• No results found

Risker inom Kalix Kälsjärvs planerade vattenskyddsområdet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Risker inom Kalix Kälsjärvs planerade vattenskyddsområdet"

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Risker inom Kalix – Kälsjärvs planerade vattenskyddsområdet

Täktverksamhet

Täkter

Den enskilt största verksamheten i området kring Morjärvsåsens grundvattenmagasin är den täktverksamhet som i dagsläget pågår.

Norr om Bjumisträsket, drygt två km från Kalix vattentäkt, finns två stora grustäkter.

Detta innebär risker för grundvattenkvaliteten eftersom stora uttag i aktuella täkter ökar risken för grundvattenmagasinet då det skikt mellan grundvattenytan och markytan minskar.

Det finns även två aktiva bergtäkter i området.

I närheten av Kälsjärvs vattentäkt, ca 20 m nordväst om brunnsområdet finns ett mindre grustag. Hur stort uttag som sker där är oklart och det liknar en täkt för husbehov, men täktens bottenyta ligger åtta meter under den befintliga brunnens marknivå och på samma nivå som uppmätt grundvattenyta

a

varför risken för förorening av grundvattnet bedöms vara tämligen stor vid till exempel ett maskinhaveri eller petroleumläckage.

Sydost om brunnsområdet, drygt 300 meter bort, finns en stor grus- och sandtäkt, även den med en bottenyta närmast vattentäkten på ca sex meter under brunnens markyta, och 1,5 meter ovan uppmätt grundvattenyta.

Hantering av diesel och andra petroleumprodukter

Vid täktverksamhet används flera olika större maskiner som vanligtvis tankas på plats från cisterner, vilket medför risker för både spill och läckage om inte skyddsåtgärder vidtas. Detta medför att risk för förorening av grundvattenmagasinet förekommer, och dessutom ökar risken eftersom det skyddande markskiktet i en täkt är mindre än normalt.

Återfyllning med orena massor

I ett tillstånd för täktverksamhet finns angivet att om kontakt med grundvattennivån uppstår vid verksamheten ska återfyllning ske med rent grus, och att när

täktverksamheten upphört ska Skogsvårdsstyrelsen årligen besikta och föreskriva återställningsarbeten.

a Rapport Kälsjärvs vattenförsörjning, Dnr 170 010, arkivnr 83-87, NAB Konsult.

(2)

Kommentar

Grustäktsverksamhet i anslutning till yt- och grundvattenförekomster innebär risk för vattenpåverkan. Det naturliga skyddet mot förorening av grundvattnet försämras och avståndet till grundvattenytan minskar vilket leder till ökad sårbarhet.

Transporter

Täktverksamheterna i området innebär dels motortrafik i själva täktområdet och dels transporter med tyngre fordon till och från täkterna.

Den fordonstrafik som sker i täkterna består av lastfordon som löper risk för olika typer av motorhaverier med utsläpp av petroleumprodukter som följd, samtidigt som det oftast innebär att tankning av fordonen sker på plats, vilket innebär en ökad risk för spill och läckage.

Åkerier

I det planerade vattenskyddsområdet finns ett företag som bland annat sysslar med markarbeten, uthyrning av maskiner inom gräv-, schakt- och byggnadsbranschen samt utför skogsavverkningar, vilket innebär trafik med tyngre fordon.

Närvaro av åkeriverksamhet medför ökad trafik inom vattenskyddsområdet vilket ökar risken för bland annat haverier, olyckor och petroleumhantering.

Parkering och uppställning av fordon

Parkering och uppställning av tyngre fordon kan innebära en risk för påverkan av grundvattenkvaliteten eftersom läckage kan förekomma från bränsletankar och hydrauloljeledningar.

Petroleumprodukter

Användandet av arbetsmaskiner inom planerat vattenskyddsområde är utbrett inte bara för de verksamheter som förekommer utan även för privatpersoner. Arbetsmaskiner tankas allt som oftast från mindre tankanläggningar, även dessa placerade inom vattenskyddsområdet. Vid tankanläggningar finns alltid risk att spill och läckage kan förekomma.

Farmartankar

Se ovan.

På kommunens hemsida finns information vad som gäller för uppställning av cisterner

under Boende>Kemikalier>Cistern.

(3)

Vägsalt

Eftersom flertalet vägar i och kring vattentäkterna utgörs av grusvägar finns önskemål om saltning av vissa vägsträckor.

Vägsalt kan utgöra en risk för vattenkvaliteten då saltet är relativt lättrörligt och därför kan nå grundvattenmagasinet.

Olyckor på väg

Större delen av den tunga trafik som pågår till och från täkterna sker på grusvägar som oftast passera nära vattentäkterna, i vissa fall rakt ovanför det aktuella

grundvattenmagasinet.

Hela den väg som sträcker sig från väg 715 mot Kälsjärv/Vitvattnet till väg 720 mot Björkfors belägen längs grusåsen direkt ovanför grundvattenmagasinet saknar skyddande tätskikt för eventuella utsläpp vid olyckor. Vägen är delvis asfalterad och delvis grusväg.

Längs med åsen finns även flertalet mindre grus- och skogsvägar.

Skulle ett tyngre fordon haverera med olje- eller drivmedelsutsläpp som följd är risken relativt stor för grundvattenpåverkan eftersom avståndet till vattentäkterna på många ställen är litet.

Olyckor på väg

Delar av väg 720 som passerar genom primär skyddszon har av vägverket skyddats med tätskikt på båda sidorna på en sträcka av 1 800 meter, detsamma gäller ca 800 meter av väg 711 mot Lantjärv som skyddats med tätskikt på norra vägsidan.

Då ytterligare sträckor av dessa vägar kommer att ligga inom primär skyddszon kan skyddet komma att ses över.

Kommentar

Petroleumprodukter kan orsaka stora kvalitetsproblem för vatten främst genom läckage och spill till omgivningen, och det räcker med ett utsläpp av en liter bensin för att göra 1 000 000 liter vatten odrickbart.

Vid en olycka kan stora mängder förorenande ämnen läcka ut och spridas till vattentäkten.

Man bör se till att tung trafik inom skyddsområdet undviks och att vägar som används så långt det är möjligt utformas så att risken för spridning av föroreningar minimeras.

Skogsbruk

(4)

Avverkning av skog

I delar av planerat skyddsområde pågår visst skogsbruk.

Upplag av timmer etc.

Visst upplag av timmer kan förekomma men det är i begränsad omfattning.

Skogsmaskiner

Skogsbruk innebär risker för spill från bränsletankar och hydrauloljeslangar, det kan även förekomma tankning från cisterner vilket kan medföra risk för spill och läckage av petroleumprodukter.

Markarbeten

Då marken längs hela Morjärvsåsen utgörs av lavamarker är påverkan på mark stor vid skogsbruk. Det yttersta markskiktet förstörs och frigör fina sandlager som lätt kan omfördelas av väder och yttre påverkan, vilket ökar risken för ogynnsam

grundvattenpåverkan.

Såg & hyvleri

Såg- och hyvlingsverksamhet kan vid större omfattning medföra urlakning av fenoler till marken vid utomhusförvaring av virket.

Kommentar

Markberedning innebär att markens vattenhållande förmåga och ytavrinning förändras.

Det är därför viktigt att åtgärden inte innebär större ingrepp än nödvändigt.

Jordbruk

Djurhållning

I anslutning till Kalix vattentäkt finns en hästgård lokaliserad i Bjumisträsk by. Risken

för direkt förorening av grundvattnet bedöms relativt liten, men påverkan kan ske av

ytvattnet genom läckage av näringsämnen.

(5)

En del av planerat skyddsområdet är område för rennäring där utfodring förekommer vintertid. Påverkan från detta bedöms inte som stor och information till

verksamhetsutövarna bedöms vara tillräcklig åtgärd.

Hantering av kemiska bekämpningsmedel

I området förekommer endast begränsad form av jordbruk varför brukandet av bekämpningsmedel bedöms som relativt små. Bekämpningsmedel har hittats i många vattentäkter långt efter att brukandet upphört varför dess användning regleras noga.

Hantering av naturgödsel

I området förekommer endast begränsad form av jordbruk.

Hantering av handelsgödsel Se ovan.

Bebyggelse

I direkt anslutning till Kalix vattentäkt, sydost om Bjumisträsket, ligger byn Bjumisträsk som består av ca 20 fastigheter, och i nordostlig riktning ligger byn Holmträsk med ett 40-tal fastigheter. Båda byarna omfattas helt eller delvis av planerat

vattenskyddsområde och utgör tillrinningsområde för Kalix vattentäkt..

En inventering kring Bjumisträsket är genomförd, och i Bjumisträsk har bland annat noterats uppställda traktorer, farmartankar, djurhållning samt ett lokalt charkuteri.

I Holmträsk finns även där traktorer samt ett transport- och byggföretag och en mindre träförädlingsverksamhet. Flera av dessa verksamheter innebär hantering av

petroleumprodukter. Området ligger utanför kommunalt planlagt område och det finns i dagsläget inga planer på kommunalt VA..

Vidare ökar riskerna för grundvattenförorening då fritidsbebyggelse tillåtits inom Kalix vattentäkts tidigare beslutade inre skyddsområde, vilket är mycket olämpligt ur

skyddshänsyn.

Det är inte omöjligt att dessa fastigheter utrustats med egna brunnar och därigenom även installerat någon form av avlopp.

Med tanke på föroreningsrisken via områdets avrinningsområde utgör förorening av sjön en potentiellt stor risk om den bebyggelse som finns i anslutning till strandkanten inte uppfyller kraven i tidigare ställda skyddsföreskrifter.

Eftersom viss sammankoppling mellan sjöns botten och grundvattenmagasinet

förekommer kan en förorening av sjön också innebära en förorening av grundvattnet.

(6)

Det är därför även viktigt att skydda både strandkant och sjöbotten från penetrering eftersom det innebär direkt transportväg till grundvattenmagasinet.

Enskilda avloppsanläggningar

De flesta fastigheterna i Bjumisträsk och Holmträsk har någon form av enskilt vatten och avlopp. Av dessa fastigheter utgörs större delen av permanent bebyggelse med

registrerad kontinuerlig tömning av slambrunnar.

Även befintlig fritidsbebyggelse runt Bjumisträsket kan ha någon form av avlopp åtminstone i form av BT-vatten. Risk finns att all fritidsbebyggelse som ligger på västra sidan om Bjumisträsket indirekt eller direkt släpper ut avlopp i Bjumisträsket.

Enskilda brunnar

Flertalet fastigheter i området har egna brunnar eftersom det saknas kommunalt vatten.

Energianläggningar (berg-, grundvatten- och jordvärme) Det finns endast några enstaka energianläggningar i området.

Oljecisterner

I området har noterats uppställda cisterner.

På kommunens hemsida finns information vad som gäller för cisterner under Boende>

Kemikalier> Cistern.

Badplatser

Det finns flera badplatser längs Bjumisträsks strand, varav en är en kommunal badplats.

Skyltning bör ske för att uppmärksamma om sjöns status.

Kommentar

Dåliga avloppsanläggningar innebär att betydande mängder näringsämnen från avloppsvattnet når grund- och ytvatten. Slamavskiljare, trekammarbrunnar,

infiltrationsanläggningar och markbäddar innebär alla risk för grundvattenförorening.

All borrning eller grävning efter vatten innebär en direktkontakt till

grundvattenmagasinet och kan medföra förorening vid ovarsamt utförande och hantering.

Hälso- och miljöfarliga ämnen (övriga)

(7)

Hemkemikalier

På kommunens hemsida finns information om var farligt avfall ska lämnas.

Fordonstvätt

På kommunens hemsida finns rekommendationer att använda biltvättanläggningar vid fordonstvätt.

Kommentar

Kemiska ämnen och produkter kan påverka dricksvattnets kvalitet varför hantering skall undvikas.

I samband med användandet av båtar hanteras en rad farliga kemikalier, bland annat färger, lösningsmedel och oljor. Tvättning av båtar ska ske där uppsamlingsmöjligheter finns som förhindrar förorening av grund- och ytvattnet.

Avfall och upplag

Upplag av avfall

Inga officiella avfallsupplag finns i området, men det är oklart hur avfallshanteringen sker på vissa enskilda fastigheter.

Upplag av snö från trafikerade ytor

Det finns inga officiella upplag för snö i området, men lokala mindre upplag kan uppstå vid plogning av vägar.

Upplag av asfalt och oljegrus

I anslutning till befintligt skyddsområde finns ett gammalt nedlagt asfaltverk, men ingen i nuläget pågående verksamhet.

Kommentar

Snö från plogning av vägar kan vara förorenade och därigenom påverka dricksvattnets

kvalitet om smältvatten från hopförda snömassor når täkten.

(8)

Övriga verksamheter

Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is

Inom Kalix kommun finns mängder av skoterleder anlagda. Huvudleder passerar över Bjumisträsket och finns både på norra och östra sidan därom. Skoterleden följer delvis grusåsen mot Kälsjärv.

Det kan förekomma viss båttrafik på Bjumisträsket sommartid.

Nederbörd

All nederbörd i området infiltrerar ner i grundvattenmagasinet, men föroreningsgraden bedöms som liten.

Dagvatten från hårdgjorda ytor (exkl. vägar) De hårdgjorda ytorna i området är mycket få.

Dagvatten från vägar

De flesta vägar inom området är grusvägar där dagvattnet infiltreras ner genom

vägbanan vilket innebär att alla utsläpp i och kring vägbanor har potentiell möjlighet att nå grundvattenmagasinet.

Livsmedelsindustri

Ett charkuteri finns lokaliserat i Bjumisträsk. Verksamheten kan generera utsläpp via avloppet i form av näringsämnen, salter och annat eftersom det saknas kommunalt avlopp, men verksamheten bedöms inte som någon större risk.

Skjutbanor

Inom befintligt yttre skyddsområde finns flertalet skjutbanor. Dessa kan utgöra en

potentiell risk då gammal ammunition i marken på sikt kan komma att laka ut

tungmetaller till grundvattenmagasinet.

(9)

1 Bilaga

Sammanställning över objekt som ingår i riskanalysen samt hur dessa eventuellt ska regleras.

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Materialtäkt 1 Sannolikheten att materialtäkt ska påverka grund-

vattenkvaliteten i området är mycket stor, främst på grund av att det är en kontinuerligt förekommande verksamhet.

Konsekvensen av en förorening bedöms också som stor då verksamheten i sig minskar det skyddande markskiktet och därmed också avståndet till grundvattenytan.

För att i framtiden förhindra att materialtäkt utförs i närheten av vattentäkterna och på ett sätt som kan medföra en risk för förorening av grundvattnet föreslås, i enlighet med

Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

§ 9

Åkeri/Skogsmaskiner etc.

2 Sannolikheten för att denna typ av verksamhet ska påverka vattentäkten är stor.

Konsekvensen bedöms också som stor då riskerna för utsläpp vid maskinhaverier är relativt stor och det endast behövs liten mängd petroleumprodukt för att förorena en stor volym grundvatten.

Utifrån verksamheternas risknivå och det faktum att det rör sig om ett större antal fordon föreslås specifika skyddsföre- skrifter för att reglera denna verksamhet.

Genom att vidta försiktighet vid hantering av petroleum- produkter och ha beredskap för en eventuell olycka kan risken för negativ påverkan på vattentäkten minskas.

§ 2

Hantering av diesel och andra

petroleumprodukter

3 Sannolikheten för att hantering av diesel och andra petroleumbränslen i vattentäktens tillrinningsområde ska påverka vattenkvaliteten är stor eftersom det bedöms vara relativt vanligt förekommande i området.

Konsekvensen bedöms också som stor eftersom det krävs en liten mäng för att förorsaka smakförändringar i vatten.

För att undvika att vattentäkten förorenas till följd av spill och läckage från farmartankar etc. inom området föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

Genom att vidta försiktighet vid hantering av petroleum- produkter och ha beredskap för en eventuell olycka minskar risken för negativ påverkan på vattentäkten ytterligare.

§§ 2, 9

Markarbeten 4 Sannolikheten för att markarbeten (exkl. materialtäkt) ska påverka grundvattenkvaliteten i området är måttlig, främst då det bedöms vara tillfälligt förekommande.

Konsekvensen av åtgärder inom området är däremot hög eftersom de kan förstöra naturliga markbarriärer som skyddar grundvattnet.

Arbete på en och samma plats under lång tid, utan att området täcks av vegetation eller en hårdgjord yta medför en ökad risk för vattenförekomsten, även om konsekvensen av varje enskilt arbete kan vara liten.

För att kunna styra undan framtida risker kopplade till schaktnings- eller grävningsarbeten föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

§ 9

(10)

2

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Vägsalt 5 Sannolikheten att vägsalt kan förekomma längs vägar vid

Kalix och Kälsjärvs grundvattenmagasin är stor då stora delar av vägnätet utgörs av grusvägar.

Konsekvensen av vägsalt bedöms dock som måttlig då spridning av vägsalt medför ett visst läckage via dagvattnet.

För att minimera risken för påverkan på grundvattenkvaliteten föreslås, i enlighet med

Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

§ 7

Upplag av avfall 6 Sannolikheten för att mindre avfallsupplag ska finnas i området och påverka grundvattenförekomsten är måttlig, liksom konsekvensen för vattenkvaliteten till följd av sådan verksamhet är måttlig.

Enligt miljöbalken är det redan idag otillåtet att deponera avfall på platser som inte är anordnade för detta ändamål.

För att förhindra denna typ av upplag föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att reglering införs i skyddsföreskrifterna vad avser upplag av avfall.

§ 6

Återfyllning med orena massor

7 Sannolikheten för att återfyllning av orena massor ska förekomma i området och påverka grundvattenförekomsten är liten, medan konsekvensen därav bedöms som stor.

För att förhindra att orena massor, eller massor med okänd miljöstatus, används vid eventuell markutfyllnad i området föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att reglering införs i skyddsföreskrifterna vad avser denna verksamhet.

§ 9

Djurhållning 8 Sannolikheten för att djurhållning ska påverka vattentäkterna är måttlig.

Konsekvensen av denna verksamhet bedöms också vara måttlig.

Om djurhållningen i området skulle öka markant skulle även risken för de negativa konsekvenserna öka. Eftersom delar av området utgörs av riksintresse för rennäring föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att reglering införs i skyddsföreskrifterna vad gäller djurhållning.

§ 3

Upplag av timmer etc.

9 Sannolikheten för att upplag av timmer och liknande produkter ska påverka grundvattenförekomsten är måttlig, liksom konsekvensen bedöms måttlig.

Det bedöms därför vara motiverat att minska den risk för påverkan på vattentäkterna som verksamheten utgör.

Åtgärder som medför att man i närheten av vattentäkten undviker den del av verksamheten som har störst påverkan på vattenkvaliteten minskar den negativa påverkan på grundvattnet. I enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5 föreslås därför restriktioner i föreskrifterna vad avser upplag av timmer etc.

§ 4

(11)

3

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Farmartankar 10 Sannolikheten att farmartankar ska påverka vattentäkten är

liten.

Konsekvensen av påverkan, bland annat genom läckage eller spill, är dock hög eftersom läckaget infiltreras ner i grundvattnet och orsakar smakförändringar på vattnet.

För att minimera riskerna att läckage och spill påverkar grundvattenkvaliteten föreslås, i enlighet med Naturvårds- verkets handbok 2010:5, att reglering införs i

skyddsföreskrifterna.

§ 2

Avverkning av skog 11 Sannolikheten för att avverkning av skog ska påverka grundvattenkvaliteten i området är måttlig, liksom konsekvensen därav.

För att styra undan sådant skogsbruk som utgör en risk för förorening av vattentäkten föreslås att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

§ 4

Oljecisterner 12 Sannolikheten för att oljecisterner, som bland annat används för uppvärmning, ska påverka grundvattenkvaliteten är liten.

Konsekvensen av påverkan, bland annat genom läckage eller spill, är dock stor eftersom läckaget infiltreras ner i grundvattnet och orsakar smakförändringar på vattnet.

För att minimera riskerna att läckage och spill påverkar grundvattenkvaliteten föreslås, i enlighet med Naturvårds- verkets handbok 2010:5, att reglering införs i

skyddsföreskrifterna.

§ 2

Enskilda brunnar 13 Sannolikheten för att förekomst av enskilda brunnar kan påverka vattentäkterna är stor, samtidigt som konsekvensen av en sådan påverkan bedöms dock vara liten då det ligger i den enskildes intresse att förhindra eventuell förorening.

Eftersom brunnar dock utgör en risk då direktkontakt finns med grundvattenmagasinet föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna. Genom att anlita certifierade

brunnsborrare minskar risken ytterligare.

§ 10

Fordonstvätt 14 Sannolikheten för emission av föroreningar från fordonstvätt är måttlig, konsekvensen bedöms också som måttlig.

Åtgärder som medför att man undviker denna typ av

verksamhet i naturen minskar risken för negativ påverkan på grundvattenkvaliteten. Ett sätt är att informera boende om riskerna med olika bilvårdsprodukter.

Riktad info. + Kalix Hemsida Kalix.se

Hantering av kemiska bekämpningsmedel

14 Sannolikheten för påverkan på grundvattenförekomsten vid hantering av bekämpningsmedel är måttlig då det bedöms vara sällan förekommande i området.

Konsekvensen av hanteringen bedöms som också som måttlig för grundvattenkvaliteten bland annat eftersom bekämpningsmedel har en mycket lång uppehållstid i mark och kan läcka till grundvattnet under lång tid.

För att undvika tillförsel av bekämpningsmedel till

grundvattnet föreslås att det i föreskrifterna införs, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, restriktioner vad gäller hantering av kemiska bekämpningsmedel så att det styrs bort från områden närmast vattentäkterna.

§§ 3, 4, 7

(12)

4

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Upplag av snö från

trafikerade ytor

14 Sannolikheten för att upplag av snö från trafikerade ytor ska påverka vattentäkterna är måttlig då verksamheten enbart förekommer vissa delar av året.

Konsekvensen av upplag av snö bedöms också som måttlig.

På grund av det föroreningsinnehåll som kan finnas i snön föreslås dock, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att reglering införs i skyddsföreskrifterna vad avser upplag av snö från trafikerade ytor.

§ 6

Enskilda avlopp 15 Sannolikheten att enskilda avlopp finns och påverkar grund- vattnet är stor, främst beroende på avsaknad av kommunalt avlopp inom området.

Konsekvensen bedöms dock vara låg även om det inte kan uteslutas att en del anläggningar är bristfälligt utformade.

Utsläpp av avloppsvatten utgör en negativ belastning på grundvattenförekomsten och för att undvika nyetablering av enskilda avloppsanläggningar som avleder spillvattnet till grundvatten, införs i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, restriktioner i skyddsföreskrifterna.

Befintliga avloppsanläggningar bör ses över så att de uppfyller kraven i Havs och vattenmyndighetens allmänna råd om små avloppsanläggningar och miljöbalken.

§ 5

Hantering av naturgödsel

16 Sannolikheten för att hantering av naturgödsel ska påverka grundvattenförekomsten är stor, medan konsekvensen bedöms som liten. Konsekvensen kan dock under

ogynnsamma förutsättningar vara stor då vissa mikrobiella föroreningar kan vara av sådan art att de orsakar

sjukdomsutbrott.

Naturgödsel som lagras eller sprids på marken medför ett visst läckage av näringsämnen och bakterier till såväl grund- som ytvatten i omgivningen. För att minimera risken för spridning av patogena mikroorganismer till grundvatten föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att det i föreskrifterna införs restriktioner vad gäller hantering av naturgödsel.

§§ 3, 4

Mellanlagring av massor

17 Sannolikheten att mellanlagring av massor påverkar grund- vattnet är måttlig och konsekvensen bedöms vara låg.

I enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5 införs dock restriktioner i skyddsföreskrifterna.

§ 6

Hemkemikalier 18 Sannolikheten för att hemkemikalier hanteras så att spill och läckage uppstår anses vara mycket liten medan

konsekvensen därav kan anses vara stor.

Konsekvensen beror dock på vilka ämnen som hanteras och hur stor emissionen från hanteringen är till omgivningen.

Det bedöms inte vara miljömässigt motiverat att reglera tillåtna mängder av olika kemikalier i skyddsföreskrifterna, man bör dock informera boende för att minska risken för läckage till grundvattenmagasinet.

Riktad info.

(13)

5

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Olyckor på väg 19 Sannolikheten för att en olycka på väg ska inträffa inom

vattentäktens tillrinningsområde är mycket liten medan konsekvensen för grundvattenmagasinet bedöms vara stor, främst beroende på att det inom området förekommer ett stort antal tyngre transporter. Dock beror konsekvensen på olyckans läge, storlek och egenskaperna hos det ämne som då släpps ut.

Denna typ av olyckor är inte lämpliga att reglera genom skyddsföreskrifterna. En viktig åtgärd som bör vidtas för att minska risken för negativ påverkan på vattenförekomsten är upprättande av en väl fungerande beredskapsplan samt lämplig utrustning så att en eventuell förorening kan stoppas så tidigt som möjligt.

Förebyggande övningar kan genomföras så att inblandade vet hur de ska handla i händelse av en olyckshändelse som riskerar att förorena vattentäkterna.

Det är också motiverat att minska mängden tung trafik i direkt anslutning till vattentäkten.

Bered- skaps- plan Övning

Vägav- stängn.

Energianläggningar (berg-, grundvatten- och jordvärme)

20 Sannolikheten för att förekomst av energianläggningar ska påverka vattentäkterna är liten, främst p.g.a. att

anläggningen i sig bedöms utgöra en god barriär för en eventuell förorening.

Konsekvensen av en sådan påverkan kan dock vara måttlig eftersom direktkontakt kan finnas med

grundvattenmagasinet.

För att minska den risk som energianläggningar utgör föreslås, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna. Genom att anlita certifierade brunnsborrare och välja den mest miljövänliga köldbärarvätskan minskar risken ytterligare.

§ 10 25 FS

1994:38 A17

§ 6 Lokala hälsoföre skrifter för Kalix kommun

Trafik med

motordrivet fordon på sjö eller is

21 Sannolikheten för att trafik med motordrivet fordon på sjö eller is ska påverka vattentäkten är måttlig.

Konsekvensen av en sådan påverkan bedöms dock vara liten.

De flesta motorer släpper ut en del av bränslet oförbränt.

Sämst är äldre 2-taktsmotorer som släpper ut så mycket som upp till 1/3 av bränslet oförbränt. Verksamheten bedrivs huvudsakligen direkt i anslutning till vattentäkten vilket medför ökad konsekvens jämfört med om motortrafiken ägde rum på vattendrag högt upp i vattensystemen. Genom att införa restriktioner vad gäller motortrafik på vatten/is i skyddsföreskrifterna minskar risken för negativ påverkan på vattentäkterna.

§ 13

Nederbörd 22 Sannolikheten att nederbörd förekommer över hela grundvattenmagasinet är mycket stor, men konsekvensen bedöms som mycket liten eftersom det till största delen utgörs av rent vatten som infiltrerar ner i

grundvattenmagasinet.

(14)

6

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Avverkning av skog 23 Sannolikheten för att avverkning av skog ska påverka

grundvattenkvaliteten i området i form av partiklar och näringsämnen är måttlig, medan konsekvensen därav bedöms som liten.

För att styra undan sådant skogsbruk som utgör en risk för förorening av vattentäkten föreslås att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

§ 4

Parkering och uppställning av fordon

24 Sannolikheten för att parkering och uppställning av fordon ska påverka vattentäkterna är liten, främst p.g.a. att fordonet i sig vanligtvis, genom slutna system såsom en bränsletank, utgör en god barriär för spridning.

Konsekvensen bedöms som måttlig då det endast behövs en liten mängd petroleumprodukt för att förorena en stor volym grundvatten.

Det bedöms inte vara miljömässigt motiverat att reglera parkering och uppställning av fordon i skyddsföreskrifterna, dock bör åtgärder vidtas för att minska risken för läckage till grundvattenmagasinet.

Riktad Info.

Upplag av asfalt och oljegrus

24 Sannolikheten för att upplag av asfalt och oljegrus ska påverka vattenkvaliteten är liten medan konsekvensen av en eventuell påverkan bedöms vara måttlig.

För att styra undan denna verksamhet från områden närmast vattentäkterna föreslås ändå, i enlighet med

Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att restriktioner införs i skyddsföreskrifterna.

§§ 6, 7

Dagvatten från hårdgjorda ytor (exkl.

vägar)

25 Sannolikheten för att spridning av dagvatten från hårdgjorda ytor är måttlig, främst beroende på att området utgörs av landsbygd.

Konsekvensen av riskförekomsten är liten varför det inte bedöms vara motiverat att reglera dagvattenavrinningen från hårdgjorda ytor i skyddsföreskrifterna.

Dagvatten från vägar 25 Sannolikheten för påverkan från vägdagvatten är måttlig medan konsekvensen av en sådan förorening är liten framför allt beroende på att de flesta vägar i anslutning till vatten- täkterna är grusvägar som saknar dagvattenuppsamling.

Övriga föroreningar i dagvatten, t.ex. partiklar från däck och vägbana, föreslås regleras genom att avledning av

vägdagvatten till mark eller dike inom vattentäkternas närområde förbjuds vid nyanläggning av väg.

Reglering vid nyan- läggning vägar

Hantering av handelsgödsel

26 Sannolikheten för att hantering av handelsgödsel i jord- och skogsbruket ska utgöra en risk för vattenförekomsten är måttlig och konsekvensen av hanteringen bedöms som liten.

För att minimera risken för spridning av näringsämnen och metaller till grundvatten föreslås, i enlighet med

Naturvårdsverkets handbok 2010:5, att det i föreskrifterna införs restriktioner vad gäller hantering av handelsgödsel.

§§ 3, 4

(15)

7

Objekt som ingår i riskanalysen

Rang- ordning

Åtgärd Föreskrift Annan

åtgärd Livsmedelsverk-

samhet

27 Sannolikheten att livsmedelsindustriell verksamhet ska påverka grundvattenkvaliteten är måttlig men risken bedöms som mycket liten.

Det bedöms därför inte vara miljömässigt motiverat att reglera verksamheten i skyddsföreskrifterna, men de regler som gäller enskilda avlopp är tillämpliga då det saknas kommunalt avlopp i området.

§ 5

Olyckor med farligt gods på väg

28 Sannolikheten för att en olycka med farligt goda ska inträffa är mycket liten, och konsekvensen av en eventuell olycka bedöms även den som liten, främst på grund av att det inte finns någon rekommenderad väg för farligt gods i området samt att delar av den vägsträcka sompasserar genom primär skyddszon vid vattentäkten är ombyggd med diken tätade med geomembran.

Dock beror konsekvensen av en olycka på var olyckan sker samt storlek och egenskaper hos det ämne som då släpps ut.

Denna typ av olyckor är mycket svåra att reglera, däremot kan man, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:5, i skyddsföreskrifterna styra var sådan trafik får förekomma.

Det är dessutom mycket viktigt att en väl fungerande beredskapsplan samt lämplig utrustning finns så att en eventuell förorening kan stoppas så tidigt som möjligt.

§ 11

Snickeri 29 Sannolikheten att snickeriverksamhet ska påverka grundvattenkvaliteten är låg och konsekvensen bedöms också som liten.

Det är därför inte miljömässigt motiverat att reglera verksamheten i skyddsföreskrifterna.

Skjutbanor 30 Sannolikheten att skjutbanor kan påverka

grundvattenkvaliteten är måttlig främst på grund av förekomst av gammal ammunition på och i marken.

Konsekvensen bedöms dock som mycket liten varför det därför inte är miljömässigt motiverat att reglera verksamheten i skyddsföreskrifterna, verksamheten ska dock klassas som miljöfarlig enligt Miljöbalken.

§ 12

Miljö- balken

Badplats 31 Sannolikheten att badplatser skulle kunna påverka grundvattenkvaliteten bedöms som måttlig medan konsekvensen bedöms som mycket liten varför det därför inte är miljömässigt motiverat att reglera verksamheten i skyddsföreskrifterna.

Det kan dock vara lämpligt med upplysande skyltning kring större badplatser.

Info, skyltning

(16)

Risk Poäng (PxK)

Sannolikhet Sannolikhet P= Konsekvens Konsekvens K=

(P1xP2xP3)/125 (K1xK2xK3xK4xK5xK6

Sannolikhet för Sannolikhet för Sannolikhet för Sårbarhet (K1) Närhet (K2) Emissionens Utbredning av

riskförekomst emission vid ogynnsam Markens och vattnets Avståndets inneboende förmåga riskförekomst (K6)

inom riskförekomst transport- sårbarhet uttryckt som inverkan på att motstå nedbrytning

skyddsområdet inom möjlighet till systemets inneboende reduktion av och fastläggning (K3)1

(P1) skyddsområdet vattentäkt P3= känslighet för påverkan föroreningen

(P2) (P4xP5)/5 genom

nedbrytning, fastläggning och spädning fram till vattenuttaget

5=Kontinuerlig 5=Barriär saknas P4. Sannolikhet för 7=Utsläpp i vattentäkt 7=Utsläpp 0-200 m 7=klorid, nitrat Liten Måttlig Stor Mycket stor 5=Diffus riskkälla större

förekommande 4=Viss barriär att ogynnsam 5=Utsläpp i grustäkt från uttagsbrunn 5=PAH,tungmetaller, delen av området

4= Tillfälligt men kan finnas gradient finns till 4=Utsläpp på sand och grus 5=Utsläpp 200-400 m pertoleumprodukter Mycket hög några kg tiotals kg 3=Diffus riskkälla, mindre

regelbundet 1=God barriär vattentäkt 3 = Utsläpp på morän el berg från uttagsbrunn fenoler, bekämpningsmedel delar av området

förekommande finns 0=utanför 1=Utsläpp i 4=Utsläpp 400-600 m 3= mikrobiell förorening, Hög några kg tiotals kg hundratals kg 2=Enskild diffus

3=Tillfälligt och tillrinningsområdet ytvatten/dagvatten från uttagsbrunn metaller, PCB riskkälla/större el. flera

sällan 5=inom 3=Utsläpp 600-1000 m 1=Näringsämnen, rester Måttlig några kg tiotals kg hundratals kg ton punktriskkällor

förekommande tillrinningsområdet från uttagsbrunn från vattenberedning, 1=Enskilt punktriskobjekt

1=Tillfälligt och P5. Sannolikhet för 1=Utsläpp >1000 m kalk, markpartiklar Låg tiotals kg hundratals kg ton tiotals ton

sällsynt att transprotväg från uttagsbrunn

förekommande/ finns till vattentäkt Emissionens ursprungliga

Olycka 0=utanför egenskaper att påverka miljön

tillrinningsområdet 10

Riskkälla Huvudsaklig riskemission Nr 5=inom 1 2 5 "Mycket 1 2 5 10

tillrinningsområdet "Låg" "Måttlig" "Hög" hög" "Liten" "Måttlig" "Stor" "Mycket stor"

Materialtäkt Markpartiklar, petroleumprodukter från fordon 1 5 5 5 1 5 7 5 5 10 3 26250 26250

Åkeri/skogsmaskiner etc. Petroleumprodukter (drivmedel) 2 5 4 5 0,8 4 7 5 5 10 2 14000 11200

Hantering av diesel och andra petroleumbränslen Petroleumprodukter (drivmedel) 3 4 5 5 0,8 5 7 5 5 5 2 8750 7000

Markarbeten Markpartiklar, petroleumprodukter från fordon 4 3 4 5 0,48 4 5 5 5 10 2 10000 4800

Vägsalt Natrium, kalcium, klorid 5 4 5 5 0,8 4 7 7 2 5 3 5880 4704

Upplag av avfall Miljöfarliga ämnen i avfallet 6 3 5 5 0,6 4 3 5 10 5 2 6000 3600

Återfyllning med orena massor Miljöfarliga ämnen, tungmetaller, olja, nitrat 7 1 5 5 0,2 5 5 7 5 10 2 17500 3500

Djurhållning Mikrobiell förorening/parasiter, nitrat, fosfat, partiklar 8 4 4 5 0,64 4 3 7 2 10 3 5040 3226

Upplag av timmer etc. Fenoler 9 3 5 5 0,6 4 5 5 5 5 2 5000 3000

Farmartankar Petroleumprodukter (drivmedel) 10 5 1 5 0,2 4 7 5 5 10 2 14000 2800

Avverkning av skog Petroleumprodukter (drivmedel) 11 3 4 5 0,48 4 5 5 5 10 1 5000 2400

Oljecisterner Petroleumprodukter (främst för uppvärmning) 12 5 1 5 0,2 4 5 5 5 10 2 10000 2000

Enskilda brunnar ytvatten, nitrat, lösningsmedel m.m. 13 5 5 5 1 7 5 7 2 2 2 1960 1960

Fordonstvätt Petroleumprodukter , avfettning, PAH, partiklar 14 3 5 5 0,6 4 3 5 5 5 2 3000 1800

Hantering av kemiska bekämpningsmedel Bekämpningsmedel 14 3 5 5 0,6 4 1 5 10 5 3 3000 1800

Upplag av snö från trafikerade ytor Miljöfarliga ämnen från vägar och fordon 14 3 5 5 0,6 4 3 5 10 5 1 3000 1800

Enskilda avlopp Mikrobiella föroreningar, nitrat, fosfat, tungmetaller, olja 15 5 5 5 1 1 4 7 2 10 3 1680 1680

Hantering av naturgödsel Mikrobiell förorening 16 3 5 5 0,6 4 3 7 2 5 3 2520 1512

Mellanlagring av massor 17 4 3 5 0,48 4 3 5 10 5 1 3000 1440

Hemkemikalier Läckage och spill av miljöfarrliga ämnen 18 3 1 5 0,12 4 5 5 10 5 2 10000 1200

Olyckor på väg Petroleumprodukter (drivmedel) 19 1 4 5 0,16 4 7 5 5 10 1 7000 1120

Energianläggningar, köldbärarvätska, ytvatten, petroleumspill m.m. 20 5 1 5 0,2 7 3 5 1 10 5 1 5250 1050

Trafik med motordrivet fordon på sjö eller is Petroleumprodukter (drivmedel) 21 4 4 5 0,64 1 5 5 5 5 2 1250 800

Nederbörd Infiltration av förorenat ytvatten 22 5 5 5 1 4 7 1 1 5 5 700 700

Avverknig av skog Näringsämnen, partiklar 23 3 5 5 0,6 4 5 7 2 2 2 1120 672

Parkering och uppställning av fordon Miljöfarliga ämnen från bilar, t.ex. läckage av bränsle 24 5 1 5 0,2 4 3 5 5 5 2 3000 600

Upplag av asfalt och oljegrus Tjära, petroleumprodukter 24 1 5 5 0,2 4 3 5 5 10 1 3000 600

Dagvatten från hårdgjorda ytor miljöfarliga ämnen från byggnader och fordon 25 3 5 5 0,6 1 3 5 10 5 1 750 450

Dagvatten från vägar Miljöfarliga ämnen från däckslitage, t.ex. PAH 25 3 5 5 0,6 1 1 5 10 5 3 750 450

Hantering av handelsgödsel näringsämnen (nitrat/fosfat) 26 3 5 5 0,6 4 3 7 2 2 2 672 403

Livsmedelstillverkning nitrat, salt, fosfat, klorin, ammonium, 27 4 4 5 0,64 1 3 7 5 2 1 210 134

Olyckor med farligt gods på väg Miljöfarliga ämnen från lasten 28 1 1 5 0,04 1 4 5 10 10 1 2000 80

Skjutbana Urlakning metaller från ammunition 29 4 4 5 0,64 4 1 3 2 1 3 72 46

Såg & Hyvleri fenoler 30 3 1 5 0,12 3 1 5 5 2 2 300 36

Badplats näringsämnen 31 3 4 5 0,48 1 5 3 2 1 2 60 29

Kvantifiering av barriärförmåga Kvantifiering av emission

för förorenade områden"2

Enl.SNV "Riskbedömning för förorenade områden"3 Emissionens farlighet (K4) Belastning, mängd, volym (K5)

Enl.SNV "Riskbedömning

References

Related documents

c) ett gasdrivet en- eller tvåbränslefordon (gasfordon) och fordonets motor vid tidpunkten för typgodkännande, registrering eller ibruktagande uppfyllde minst de gränsvärden

Men vad vi vänder oss med skärpa emot är att diabetiker ­ na som redan idag får satsa EN MÅNADSLÖN VARJE AR för att klara de ekonomiska konsekven ­ serna av sin sjukdom

• prisnedsatta läkemedel (således får Du ingen registrering när Du hämtar ut insulin eller blodsoc- kersänkande tabletter eftersom dessa är kostnadsfria läkemedel. Du

Samtidigt som Svenska Diabe- tesförbundet håller på och förbere ­ der för en radiohjälpsperiod våren 1982, som vi hoppas skall inbringa så mycket att vi aktivt kan

- Våra krav måste därför också gälla expertisvården. Vi får inte slå oss till ro och tro att AT-läkare kan klara allting. Att det i dag finns en specialistläkarkår,

En del ärftliga sjukdomar drabbar katter redan innan leverans och då är det inte ett problem för de nya ägarna.. För uppfödarna kan det vara väldigt jobbigt emotionellt och

Detta är anledningen till varför antalet ungar som tar sig ur boet blir mindre för varje år, att halsbandsflugsnapparen inte har hunnit anpassa sig till att insekterna kläcks

Restaurangchefen beskriver ekologiska viner utifrån de märkningar som finns från olika organisationer men nämner också att det inte enbart fungerar för en verksamhet att bara titta