,;ii;':,,1 ,
, ,,\1,,i:
il':i
't
a
önskar vi på Olov Lindgren
. Bs*
Vi bygger, äger och förvaltar fastigheter med omtanke.
it
t
a
)
Stort grattis
till ert
juhiååuryr!
Läs
mer om
osspåwww.clovlindgren.se @ otov Lruocnrru
Briste Gillesbroder!
Så har nu vårt Skolgille åter uppnått ett
jubi-
l6umsår, 9o
år!
En mycket imponerande ålderför
en kamratförening och
vi
är dessutomfortfa-
rande över roo medlemmail Kanske bidrar våra kamratliga och glada höst- och årsmöten
till
viljan
att vara medlem?Vår skola på Älvsborgsgatan upphörde
ju i
sam- band med den stora skolreformen år 1964.In flyttade efter oss Eriksdalsskolans högstadium.
Därefter genomgick skolan en något annorlunda period med Dramatens Elevskola, Statens Scenskola och Teaterhögskolan. Under dessa år revs och skrotades bl.a. den pampiga orgeln
i
aulan.Å,
zooo flyttade Intemationella Engelska Gymnasietin i
skolan.I
samband medett
Öppet Husvid
deras ro-årsjubileum skapades enkontakt
mellan skolan ochGillet,
som utvecklatstill
ett ömsesidigt mycket givande samar- bete under följande år.Som ett exempel på vårt goda samarbete
fick Gillet för
sex år sedanflpta sitt
arkivtill
ett låst utrymmei
skolans källare.Gillets insamlingar vid h<jst- och årsmöten, har av
tradition alltid rik-
tats
till
något välgörande ändamål på Södermalm. Efter ett beslut påvårt
årsmöte har dessa medel nu sedan flera årblivit
ett stipendiumtill
"Skolans Bästa Kompis", utsedd av rektor och elewådeti
samarbete och utdelatsfrån Gillet
under högtidliga formeri
aulan vid studenternas avslutning.Detta vårt jubileumsår, har styrelsen även beslutat om ytterligare ett
sti-
pendiumtill
elevi
skolarl som en engångsaktivitet.Åven om vårt årsmöte detta år tvingaG senareläggas p.g.a. C-oronavirusets spridning, skall
vi
fortsätta våratraditioner
med positiva, kamratliga sam- mankomster framöverl2mY"^Å^
Ålde.-"r,
l"' ., . t ,'. il
...
Håk an Lou allius, eleu r gS4- t g1g
,fm.dfr&rrå.d*
ru§§lH§n
ffANIE[ DEFOE
Alla
som har gåtti
Katarina Real harju fått
vara med om att lära sig att ståinför
klassen och hålla ett föredrag en gång per liisår. Det var väl så där lagom
kul
de första åren.Ämnet
som skulle avhandlas var heltfritt,
så det varju
bara att gå hem och funderaut
något bra. Själv hade jag presterat med varierande resultat men jag minns särskilt en gång när en klasskamrat skulle hållasitt
föredrag.Han hade valt Robinson Crusoe's
liv
och leverne.Det var ett magiskt föredrag. väl påläst, flytande berättat, inlevelsefulla beskriv- ningar av detaljer om Robinsons äventyr och eskapader. Det var knäpptyst
i
klas- sen under hela föredraget. När han varfärdig
bröt detut
våldsamma applåder.sh 0ä
ffiris pffi musSefi
Inguar Fröberg, ry59 - rg6j
Vi
var många elever som bodde söder om Söder och reste med de gula söder- törnsbussama (BSS)till
och från skolan.Om man hade turen att möta en
vikarie
bakom katedern vid eventuell sen an-koms!
kunde man dratill
med att det varit broöppningvid
Gudöån så kanske man slapp få en pinnei
klassboken.På väg hem efter skolan var det hög
fåraren som
suttit
längst baki
klassrum- met(vill
minnas att det var Elna Sjögren"Piplisd')
gicktillbaka till
sin kateder samtidigt som hon gav eleven ettstort
berömför
väl genomförd presentation.Följande rast gav även jag stort beröm och sa -
Hur sjutton
kan du komma ihåg alla detaljer ochallt
som hände?Du
måste ha pluggat som en dårei
veckor...Det här var
ju
strålandel- Vadå? Det var väl inget märkvärdigt.
Jag köpte ett nummer av Illustrerade Klassiker och det var
ju
seriebilderi
så det räckte med att liisa blaskan en gångl Tänk om modersmålsläraren hade anat detTstämning längst där bak.
Vi
måste hairriterat
många passagerare kan man inse så häri
efterhand, men man får trösta sig med den gamla klyschan att "pojkar är pojkar". En av de uniformerade konduk- törerna hette Schmidt som hade oturen att ofta jobba närvi
invaderade.Kul
namn tycktevi
och hanfick
utstå en hel del av de påhittiga busfröna men verkade ta det med ro. Bland annat varnades nypåstigna - han kunde "smitta" av sigjul Vid
etttill-
fälle rann sinnet på honom emellertid.
Han exploderade
i
höjd med Orhem, beordrade chauf- föten att stanna och slängde av hela gänget.
Efter
det blev detlite
lug- nare. Så kan det gå.Hans Ornhall, ry465r
För ett par år sedan fick jag från en klasskamrat, Roland Forsström, en bil3ett och ett foto från en klassfest den r
april
r95r. När jag ser dessa kommer jag väl ihåg den som lyckad men tyvärr utan närmare detaljer.Vi
gick i fyran och en stor del av klassen skulle förmodligentill
hösten fortsätta
till
något gymnasium.Detta avsked borde lämpligen firas och
vi
kontaktade rektor Sigurd och visst skulle detta kunna skei
skolans lokaler men festen skulleenligt
honom varaslut
klockan sju och ingaflickod Vi
ord- nade istället därför en klassfesti
Maria scoutkårs lokaler på Kvarngatan.Flickor
från fl ickskolan på Timmermansgatan (vanligen benämnt aphuset) bjödsin.
Sjä[v var jag vid denna
tidpunkt
16 år och finns med påfotot
längstill
vänster ikläddmin
mörka konfirmationskostym.På
biljetten
kan ses attvi
som arrangera- de hadetillnamn.
Jag som ritadebiljet-
terna kallades Jazza beroende på attmitt
efternamn vid den tiden var Janzon.Programmet var tydligen omfattande och känns oskyldigt med sin servering av läskedrycker. Förmodligen fanns det
restriktioner
för vadvi
fick dricka eftersom det var en scoutlokal. På nätetsåg jag att scoutkåren skulle läggas ned under zorg på grund av bristande
vuxet
engagemanglSic transit gloria mundi.
.t-, i
I-,ii
i{ §i r +;t
; :rtJ'
: li'1u :l ;§
t,
it
f(, kå t.§
,.8
l
!r.Y
. ar.
3
::,
!i
-:
{j &
ffi
-..:
8'=t sä,å1 j
'#*::str
-i
f
*"*
I
.:- n'
J.l::
s-
Fti... j
...:_'i
-a- =t .+
-':::: :F., L+
iL:i+
:t: §.!
:i,
_!
,:
iä' j, i ,e..o,:,
KATÅRIN'Å EEÅt Åx
ruir relrtmr höjde
§00
rat*n g*n,
I
b6risll av Iö§* fl}ttåde l(*tmyinÅ h*roa*ol*ia I eit **ht*
vld&tca
w
K*tariua 8.'"tå,i
k!.*rteftr *J.iitklefjiilL }ffo§sfiii§&
an aif*r Irbr: fik L.lye&t, orh *äke* var det nåfor av etr helvcrc för dcn tidcar fehiga *tderyojkar, siiner rilt dirdgrävuc, tornviiktarc och ai[petscc, ert plu3Xa,katekcs och lstlnrsk grärnnmtiklrfu
halv siu på morgoa*ntill
fyrap[
cftcrmiddågBn" Mefi det hqlveliskå hsr änru into ålldsli$fii,rcvunnit, dct etrtydde rtslrrädct RaFnar F.denman
i
sitt lal vid lkta- iina rcatsholas 30$årrjubilerrm prr måndagcn.Eckl*iaxilministerm låprqr tru-1nä1 §rs.rrrådct rjälv kom till
rrda
11 ctt rästån grymr löjc niirlHen hade verhligcn ingendngriltor
GBtåf Sigurd uttalarle cn fitr-lovert fcir Katarinä rcal,rkolai,
tsppaing 8tt hars gamla raalrkolaiegcnskap av
realskola.
rkrllc
kuana sc framtidcn unutanl
f)et var sjiilva realskolån hän rFoik.
lde sig emot. der var den han I_Onekca
.rilt
l*ndcr. fiinrtortr*
I ):1f..1,,:li,,1::"=,,h1
lucr ulusr uraD crr rrduLut rrr0udrE
fiELBfi&
ttffnm*rcm
ff,graran
F*rrintr
HALYT FÅN.[
I FÅLLÅ
tryck
*
inhuman.---
I)rt iir
inhument.hårr, atr ur1älta clvråringar för
tv
kcr:nkurrcnssamhällers värstå ringar.§råt*riidct misstänlle
alt
reol§k§*ian var cn slolform som bnra passa- rle för ungefär 20 procent av våt*
hrrn. []*r fanns realsholor,
ftir*tm-
Llc han, diir bara 6{} procent ev elc.
ucrnå. }ism iram
iill
rcalcxarntn in- ',rm fiirrskriven tid.För dc mårrligt teoreriskt beXåv*-
ile harnen var rcalskolan således in- g*n Lrrt sknlform. I{en å andrr oi- rlan lriir,§e nu förlil<lrarn* att ävrfl ,le mindre läshegåvadc barnen skrrlle
lir sn hättrc uthildning {n dcn smr Iollslis;
'r
Ltrndc gc, Dclta yär båh-sflrnden
trll
attvi
undar det när"inrrste årtirrndct skulle få en ny *kola.
"*
Mcn Katarina sksl6 k$ffimets;ilrrt
al1 finnas Lvar, §adc åtats-r årlet-
[Jrt v41 56611*" rcm fårtt si* vld
idit
hän inrr sadc Katsrinarcsl- tLttla.
Ilerrlifiandenden
gj*rdeitr;rn inga rltfästclser,
Drt
eilda hån'ftv*de var att si:jlfa rlolhyggnaden, :srkilekterfie D. l)ahls rxh F. Hcd- lqyists i'ä! hihehållna f*nkrirn*lisri*-
La kornplur vid Älvsborgsgaten, [vcn
i
fort*iittningcn ekulle användar f{ir undcrvirniog.STR{NG SI(OLA MET.i XÄR f)et skolhu§.t hedc invigts på da- Sen öch timmen 26
lr
ridigarc av kronprins Gustaf Adolf. Xonungen h*dc p&mint rig tillfället och skickat ert viilgångBtclcgram. En annen ju.hilcummrlcdniog var a1t dct geftlå
*halhu*ct vid Katsrina V§stra Kyrko gara fyllde l0O år. Märkvärdigt nog
*tår oskså rkokas urrprurgliga hus
kv*r intill hyrkporien.
*
Kaurim realslola år tiind för*tt
v&råer
eträng stola, rnan den åir intc rrirdr* här för dct, åtmingto-n{ ftir
drm §*m hcr lemn&t dan, +eds feLlor §isurd.[]er skullc
srrt
visa sig*u
hsn håde rä11.Tre ganla elctcr tittaade om dcn
k§lek *
cau d* nu
hystcför
ric striinsd *ltola seda6 deviil
hede*luppit ifrån dea. IIE§:§torn littäädc
!{***
Str*åt ocb Hars Lsygr*f ge- asrn dckl*matict och pian*4rl,M&d. dr r#aldcmar Gårdlund lill.
h§rd* skola* på 1890'raler. §*tr be- rätfef,q o§t dqa frid som $pred§ *y dc srrnla h*t**ierna. på k-1.rkagåt-
S! tr4i{ffi
lirdall tr*
tflsrril*
illllrtr{a
§rtll*r"
*lrl§l*r * .li rr*&l{.f}
§ri ffitåpi
ila saelfs r*r*tr*tilrrt It: *$
IEEEWff{*
rYs *a*'ne: Ifff,fi fnf .oad*råer es
i{**rrr
srrtal
Sieurd mottager iubt letaogilsot av skolgillets äldcrmanEII T tIil§
iiiil !r:ffr 1:r.ri\il {}ill llt!i i)ifitrj sirllt 'i1ri:ri 1iä i .l'orirtt t,l: tlillr illlt- lrrrt rlilt lr,ii a,Iii:iltlr:: i,i:r,. llNl xirr ir\i.: !ilir.ir !ill \li1illllii!;1i ,ritril; tll ii,tf .
l)r'rt it,,ir,;,'it l,;l rrilr,l i,r\'l ',li11rI rr.ir Irt.r1ill {ii-t.rtrrrt i:.,,ii.irrlt I'r, iilrC ;.r,i;,r't !,[: ],,rlli ]ri iiil l1"i li, I ', r \ r,l ,t i i:ll' ,ti,.r lr;i'lir ltll i';ll,ll ,i,,r:,1'rr .,, !r ir rl|i 11|p1i1l I l,.tl :r iiilr i1.rr:1,t,, ! i iiiltFl,r\1{: ilfl11.
lt:L,:i 1'r,,1rt,i'i'1n1.
\ir: I r,.r*irr 1r,r;rririiil ,lr t ilriiilrtrl r,ii i),1ir' {:iirrl," }(li1r}i ;r1,1;i1 i1i,11lg
i;rr: Irri!1i: ;rr i ii;illrl 1r):1r1:it11ij, 'rir:il '1i,, .. "'i
!{aiiirlr lid i',!ii.:!it i1{riifi;1.
-§kilI,t.t'I{.1"
ikn
:"1.1riiip:t* i..i!:,!eil',:r rl;1.*:-:1ltii iirli triri !!ifl r:dfi li:rr.llilii:i1 iii: i1,r:1.! inilitl.1irr,;. T;i1 !:ii*rt .l+i
. t .: -r, qr.
.rrrr:rr.rltrilLl; !il trrrilFi *l(il lj*:rll
.l rr, . ',,..r.{
. l' l'
iril rriir,.l*,.lrrj r:n,Llilrri'l' i 1.l;i
, r.. 1 ,\ ",. t.,.i {\. i"r i.i:ilir iit!ll il,)l,r
it{r,t r,h;rfi1: l,rJlrl rili l,ruriilfir1.r'11 1|r\n\'rl,iltrif l'rrii,rl i 1]r{illlr It,l Llii-
r1{ { r |{11{.f(11l(trirrlr: rit 6lnill{,,tri1l!ill :,1.r{lrl^il{1. 1r}(r1 priiLlrfl I trtr{l{1 t rls.
rlr;il,lrn llirl*ulnltfil1l* lltl(' 1),!li1l ll*"
lr{11}(ilit[. ]1rrfl i,q,Lr1il ritlldlr,itirn lril ..rr.{ ., l.' l. r{ 1.. '. , l) lrrll;! !i1:t illt rrlnri: lrll lirri:urrl,".i'rr:' l.rl rrih hrrlqlrln',rn|,tr: iltrl' trttll,iini:
;:r{il li!1r:ift r lit !i,.{}I;!lt '1,:'.,
:llilfl ilil,irr plr rir* irriri,lr" rl;r,t;l*
:... ., h.,r .'r',
rl'irliiillrs nLitt:1)rli, i,.;i|Jr{r .\'rl*
1r !
, l:
r:1 ;!rri:i ;:,:: :l*riiihiitlririt r,ii.
" S hole pih e n" fr ån r 60 o -t al et
\i
!i *Gustaf Sigurd i talarstolstagen
AIX hrödtext i dettu uppslng ör frfin
Svensku Dugbludet I0 murs 1958
En lektion i Lillc
Håkan Louallius, rg14- rgsg
Alla
kommer väl ihågLilla
Hörsalen.Den låg högst upp
i
långhuset ganska nära trapphallen. Alltså i sammakor-
ridor som fysikum och kemilabbet låg. Där fanns en gigantiskfilmduk
som man kunde projicera bilder på med hjälp av en stor maskin som hette Episcope. Jagtror
att den var av märket Zeiss-Ikon.Vår historielärare
Nils
Pålsson "På11e"ledde lektionen. Dagens ämne var Kad
XII
eller rättare sagt, gravöpp- ningeni
Riddarholmskyrkan rgr7.Hörsslen
Projektorskötaren, "t
enelev,
hadelagt ,f
in
entjock bok {
med ett uppslag som visade den här bilden på filmduken.
Pålsson hade haft en lång föreläsning om Karl
XII
och talar omt''/*#
hela handlade förstås som repekt.
Pålsson var mycket populär. Krävande, men mycket
duktig
pedagog Och han hadehumor
Han deklamerade endikt
en gång apropå Kad
XII:
Kung
Karl
han uar en hjälte Han drogi strtdenfram Han drog sin suärd på kälhe ochblöu entjockmadam!"Hjältekonungen'. Det är alldeles
§st
i hörsalen och alla kontemplerar över skotthålet
i
kungens huvud.Då hörs en viskning som garanterat enbart är avsedd för den när- maste klasskamratsgranne[:
"Tji
trassel på luskulanl"Alla
hör den. Inklusive Pålsson.Kompakt tystnad. I fem sek- under. Pålssons
röst
"Ljusvakt!Tändll
Sedan vidtog en straffpredikan som börjar nere vid
fotknölar-
na och accelererartill
ett cres- cendo som får salsfönstrenatt
skallra. Man trodde iblandatt
åderni
paffran skulle explode- rai
det högröda ansiktet.Men
han krävde aldrigatt
"syada- bocken' skulle framträda.Det
Den besynnerligu gympon
Per Göthlin, eleu rg55-58, minns udda gymnastiklektioner, malätna match' tröjor och mobband.e lärare. Han gör ochså ett återbesöb på sholan $, år efter
debuten, för au se om det finns något kvar au det som en gång gav skolan öbnamnc t K at arina U ngdom sf ön gel s e.
Citat "Det uar hemskt , men d fanade nog inte det siuha i det hela."
Gymnastik och gymnastiklärare har
alltid
varitlitet
udda företeelser iskolarl
speciellti
Katarina Real. Plötsligt efter en morgonbön och ett par ganska normala lektioneri
geografi och tyska kunde man kastas raktin i
en exercishallfylld
med lianliknande rep och korgbollsställningar.Där skulle
vi
springa runt, barfotai vita
shorts-
alla utom vår lärare, Ryttmästa- reni
Reserven, Karl Erik Lundbery alias Kusken, han gicki
kraftiga läderskor och gråaktiga civila kläder.Uppställningen som följde
höll militärisk disciplin-
alla elever på led längs salens långsidaframför
ordningsmannen som rapporterade: "Klass zB. Närvarande 28, frånvarande 2." Kusken kontrade med"givakt" och "armbågslucka
rättning
höger". Därpå vidtog själva gymnastiken-
modell Ling, zo-tal-
höfterfäst och oändliga svikthopp (det här var ändå på randentill
6o-talet!).Ofta mobbades den som inte kunde syn- kronisera sina svikthoppsrörelser.
"Sitt ner", beordrade Kusken oss alla. Och då visste vi vad klockan var slagen:
"Andersson (fingerat namn)
-
stå upp!Visd', röt Kusken.
Framför en sardoniskt leende kusk
fick
den stackars eleven (ofta samma elev varje gång) schavottera med sina ryckiga svikthopp. Jag minns fortfande den här elevens namn och precis var han stod
i
salen. Kan fortfarande se hans
förtvivlade
anletsdrag, hans uppgivenhet, hans sorg."Gör om", uppmanade Kusken
-
gång pågång.
Det var hemskg men vi fattade nog
inte
det sjukai
dethel4
än mindre fanns tanken att rapporteratill
rektor Sigurd.("Rer,", som han kallades, var
ju
inteatt
leka
med
han heller.)En gång vågade en tuffare
kille
änjag
gåin
på Kuskens lärarmm bredvid gym- pasalen och varalite
fräck: "Detfinns
enfilm
just nu som borde passa magis- tern. Ska inte magistern se den? Den heter Körkarlen." (svart-vitfilm
avArne
Mattsson från 1958, baserad på Selma Lagerlöfs bok).Att
det tipset inte gick hem var ingen överraskning. Hempinne, förstås.Skolons idrottsdress
En gång var Kusken snäll. Det var 1957.
Vi
hade satt samman ett fotbollslag av r:a- och z:a-klassaretill
S:t Erikscu- pen. @nfotbollstumering
förpojkar i
Stockholm arrangerad avtidningen
Expressen. Startade 1957 och var en efterföljaretill
AT-cupen som startades 1943 avAftontidningen.
S:t Erikscupen finns fortfarande kvar och lockar varje år 4-5ooo lag.)Alltnog tröjor
behövdes ochtill
vår stora förvåning var Kusken positiv. Jagfick
nyckel
till
någon sorts katakomb under gympasalen (vid besöket zorg på skolan fick jag av gympaläraren veta att det fanns/finns entunnel
mellan gympasa-Lyckliga uinnare klädda i Katarina Reals okönda,undangömda oficiella dress. Lite sto ra i storleken men med snygg snörning i halsen.
Pojkarna långst till uänster och höger är Mats
resp. Per Göthlin. Måluakten, i suarta jeans och suångrem, är inhyrd från Bohusgatan.
len och huvudbyggnaden. Kanske var det
dit
jag skickades ner.)I mörkret hängde där elva grön-vita
fotbollstrojor
på stålgalgar. Vita muddar, vita kragar. Ochriktiga siffror
på ryggen-
det vartufft.
Lite Hammarby över det he14 och det gillade vi, även om deras dräkt på den tiden var tigerrändernas.Trojorna hade nog hängt där sedan 3o- talet när skolan kom
till.
Snörningeni
halsen var densamma som Sven Rydell hade
i
landskampen mot Danmark r93r.Storleken var det värre med
-
egentligenvar nog dressen avsedd för avgångsklas- serna (4 år äldre än vi). Speciellt brallor- na var gigantiska, s.k. Dynamobrallor (uppkallade efter det ryska fotbollslaget som var här och turnerade
i blxor
man kundetiilta i).
Året är ry57, dammet yr på sandplanenbakom Eihsdalshallen nör klasslaget lumbo från Kata-
ina
Real tar sina enda seger i S:t Erthscupen.: r.l::. j.._l l r:' ,: :,
Hur
gick deti
matcherna då? Jag säger som Elof Ahrlei
en radiosketch från den tiden. "Vann?!l Födora me elva-nolll"Fast just matchen på bilden vann
vi mot
Mockasinen.Mot
alla andra förloradevi
med stora
siffror -
så att vårt lag hetteJumbo var
ju i
sin ordning.Matcherna spelades ibland på Pålsunds- vallen bredvid Långholmsfängelset innanför ett fem meter högt staket. Som förmatch dök dynamitarder och annat
slikt
upp på plan-
och det varju
spän- nande.Vår målvakt
(i
pluggets
vin-
röda målvakts- troja) kördealltid
med långbyxor och midjeskärp.
Pålsundsvallens grusplan var
ju inte
nådig att kasta sig på. Dessutom var målet gigantiskt för en rr-åring-
7 meter långt, z.4o höct.För att återuppväcka gamla
minnen
gjorde jag ett besök på skolan en septem- berdag zorg. Idag huserar Engelska gym- nasiet där. Tidigare var Thaterhögskolan inhysti
lokalerna (det var dåtektor
KeveHjelm
slängdeut
den fina stora orgelnur
aulan).Skolbesöket blev en höjdare. Rektorn (Principal, som det heter, eftersom alla pratar engelska på skolan), gympalä- raren, eleverna
-
alla var så glada ochvälkomnande.
Jag bad gympalärare Leon
Kiihn
visa mig den fristående gymnastikbyggnaden. [En byggnad som nog bidrogtill
att plugget :,:' 1tr":
ibland gick under det nyanserade nam- net Katarina Ungdomsfängelse.)
Leon möter upp vid den pampiga entr6n och här börjar nu en lång vandring längs memorylane.
Vi
sneddar över skolgården. Stora delar av asfalten har ersatts av grönskande bus- ka4 träd och gräsmattor. Längstbort
stor parkeringsplats.Vi
dykerin i
pelargång- en därvi
småglin spelade "nigger" och de mer utvecklade killarnai
skinnpaj meduppvikt
krage skröt om "tjack"(tjejer)
eller förevisadestiletter
och knogjärn.Eller slogs, jag minns fortfarande det ruggiga
ljudet
av knytnäve mot kindben.Vi
passerar den stora dricksfontänen i brons av Eric Grate och skulpturen"Ung gosse" på gympasalens yttervägg
- allt intakt, allt
i stram funkis, K-märkt.So.ghgt nog uppskattade jag inte den
tuffa
arkitekturen undermin
skoltid. Då tyckte jag plugget mest liknade enkal
och grå låda.ffiympmsuien å5 &l, sennre
Och så står
vi
dåframför
portentill
den gamla gymnastikbyggnaden. Nyckelni
låset och dörren upp på vid gavel
-
plöts-ligt
en gigantisk hall, större än vad jag mindes. Men annars. Precis somför
65 år senlSamma trägolv, något vitare (nyslipat men med samma springor och svarta kvistar
i
plankorna), samma läramrm (nufyllt
med redskap). Sammatrappor
ner
till
omklädningsrummen, men nuså mycket ljusare. De murriga omkläd- ningsrummen och plåtskåpen är
bytta
mot nya och fräscha.Men den asfalterade, sprickiga
lilla
gården
utanför
entr6ntill
omklädnings- nrmmen är fortfarande kvar, lika glömd som då-
en plats som barablivit
över, en bakgård utan någon användning.Att
jag minns den beror väl på att det var där vi
ivrigt fyllde
lungorna medfrisk doft
efter att ha lämnat de sunkiga skåpen med gympakläder (duschafick
viju
ald-rig
trots att det fanns snygga vitkaklade duschutrymmen).Själva gympan då? Idag kan man välja på två olika
inriktningar:
en fysisk och en mer åt yoga-hållet. Dessutomtrycker
man hårt på hälsa och kost och att gym- pan skall vara rolig ochlustfylld.
En sak är dock säker: Kusken syns intetill.
r3
Nfigro profiler frfin vfir skolo....
Tony Ruster, eleu
ry5grg6j
Nedan presenteras några framstående
f
d elever och sk'kändisar'från
Katarina Real. Skolan har därutöver produceratett
stort antal andra framgångsrika elever som ägnat sig åt ämnen inomolika
fack såsomt
exteknik, juridik,
musik,forskning
ekonomi, medicirylitteratur,
konstnärer, kultur, företagsledning,idrott
mm mm. Nedanstående perso- ner ärblott
ett axplock kända ur denna mängd av framstående elever.Einar Olander, Konsul, (1876-1939) *
.
Gillets förste åldermaq r93o-3r.
RiddareavVasaordenLars
Sandberg,gymnastikdirektör
(1877-196r)
*
.
initiativtagaretill
Katarina Skolgille.
hedersledamoti Gillet
Isaac
Griinewald konstnär
(1889-1946).
'
professor vid Konstakademin. gift
med konstnärinnan SigridHjert6n tgil-37
'
omkomi
en flygolycka, Oslo 1946Max Gumpel, byggmästare
(189o-1965).'
Max Gumpel hade en kortvarigför
bindelse med Greta Garbo innan hon flyttade
till
USA'
en av stiftarna och finansiärernatill
simklubben SK
Neptun
'
deltog i OSi
vattenpolo rgrz (silver),Stockholm och rgzo
ftrons), Antwer-
.
Penbyggde ett antal kända fastigheteri
Stockholm bl a Eden hotell, Sturega tan ro
Kurt Haijby, fd Johansson
(r897-r965)'
gav upphovtill
en uppmärksammad svensk rättsaffär i början av rg5o-ta let.Affären
kretsadekring
påstådda rättsövergrepp initierad av överståt- hållaren TorstenNothin, tillföljd
av en påstådd homosexuell relation mel lan kung GustavV
och restaurang- innehavarenKurt
Haijby, somslutli-
gen dömdes för utpressning.
Kristian
Skö14 schackspelare (r9rr-r988)-.
vinnare av svenskt schackmästerskap (rg4g, -5o, -59,-63)'
från slutet av rg4o-talettill mitten
av rg6o-talet en av landets ledande schackspelare.
speladef&
Sverigei
schackolympia denta, T ggr, från 195o-1968'
speladeför
Sverigei
European Team Chess Championships z ggr'
speladei
Nordic Chess Cup där han vann lagguld ochindividuellt
silver r970Manne Grtinberge4
skådespelare (tgtz-r977)-.
var efter teaterstudier engagerad vid olika Stockholmsteatrar. Manne gjorde över 7ofilm-
och TV-roller.14
Hans mest kända
roll torde
rasom
ledamot Kungliga Musikaliska Akade- Vesterman i filrnema ochTV-serien min
1963om
Saltkråkan
Hugo Alfv6npriset 1976. Litteris
etArtibus
Hans Strååt,
skådespelare(r9r7-9r) Hans Leygraf, pianist
'
en av Dramatens flitigas-teaktörer
(lgzo_zou)med ungefär r5o
scenroller ] "rrr"*t
pianist, dirigent och tonsättare
.
verksaminom
den tidigaTV-teatern
och en åv Sveriges mest kändamusi
.
filrndebuterade r94r och medverkadei
kerdrygt 5o
film-
ochrv-produktioner
professor i piano vid Musikhochschule.
tilldelades GöstaEkman-stipendium
Mozarteumi
Salzburg tg72-go 1954 ochO'Neill-stipendiet rg87
erhöll en lång rad pris ochutmärkel-
ser under sin
kariär Bertil Berggren-Askenström skulp-
tö1,
silversmed och konstnär Nicolai Gedda (tidigare Gädda och
(1917-zoo6)* lJstinov), operasångare
.
hans offentliga verk finns att beskådai
(r925-zor7)bl a Uppsala
domkyrka
debut på Operan rg5z'
Bäve kyrka,Uddevalla
uppträdde på världens alla operahus,.
Galärvarvskyrkogårder1Stockholm Milanq
London New York och Paris.
Stockholmsstadshus
behärskade sex språk mer eller mindre'
Håisselby Strandskyrka flPande
.
Katarinakyrkogård
tillsammans med Luciano Pavarotti. Nationalmuseum
och PlåcidoD:T"f:
en av de tenoreräLå:.:i::f
ilest sKrvor av a,a rnomStigWesterberyhovkapellmästare,
utmärkelser(någrautvalda)dirigent och pianist
Hovsångare 1965,Litteris
etArtibus
(r9r8-r999)
1968, Riddare av Hederslegionen 2oro'
studerade mr:sikteori och avladeen
gravsatti
en minneslund på Galär- lång rad examina inommusit
varvskyrkogårdeni Stocklo1n
.
konsertdirigent med SR symfonior- kester 1946, kapellmästaref_?^sjf]] Stig
JClaesson, signaturen
Slas teaternrs47-49,"u"\rrd:*$\:.- i-""io"r",-atr"""tt författare
ter 1949-53, kapellmästare vid SR1957- :-
S3,.i"iJligentMalmösymfonioll
(r928-zoo8)kester 1978-85
mm
författaretill
88 böcker'
han anses vara en mycketviktig per-
utmärkelserbl
a De Nios stora pris sonligheti
rgoo-talets svenskamusik
och Piratenprisetliv
en park uppkallad efter sigi
Stock-'
priser och utmärkelser bla
holm, Stig Claessons park. Parkenr5
ligger nära Klippgatan på Södermalm där
familjen
Claesson bodde från 1936Jack
Lidström, jazzmusiker (t o*'
pet och kornett)
(r93r-zor6).
'
ledare av dixielandorkestern HepCa§
startades 1946 och var stora under 4o- och 5o-talet
'
medverkadei
ett antalfilmer (Kvin-
nan som försvann, Roseq 81å toner från Söder)Jan'Lillen' Engvall, simhoppare, SolK Hellas
(r937-r998J,
.
rg54 55 vinnare av JSM i simhopp, sil-ver på JNM och landskampsdebut rg55. Totalt u SM medaljer
i
svikthoppHans Lindstr{im, simmare, Neptun hgzt-
'
framstående simmare, med flera SM- tecken på kortdistanser 5o, roo och zoo mfritt
sarnt lagkapp, medaljör påNM
och deltogi
flera landskamper' uträttat
ett betydelsefullt arbeteför utvecklingen
av handikappidrotten nationellg menframförallt internatio- nellt
'
en av grundarna av den första interna tionellaidrottskommitten
i handi-kappidrott
' ICCs(InternationalCoordinating Committee
of World Sports Organi- zations for the Disabled) förste gene- ralsekreterare'
1997 valdtill
Presidenti
European Paralympic Commmittee'
simmare på landslagsnivå vid Paralym- piska Spelen i Toronto, där han tog tre medaljerTony Larsson, bordtennisspelare
(r935-r992)'
framgå,ngsrik bordtennisspelarei bl
a Hammarby, Hanviken och
AIK.
Stort antal
landska-per,
flera svenska mästerskap samtssk
och österrikisk mästarei
singel..
Deltagiti NM,
EM ochVM
Leif Forsbery f d gymnastiklärare i
skolan
pårgGo'talet
(r938-zorg).'
landslagsmani
handboll och spelade handbolli
allsvenskan för IFK BoråsochAIK
'
vd Penninglotteriet och Svenska Spel'
sportjournalist påDN
ochtv-sporterl
ordförande Basketförbundet.
styrelsemedlemi Riksidrottsförbun- det och Sveriges Olympiskakommitt6
'
sekreteraretill
en FN-konferensi
Stockholm r97z och chef
för
Handels- kammareni
LondonLeif Zern, journalist, teaterkritiker och författare
(rggg-
'
arbetat på Stockholms-Tidningen, redaktör på BLM 1966-69, Expressens kultursidor där han var chef rg8z-g3,teaterkritiker
påDN fr
o m 1968-,.
författaretill
ett flertal btrcker'
priser och utmärkelser, (några utvalda) zoo3Litteris
et Artibus, Samfundet De Nios Särskilda pris, Kungliga prisetHåkan Bengtsson, simmare, Stockhoknspolisen IF
(rg+r-.
framgångsrik fiärilssimmare. OS-start Rom 196o, 3 ind SM och r ilag
z JSM, NM-seger rg59 samt JNM seger 196o, flerfaldig landslagsmanr6
Ulf Lagerström, bankdirektör och kammarherre
(r94r- .
' jurist
och kansliråd på finansdeparte- mentet underKjell Olof
Feldts ledning'
kammarherre hos kungen sedanmit-
ten r98o-ta1 ochaktiv
i befattningeni
ca 3o år
'
kammarherre, en manlig medlem av ett hov meduppgift
att tjänstgörai
en
furstlig
persons omedelbara närhet.I tjänst bär kammarherrar en nyckel som ämbetstecken,
vilket
symboliserar att de historiskt har hafttillträde till
den furstliga personen privata rum.
Mats Wahl, författare och manusförfattare
(rg+s-
.
harskrivit
närmare femtio böcker, teaterpjäser, noveller,fikn,
TV-serier'
Augustpriq 1993för
ungdomsrom.anen'Vinterviken'
sarnt det prestigefyllda Deutscher Jugendlitteraturpreis'
flera utmärkelser,bl
a Kungliga drama tiska teatern, prisför
biista pjäsför
barn och ungdom
Ulf Lindgren, ishockeydomare i hu- vudsak under åren
1963-87(rg+6-
.
elitserien r4 år ochintemationellt
13är
' VM
Moskva 1979 & Wien 1987 samt OS Lake Placid USA r98o'
5fVM
och c;a 4o internationella uppdrag'
Guldpipan och Invaldi
Hall of Fame.
Supervisor på Elitnivåi
3z säsonger'
DommarvärdVM
zor3 Sverige/Fin- land och zor4 VitrysslandGöran Hägg, docent i lifferaturveten-
skapförfattare, kritiker och debattör
ft947-zor5)
' litteraturkritiker i
Aftonbladet och Månadsjouroalen.
erhöll ett antal priser bl aAftonbla-
detslitteraturpris
* =
f
d medlemi
Katarina SkolgilleJag har också
i min
ägo en Lärjungebok som jagfick
när jag började skolan. Den innehåller bl.a. skolaos ordningsregler och utdrag ur Uäroverksstadgan. Vidare kvitterades terminsavgifternai
Lär- jungeboken. Terminsavgiften uppgicktill
39kr
närjag började skolan och steg sedantill
45kr
sista året. Det fanns också ett antal blanka bladi
boken där läraren kunde skriva s.k. hemanmärk- ningar som skulle uppvisas för målsman och skrivas på av denne.Men det är en helt annan historia.
Mitt förstc möfe nned iozzen
Björn Haggren, eleu 19465o Detta skedde
i
slutet av rg4o-taleti
Katarina Real. En klasskamra! jag minns inte hans nacuL var en ganska storvuxer!
rödlätt gosse som kom från Blekinge. På en mycket utpräglad blekingsk4
vilket
för oss söderkisar lät ganska exotiskt,höll
han
i
klassen ett föredrag om Jelly RollMorton
Föredraget illustrerades med uppspelning av "stenkakor" på skolans grammofon, en hiskelig låda i mörkbet- satträ, som drogs upp för hand med en vev. Förmodligenvar historien om Jelly RollMorton
en nyhet för de flesta av oss,inklusive läraren.
o
0r
Nfigro uxplock ur Kotorino Skolgilles under 90
historio
En dag omkring den första september r9z9 anlände från Briissel
till
Stockholm Gymnastikdirektör Lars Sandberyff
1877). Han hade sedan många år
innehaft
ett svensktgymnastikinstitut i
Briissel.Vid
sin hemkomst uppsökte han sin gamla skolkamra! Notarie EmilVick-
hoff,f
1878, och uttalade för honom sin önskan att någon gång sammanträffa med några fler av de gamla kamraterna.De kontaktade därefter Konsul Einar Olander,
f
1886,vilken
genast anslöt sigtill
förslaget att samlagamla'Katrinister'
och ommöjligt
bilda en kamratförening.Resultatet blev ett upprop
i
pressen, vari kalladestill
möte å restaurant Bell- mansro den 6 september rg2gkl
8 em.Till
detta möte hade inbjuditsf
d lärarna Doktor Achilles Malmstedg(lektor f-r854), Doktor Cad Zamore,(lärov adjunkt, f-57) och Doktor J E Stieglel, (lärov adjunkgfSS).J",
det var så det hela började.Mötet
öppnades med en välkomsthälsning av Konsul Olandeq, som enhälligt utsågstill
att leda mötet.Man beslöt att bilda eo kamratfören- ing. På nästkommande sammanträde föreslogs att den nybildade föreningen skulle få namnet S:a Catharina Skolgille.
Namnet skulle diskuteras på nästkom- mande möte.
Mötet upplöstes'enli6
S 8i
protokollet av den just tillstådeskom- mande förtjusande konsulinnan Olander medförklaring
att hon väntade medsup6, som visade sig vara delici<is.' Vid påföljande möte bestämdes fören- ingens namn. Man enades
kring
Katarina Skolgille, på förslag av Kamrer G.W.Marcks von
Wtirttembery f
r869[släk-ting
eller brortill
Erik Teodor Marks von Wörtemberg sombl
a var Sverigesutri-
kesminister rg23-24, ledamot av Högstadomstolen, en av Sveriges delegater
vid
fredskonferensen i Versailles r9r9 samti
Nationernas Förbund rgzo-29).
I regel avhölls sammanträden med styrelse och med medlemmarna å res- taurant Bellmansro, norr om
Oakhill
på Djurgården, med undantagför
ett möte, som på Rektor Sjöwalls önskan ägderum i
Katarina Realskolas bönsal.På sammanträdet zz mars rg3o fastställ- des Gillets stadgar och Konsul Einar Olander utsågs
till
Gillets försteÅlder-
man.I
de första stadgarna hade man en förste och andre Pronotarie,§p
bok-ningsansvarig. Klubbmästaren benämn- des'Tävemare' och de rådgivande leda- möterna kallades'Välfärdesdelegerade'.
Sara hhtdels*
rgjo i uår omaäild;.
Zarahleander, Jussi Björling ochNils
Ferlin debuterar i större samband' I
Sverige fanns det 5oo.oootelefon-
abonnenter, en på var rz:e invånare,'
Stockholmsutställningeninvigsoch introducerar bl a funktionalismen,'
Riksdagen beslutar omfri fart
på våra väga4.
EPA öppnarsitt
varuhus på Söder, Götgatan 3r,.
Televisionen demonstreras för första gångeni
Sverige,' Drottning Victoria
avlider ochNat-
han Söderblom får Nobels fredspris,. Neil
Armstrong, den förste mannen på månen, ser dagens ljus,.
Förbudi
Sverige att avskedakvinnor
pga trolovning, giftermåI, havande- skap eller förlossning,.
Marx' "Kapitalet" kommerut
på svenska, översattes av Rickard Sandler,r8
Inför
samkvämet den 19 maj rg3z hade styrelsen uppdragit åt Tavernarenatt
inbjuda entrevlig
gäst för underhållning under kvällen. I protokollet kan man läsa följaode:'Till
trevnaden bidrog restau- rantens tyska damkapell som av Thverna- ren inbjudits'. Han hade tydligenfattat
sin
uppgift rätt.
Det var svårt att få kamraterna
att
kommatill
det första mötet. Man hade säntut
zoo inbjudningar ochtrettio
persone( hade
kommit.
Det förstamötet
med blivande medlemmar var mycket lyckat. Under kvällen hölls z9 tal.I Rektor Sjöwalls tal föreslog han "bringa styrelsen
till
tiggarestavenför
atttill in-
stundande invigning av det nya lärover- ket få ihop oågot mynt
till
en donation frånGillet".
Denna önskan lyckades den nya styrelsen inte effektuera.Det
fuamgär även från revisorernas berättelse att de var besvikna på attintet
skeddei
detta ärende.
För att stärka Gillets ekonomi beslutades att medlem som ej kunde uppvisa
Gillets
medlemsnål på sammanträden fick böta 5o öre pertillfälle.
ro mars rg3z invigs den ny skolan på Älvsborgsgatan
i
närvaro avbl
akron-
prins GustavAdolf
tillsammans med en lång rad celebriteter från departement och stad.På årsmötet r93z
höll
Byråingenjör G O Wallenberg ett föredrag med ljusbilder över'Några trafikproblem på Söder'.Sup6n
inkl
pilsner och kaffe kostade 3:5o på Rådhusrestaurangen på Hantverkarga- tan 4, ttr.
Utveckling av medlemsstocken r93o-r932 enligt revisionsberättelse:
Ig3o:4 st, rg3r:40 sq 3r dec r93z: ro6 st.
Den z8 mars rg33 besöktes
Gillet
av denkände revyförfattaren Emil Nodander som
hö[
ett kåserande föredrag. Det var också första gången som sparbössan som skänktstill Gillet
användes. EmilNor-
lander lade som förste mani
en tvåkrona som dragpeng. Under de kommande åren hadeGillet
vid sina sammanträden besök av flera av dåtidens kändisar, somt
ex skådespelaren SigurdWalldrl
lutsångaren Gunnar TUresson, operasångerskanLin-
nea Schel6n, Hon uppträdde vid
Gillets
sammankomster under flera år och blev betraktadsom'Gillets
dotter'.Medlemsavgifterna har
till
ochfrån
varit svåra att inkassera. 1936 uppdrogs åt sekreteraren och skattmiistarenatt
genom personlig inkassering upptaga de resterande årsavgiftema med en inkasso- provision av högst zo o/0.rg35 fick styrelsen i uppdrag att under- söka möjligheterna om inrättandet av en'Platsanskaffningsbyrå'
för
att bereda anställningar åt nyrtexaminerade elever från Katarina Real. Denna byråfick ett kortvarigt liv
då man ett halvår senareblott
erhållit två anmälningar om lediga platser samtidigt som några sökandeinte
kunde uppbringas.Under samma år skulle Understödsfon- den dela
ut
zoo kronortill
två eleverför
sommarvistelse. Resultatet blevatt
den ena eleven blev sjuk och den andra eleven dök aldrig upp, varför utdelningen innehölls detta år.Fr o
m
1936 erbjuderGillet
sina med- lemmar Klubbaftnar, 4 ggr / är, med kortspel, föredrag och annan underhåll- ning. Exempel på några av rubrikema på föredragen: 'Korea', 'Bilfärd genom Tysk- land','En färd genom GötaKanal'och 'Uppför
Stångåns vattensystemtill
sjön Åsunden' med skioptikonbilder o dyl.År
,g4o den r jao, var antalet medlem- rrlar 224 st.Gillet
deladeut
z5okr till
stipendier åt elever
i
skolan. r5okr ur
r9
Välgörenhetsfonden hade ställts
till
rek- tor Sjöwalls förfogande'för bekostande av landsvistelse åt eleveri
läroverket'. Av årets överskotttillfördes
16okr till
den nyinstiftade Kolonifonden. Målet med dennafond,
somför
alla skolföreningar torde vara det väsentligaste, en egen skol- lovskoloni, där skolans elevetför
en ringa penning skullenjuta
ettfrisk!
härdandefriluftsliv
under sommarmånaderna.Till
årsmötet rg42 uppmanades medlem- marna att medta smör- och brödkupong- er. Under följande år erbjöds medlem- marna att betala medlemsavgiften på avbetalning. Svårigheten att inkassera avgiftema beroddebl
a på sjukdom och kriget som härjade, och även styrelsenhadefärreträffar bl a
pga inkallelser och sjukdomar.På
klubbaftnar
rg42-43 hadeGillet
besök och underhållning av lutsånga- ren Gunnar Turesson som föredrog
ett
program med svenska visor
betitlat'Från
§qllman
till
Fedin'. Tirresson (19o6-zoor)känd
tonsättare, trubadur och vissångare ochvar
svågermed
poeten Dan Anders- son.Fredsåret rg45 hade
Gillet
3oo medlem- mar och eftersom medlemsantalet steg under 1946 förelåg ett förslag om att utge en 'Kamrattidning'.Den 8 maj rg48 inbjöds damer
för
första gången vid den sedvanliga festen
i
samband med årsmötet.rg4g slår man samman Välgörenhetsfonden med Ko- lonifonden eftersomGille*
verksamhet inte längre skulleinriktas
på enkoloni-
anläggning.rg5o hade medlemstalet ökat
till
3r5 st.Årsmötet avhölls på Skansens Högloft,
dit
medlemmar med damer ochfamilje-
medlemmar var inbjudnatill
sup6 med dans och underhållning,till
en kostnad om r2:5o per kuvert. Under sammanträ- detunderhöll
lutsångaren Sixten Fark.De medel årsstämman beslöt ställa
till
rektor Sigurds förfogande har dispone- rats så att 5oo
kr
utgått som bidragtill
inköp av projektionsapparat och 5oo
kr till
vandringspriseri
olika idrottsgrenar.Kolonifonden heter i redovisningen numera Välgörenhetsfonden och uppgår
till
3 8o8:45. Kvällens underhållning bestod av skönsång av operasångerskan Linnea Schel6n tillsammans med kam- marmusiker samt en magiker vid namnErik
Skoglund.Årets höstsammanträde var förlagt
till
restaurant Montmartre. Middagen be- stod av Sandwiches, Bouch6e och nyskju- ten älg med
hjortron
och gurkaför
6:25.Klubbmästaren sörjer för underhållning under kvällens lopp.
Både Expressen och
DN
refereradefrån
festen och skolan hade en tecknings- utställning. Temat var: Stockholms Blodbad.Katarina Skolgilles vandringspris
för
bästa elev
i
allmänidrott
ochsimning
instiftades.Påföljande år, rg5r, kunde
Gillet
uppvisa 3zo medlemmar och ny medlemi Gillet
r95z var
bl
a,Karl-Erik'Kusken'Lund-
berg, (född r9o3), välkänd gymnastiklä- rarei
skolan under många år.Vid
detta årsmöte hadeGillet inbjudit
den svenske schackmästarenKristian
Sköld somhöll
ett anförande om bl a simultan ochblindparti i
schack.De följande åren
i
Gillets historia ärrätt
aktiva med många välkända giister som underhållare. Bl a kan nämnas revyartis- ten "Bagam"Henning
sångaren Staffan Broms, Postgirokören, Lasse Lönndahl.F d Katarina Realare spelar en hockey- match mot skolans lag på Kanalplan.
Vid
Gillets z5-årsjubileum 1955 på restaurang Tattersafi Grev Turegatan, med middag, underhållning och dans överlämnas en gåvatill
skolan om r2oo
kr.
rg55 besöktes hostmötet bl a av storsimmaren Arne Borg. Något år senare skänks två konstverktill
skolan ochGillet
skaffar sig 1956 eget brevpapper
för
första gången.Gillet
infordraroffert
fråo bl a Thulebolagen på dödsfallsförsiikringför
medlemmarna. Premien är g5:-/år. 1956 ordnar
Gillet
en kamratfest med ro4 delta- gande Gillesbröder. Programmet består av bl a gymnastikuppvisning, föredrag om 'fuskförr
och nu', samt elever från klass 5läser dikter, spelar orgelsolo ochGillet
bjuder på kaffe med dopp.Med anledning av skolans 3oo års
jubi-
leum rg58 skickarGillet ut
ett stort antal'tiggarbrev'till
bl a Folksam, Konsum, Herman Stolpe, Södra Latin m fl. Resul- tatetblir
att skolan får 3oo b<ickertill ett
värde av
ca
8 ooo kr. Firandet inleddes med tal i skolans aula av Ecklesiastik- minister Ragnar Edenmaq pianosolo av Hans Leygraf. Högtidligheterna höllsi
Gamla Skolan och
i
Katarina kyrka med tal av bl a kyrkoherde Sten Kahnlund. Ju- bileet avslutades med attGillet
överläm- nade en gåvatill
skolan om 4 oookr
avsett för inköp av böcker samt en bokgåva värd lika mycket.rg5g avhölls årsmötet
i
S:t Eriks Bryggeri (Neumiillers Bryggeri) på Äsögatan Före förhandlingarna visades bryggerimuseet varvid bröderna bjöds på smakprovur
bryggeriets
produktion.
Härefterföljde
sup6 på Källaren Druvan på Götgatan.Skolgillets stipendium ur Glaumans
fond
å
Kr zooi
tilldelades dettaår
eleven Raivo Parts i klass S A, idag medlemi Gillet.
Årsmötet 196o och
tillika
Gillets 3o-års-jubileum
avhöllsi
mars i Mercury-Schar- tauanernas fesWåning på Regeringsgatan 26. Avgiften för årsmötesmiddagen var ro:- per kuvert.
Till
mötet hade 45 medlem- mar anslutit.För underhållningen svarade operasårrg- erskan Linnea Schel6n ackompanjerad av
Nils
Sahlberg samtBertil
Perrolfimite-
rande Evert Täube och Kad Gerhard
till
giisternas stora belåtenhet.
Årsavgifterna svarade detta år
för
I.86o kr. En återkommande post under många år är enutgift
om 66 kr. Denna avsåg utsmyckning av Rektor Björlings grav.Gillets vinst detta år uppgick
till
6o6:rr.Följande år, 196r, överlämnar
Gillet
en gåva om r5okr till
Dag Hammarskjölds Minnesfond med anledning av hans bortgång och under påföljande år över- lämnas rookr till
GustavVI
Adolfs 8o- årsfond- På hostmötet uppträdde bl a den kändeförfattaren
Per-Anders Fogelström som berättade om det Söder, somvarit.
Årsmötet
i
mars rgTo avhölls på restau- rant Kvarnen, Tjärhovsgatan 4,med
sup6till
ett pris av 18kr.
Medlemsavgiften höjdestill
15kr
och medlemsantalet var 234 st.4o-årsjubileet ägde rum på Solliden
i
maj rgTo enbart för att fira denna dag
i
närvaro av c:a 8o personer. Älderman- nen Erik Jernströms tal bestod avfyra tiitskrivna
A4 sidor med en historisk återblick av Sveriges historia under r6oo-talet och ägnadesitt
högtidstal bl atill minnet
av Vasaprinsessan, Katarina, kung KarlX
Gustafs mo!, vars namn vår skola och vårtGille
bär.Placeringen av deltagarna vid
jubileet
utformades så att man satt vid sex runda bordenli6
följande indelning:r.
Hedersledamöterr.
Innehavare av Gilletsförtjiinsttecken
ochf
d Ålderm:inz. Högt värderade Bröder som ej
tillhör
klass r & z 3. Gillets Veteraner
4. Gillesbröder med inträdesåren 1945- r959
5. Gillesbröder med irrträdesåren 196o- r969
Den fashionabla sup6n bestående av
tre
rätter inklusivevin
& sherry ochefter-
följande dans, kostade 4okrlkuvert
och var subventionerad med rokr
avGillet.
Årsmötet rg78 ägde rum på restaurang Kvarnen. Den inbjudna gästen, den
f
d svenske skådespelaren, regissören och teaterledaren George Fang rektorvid
Statens Scenskola,höll
etttimslångt
anförande om scenskolans verksamhet som disponerade våra gamla skollokaler sedan hösten 1976. Den efterföljande sup6n hölls på restaurang Pelikan&ir
den stora matsalen
i
bottenvåningennätt
och jämt rymde de närvarande Gillesbrö- derna,5z st.2r mars r98o
högtidlighöll Gillet sitt
5o-årsjubileum på Stadshuskällaren med en trerätterssup6
dit
66 gäster anslutit.Åldermanneo Erik Jernström erinrade i
sitt
högtidstal om de oerhördaför-
ändringar som skett sedan Skolgillet tidigast födda medlem, Doktor AchillesMalmsted!
såg dagens ljus den ro maj1854
tillika
Skolgillets förste medlem och förste hedersledamot.Till
mötet var även damer inbjudna. Sup6n kostade 9o kronor med någon subventioneringfrån
Gillet.'Levande musik' utlovades,vilket
medförde att kvällen avslutades med dans. Kavajkostym eller smoking var föreskriven medan damerna'uppträder
i
den klädsel som de själva finner trivsam- mast'. 66 personer närvarade vid detta
jubileum.
Vid höstmötet rggo firades Skolgillets 6o-årsjubileum. Programmet som var mycket uppskattat av de 43 närvarande bestod av minnen från skoltiden berät- tad av P-O Jankell, Hans Dubois och Erik Jernström. Deras anföranden ledde
till
många spontana insatser från flera deltagare. Lennart Nordlander under-höll
med pianospel. Medlemsantalet var nu 186 st, som nu betalade 3o kronori
årsavgift. Av detta års insamlade medel
överliimnades r ooo:-
till
Barncancer- fonden.23 mars 2ooo firade
Gillet sitt
7o:e verksamhetsår på Nya Sällskapet på Västra Trädgårdsgatan 6i
Stockholm.ÅId".-".ro"n
Hans Åke Bodin gjorde en historisk återblick över de gångna verksamhetsåren. Medlemsavgift en beslutades lämnas oförändrad 5o kr.Insamlingen
i
samband med årsmötet doneradestill
utsmyckning av Kata- rina Kyrka med anledning av återupp- byggnaden av kyrkan efter brandeni
maj r9go. Gillets mångårige arkivarie, Lars Björkberger, presenterade
Gillets
regalier samt visade teckningar eleverna hadegjort i
skolan r95o med anledning av Gillets zo-årsjubileum. Krögaren Ola Schwangf
d elev i skolan och tidigare mångårig medlemi
Gillet, berättade om de lokaler vi befann oss i under kvällen.Gillets 8o:e verksamhetsår zoro inleddes med Åcsmöte och Jubileumsmiddag på Nya Sällskapet
i
Stockholm.Detta
år harGillet
närmare r3o medlemmar.Flera av medleflrmama, 3r st, är äldre än Katarina Skolgille. Den iildste av dem,
f
d Åldermannen Erik Sundelin, (r9r4- zor3), medlem sedan rg4o. Han hade innehaft de flesta möjliga förtroende- uppdrag
inom Gillet.
Gillet
arrangerar två medlemsmöten per år, års- resp h<istmöte. Dessaträffar
har under senare år varit mycket väl- besökt4 med en anslutning på mellan 4o-5o Gillesbröder per möte. Verksam- hetsåret zoro hadeGillet
entillökning
av elva nya medlemmar.
Skolan har fostrat en lång rad
för
allmänheten kända elever. Bland de mer välkända kan nämnas pianisten Hans Leygraf, författaren/konstnären Stig 'Slas' Claesson, operasångarenNicolai
Gedda, skådespelaren Hans Strååg teater- ochlitteraturkritiker Leif
Zern,byggmästare Max Gumpel (deltog
i
OSi
vattenpolo rgrz & rgzo och var god vän med Greta Garbo), skådespelare Manne Griinberger,arkitekt
BengtCarlqvis!
författarna Göran Hägg och Mats Wahl m fl. En av de mer rikskända
f
d eleverna under början av förra seklet var en person vid namnKurt
Haijby,f
1897,som gick fem år
i
skolan. Han åtalades på rg5o-taletför
misstiinkta sexuella rela-tioner
med kung GustavV
och pressade Hovförvaltningen på pengar för att köpa hans tystnad.Till följd
av grundskolereformen upp- hörde skolan 1964 att vara realskola.Trots det har
Gillet fortsatt
att attra- hera nya medlemmar. Under de senastetio
åren harGillet
begåvats med drygt sextio nya medlemmar och har en stabil medlemskader. Snittåldern är ca 74 är.Anslutningen
till
höst- och årsmöten är god. 35-4o0/o av medlemmarna deltar.Det
tyder på en god laganda. Medlemmarna är intresserade av att kommatill
mötenaför
att äta en SoS och en godvarmrätt
och ett glas samt träffa gamla skolkam- rater. Numera förläggs våra höstmöteni
regeltill
skolan medans årsmötena har haft skilda mötesplatser . Föreningen har mycket godkontakt
med den nuvarande skolary Intemationella Engelska Gymna- siet som idag huserar i våra gamla lokaler.Vi
har tillgångtill
en egen vrå i skolan, därvi
förvarar våra regalier och gamla handlingar.Gillet
har under de senaste åren delat utett
uppskattat stipendium till'Båistekompis'i
skolan. Jurynför
detta stipendium är skolledningen och elevrådet. Beloppet, 3.ooo:- kommer från Gilleskamraterna och samlas
in
på våra möten och utdelas av vårÅlder-
man tillsammans med ett diplomvid
skolavslutningen ijuni.
Ettalltid lika
populärt inslag i deras program.Gillets
nittionde
verksamhetsår skulle ha firats i samband med årsmötet i maj zozo på Nya Sällskapeti
Stockholm.Men pga av den då rådande corona- pandemin tvingades
vi
ställain
alla festlighetertill
ett senaretillfälle.
Denna
matrikel
är den sjuttondei
ordningen som
Gillet
har producerat.I
regel har de givits ut vart femte år, Den förstamatrikel
kom til1 1933 men de flesta av dessamatriklar
flnnsblott i
arkivformat.
Fortsätter medlemmarnas samma positiva intresse för
Gillet
som idag är förutsättningarna goda attvi
även kommer att fira dess roo-årsjubileum-
år zo3o!Tony Ruster, Katurtna Skolgille Sebreterare
mars 2020
Källor: Gillets matriklar, års- och
s t y r el s e m öt e sp ro t okoll, u e rk s am- hetsb erättelser, shriuelser, inbjud- ningar, br eu, handlingar från Gillets arkiu, Hundra år i Suertge, Hans Dahlberg, Bonniers förlag rggg, Mats Heuman riksåklagare.
Första Gillet på Bellmansro tgzg
23