarna redovisar bara delvis hur kommunen avser att använda vattenområdet inom kommunens havsområde. Översiktsplanen ger därför inte tillräcklig vägledning inför prövning av tillståndspliktiga
verksamheter och för detaljplaner och bygglov som berör vattenområdet. Havs- och vattenmyndigheten och kustlänsstyrelserna har fått i uppdrag att förbereda arbetet med fysisk planering av havet. Enligt en statlig utredning (SOU 2010:91) föreslås att staten får ett planeringsansvar för området från 1 nautisk mil utanför baslinjen till och med den ekonomiska zonen. Förslaget är att havsplaner ska upprättas för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet. Helsingborgs kommun berörs av havsplan för Östersjön. Inför det fortsatta arbetet med havsplanering är det därför mycket angeläget att kommunen redovisar vattenanvändningen och
ställningstaganden inom det område där statens och kommunens planeringsområde sammanfaller.
Miljöbedömning samt konsekvensbeskrivning
Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är det dokument i vilket bland annat den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas. Länsstyrelsens synpunkter från granskningsyttrandet kvartstår vilket innebär att vid en översyn av översiktsplanen bör även konsekvensbeskrivningen och MKB bearbetas och fördjupas avseende motivering, bedömning och åtgärder rörande bl a riksintressen, naturvård och risker.
Länsstyrelsens bevakningsfrågor
RiksintressenÖversiktsplanen är den överenskommelse som sker mellan stat och kommun avseende synen på riksintressena. Om kommunen anser att det finns behov att se över, förtydliga eller utveckla beskrivningen av riksintressena ska detta ske via översiktsplaneprocessen. Även om värdebeskrivningar och själva utpekande av riksintressena är fasta har kommunen i sammanhanget möjlighet att ta ställning till riksintressena vad gäller avgränsning, beskrivning och tolkning av dessa.
Inom Helsinborgs kommun finns ett flertal riskintresseområden, områden med överlappande riksintressen samt i delar ett högt exploateringstryck. Länsstyrelsen anser att det av översiktplanen med fördjupningar inte går att tydligt utläsa planens konskevenser på olika riksintressevärden och allmänna intressen. Vidare går det inte att enkelt utläsa där Länsstyrelse och kommun är eniga eller oeniga om
avgränsningarna för riksintressena. Detta innebär också att det saknas tydliga ställningstaganden vad gäller hur kommunen avser att tillgodose och säkerställa riksintressena vid kommande planläggning och bygglovgivning. Frågorna hänskjuts i flera fall till kommande detaljplaneläggning. Kommunen uppger i ÖP2010 att i de fall som utbyggnadsområden sammanfaller med riksintressen bör olika intressen vägas mot varandra. I sammanhanget erinrar Länsstyrelsen om att riksintressena överordnas övriga allmänna intressen. Ett värde av riksintresse kan således inte vägas mot ett allmänt intresse att bygga yt ett samhäller om utbyggnaden skulle innebära att riksintressets värde påtagligt skadas.
Riksintresse för det rörliga friluftslivet och turismen
Kuststräckan i norr omfattas delvis av riksintresse för det rörliga friluftslivet och turismen (4 kap 1 och 2§§ MB) och berörs av föreslagen utbyggnad i Vege, vilket inte framgår. Kommunen bör göra sin tolkning av områdets värden och säkerställa dessa.
Riksintresset för kustzonen
I ÖP 2010 tar kommunen tydligt ställning för att bevara obebyggda delar av
kustzonen, vilket Länsstyrelsen ser mycket positivt på. Länsstyrelsen bedömning att ett nytt samhälle vid Vege kan medföra påtaglig skada på riksintresset kvarstår dock.
Värdebeskrivningar och rekommendationer för den fysiska planeringen inom områden av riksintresse för kustzonen är redovisade i länsstyrelsens rapport Skånes kustområden – Ett nationallandskap (2001). Detta då riksintresset inte enbart berör allmänhetens tillgänglighet till strandområdet utan omfattar de samlade värdena för hela kustlandskapet. Eventuell planering för exploatering inom kustzonen ska utvärderas och motiveras noggrant även i de fall som innebär tätortsutveckling.
Planläggning inom riksintresse kustzon har prövats rättsligt i olika delar av länet.
Detta tillsammans med en ökat fokus på kustzonens värde och betydelse gör att Länsstyrelsen under senare år har sett ett behov av att skärpa kraven på att begränsa ny exploatering inom kustzonen
Tematiskt tillägg avseende vindkraft pekar ut område He2 som möjligt men mindre lämpligt för vindkraft inom riksintresse kustzon och där Länsstyrelsen fortsatt efterfrågar tydligare motivering och ställningstaganden gentemot riksintresset.
YTTRANDE 9(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
Natura 2000
Länsstyrelsens synpunkter från granskningsyttranden för ÖP2010 samt FÖP Gantofta kvarstår. Länsstyrelsen anser att en utbyggnad av Vege kan leda till skada på Natura 2000-områdena Skälderviken och Jonstorp-Vegeåns mynning, särskilt genom det ökade besökstryck på områdena som kan uppstå. Länsstyrelsen arbetar med att bilda ett naturreservat för att säkerställa Natura 2000-områdenas värden, och i det förslag som har presenterats finns inskränkningar för allmänhetens
möjligheter att utnyttja området. Till exempel föreslås att delar av reservatet inte får beträdas under hela eller delar av året.
Riksintresse för naturvård
Länsstyrelsens synpunkter från granskningen av ÖP2010 kvartstår som innebär att Länsstyrelsen inte har kunnat ta ställning till planförslagets påverkan på riksintresset där det berörs. Det gäller t ex utbyggnadsområden i Raus, Vallåkra och Tågarp.
Vidare kvarstår synpunkterna som rör föreslagna utbyggnadsområden inom FÖP Gantofta.
Riksintresse för friluftslivet
Länsstyrelsen ska senast i december år 2013 lämna underlag till naturvårdsverket med översiktliga bedömningar av nuvarande och eventuellt tillkommande områden, särskilt tätortsnära rekreationsområden, som kan vara av riksintresse för friluftslivet.
I Helsingborg finns delar av riksintresseområdet Kullaberg, vilket även sträcker sig över ett stort havsområde. Länsstyrelsen bedömer att områdets värden för friliftsliv och rekreation är så höga att det ska kvarstå som riksintresse för friluftslivet även framöver. Ändringar av värdebeskrivingen och vissa gränsjusteringar kan dock komma att göras. Länsstyrelsen kommer även att undersöka om det finns ytterligare områden som skulle kunna utgöra riksintresse för friluftslivet i Helsingborgs
kommun.
Riksintresse för kulturmiljövården
Länsstyrelsen avser att behandla frågan om geografisk avgränsning för de värden kopplade till S:ta Maria sjukhusområden som finns upptagna i riksintresset
Helsingborgs stad. Ambitionen är att detta ska ske inför granskningsskedet av ÄÖP Pålsjö.
Länsstyrelsen synpunkter kvarstår vad gäller att ett antal utbyggnadsområden norr om Råån i Gantofta (FÖP Gantofta) kan komma att innebära påtaglig skada på riksintresset. Även synpunkterna kvarstår för föreslagen utbyggnad vid Allerum
(FÖP Allerum-Hjälmshult) då det inte går att utesluta att genomförandet påtagligt kan skada områdets värden. I TÖP Vind finns område He2 utpekat som mindre lämpligt för vindkraft och som tangerar riksintresse för kulturmiljövård. Frågan om risk för påverkan på riksintresset kvartstår till kommande prövningar.
Riksintresse för anläggningar för kommunikationer
Riksintresset Helsingborgs hamn
Länsstyrelsens synpunkter enligt granskningsyttrandet för FÖP H+ kvartstår. Vad gäller områden där intressekonflikter uppstår, bland annat som inrymmer
kommunaltekniska anläggningar, får dessa avgöras i framtida detaljplaneprocesser.
Länsstyrelsen vill dock fortsatt betona att gällande bullerriktvärden för nyetablerad hamnverksamhet måste innehållas för att säkerställa att tillkomster eller utnyttjandet av Helsingborgs hamn inte påtagligt försvåras.
Lämplig markanvändning med hänsyn till hälsa och säkerhet
Risk för översvämning och erosion
I januari 2008 skedde förändringar i PBL som innebär att hänsyn ska tas till risken för översvämning, erosion eller olyckor. Ändringarna syftar till att belysa vikten av ett tydligt hänsynstagande till dessa frågor och ställer krav på bättre beslutsunderlag än tidigare för att rätt beslut och nödvändiga åtgärder ska kunna sättas in i ett så tidigt skede som möjligt. Detta gäller både befintlig och ny
bebyggelse/exploatering. Riskerna behöver beaktas på både kort och lång sikt.
Detta innebär att effekter av klimatförändringar måste beaktas. Ytterligare
förändringar inom detta område skedde när PBL ändrades 2011 då det blev möjligt att i detaljplaner genomföra och ställa krav på skyddsåtgärder mot översvämning och erosion.
Sedan ÖP 2010 antogs har Helsingborg tagit fram ett PM om klimatanpassning som resulterat i en risk- och sårbarhetskarta och i en strategi-/åtgärdskarta. För att översiktsplanen ska kunna vara ett vägledande dokument avseende risken för översvämning och erosion är det lämpligt att detta dokument arbetas in i översiktsplanen.
Dricksvattenförsörjning
Örbyverket och Örbyfältet är av stor betydelse för både Helsingborgs och Höganäs vattenförsörjning genom att vatten med ursprung från Bolmen infiltreras och bereds vid denna anläggning. Ställningstaganden kring detta markområde och markbehov för framtida vattenförsörjning är lämpliga att redovisa i översiktsplanen. I
YTTRANDE 11(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
kommunen finns en viss beredskap för reservvattenförsörjning genom Örby
bergvattentäkt. Länsstyrelsen kan konstatera att vattenskyddsområdet för denna täkt inte syns på regleringskartan i ÖP 2010. Möjligheterna till försörjning genom reservvattentäkter i händelse av driftstörningar i Sydvattens leveranser bör beaktas i den fysiska planeringen. Vid en översyn av översiktsplanen är det lämpligt att också redovisa befintliga och planerade verksamhetsområden för dricksvatten.
Buller
När utbyggnadsområden redovisas i lägen som kommer bli bullerstörda bör det framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att i kommande prövningar hantera frågan om bullerskydd. Kommer mark att behöva avsättas för bullerskydd bör detta framgå av översiktsplanen. Länsstyrelsen anser att samhällsplaneringen ska utgå från att gällande riktvärden för trafikbuller innehålls. För avvägning i bullerutsatta miljöer, avstegssituationer och hanteringen av kompensationsåtgärder hänvisas till Boverkets allmänna råd.
Riskhantering och skydd mot olyckor
Länsstyrelsens synpunkter från granskningsyttrande över ÖP2010 kvarstår vad gäller att nybyggnation och förtätning nära miljöfarliga verksamheter kan Länsstyrelsen komma att pröva kommunens beslut att anta framtida detaljplaner. Länsstyrelsen menar att det är översiktsplanen som har att utreda vilka områden som är lämpliga eller inte för ny exploatering eller förändrad markanvändning.
Översiktsplanen bör redovisa eventuella konsekvenser som uppstår kring vägar rekommenderade för farligt gods och vilka hänsyn som behöver tas vid efterföljande prövningar med hänsyn till riskerna.
Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer för vatten
Helsingborgs kommun hör till både Västerhavets vattendistrikt och Södra Östersjöns vattendistrikt. Vattenmyndigheterna har fastställt miljökvalitetsnormer i form av kvalitetskrav för ytvattenförekomster, grundvattenförekomster och skyddade områden i december 2009 (Vattenmyndigheten Västerhavet, föreskrifter om kvalitetskrav för vattenförekomster i distriktet, 14 FS 2009:533 respektive Vattenmyndigheten Västerhavet, föreskrifter om kvalitetskrav för
vattenförekomster i distriktet, 08 FS 2009:91). I översiktsplanen bör såväl
ytvattenförekomster som grundvattenförekomster redovisas tillsammans med deras statusklassning. Vid kommande revidering av översiktsplanen ska det framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. Det är därför lämpligt att
redovisa gällande miljökvalitetsnormer och ställningstaganden avseende hur normerna ska följas i översiktsplanen. Helsingborgs kommun omfattas också av miljökvalitetsnormer enligt 19§ havsmiljöförordningen (2010:1341). För mer information om dessa normer hänvisas till Havs- och vattenmyndighetens författningssamling (HVMFS 2012:18 och 2012:29).
Åtgärdsprogram
För att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas har Vattenmyndigheterna fastställt åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet är bindande för kommuner och myndigheter. Av åtgärdsprogrammet framgår, vilka åtgärder som behöver vidtas och när de behöver vidtas, samt vilken myndighet eller kommun som behöver vidta respektive åtgärd. Översiktsplanen måste förhålla sig till åtgärdsprogrammet. Detta för att den markanvändning som föreslås inte riskerar att ske i strid med
programmet och med risk för att miljökvalitetsnormerna inte följs. Viktiga åtgärder för Helsingborgs kommun är åtgärderna 32,33,36 och 37. För åtgärd nr 37 har Länsstyrelsen tagit fram en vägledning för att underlätta arbetet med att ta fram vatten- och avloppsvattenplaner. I den mån det är möjligt kan åtgärderna med fördel redovisas geografiskt i översiktsplanen och kommunens ställningstaganden avseende åtgärderna kan formuleras i form av riktlinjer.
Avloppshantering
Enligt ÖP 2010 redovisas att arbete pågår med att ta fram en strategi för VA på landsbygd och att NSVA ska vidareutveckla dagvattenpolicyn till en
dagvattenplan/dagvattenstrategi. Resultatet av detta arbete bör redovisas vid kommande översyn av översiktsplanen. Det är också lämpligt att redovisa befintliga och planerade verksamhetsområden för dricksvatten, spillvatten och dagvatten. En sådan redovisning förenklar också kommunens prövning av om bebyggelse och byggnadsverks lokalisering är lämplig med hänsyn till möjligheterna att ordna vattenförsörjning och avlopp.
Sammantaget bedömer Länsstyrelsen att kommunen saknar redovisning, vägledning och riktlinjer i gällande översiktsplan som visar hur man säkerställer
miljökvalitetsnormerna för vatten samt VA-försörjningen inom kommunen.
Strandskydd och LIS-områden
Kommunens intentioner för stränderna bör vara en tydlig del i översiktsplanens samlade miljö- och markanvändningsstrategi. Frågan om strandskydd behöver uppmärksammas vid all detaljplanering i strandområden och gällande regler bör framgå av översiktsplanen. Nya bestämmelser om strandskydd trädde i kraft den 1 juli 2009. Lagändringen innebär att strandskydd återinträder när
YTTRANDE 13(14)
2013-09-24 Dnr 401-20111-13
83-A-0023
en detaljplan eller områdesbestämmelse upphör att gälla eller ersätts med en ny detaljplan.
när en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan enligt PBL, samt
när en detaljplan för ett område som tidigare har omfattats av en fastställd generalplan, stadsplan eller byggnadsplan upphävs eller ersätts av en ny detaljplan.
Strandskyddsfrågan kan således aktualiseras även om strandområdet för närvarande är undantaget från strandskyddet. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande över ÖP2010 påpekat att markanvändningskartan redovisar utbyggnadsområden vilka delvis kan beröra strandskyddade områden. Länsstyrelsens synpunkter från granskningen av ÖP2010, FÖP Gantofta och TÖP Vindkraft kvarstår och Länsstyrelsen kan komma att häva kommande detaljplaner som sker i strid med strandskyddsbestämmelserna.
En översyn av det utvidgade strandskyddet har påbörjats och ska vara genomfört senast den 31 december 2014. Översynen görs av länsstyrelsen i samarbete med kommunen.
Genom lagändringen är det möjligt för kommuner att i sin översiktsplanering peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, så kallade LIS-områden.
Länsstyrelsen bedömer att det saknas förutsättningar för LIS-områden i Helsingborg kommun.
Mellankommunala och regionala intressen
De mellankommunala intressen som Länsstyrelsen bedömer är särskilt uttalade för Helsingborgs kommun är frågor som rör bostäder/arbetspendling, kollektivtrafik, riksintressen, infrastruktur, miljökvalitetsnormer för luft, handelsetableringar, vindkraft samt friluftsliv/rekreation. Dessa aspekter av mellankommunalt intresse påverkar kommunens översiktliga planering där samordning med grannkommuner bör ske. Inte minst är flera av dessa kopplade till begränsade resurser där
ställningstaganden för en kommun på kort eller lång sikt får betydelse för grannkommuner, regionen eller nationellt.
Övriga statliga intressen
NaturreservatLänsstyrelsen ser fortsatt positivt på att kommunens planer för reservatsbildning på ett antal platser. Sedan gällande ÖP antogs har naturreservaten Fjärestad-Gantofta
bildats i Helsingborgs kommun. Länsstyrelsen arbetar med att bilda naturreservat i Jonstorps-Vegeåns mynning (se vidare under Natura 2000).
Landskapsbildsskydd
Kommunen berörs landskapsbildsskydd längs med Råån. Länsstyrelsens synpunkter för utbyggnadsområden föreslagna för Gantofta kvartstår (FÖP Gantofta).
Kulturmiljövård
Helsingborgs kommun har förutom sina utpekade riksintressen för kulturmiljövård intressanta kulturmiljöer som är en viktig resurs för kommunens identitet och för turismen. ÖP2010 anger att kommunen avser att kontinuerligt arbeta med kulturmiljöprogram (s 32) och hänsyn till kulturmiljökvaliteter anges även under riktlinjer under Så här bygger vi staden. Hur kulturmiljövärdena ska hanteras eller vid vilken prövning detta ska ske framgår inte.
Kommunen har tagit fram ett flertal bevarandeprogram. Inför en översyn av översiktsplanen är det önskvärt att relevant vägledning och riktlinjer från kommunens bevarandeprogram införlivas i översiktplanen. Vidare bör den ge vägledning för hur kulturmiljövärdena inom hela kommunen ska hanteras.
Geologi och geologiska värden
Geologin inom Helsingborgs kommun skiljer sig på många sätt från geologin i övriga landet och innehåller många intressanta och sevärda företeelser som ger möjligheter för att utveckla besöksmål, vilket bör beaktas vid kommande översyn av
översiktsplanen.
