• No results found

S AHLGRENSKA AKADEMIN

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "S AHLGRENSKA AKADEMIN "

Copied!
54
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

S AHLGRENSKA AKADEMIN

2006

(2)

S AHLGRENSKA AKADEMIN 2006 S AHLGRENSKA AKADEMIN 2006

Förord ...3

Studenterna om 2006...4

Sahlgrenska akademins vision och verksamhetsidé...7

Grundutbildning...9

Forskarutbildning ...14

Forskning ...18

Samverkan med det omgivande samhället...28

Kvalitetsarbete...33

Personal...34

Miljö och hållbar utveckling...41

Ett år med nya institutioner ...43

Ekonomiskt bokslut...45

Framsidan: ”Tid” av Ewa Brodin, brons (2004)

Academicum, entréplan

(3)

F ÖRORD

F ÖRORD

Varje år är ett händelserikt år vid Sahlgrenska akademin och 2006 var inget undantag.

En delvis ny forskarutbildning tog form, med ett stärkt rättsskydd för doktoranderna och en tydligare konkurrens om utbildningsplatserna, 922 studenter lämnade akademin med en yrkesexamen, Bolognaprocessen tog stora steg framåt bland annat i form av nya utbildningsplaner för samtliga program och institutionen för odontologi rankades som tvåa i världen inom sitt forskningsfält. Det hoppas vi att alla vid institutionen är mycket stolta över – det är vi!

Våra sex nybildade institutioner har gjort sitt första verksamhetsår. Vi vill här ta till- fället i akt att tacka alla medarbetare och studenter inom Sahlgrenska akademin för det arbete som lagts ner för att få igång de nya institutionerna och för att i flera fall få rät- sida på negativa ekonomiska tendenser. Vårt gemensamma bokslut för året som gått slutade på ett överskott på 27 miljoner kronor, med en omsättning på 1,8 miljarder kronor. Det är en omfattande verksamhet och när det är dags att summera ett år som detta är det lätt att påstå att samhället får mycket kunskap för pengarna, både indivi- duell genom våra välutbildade studenter och gemensam. I det sammanhanget är det kul att konstatera att vi i stort sett är i mål med en gemensam vision tillsammans med en av våra viktigaste samarbetspartners, Västra Götalandsregionen. ’Kunskap för det goda livet’ är namnet på den.

Det blir mer och mer tydligt att Sahlgrenska akademin är en hälsovetenskaplig fakultet, och en fakultet att räkna med både nationellt och internationellt. Arbetet med att kon- kretisera vår egen vision och verksamhetsidé har intensifierats under hösten, då aka- demistyrelsen börjat arbeta med mål och strategier på en akademiövergripande nivå.

Detta arbete ska vara genomfört före kommande halvårsskifte, då en nyvald styrelse samt akademiledning tillträder.

En som legat bakom och stöttat mycket av det som hänt under året fick se andra halvlek från en annan del av arenan. Pam Fredman fick i våras kollegornas och regeringens förtroende att leda hela Göteborgs universitet. Hon tillträdde som rektor den 1 juli och har redan satt tydliga och positiva spår i verksamheten. Vi är oerhört stolta över att vår dekanus fått detta ärofyllda uppdrag, vi tackar Pam Fredman för allt hon gjort för Sahl- grenska akademin och vi gratulerar resten av universitetet.

På akademistyrelsens vägnar upprepar vi gärna vårt tack till samtliga medarbetare och studenter för ett slitsamt men spännande och framgångsrikt 2006. Vi lovar att göra vad vi kan för att bidra till att 2007 ska bli minst lika bra.

Göteborg i februari 2007

Christina Rogestam Olle Larkö

akademistyrelsens ordförande dekanus

(4)

S TUDENTERNA OM 2006

Medicinska Föreningen i Göteborg (MFG) har under 2006 arbetat med en rad frågor inom Sahlgrenska akademin som är angelägna för våra medlemmar. Viktiga frågor för året har bland annat varit doktorandernas situation, studentcentra på sjukhusen samt akademigemensamma kursvärderingar.

Arbetet med doktorandfrågorna beskrivs i ett särskilt avsnitt nedan.

MFG började under 2006 användandet av avvikelserapporter. Tanken med dessa är att studenterna ska kunna rapportera när något problem uppstår. På detta sätt tas prob- lemet upp i rätt forum istället för att diskuteras i fikarummet.

Studentkårerna deltog i upphandlingen av caféerna på Medicinareberget och vi är mycket nöjda med det. Nu är utbudet mer anpassat till studenternas behov och plånbok.

MFG genomförde arbetsmarknadsdagen Alarm, i Academicum, med mycket gott resultat. Detta var andra gången Alarm genomfördes och det kom både fler besökare och utställare än 2005. Vi anser nu att Alarm är en tradition och kommer arrangeras även 2007.

Ett stort arbete påbörjades 2006 för att införa en kursvärdering som är gemensam för alla utbildningar och kurser vid Sahlgrenska akademin. Detta är en fråga som är mycket viktig för studentkåren. Kursvärderingar är en av få möjligheter för studenter att påver- ka sin och andras situation och det är därför betydelsefullt att de fungerar optimalt.

MFG har genom en arbetsgrupp under rådet för grundutbildningsfrågor deltagit i pla- neringen och genomförandet av framtidens pedagogik. I framtidens pedagogik förs mycket bra diskussioner om hur grundutbildningen genomförs och det är MFG:s för- hoppning att det leder till en förbättrad och excellent utbildningsmiljö. Det är mycket viktigt att utbildningen genomförs med stöd av högskolepedagogisk forskning.

Arbetet med att öka antalet grupprum på Medicinareberget som går att boka av studen- ter fortsatte 2006, men Sahlgrenska akademin kom inte till beslut. Planeringen kom dock ett steg närmare beslut och vi känner att akademin lyssnade på studenternas önskemål.

Studentcentrum på Sahlgrenska renoverades, det blev fler mikrovågsugnar och sitt- platser och studenterna blev mycket nöjda med det. Hösten 2006 färdigställdes det nya studentcentra på SU/Mölndal. Det är fina lokaler och det kommer till användning i och med det ökade studentantalet.

MFG ser mycket positivt på att LäkemedelsCentrum äntligen börjar byggas. Det kom- mer ge apotekarprogrammet en ny identitet och studenterna kommer att känna sig mer hemma.

I slutet av 2005 beslutades att det ekonomiska stöd MFG får från Sahl- grenska akademin för Agnetha Johansson, ska räknas som en gemensam resurs för de tre studentkårerna. För att göra Agnetha mer gemensam bestämde vi att Agnetha ska handlägga även HVS:s och OFG:s medlems- register och det arbetet har påbörjats och kommer att verkställas fullt ut våren 2007.

Johan Salvén

ordförande i MFG

(5)

Under året som gått har Odontologiska föreningen (OF) fortsatt arbetet med att få till en renovering av kårhuset Munhålan; kontakter har tagits med ett antal företag. Just nu är den planerade starten för renoveringen under mars månad.

En vängrupp kallad Munhålans vänner har dragits igång med Claes Reit som en av våra villiga hjälpare. Jippo har hållits i Munhålan och fler planeras.

Vidare har den nya institutionen sjösatts och några möten med institutionsstyrelsen har hållits. Det hela är i sin linda och vi följer spänt utvecklingen från studenthåll för att se om denna omorganisation verkligen gör det hela mera transparant och enklare att påverka.

Ett enormt jobb har gjorts med hjälp av Agnetha Johansson, som är vår kårgemensam- ma resurs, att skapa ett fungerande datoriserat medlemsregister. Stort tack från OF’s styrelse går till Agnetha, och bara detta gör att vi ser livet ljusare i vår kår.

Ett studentråd för tandläkarutbildningen har hållits under året; studierektor samt studentrepresentanter diskuterar de problem som finns och söker lösningar. Vi hoppas mycket på dessa studentråd och nya styrelsen för 2007 har bland annat som mål att få dessa att fungera för alla tre utbildningarna vid odontologen.

Vidare har vi haft studentrepresentation i råd och styrelser, ett trevligt sätt att få inblick i och kunna vara med att påverka. Vi hoppas att detta klimat med högt i tak och möjlig- het att vara med och påverka kommer att utökas ytterligare.

SAMSS, samarbetsorganet mellan akademins tre studentkårer, har haft möten och detta informella samarbete är ett ypperligt tillfälle att lösa problem och hitta sätt att samarbeta och utveckla kårerna. Personligen skulle jag vilja se en gemensam studentkår vid Sahlgrenska akademin.

Roger Möller

ordförande i OF

Hälsovetenskapliga studentkåren i Göteborg (HVS) har under 2006 arbetat med att företräda våra medlemmar på alla nivåer inom Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet.

Under året har vi förändrat vårt system för medlemsregistrering och hantering av inbetalningar då det tidigare systemet innebar en alltför stor kostnad för oss och inte fungerade tillfredställande. Vi valde att tillsammans inom SAMSS se till en gemensam lösning där vi använder ett system som inte innebär några licenskostnader och som administreras av vår gemensamma sekreterare.

Detta medförde dessvärre en inkörningsperiod för oss under höstterminen som innebar att våra medlemmar fick vänta på betalningsbekräftelse samt mecenatkort. Dock ser vi med tillförsikt på att problemen nu är lösta och därmed att systemet kommer att funge- ra som planerat.

Årets stora fråga var arbetet med att anpassa utbildningarna till Bolognaprocessen, där vi aktivt medverkade i utvecklingsarbetet på alla nivåer inom Sahlgrenska akademin och universitetet. Många långa timmar spenderades för att på bästa sätt utveckla utbild- ningarna till en ny högskolereform och en ny framtid. Dock är arbetet

bara påbörjat och många spännande utmaningar återstår.

Vi har även i år haft svårigheter att rekrytera engagerade studenter till studentkåren men tycker oss ändå se en viss positiv trend gällande studenternas engagemang.

Jakob Isaksson

ordförande i HVS

(6)

De tre doktorandråden inom Sahlgrenska akademin har tillsammans under 2006 lagt mycket tid på att få de nya reglerna för utbildning på forskarnivå så bra som möjligt från en doktorands perspektiv. Det nya regelverket medför först och främst att stipen- diering inte är tillåtet som finansieringsform för nyantagna doktorander. Detta betyder att det inte längre kommer att finnas doktorander vid Sahlgrenska akademin som faller utanför det sociala skyddsnätet.

För kliniska doktorander som antas under 2007 och framåt ska ett avtal skrivas under för att garantera att doktoranden får den tid som behövs för att slutföra sin utbildning inom stipulerad tid. Detta är och har varit ett problem för många kliniskt verksamma doktoran- der. Kvalitet, antagning, handledareutbildning och kursutbud är några andra punkter som omfattas av de nya reglerna som du kan finna på www.sahlgrenska.gu.se//forskarutbildning En annan viktig fråga är vad som händer efter disputationen. Idag finns det väldigt många doktorander vid Sahlgrenska akademin, men tyvärr finns det ingen möjlighet för de flesta att stanna kvar. Vi tycker att det är viktigt att det finns bra post doc-prog- ram för att behålla den excellenta kompetens som utbildas inom akademin, och jobbar för att detta ska förändras. Under 2006 utlystes sex post doc-tjänster inom akademin, och under 2007 kommer ännu fler att utlysas.

Marie Kalm

ordförande i Medicinska föreningens doktorandråd

(7)

S AHLGRENSKA AKADEMINS VISION OCH VERKSAMHETSIDÉ

(fastställda av akademistyrelsen den 16 december 2005) Sahlgrenska akademins verksamhetsidé

Sahlgrenska akademin ska – med helhetssyn och genom samverkan – bedriva excellent kunskapsbildning inom det hälsovetenskapliga området, för att ge bästa möjliga förut- sättningar att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.

Kärnvärden

Verksamhetsidén är uppbyggd kring tre begrepp som utgör akademins kärnvärden.

Dessa är också centrala i akademins vision:

EX C E L L E N S HE L H E T S S Y N SA M V E R K A N

För kärnvärdena har ytterligare nyckelord identifierats. Ordens innebörd utgör grunden för att Sahlgrenska akademin ska kunna arbeta i linje med verksamhetsidén samt kunna uppnå visionen.

humanism synergi

gränsöverskridande

Samverkan Helhetssyn

Excellens

mångfald nyskapande

spets

biopsykosocial resurser

öppenhet

Hälsovetenskaplig kunskapsbildning

• individuell

• kollektiv Hälsovetenskaplig kunskapsbildning

• individuell

• kollektiv

Kunskapsbildningen inom Sahlgrenska akademin ska sträva mot E X C E L L E N S, dvs att vara så framstående inom varje kunskapsområde, men också inom den samlade hälsovetenska- pen i ett bredare perspektiv, att vår verksamhetsidé om excellent kunskapsbildning förverk- ligas. Av särskild betydelse är att nyskapande verksamheter, präglade av kreativitet och origi- nalitet, stimuleras. Excellens förutsätter en fokusering för att spetsområden ska ges optimala resurser och potential till utveckling, men också att en mångfald av kunskapsfält, metodolo- giska ansatser och pedagogiska strategier ges utrymme för tillväxt och utveckling. Det är ett ledningsansvar men också en uppgift för varje medarbetare att Sahlgrenska akademins bredd tas tillvara för att stärka kvaliteten inom utbildning och forskning.

Kunskapsbildningen inom Sahlgrenska akademin ska ske utifrån en H E L H E T S S Y N, såväl på människan och hennes biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som på verksamheten avseende innehåll och organisation. Helheten utgör därmed mer än delarna tillsammans.

Resurser i form av kompetens och andra medel ska nyttjas optimalt i ett tvärvetenskapligt arbetssätt i grundutbildning, forskarutbildning och forskning. En öppenhet för olikheter och nyskapande inom verksamheten är av avgörande betydelse för att förverkliga vår verksam- hetsidé.

(8)

Kunskapsbildningen inom Sahlgrenska akademin förutsätter slutligen en gränsöverskridande

S A M V E R K A N, både inom akademin och med vår omvärld. Den organisatoriska sammanhåll- ningen av hela det hälsovetenskapliga fältet, liksom Sahlgrenska akademins väl utvecklade samverkan med den offentliga sektorn och näringslivet i Västra Götalandsregionen, ger aka- demin en unik grund att verka från. Verksamheten ska genomsyras av en humanistisk män- niskosyn samt en konstruktiv och tillåtande dialog. Detta ska leda till en synergi mellan kun- skapsområden och kompetenser, där var och en tillåter sig att bli påverkad och att omvärdera slutsatser och föreställningar. På det sättet skapas nya möjligheter inom forskning och utbild- ning, och förutsättningar att förverkliga vår verksamhetsidé.

Sahlgrenska akademins vision

”S

AHLGRENSKA AKADEMIN

– L

EDANDE I HÄLSOVETENSKAP

”THE SAHLGRENSKA ACADEMY –LEAD ER IN HEAL TH SCIENCES

HÄLSOVETENSKAP utgörs av medicinsk, odontologisk och farmaceutisk vetenskap samt vårdvetenskap och folkhälsovetenskap, men är också som helhet något mer än bara dessa delar. Det är inte enbart de enskilda disciplinerna som är av intresse, utan i minst lika hög grad det som är unikt för Sahlgrenska akademin – möjligheten att utveckla en ny vetenskap präglad av disciplinär fördjupning och interdisciplinär synergi.

I begreppet LEDANDE ligger åtminstone två aspekter. Dels ska Sahlgrenska akademin vara en av de främsta aktörerna i världen inom området hälsovetenskap. Detta gäller samtliga gre- nar av akademins verksamhet – forskning, utbildning, administration osv. Vi siktar hela tiden mot att bedriva den mest excellenta kunskapsbildning som är möjlig, både inom en- skilda discipliner och med ett bredare, hälsovetenskapligt perspektiv. Dels ska Sahlgrenska akademin leda utvecklingen inom området hälsovetenskap. Vi ifrågasätter och testar konti- nuerligt gränserna för vad som vetenskapligt ryms inom området, vi vågar satsa på forsk- ning och utbildning som överskrider de traditionella disciplingränserna och vi ska ytter- ligare stärka en av våra största framgångsfaktorer – den nära samverkan med det samhälle runt omkring akademin som efterfrågar hälsovetenskaplig kunskap.

(9)

G RUNDUTBILDNING

Sahlgrenska akademins 19 utbildningsprogram utgör en kraftfull resurs för utveckling av samverkan för bättre vård över traditionella disciplingränser. Antalet sökande per utbild- ningsplats är högt, för flera av programmen högst i landet. Under 2006 har arbetet inten- sifierats för att anpassa utbildningarna till Bolognaprocessen.

Bolognaprocessen

Under 2006 har många lärare varit engagerade i arbetet med att anpassa Sahlgrenska akademins utbildningar till den högskolereform som träder i kraft för utbildning med start från och med den 1 juli 2007. Till grund för förändringarna ligger den så kallade Bologna-processen som syftar till ett gemensamt utbildningssystem för 45 länder i Europa, med indelning av högre utbildning i tre nivåer och i anslutning till det en ny examensstruktur.

För att samordna och driva förändringsprocessen inom akademin gav rådet för grund- utbildningsfrågor i uppdrag till både arbetsgrupper och enskilda lärare att stödja insti- tutionerna i arbetet med nya kursplaner och utbildningsplaner. Flera seminarier har genomförts där lärare och andra berörda fört en dialog för gemensam uttolkning av så kallade lärandemål/förväntade studieresultat, behörighetsfrågor och nivåindelning av utbildning. Under hösten intensifierades arbetet med att utforma nya utbildningsplaner för alla utbildningar som antar nya studenter hösten 2007, och i slutet av november fastställdes dessa av akademistyrelsen.

De pedagogiska fora som rådet för grundutbildningsrådet ger tre gånger per termin foku- serade under 2006 två gånger på aktuella frågor i akademins Bologna-arbete. För utbyte av erfarenheter och för att diskutera möjlig samordning av utbildning på avancerad nivå in- ledde de medicinska fakulteterna ett nätverkssamarbete under 2006. Sahlgrenska akade- min deltog med bland andra ledningen för rådet för grundutbildningsfrågor.

Bra prestationer

Sahlgrenska akademin gör för 2006 en stor överproduktion. Grundutbildningen ligger sammantaget på 5 procent över takbeloppet. Det innebär att utfallet är 13,9 mkr över tilldelat takbelopp. Från budgetåret 2005 har akademin överfört 5,7 mkr som sparade prestationer. Fakultetsnämnderna kan endast spara 5 procent av tilldelat takbelopp. Till budgetåret 2007 kommer således 13 mkr att överföras som sparade prestationer. Det innebär att akademin nästa år inte har något mer utrymme för överprestationer.

Överproduktionen beror till stor del på den volymökning som skedde redan 2003, då akademin hade den omvända situationen, det vill säga en underproduktion. I syfte att arbeta in underskottet antogs fler studenter än det fanns studieplatser för. Överintag på programmen innebär att den ökade volymen ackumuleras under utbildningstiden.

Ökningen sker därför successivt i mellan tre och fem år, och det är en effekt av detta vi ser i årets resultat.

Mot bakgrund av att den fulla effekten uppstår flera år efter beslut om minskat antal studenter, bör en motsvarande minskning av överintaget av studenter ske. Det finns an- ledning att se över det tekniska överintaget till programmet, men också att räkna fram konsekvenserna av en minskning under en längre period framåt.

I avsnittet ”Ekonomiskt bokslut” finns en tabell över utnyttjat takbelopp för hela akade- min samt tabell över prestationer för de helårsstudieplatser som akademin fördelat.

Regeringen har satt ett mål för sjuksköterske-/röntgensjuksköterskeexamina 2005–2008 om 650 stycken. År 2005 examinerades 184 stycken och 2006 examinerades 162, tillsam- mans 346 examina eller 53 procent av målet. Takten i antalet utexaminerade sjuksköter- skor/röntgensjuksköterskor bör alltså inte minska.

(10)

Högskoleverkets nationella ämnes- och programutvärderingar

Högskoleverket har under åren 2001–2006 i uppdrag att genomföra nationella ämnes- och programutvärderingar. Under 2006 var utbildningsprogrammen inom medicin och vård berörda av denna utvärdering. För Sahlgrenska akademins del berördes följande program: arbetsterapeutprogrammet, audionomprogrammet, barnmorskeprogrammet, biomedicinska analytikerprogrammet, logopedprogrammet, läkarprogrammet, rönt- gensjuksköterskeprogrammet, sjukgymnastprogrammet, sjukhusfysikerprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, specialistsjuksköterskeprogrammen, tandhygienistprogram- met och tandteknikerprogrammet.

Programutvärderingarna innebär att varje lärosäte genomför en självvärdering för vart och ett av programmen. Därefter görs platsbesök av bedömargrupper utsedda av Hög- skoleverket, som presenterar sin värdering i en rapport. Den externa bedömningen, grundad på självvärdering och platsbesök, ligger till grund för verkets beslut om exa- mensrättigheter. En återföringskonferens sker inom ett till tre år då Högskoleverket följer upp hur lärosätet har hanterat utvärderingens rekommendationer och förslag till förbättringar.

Arbetet med att utvärdera programmen inom Sahlgrenska akademin inleddes under slutet av 2005 och arbetet intensifierades i januari–mars 2006. Varje program hade utsett en grupp som efter Högskoleverkets anvisningar skrev sina respektive självvärderin- gar. Självvärderingarna fokuserade på förutsättningar (organisation), process och resul- tat. En stor mängd dokument såsom kursplaner, litteraturlistor, utbildningsplaner men även förteckningar över lärare, examensuppsatser och annan viktig dokumentation skulle också bifogas. Kontaktpersoner från varje program samt från akademins utbild- ningsavdelning träffades regelbundet för att samordna gemensamma delar.

Den 20–21 september besökte Högskoleverket samt bedömargrupperna akademin. Vid besöket intervjuades prorektor, dekanus, prodekanus, vicedekanus, programansvariga, studenter, lärare, företrädare för verksamhetsansvariga inom kommun/landsting samt handledare. Intervjuerna varade en hel dag per program.

Under nästa år förväntas Högskoleverket komma med en rapport innehållande samt- liga lärosätens program inom medicin och vård, rekommendationer och beslut om examensrättigheter.

Premiär för Sahlgrenska akademins utbildningspris

Kvalitetshöjande insatser inom undervisningen i Sahlgrenska akademins anda kommer från och med 2006 att belönas med ett alldeles eget pris, Sahlgrenska akademins utbild- ningspris. De första pristagarna blir kursutvecklarna bakom Världen i vården.

Världen i vården är en mycket uppskattad och populär kurs vid Sahlgrenska akademin.

Den handlar om kommunikation inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Bland annat ger kursen en större förståelse för hur man möter människor med svåra erfaren- heter av krig eller flykt.

– Många av de olika perspektiven under kursen ges av föreläsare som normalt inte verkar vid akademin och som har en annan förståelse av hälsa och sjukdom. Vi har med stor glädje kunnat följa studenternas ökade intresse och engagemang, säger Lotta Mellander, professor i internationell medicin.

Världen i vården är en fempoängskurs som ges för blivande sjuksköterskor, apotekare, tandläkare och andra studenter vid Sahlgrenska akademin. Enligt prismotiveringen har kursen tidigt under akademins utveckling och på ett övertygande sätt formulerat aka- demitanken i ett internationellt perspektiv. Rådet för grundutbildningsfrågor anser också att kursen skapat en god förberedelse för studenternas fortsatta studier.

– För oss är priset ett erkännande att internationalisering får lov att ta plats inom akademins program. Det ger också inspiration till fördjupning inom samma tema. På sikt vore det önskvärt om det blir en akademiövergripande magisterkurs, säger Bibi Kennergren, universitetsadjunkt vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

(11)

Förutom Bibi Kennergren och Lotta Mellander går priset till Johan Wessberg, Birgitta Lindqvist och Catharina Broberg.

Världen i vården ges nu för tredje gången. Studenterna har hittills varit mycket positiva när de utvärderat kursen.

– Det har varit väldigt roligt att arbeta med kursen. Både lärare och studenter har visat stort engagemang. Studenterna har särskilt uppskattat dialogen med studenter från andra utbild- ningsprogram, och det har också varit ett av syftena med kursen, säger Catharina Broberg.

Sahlgrenska akademins utbildningspris kommer att delas ut varje år. Prissumman är 50 000 kronor. Rådet för grundutbildningsfrågor tar gärna emot förslag på vem som borde få priset nästa år.

– Vi hoppas förstås öka entusiasmen för åtgärder som förbättrar undervisningskvalitet i akade- mins anda. Priset ska bli en sporre för att få in flera olika perspektiv inom hälsovetenskap att arbeta åt samma håll och lära oss ta till vara på varandras kompetens, säger Svante Nordgren, vice ordförande i rådet för grundutbildningsfrågor och en av initiativtagarna till Sahlgrenska akademins utbildningspris.

Internationalisering

Internationalisering inom grundutbildningen vid Sahlgrenska akademin bedrivs på olika sätt, främst i form av studentutbyte via etablerade nätverk och bilaterala avtal med utländska universitet inom Norden, Europa och världen i övrigt. Arbetet bedrivs i viss mån akademigemensamt, men det individbaserade utbytet av studenter och lärare är knutet till de olika utbildningsprogrammen och handläggs lokalt vid ansvariga insti- tutioner samt för ett par program vid akademikansliet.

Det akademiövergripande internationaliseringsarbetet drivs av en internationaliserings- kommitté som konstituerades under våren 2006. Kommittén fortsätter arbetet som den tidigare referensgruppen påbörjade då deras mandat upphörde den 31 december 2005.

Internationaliseringskommitténs sammansättning ska i så stor utsträckning som möjligt avspegla akademins utbildningsområden. Representation finns även från forskarutbild- ningen och forskningen.

Målsättning och dokument

Sahlgrenska akademin har de senaste åren genomgått organisatoriska förändringar vil- ket bland annat inneburit att måldokument håller på att utformas för fakulteten inom alla verksamhetsområden. Detsamma gäller för internationaliseringsarbetet. De över- gripande är målen att öka kvaliteten på utbildning och forskning, gynna och sprida kunskapsbildning och öka förståelsen för andra kulturer.

Ett arbete har påbörjats med att formulera ett handlingsprogram som anger mål och syfte med akademins internationalisering. Detta program ska konkretisera internationa- liseringsarbetet med utgångspunkt i de befintliga styrdokument som finns inom univer- sitetet och fakulteten och som ger ramarna för det övergripande arbetet. Bland annat kommer detta program, som färdigställs under våren 2007, att innehålla följande:

Manualer och riktlinjer för kvalitetssäkring av utbytes- och avtalsprocesserna

Mätbara mål identifieras för varje utbildningsprogram

Fokus på lärar- och doktorandutbyten

Pågående internationalisering, projekt och goda exempel

Den ökande aktivitet inom internationaliseringsområdet som märktes 2005 har befästs under 2006. Mobiliteten har ökat bland grundutbildningsstudenter; jämfört med 2004 har antalet inresande ökat med cirka 10 procent och antalet utresande har nästan för- dubblats. När det gäller lärare och doktoranders mobilitet har den varit i dalande sedan 2001 och är idag nere på mycket låga tal. Troligen rapporteras inte all mobilitet för dessa personalkategorier, vilket kan bidra till resultaten.

(12)

Nätverk för internationalisering

Under 2006 bildades ett nätverk för alla internationella handläggare inom Sahlgrenska akademin. Syftet är att skapa ett forum för erfarenhetsutbyte och dialog för övergripan- de frågor och detaljer. Konkreta frågor kan tas upp för gemensam diskussion och bidrar bland annat därmed till att öka transparens och likahantering av ärenden.

Inventering av pågående internationalisering

Under hösten 2006 tillsköts medel för ett projekt där pågående internationalisering inom Sahlgrenska akademin kartläggs. Projektet kommer att slutrapporteras till inter- nationaliseringskommittén under februari 2007.

Akademistyrelsen satsar i budget 2007 på internationaliseringen genom att avsätta medel för att möjliggöra en anställning av ytterligare en internationell koordinator under 2007.

Avsikten är att denna person delvis kommer att arbeta akademigemensamt där stöd till alla studenter inom Sahlgrenska akademin ingår.

Uppföljning och kvalitetsfrågor

Internationaliseringskommittén arbetar aktivt med frågan om hur uppföljning ska ske på ett ändamålsenligt vis. Inventeringen av pågående internationalisering kommer att ge en god nulägesbeskrivning som gör uppföljning möjlig under 2007 på ett mer strukturerat vis än vad som varit möjligt tidigare. Mycket av internationaliseringsarbetet är program- och/eller institutionsanknutet vilket innebär att uppföljning av detta sker lokalt.

En arbetsgrupp inom Sahlgrenska akademin samordnar arbetet med kvalitetsfrågorna.

Gruppen inrättades under 2006 och internationalisering är en av de kvalitetsmarkörer som gruppen arbetar med. Hur internationaliseringen och kvalitetsfrågorna kommer att interagera framöver är för tidigt att säga något om, men tät kommunikation sker mellan kvalitetsgruppen och internationaliseringskommittén.

Bolognaprocessen och internationalisering

Bolognaprocessens implementering och arbetet med denna har inom Sahlgrenska akade- min hittills främst fokuserats på lärandemål och på yrkesutbildningarnas roll i Bologna- systemet. Mobilitetsaspekten av Bolognaprocessen har inte haft någon framskjuten posi- tion i arbetet men under 2007 kommer det att finnas möjlighet att ta upp detta. Internatio- naliseringskommittén kommer att ta aktiv del i detta arbete.

Nybörjarstudenter visade resultatet av LearnAble

Snus, tinnitus och akrylamid var några av ämnena när förstaårsstudenter vid Sahlgren- ska akademin visade upp sina grupparbeten från LearnAble i Academicum. Det är en kurs som lär nya studenter hur man pluggar på högskolenivå och dessutom kan lärare höja sin kompetens inom högskolepedagogik.

Mattias Davidsson går sin första termin på dietistprogrammet.

Även om han upplevt att kursen varit omfattande har den också varit mycket givande.

– Vi har fått lära oss hur man skriver en vetenskaplig uppsats och hur man söker i bibliotekets databaser. Det tror jag att jag kommer få väldigt mycket nytta av under mina fortsatta studier, säger han.

Hans grupp hade gjort ett av tretton arbeten som presenterades med postrar. Postrarna belyste allt från stress och sötningsmedel till extrem hälsomedvetenhet. Mattias Davids- sons grupp valde att ta reda på mer om fluor.

- Det var intressant att samarbeta över utbildningsgränserna med projektet. Tandhygienist- studenterna i min grupp har fått lära sig att fluor är väldigt bra, medan flera andra i gruppen hade läst om larmrapporter som sade att fluor faktiskt kan vara skadligt, säger han.

(13)

LearnAble är en gemensam introduktionskurs för Sahlgrenska akademins studenter i syfte att underlätta övergången från gymnasieskolan till universitetet. Det är en fem- poängskurs som ger nya studenter redskap att söka, tillägna sig och värdera kunskap på ett vetenskapligt sätt. Kursen ges för blivande dietister, audionomer, tandhygienister och folkhälsovetare.

- Det pågår en diskussion inom Sahlgrenska akademin om att låta studenter från fler utbildningsprogram ta kursen. Först ska projektet utvärderas, säger Kaety Plos som är kursansvarig för LearnAble.

Samtidigt lär sig lärarna högskolepedagogik genom att vara handledare på samma kurs. En av handledarna under höstens LearnAble var Svante Nordgren som ansvarar för läkarprogrammet. Han tycker att det vore bra om också de blivande läkarna och lärarna på läkarprogrammet fick ta del av LearnAbles budskap.

- Tanken är att kursen ska accelerera studenternas process så att de snabbare kommer in i sina högskolestudier. Kursen grundar sig på ett komplext forskningsfält om nya studenters första möte med högskolan, säger Svante Nordgen.

Projektets namn är en förkortning för Learning to be Able to learn and teach. Projektet startades med stöd från Rådet för högre utbildning, på initiativ av vicedekanus Karin Kjellgren.

(14)

F ORSKARUTBILDNING

Under 2005 påbörjades ett omfattande arbete för att förbättra forskarutbildningens kvalitet. Ett nytt råd för forskarutbildningsfrågor tillsattes, och gavs bland annat upp- draget att ta fram nya akademigemensamma regler för forskarutbildningen där Sahl- grenska akademins breda kompetens utnyttjas för handledning, forskarutbildnings- kurser, kommunikation och examination. Regeringens proposition ”Ny värld – ny högskola”, 2004/05:162, som presenterades i juni 2005, bildade underlag för den refor- mering av forskarutbildningen som skett under 2006.

Arbetet har engagerat både studenter och lärare i hela organisationen. Utgångspunkten har varit att öka kvaliteten och förbättra arbetsmiljön för doktorander och handledare.

Utbildningen har anpassats till Bolognaprocessen och den nya högskoleförordningen.

Följande punkter utgör, enligt Sahlgrenska akademin, fundamentet för att nå hög kvalitet:

att identifiera indikatorer som speglar kvalitet i forskarutbildningen och mäta dessa regelbundet,

att öka kvaliteten av doktorandprojekt genom granskning och prioritering, att välja doktorander med bäst förutsättningar att lyckas med uppgiften, att varje doktorand ska ha minst två handledare och en extern mentor, att inte tillåta stipendiering som finansiering av doktorander,

att utöka utbudet av forskarutbildningskurser och framförallt sådana som kan förbereda för en karriär utanför högskolan,

att stärka betydelsen av den individuella studieplanen och den årliga uppföljningen, att halvtidskontrollen ses som en viktig kvalitetskontroll då doktoranden, om

doktoranden så önskar, kan avsluta sin forskarutbildning med en licentiatexamen, att låta betygsnämnden genomföra förhandsgranskning av avhandlingens

delarbeten (ersätter predisputation/slutseminarium),

att skapa ett fast betygskollegium som ska följa upp avhandlingarnas omfattning och säkra kollegial samstämmighet om akademins kvalitetskrav, samt

att regelbundet göra uppföljningar av hur det går för doktoranderna efter doktorsexamen (alumnienkät).

Nedan följer exempel på förändringar i akademins regelverk:

- akademigemensam antagning två gånger per år för doktorandplatser där doktoran- den har Göteborgs universitet som arbetsgivare. Den första utannonseringen av denna typ av doktorandplatser beräknas ske i april/maj 2007,

- akademigemensam, löpande antagning för doktorandplatser där doktoranden har annan arbetsgivare än Göteborgs universitet,

- samtliga platser där doktoranden har Göteborgs universitet som arbetsgivare öppnas för fri konkurrens. Respektive handledare föreslår doktorand bland de sökande enligt uppställda kriterier,

- inga stipendier som finansieringsform av forskarutbildningen efter den 1 juli 2006, - utbudet av forskarutbildningskurser har ökat med cirka 50 procent. Kurser i så

kallade generic skills (projektledning, ledarskap, academic writing, mm) arrangeras, - den individuella studieplanen följs kontinuerligt upp i ”Pingpong”, som är det

kvalitetsinstrument vi tänkt arbeta med och som gör att progressen av doktorand- projektet enkelt kan följas upp,

- disputation som tidigare men det fasta betygskollegiet håller en gång per termin seminarier där kvalitetsaspekter ventileras i kollegial anda i syfte att skapa sam- stämmighet om var ’ribban’ ska ligga,

(15)

- uppföljning av vad som sker efter doktorsexamen ska ske en gång per år. Den första (webbaserade) undersökningen har påbörjats. En alumnienkät har skickats till doktorander som avlagt doktorsexamen under åren 1996-2005.

Uppmärksammade avhandlingar

125 personer avlade under 2006 doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin.

Magnecyl mot grå starr

I april fick den biomedicinska analytikern Anne Petersen stor uppmärksamhet i media för sin avhandling som visade att antiinflammatoriska medel i extremt låga doser kan skydda ögat mot grå starr. Studien visade också att höga koncentrationer av antiinflam- matoriska medel istället kan orsaka grå starr.

Breda höfter kan öka risken för knäförslitning

Ortopeden Jonas Weidow visade i sin avhandling att kvinnor med förslitningar på utsidan av knäleden i genomsnitt hade en centimeter bredare höfter och att de därför rörde sig annorlunda än andra kvinnor när de gick. Kvinnorna pressade samman sina lårben med en kraft som tryckte på både knäleder och höftleder.

Många patienter med svår tinnitus är deprimerade och en avhandling av överläkaren Sigyn Zöger visade att antidepressiva läkemedel kan hjälpa både mot den djupa ned- stämdheten och mot det obehagliga ljudet. En teori är att läkemedlet stimulerar nya förbindelser i de områden i hjärnan som tolkar ljud.

Hittills har personalen på intensiven använt sig av indirekta metoder för att se om en bypassoperation lyckats. Mikrodialys kan snabbt berätta om de inopererade blodkärlen håller sig öppna efter hjärtkirurgi. Det visar Vittorio Mantovani i sin avhandling.

Mikrodialys innebär att en tunn kateter läggs in i hjärtmuskeln när operationen genom- förs. Katetern får ligga kvar i hjärtat under ett dygn och dras sedan ut genom huden.

Med katetern går mätningarna snabbare eftersom mikrodialysvätskan inte behöver skickas till laboratorium utan kan analyseras inom några minuter vid patientens säng.

En annan fördel är att substanserna kan mätas direkt från hjärtmuskulaturen. Informa- tionen blir då mer exakt. Mikrodialys kan bekräfta att de inopererade nya blodkärlen är öppna och fungerar efter bypassoperationen. Metoden kan också ge information om hur hjärtat använder blodsocker som bränsle under och efter hjärtkirurgi. Mikrodialys har tidigare använts i andra kroppsdelar och organ, men hittills har metoden inte gått att använda kliniskt i hjärtmuskel på grund av hjärtats rörelser.

När nyktra alkoholister frestas till återfall stimuleras samma mottagare som aktiveras av nikotin i deras hjärnor. Det visar Elin Löfs avhandling. Upptäckten kan leda till ny behandling mot alkoholmissbruk. Kopplingen mellan nikotin och alkohol är känd sedan tidigare.

- Alkoholism är tio gånger vanligare bland rökare än bland icke-rökare och detta samband mellan alkohol och nikotin beror inte bara på att många röker vid festliga tillfällen, säger Elin Löf.

Genom att studera hjärna från råtta har forskarlaget hittat flera biologiska förklaringar.

När nyktra alkoholister hamnar i en miljö som påminner dem om hur det var att dricka kan de lätt frestas att dricka igen. Studierna visar att alkoholistens sug efter alkohol då styrs av samma mekanismer som nikotinet använder sig av för att stimulera hjärnan. I båda fallen stimuleras hjärnans belöningssystem via mottagare på nervcellernas yta som kallas nikotinreceptorer.

- Läkemedel som påverkar de proteiner som styr nikotinets effekter borde kunna hjälpa före detta alkoholister att hålla sig nyktra. Det borde vara ett milt läkemedel som har en låg påverkan på andra beteenden som styrs av dessa nikotinreceptorer, säger Elin Löf.

Ett läkemedel som fungerar enligt den principen lanserades nyligen av ett internatio- nellt läkemedelsföretag som hjälpmedel vid rökavvänjning. Både rökare och alkoho-

(16)

lister känner sig ofta sugna på sötsaker när de har abstinensbesvär. Studierna visar att även betingat sockersug förmedlas via nikotinreceptorerna.

- Ett framtida läkemedel som påverkar nikotinreceptorerna skulle alltså kunna hjälpa även mot suget efter sötsaker. Det är en viktig upptäckt eftersom viktökning är en vanlig orsak till att före detta rökare börjar röka igen, säger Elin Löf.

Resultaten visar också att kronisk nikotinanvändning kan förstärka de belönande effekterna av alkohol. Samtidigt förefaller nikotinet minska alkoholens sömngivande effekter.

Vaccinering mot klamydia?

En ny vaccinkomponent som i framtiden kanske kan användas vid vaccinering mot sexuellt överförbara sjukdomar har utvecklats. Den nya vaccinkomponenten stimulerar immuniteten hos genitala T-celler. Det visar en avhandling från Anja Helgeby.

Immunförstärkare ges tillsammans med vaccin för att få ett bättre immunsvar och det är nödvändigt att ge immunförstärkare om vaccinet ska ges i form av nässprej eller dryck. Genom att kombinera de två immunförstärkarna CTA1-DD och ISCOM har en ny effektiv immunförstärkare utvecklats. Utvecklingen har skett i samarbete med Göte- borgs universitets vaccincentrum MIVAC och företagen Biovitrum AB och ISCONOVAAB. Den nya vaccinkomponenten kallas CTA1-DD/ISCOM. Avhandlingen visar att kompo- nenten skulle kunna fungera som en förstärkare vid vaccinering mot till exempel kla- mydia.

- I min forskning har jag funnit att den kombinerade vaccinkomponenten är en mycket effektiv stimulator av genital T-cellsimmunitet, vilket är viktigt för att öka skyddet mot sexuellt överförbara sjukdomar, säger Anja Helgeby.

Klamydiainfektioner är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen i världen. Även om infektionen lätt kan behandlas med antibiotika visar en stor del av infektionerna inga symptom och förblir därmed obehandlade. Upprepade infektioner kan leda till vävnadsskador i underlivet och senare utomkvedshavandeskap och infertilitet.

- En klamydiainfektion kan också öka risken att smittas av HIV eftersom slemhinnan är mer mottaglig för virus under pågående infektion. Därför är ett vaccin mot klamydia önskvärt, säger Anja Helgeby.

Kombinationskomponenten CTA1-DD/ISCOM testas nu prekliniskt tillsammans med flera olika vaccinkandidater, som klamydia, influensa och tuberkulos. Resultaten har hittills varit mycket lovande.

- Vi har inte genomfört några prövningar på patienter ännu, men vår forskargrupp arbetar aktivt för att inom en snar framtid kunna börja med kliniska utvärderingar, säger Anja Helgeby.

Samtalsutbildning för distriktssköterskor hjälp vid högt blodtryck

Distriktssköterskor borde ge mer information till patienter med högt blodtryck om hur de kan förändra sin livsstil. Om distriktssköterskorna får gå en kurs i samtalsmetodik blir informationen både strukturerad och bättre anpassad. Det visar Eva Drevenhorns avhandling.

Högt blodtryck kallas också hypertoni och är ett mycket vanligt tillstånd. Av alla vuxna i Sverige har nästan var fjärde högre blodtryck än normalt. I allvarliga fall kan högt blodtryck leda till stroke och hjärtinfarkt. Tillståndet orsakas av bland annat stress, övervikt och hög alkoholkonsumtion.

- Ofta kan man själv påverka sitt blodtryck genom att ändra sina vanor, säger Eva Drevenhorn.

Mellan sina läkarbesök går många patienter till sin vårdcentral för att mäta sitt blod- tryck. I studien kunde Eva Drevenhorn se att många distriktssköterskor då glömmer att informera patienterna om vilka livsstilsförändringar som skulle kunna sänka deras blodtryck.

(17)

- Om man ska ge bra omvårdnad räcker det inte att bara mäta trycket och skriva ner siffrorna i patientens blodtryckskort. Om distriktssköterskan ger rätt information på rätt sätt kan patienten kanske minska sin medicinering.

Avhandlingen visar att en kort utbildning i samtalsmetodik ger gott resultat. 19 slump- vis utvalda distriktssköterskor och sjuksköterskor från olika hypertonimottagningar i södra Sverige fick gå en två dagar lång kurs. Före utbildningen fick sjuksköterskorna spela in sina möten med blodtryckspatienter och dessa samtal jämfördes sedan med hur de talade med patienterna efter intensivutbildningen.

– Efter kursen blev sjuksköterskorna bättre på att anpassa sin information efter vad patienten redan kände till. Samtalen fick också en bättre struktur och vårdpersonalen glömde inte att ge viss information, säger Eva Drevenhorn.

Vid en vårdcentral i Skåne har Eva Drevenhorn också på försök infört ett särskilt vård- program just för patienter med högt blodtryck. Vårdprogrammet är ett kortfattat doku- ment som sammanfattar vilka rutiner som gäller för omhändertagandet av patienter med högt blodtryck.

– Hittills har vårdprogrammet fungerat mycket bra. Efter det att rutinerna blev tydligare sjönk blodtrycket överlag bland patienterna och blodfetterna blev bättre, säger Eva Drevenhorn.

(18)

F ORSKNING

Odontologer i världsklass

Institutionen för odontologi hamnade på andra plats när en rankinglista över odonto- logiska lärosäten i hela världen presenterades under året.

Det är Centre for Science and Technology Studies i Schweiz som gjort studien som bygger på antal vetenskapliga artiklar publicerade i högt rankade tidskrifter under perioden 1998–2002. På första plats hamnar University of North Carolina at Chapell Hill. Sedan kommer alltså Göteborgs universitet, följt av fyra amerikanska universitet.

Ytterligare två svenska lärosäten hamnar i toppen, Karolinska Institutet på nionde plats och Lunds universitet på tolfte plats.

- Vi har verkligen anledning att glädja oss, säger Jan Olsson, prefekt vid institutionen för odontologi. Vi är lite för dåliga på att våga erkänna att vi är bra. Men om man hamnar så här högt på en internationell rankningslista måste det betyda något, även om rankningar förstås kan ifrågasättas.

Institutionen för odontologi, som fyller 40 år nästa år, grundar sitt världsrykte på flera kända forskare. Inte minst har Per-Ingvar Brånemarks titanskruv betytt mycket när det gäller forskning rörande implantat och biomaterial. Även inom tandvårdsrädsla är institutionen världsledande, bland annat genom professor Ulf Berggrens forskning.

Sahlgrenska akademin stödjer juniora forskare

Läget för juniora forskare i Sverige är kritiskt. Allt fler doktorander utexamineras, men få kan göra fortsatt akademisk karriär, vilket framför allt beror på en längre tids ned- gång av den statligt finansierade forskningen i Sverige. Sahlgrenska akademin väljer att ge sina juniora forskare ökat karriärstöd och inflytande genom att starta nätverket Junior Faculty.

Arbetslösheten bland medicinska och naturvetenskapliga forskare har ökat dramatiskt de senaste åren. Enligt en rapport från SACO är arbetslösheten minst lika hög eller till och med högre bland forskarutbildade naturvetare som för de med enbart grundutbild- ning. För biologer är arbetslösheten så hög som 12 procent, och den högsta arbetslöshe- ten återfinns bland kvinnliga doktorer inom biologi – hela 17 procent. Junior Faculty verkar för att universitetet ska ta tillvara de juniora forskarnas kompetens och samtidigt stödja en stark tillväxt inom forskning och undervisning.

Junior Faculty vid Sahlgrenska akademin vill fungera som ett nätverk och vänder sig till disputerade forskare inom ämnesområdena medicin, odontologi eller vårdvetenskap, som ännu inte fått tillsvidareanställning som lektor/professor. Junior Faculty bidrar med informationsspridning om centrala frågor som berör de juniora forskarnas vardag.

Därutöver vill Junior Faculty ge yngre forskare ökat inflytande över de beslut som fattas inom akademin.

- Vi verkar för att medlemmarna ska finnas representerade i institutionsstyrelser och i akademistyrelsen, säger Alexandra Krettek, Junior Facultys första ordförande.

Junior Faculty vill i framtiden även ägna tid åt frågor som berör karriärvägledning, alternativa karriärvägar, karriärutveckling och mentorprogram.

Junior Faculty finns redan vid flera universitet i Sverige och i övriga världen. Junior Faculty vid Sahlgrenska akademin invigdes officiellt den 27 januari.

(19)

Mångmiljonsatsning på njurforskning i Västsverige

Det medicintekniska företaget Gambro satsar ett mångmiljonbelopp på njurforskning tillsammans med Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska akademin. De tre samarbetsparterna signerade avtalet under högtidliga former i oktober.

För Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska aka- demin innebär satsningen ett fördjupat samarbete för patienternas bästa.

- Vi hälsar med tillfredställelse det trepartssamarbete som nu inleds, detta mot bakgrund av Gambros globala roll som ett högkvalitativt företag verksam inom njurmedicin och särskilt dialysvården, säger Nils Crona, områdeschef vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Forskare, läkare och andra experter inom företag, sjukhus och universitet ska tillsam- mans studera hur filtrationsbarriären i njurarna fungerar på detaljnivå. Forskningen bedrivs på alla nivåer: i cellodling, i djurstudier och i kliniska studier.

Varje dag silas 180 liter vätska genom det filter i njuren som kallas den glomerulära barriären och som består av en miljon små kärlnystan. Genom det täta samarbetet mellan Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset kan läkarna ta ut några extra kärlnystan för analys när de tar ett vävnadsprov från patienter.

- Vi kan ta tre njurbiopsier istället för de normala två. Den tredje biopsin analyserar vi med en molekylärbiologisk teknik som ytterst få kan använda, säger Börje Haraldsson, professor i njurmedicin.

Målet är att forskningen ska leda till både ny diagnostik och behandling.

– Nästan alla njursjuka har spår av äggvita i urinen. Om vi visste hur vi kan skapa ett perfekt filter som släpper igenom salt, gifter och vatten men inte äggvita kunde vi förbättra de behandlingar som finns och kanske också hitta nya sätt att hjälpa njursjuka, säger Börje Haraldsson.

Regeringen satsar nu stort på denna typ av samarbete mellan universitet och näringsliv.

175 miljoner från statens kassa ska investeras för att förstärka konkurrenskraften och höja kompetensnivån inom bland annat medicinteknikindustrin.

– Detta samarbete ligger helt i linje med regeringens satsning. Vår ambition är att den västsven- ska njurforskningen också ska bli en del av den statliga satsningen, säger Börje Haraldsson.

Miljoner till forskning om blodkärl skapade av cellulosa

Biosyntetiska blodkärl skapade av cellulosa är fokus för ett forskningsprojekt som nu får drygt 9 miljoner kronor i stöd av bland annat VINNOVA.

Projektet är ett samarbete mellan Sahlgrenska akademin och Chalmers och stödet som nu beviljats ingår i en större satsning på forskning inom medicinsk teknik som genom- förs gemensamt av Stiftelsen för strategisk forskning, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Totalt rör det sig om 81 miljoner kronor som delas ut till fem tvärvetenskapliga fors- kargrupper och tre unga forskare.

Projektet vid Sahlgrenska akademin och Chalmers kommer att vara inriktat på att fram- ställa blodkärl med hjälp av cellulosaproducerande bakterier. Forskarna har redan visat att metoden fungerar och att konstruktionen får goda mekaniska egenskaper. Nu ska rören tillverkas i en bioteknisk process och utvecklas för att bli en produkt som kan användas kliniskt, men först måste de studeras i cellodlingar och i djurförsök.

Forskningsmedel från Tandläkarsällskapet

Svenska Tandläkarsällskapet har beslutat att ge ekonomiskt stöd till två av Sahlgrenska akademins odontologer. Det är professorerna Ulf Berggren och Tord Berglundh som i hård konkurrens får extra forskningsmedel under minst två års tid.

(20)

Professor Ulf Berggren får 200 000 kronor om året under två år, med möjlighet till förlängning ytterligare ett år. Han leder forskningen om tandvårdsrädsla och andra psykologiska behandlingsproblem.

– Det är väldigt uppmuntrande för oss att få detta forskningsanslag. Pengarna blir en grundplåt för ett stort forskningsprojekt som vi planerat under lång tid, säger Ulf Berggren.

Forskarlaget har tidigare kunnat visa att barnens temperament spelar en viktig roll vid behandlingsproblem och att problembilden ser olika ut för pojkar och flickor. De när- maste fyra åren ska Ulf Berggren och hans kollegor följa 2 000 barn i Västra Götaland och i Örebro. Genom studien hoppas de hitta nya sätt för tandvården att förebygga psykologiska tandvårdsproblem.

- Vi vill studera hur genetiska faktorer samspelar med miljöfaktorer och undersöka hur behandlingsproblem kan förändras över tid hos barn och ungdomar, säger Ulf Berggren.

Professor Tord Berglundh leder forskningen om tandlossningssjukdomar. Hans forskning får nu 100 000 kronor extra om året i två år, med möjlighet till förlängning ytterligare ett år.

- Det är glädjande att erhålla anslag till ett forskningsområde som rör en mycket vanlig sjukdom, säger Tord Berglundh.

Tidigare forskning har visat att uppemot tio procent av den vuxna befolkningen är sär- skilt känsliga för tandlossningssjukdom. Forskarlaget kartlägger nu denna grupp av patienter närmare. Genom provtagning från blod och vävnad vid både tänder och titan- implantat undersöks de vita blodkropparnas förmåga att påverka utvecklingen av sjuk- domen men också hur rekryteringen av immunceller fungerar i vävnaden. Sjukdoms- känsligheten hos dessa patienter tycks inte vara begränsad till tänder utan påverkar även vävnaden runt titanimplantat.

- Vi försöker dessutom förstå vilka genetiska förutsättningar som skiljer ut den grupp av patienter som är mer känsliga för tandlossningssjukdom, säger Tord Berglundh.

I förlängningen hoppas forskarna hitta nya metoder för att upptäcka vilka patienter som är riskindivider och också utveckla nya effektivare behandlingsmetoder.

Svenska Tandläkarsällskapet delar årligen ut över en miljon i stipendier till odontolo- giska forskare. Detta är andra gången sällskapet avsätter extra forskningsmedel för större forskningsprojekt. Konkurrensen om pengarna var mycket hård.

- Forskningspengarna är viktiga för de enskilda forskarna men de betyder också mycket för institutionen som helhet. De är ett kvitto på att vi har en fortsatt stark odontologisk forskning i Göteborg, säger professor Jan Olsson som är prefekt vid institutionen för odontologi.

EU-satsning mot hjärnskador hos för tidigt födda barn

Barn som föds mycket för tidigt utvecklar ofta hjärnskador. Nu satsar EU nära 30 miljo- ner kronor på bland annat forskning vid Sahlgrenska akademin för att förstå skadepro- cesserna och hitta nya behandlingar.

Inom EU föds varje år 40 000 barn så mycket för tidigt att de löper hög risk att utveckla hjärnskador. Hjärnskadan kan leda till inlärningsproblem, utvecklingsstörning eller cerebral pares. Barnen kan också få synskador eller hörselproblem. Forskare från sju olika länder i Europa ingår i det nya forskningsprojektet.

- Vi kommer bland annat att karakterisera förändringar i hjärnan baserat på tekniker i olika djurmodeller. Sahlgrenska akademin har den enskilt största forskningsgruppen inom projektet, säger Henrik Hagberg, professor i obstetrik och gynekologi med speciell inriktning på perinatologi.

Det är nervcellernas långa utskott och det fettlager som omger nervtrådarna som kan ta skada om barnet föds mycket för tidigt. Fettlagret, som kallas myelin, bildas i barnets huvud under graviditetens sista tio veckor.

(21)

- De celler som bildar myelinet tycks vara mycket känsliga för syrebrist och mycket av vår forskning fokuseras därför på hur man kan skydda dessa celler. I våra djurmodeller kan vi återskapa den vitsubstansskada som vi kan se hos prematurfödda barn, säger Henrik Hagberg.

Liknande studier har redan gett resultat för fullgångna barn. Barn som inte föds för tidigt men som ändå riskerar hjärnskada kan skyddas genom nedkylning. Metoden används redan på vissa håll i USA och i andra länder. Den kommer sannolikt att införas också i Sverige.

- För de fullgångna barnen tog det 15 år för forskningen att gå från experimentella studier till en klinisk strategi. Det är möjligt att vi nu har ytterligare tio års forskning framför oss innan vi har en behandling även för de prematurfödda barnen, säger Henrik Hagberg.

Flera mindre och medelstora företag ingår också i samarbetet. Företagen har utvecklat flera lovande hjärnskyddande läkemedel som forskarna nu får pröva i experimentella studier. Det nya EU-projektet kallas Neobrain och leds av forskare i Hannover. Förutom Tyskland och Sverige ingår även forskare i Österrike, Italien, Nederländerna, Frankrike och Nya Zeeland.

Miljonanslag till hjärt-lungforskare

Fjorton forskare vid Sahlgrenska akademin har tilldelats forskningsanslag på totalt tolv miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden för forskning inom hjärt-, kärl- och lungområdet:

Docent Bert Andersson, behandling av hjärtmuskelsjukdom, professor Göran Berg- ström, stress och åderförkalkning, professor Jan Borén, diabetes och hjärtsjukdom, professor Kristina Bry, inflammatoriska lungskador, docent Inger Ekman, kronisk hjärtsvikt, adjungerad professor Björn Fagerberg, åderförkalkning och plack, docent Michael Fu, kronisk hjärtsvikt, docent Alexandra Krettek, åderförkalkning, professor Sven Larsson, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, professor Anders Lindahl, hjärt- stamceller, professor Jan Lötvall, genterapi vid lungsjukdom, docent Eva Millqvist, luftvägsbesvär, professor Dag Steinar Thelle, bakomliggande faktorer vid hjärtsjukdom samt professor Ingegerd Östman-Smith, hjärtförtjockning.

Hjärt-Lungfonden fick fler än 300 ansökningar till årets stora anslagsomgång. I hård konkurrens mellan skickliga forskare från hela landet beviljades cirka 15 procent av sökta medel. Hjärt-Lungfonden beviljar forskningsmedel för 100 miljoner kronor 2006, vilket gör fonden till den största enskilda finansiären av landets oberoende hjärt-, kärl- och lungforskning.

Ny utrustning

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse har beviljat totalt elva miljoner i an- slag till fem professorer vid Sahlgrenska akademin. Pengarna ska framför allt användas till inköp av dyrbar utrustning. Jan Borén får två miljoner kronor för inköp av utrust- ning för forskning om njurkomplikationer vid arterioskleros vid diabetes. Claes Dahl- gren får två miljoner kronor för att upprätta en metodplattform för inflammationsforsk- ning inom områdena reumatologi och tumörbiologi.

Johan Kärrholm får tre miljoner kronor för att köpa in apparatur för utveckling av metoder för förbättrad diagnostik vid behandling av rörelseorganens sjukdomar. Claes Ohlsson får två miljoner kronor för inköp av utrustning som underlättar studier av olika geners betydelse för benmassan. Ann-Mari Svennerholm får två miljoner kronor för att köpa in undersökningsutrustning för att kartlägga prognostiska markörer vid cancer i mag-tarmkanalen.

IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse grundades 1982 genom en donation av IngaBritt Lundberg till minne av hennes make Arne Lundberg, tidigare VD i Phar- macia AB. Stiftelsens ändamål är att främja medicinsk vetenskaplig forskning, huvud- sakligligen rörande cancer, njursjukdomar och ortopedi. Sedan tillkomsten har stiftelsen delat ut anslag på över 450 miljoner kronor.

(22)

Två strategiska forskningscentra

Sahlgrenska akademin har under 2006 erhållit medel från stiftelsen för strategisk forsk- ning för att bygga upp två strategiska forskningscentra. Det ena (MIVAC) inom området slemhinnevacciner finns inom institutionen för biomedicin och det andra (CMR) för forskning kring det metabola syndromet finns inom institutionen för medicin.

Andra uppmärksammade insatser Suzanne Dickson får Fernströmspriset 2006

Professor Suzanne Dickson har utsetts till en av årets mottagare av Eric K. Fernströms pris. Priset är på 100 000 kronor och ges till en yngre, särskilt lovande och framgångsrik forskare.

Enligt motiveringen får Suzanne Dickson priset för sin betydelse- fulla upptäckt av ghrelinets effekter på energiomsättning och aptitreglering.

- Ghrelinet är ett hormon som spelar en viktig roll i det system i hjärnan som reglerar vår aptit. Jag tror att våra studier om ghrelinet kanske kan leda till nya läkemedel mot fetma inom de närmaste åren, säger Suzanne Dickson.

Från början var det inte fetma som intresserade Suzanne Dickson, utan tillväxthormon.

I sin avhandling visade hon för första gången att ghrelin stimulerar elektrisk aktivitet i de nervceller som påverkar produktionen av tillväxthormon, en upptäckt som fick stor uppmärksamhet i forskarkretsar 1993. Det var mest av en slump som Dickson senare upptäckte ghrelinets betydelse för vår aptit.

- Jag försökte ta reda på mer information om ghrelinets effekt på tillväxt när jag upptäckte att ghrelin stimulerar ett system i hjärnan som i sin tur ökar aptiten. Jag insåg att det borde gå att använda upptäckten också för att hämma aptiten, till exempel genom att blockera ghrelinets effekt på sina målmolekyler och receptorer, säger Suzanne Dickson.

Att ghrelin kan öka fetma och att hämning av ghrelin kan minska fetma hos försöksdjur är idag väletablerat.

Suzanne Dickson har verkat vid Sahlgrenska akademin/medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet sedan 1999. Hon ansvarar nu för EU:s stora forskningssatsning mot övervikt och diabetes. Det är ett femårigt forskningsprojekt värt över 100 miljoner kronor. Inom projektet samarbetar 27 forskare från 11 länder för att bekämpa fetman.

- Fetma är en komplex sjukdom med många orsaker. Därför kommer det att behövas flera läkemedel som riktar in sig mot olika delar i vår aptit. Våra studier om ghrelinet kan leda till ett av dessa läkemedel, säger Suzanne Dickson.

Eric K. Fernströms Stiftelse delar årligen ut sex priser på 100 000 kronor vardera till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. En forskare vid vart och ett av landets sex medicinska fakulteter utses. Priset delades ut i Lund i november.

(23)

Framstående ögonprofessor prisas

Ann Hellström får Prinsessan Marianne Bernadottes pris till fram- stående barnoftalmologisk forskare. Hon får priset för sin forskning om synens utveckling hos för tidigt födda barn.

idigare varit verksam i Ann Hellström är professor i barnoftalmologi vid Sahlgrenska aka- demin. Hon är internationellt känd för sin forskning kring tillväxt- faktorers betydelse för synens utveckling.

För tidigt födda barn riskerar att utveckla ögonsjukdomen prema- turitetsretinopati (ROP). I de flesta fall läker barnets öga av sig själv, men i svåra fall kan näthinnan lossna och barnet kan förlora synen. Risken för sjuk- domen är större ju tidigare barnet föds och länge var just omognaden och syrgas- behandling de mest kända orsakerna till sjukdomen.

I sin avhandling 1997 visade Ann Hellström att barn med brist på tillväxthormon har ett annorlunda utseende på sin ögonbotten. I en senare studie visade hon att de för tidigt födda barn som utvecklar ögonsjukdomen också har väldigt låga nivåer av tillväxt- faktorn IGF-I (Insulinlike Growth Factor 1).

- IGF-I har visat sig kunna påverka risken att utveckla ögonsjukdomen lika mycket som åldern på barnet när det föds, men dessa ar antagligen bara två av flera olika orsaker bakom sjuk- domen, säger Ann Hellström.

Idag finns tillväxtfaktorn IGF-I som läkemedel. Det ges bland annat till barn som är kort- vuxna och som växer dåligt trots att de inte har brist på tillväxthormon. Detta läkeme- del ges ännu inte till för tidigt födda barn, men under hösten har Ann Hellström och hennes kollegor inlett försök med denna tillväxtfaktor.

- Vi börjar med en förstudie för att undersöka hur snabbt IGF-I omsätts hos spädbarnen. Vi hoppas sedan kunna påbörja studier där vi behandlar för tidigt födda barn med

tillväxtfaktorn för att minska risken att de får skador på ögonen, säger Ann Hellström.

Prinsessan Marianne Bernadottes pris delas ut vartannat år och prissumman är på 50 000 kronor. Priset delades ut i Stockholm i september. Prinsessan Marianne Bernadotte när- varade vid ceremonin och Ann Hellström gav en föreläsning om sin forskning.

Martin Bergö får europeiskt pris för unga forskare

Martin Bergö tilldelades 2007 års José Carreras stipendium.

Priset på totalt 84 000 euro delas ut av European hematology association.

– Både pengarna och erkännandet som följer med priset är viktiga för mig. Det är också vikigt för Sahlgrenska akademin att vi syns och uppmärksammas ute i Europa, säger Martin Bergö.

Martin Bergö är docent vid institutionen för medicin. Han har t

USA, men sedan 2004 forskar han om cancerutveckling vid Sahlgrenska akademin.

Hans forskarlag har bland annat tagit fram musmodeller med en ny typ av genföränd- rade möss.

- Vi har tagit fram kraftfulla djurmodeller. Med dem kan vi inte bara se hur leukemier och andra cancerformer uppkommer, vi kan också studera nya möjligheter för behandlingar, säger Martin Bergö.

Martin Bergö studerar ett protein som kallas RAS och som sitter på insidan av cellmem- branet. Proteinet talar om för cellen när den ska dela på sig. I vanliga fall krävs impulser utifrån innan proteinet talar om för cellen att föröka sig, men i flera cancerformer är proteinet muterat så att det ohämmat uppmanar cellen att dela sig.

(24)

Mats Jontell får Forssbergs pris 2006

Professor Mats Jontell vid institutionen för odontologi får Forssbergs pris för 2006.

Hans kliniska, vetenskapliga och pedagogiska verksamhet är inriktad på patienter med oralmedicinska problem.

Förutom ett intresse för immunologiska mekanismer vid orala slemhinnesjukdomar har Mats Jontell tillsammans med forskare vid Chalmers utvecklat ett datoriserat system för oral medicin som gör det lättare att hitta mönster och samband i stora mängder patient- data. Datorsystemet MedView används bland annat för epidemiologiska studier i Västra Götalandsregionen och för distanskonsultationer på nationell bas inom det oralmedicin- ska verksamhetsområdet.

Forssbergs pris delas varje år ut till en kliniskt verksam tandläkare som utses av stiftel- sen Forssbergs Dental och Svenska Tandläkarsällskapet. Priset på 15 000 kronor delades ut vid den odontologiska riksstämman i oktober.

Anders Linde fick Thuréuspriset

Anders Linde, professor i oral biokemi, fick 2006 års Thuréuspris.

för värdefulla insatser inom oral biologi.

ch ralkristallbild- Anders Linde bedriver grundläggande forskning om hur krop- pens förkalkade vävnader, det vill säga tänder och ben, bildas o regenererar. Han studerar bland annat hur mine

ningen sker och vad som styr dessa processer.

Thuréuspriset delas ut av medicinska fakulteten vid Umeå uni- versitet. Enligt motiveringen fick Linde priset för gedigen basal och klinisk forskning inom oral biologi och för värdefulla insatser under de tre senaste decennierna för grundutbildning, forskar- utbildning, forskning och fortbildning inom odontologi. Prisutdelningen ägde rum i oktober i Umeå.

Ingmar Skoog prisades för forskning om Alzheimers

Professor Ingmar Skoog vid Sahlgrenska akademin fick årets Inga Sandeborgs pris av Svenska Läkarsällskapet. Han fick priset bland annat för sin forskning om kopplingen mellan högt blodtryck och Alzheimers.

Enligt motiveringen fick Ingmar Skoog priset för sin internatio- nellt ledande forskning med speciell inriktning på epidemiologi och demenssjukdomar som gett viktiga upptäckter inte minst vad gäller betydelsen av vaskulära faktorer vid Alzheimers.

- Oerhört hedrande, säger Ingmar Skoog. Jag är speciellt tacksam mot

deltagarna i populationsstudierna i Göteborg, vars mångåriga medverkan i studierna lett till att man nu vet mycket mer om olika sjukdomar och dess orsaker än man tidigare visste.

I en vetenskaplig artikel för drygt tio år sedan visade Ingmar Skoog att kärlsjukdom som orsak till demens var vanligare än vad man tidigare trott. Rönen publicerades i den ansedda medicinska tidskriften The New England Journal of Medicine 1993 och resul- taten fick mycket stor uppmärksamhet.

Några år senare visade Ingmar Skoog och hans forskargrupp att högt blodtryck ökade risken för Alzheimers sjukdom.

- Vid demens sjunker blodtrycket men vi kunde visa att patienterna ofta hade ett högt blod- tryck innan de utvecklade demens. Vi hade en hypotes som vi kunde belägga tack vare våra omfattande epidemiologiska undersökningar, säger Ingmar Skoog.

Detta var första studien i världen som kopplade en kärlsjukdom till ökad risk för Alz- heimers sjukdom. Resultaten publicerades i den vetenskapliga tidskriften The Lancet och har sedan konfirmerats av flera forskningsgrupper i olika delar av världen.

References

Related documents

Aural rehabilitation programs for hearing aid users Evaluating and clinically applying educational programs, supported via telephone and/or the internet and professionally guided by

I de studier där resultatet blivit att barn och ungdomar med långvarig eller kronisk sjukdom upplever sämre livskvalitet än andra fanns det ett par saker som lyftes fram som orsak..

Because of the low incidence of EAC in the BE-population, better techniques for dysplasia detection during surveillance, and biomarkers for evaluation of cancer risk,

Keywords: synaptic dysfunction, Alzheimer’s disease, biomarkers, neurogranin, neurexins, neuroligins, cerebrospinal fluid,

Aim: The overall aim of this thesis was to increase our understanding of health in everyday life among older persons aging in migration, and to evaluate the outcome of a

Surveillance of small, solid pulmonary nodules at digital chest tomosynthesis: data from a cohort of the pilot Swedish CArdioPulmonary bioImage

bröstcancer är idag en allvarlig men vanlig sjukdom som drabbar många kvinnor. Bröstcancer finns i olika stadier och kan behandlas med bland annat

Extended waiting times, over-booked waiting lists and delayed or cancelled surgical procedures are realities for some patients treated at orthopaedic clinics in Sweden.. This