2012-10-22
Ett steg in
- anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden
Inledning 2
1. Inledning
Den tilltagande globaliseringen har i grunden förändrat villkoren för det svenska näringslivet.
Många fler företag möter idag en starkare konkurrens jämfört med hur det var för något eller några årtionden sedan. Globaliseringen har inte bara medfört fler konkurrenter, den har också öppnat möjligheter att göra affärer med kunder på nya marknader som inte tidigare varit tillgängliga.
För att kunna behålla och attrahera kunder krävs att företagen är konkurrenskraftiga och lyhörda för kundens behov och önskemål. Det ställer i sin tur stora krav på företagens anpassningsförmåga.
För att kunna hantera de nya villkoren blir det därför viktigt för företagen att vara flexibla och ha en flexibel organisation. Detta för att snabbt kunna ställa om, växa eller krympa när det sker förändringar i marknaden. Det gör att företag lägger allt större vikt vid att ha ”rätt kompetens på rätt plats i rätt tid”. För många företag är det inte möjligt att nå den flexibilitet som behövs med endast tillsvidareanställd personal. Det är en anledning till varför det har blivit mer vanligt med konsulter, bemanningsanställda och flexibla anställningar som visstidsanställningar.
Trots att globaliseringen har förändrat företagens förutsättningar är tillsvidareanställning fortsatt den dominerande anställningsformen. I själva verket är relationen mellan andelen tillsvidareanställningar och andelen visstidsanställningar i företagen tämligen stabil i ett längre perspektiv.
Syftet med denna rapport är att beskriva struktur och utveckling av anställningsformerna på svensk arbetsmarknad. Rapporten syftar även till att studera i vilken utsträckning
tidsbegränsade anställningsformer fungerar som språngbrädor på arbetsmarknaden. För att undersöka detta används statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar, som visar status och flöden på den svenska arbetsmarknaden.
Innehåll 3
2. Innehåll
1. Inledning ... 2
2. Innehåll ... 3
3. Sammanfattning ... 4
4. LAS regler om anställningsformer ... 5
5. Struktur och utveckling av anställningsformer... 8
6. Flöden på arbetsmarknaden ... 11
7. Referenser ... 14
Sammanfattning 4
3. Sammanfattning
Den helt dominerande anställningsformen på den svenska arbetsmarknaden är tillsvidareanställning. 2011 hade 84 procent av alla anställda en tillsvidareanställning.
Andelen med en visstidsanställning var 16 procent. I ett tjugofemårsperspektiv har dessa relationer varit tämligen stabila, dock har det skett en långsam förskjutning mot en ökande andel visstidsanställningar. Andelen visstidsanställda har stigit med fyra procentenheter och andelen tillsvidareanställda har fallit lika mycket. Den största förändringen skedde efter 90- talskrisen. Sedan mitten av 1990-talet har andelen tillsvidareanställda legat relativt konstant kring 85 procent.
Det är framförallt unga (15 – 24 år) som har visstidsanställningar. Det är 58 procent av de sysselsatta unga som har en visstidsanställning. Bland personer över 25 år uppgår andelen visstidsanställda till cirka tio procent. Detta har varit relativt oförändrat under de senaste åren.
Det sker kontinuerligt ett stort flöde på arbetsmarknaden mellan arbetslöshet,
visstidsanställningar och tillsvidareanställningar. Varje kvartal går i genomsnitt 100 000 personer från arbetslöshet till sysselsättning. De allra flesta av dessa, cirka 80 000, får en visstidsanställning och resterande 20 000 får en tillsvidareanställning.
Dessutom går varje kvartal 70 000 personer från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning.
För arbetslösa är således visstidsanställningar en viktig språngbräda in på arbetsmarknaden och vidare till fastare förankring i form av tillsvidareanställning.
För företagen är bra möjligheter och förutsättningar att anställa medarbetare på visstid viktigt för att kunna anpassa verksamheten och behålla eller stärka sin konkurrenskraft.
LAS regler om anställningsformer 5
4. LAS regler om anställningsformer
Anställningsformerna regleras i Lagen om anställningsskydd (LAS) 5–6 §. Vilka
förutsättningar som råder för de olika anställningsformerna kan förväntas påverka hur de används.
Sverige är det land inom OECD där skillnaderna i reglering mellan tillsvidareanställningar och visstidsanställningar är som störst.1 Regleringen avseende tillsvidareanställning är jämförelsevis strikt och regleringen avseende visstidsanställningar är flexibel i jämförelse med andra länder. Detta kan leda till att användandet av visstidsanställningar ökar.2 Anställningsformerna i LAS är tillsvidareanställning, provanställning och olika former av tidsbegränsade anställningar. Till de tidsbegränsade anställningarna hör allmän
visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete och när arbetstagaren fyllt 67 år.
Tillsvidareanställning
Tillsvidareanställningen utgör enligt LAS normen och är också den vanligaste
anställningsformen. Att vara tillsvidareanställd innebär att anställningen gäller tillsvidare och att det inte finns avtalat när anställningen ska upphöra. En tillsvidareanställning avslutas normalt genom uppsägning från endera partens sida.
Då en arbetsgivare avser att säga upp en arbetstagare har arbetsgivaren en
omplaceringsskyldighet gentemot arbetstagaren. En arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning. Företrädesrätten till återanställning aktualiseras om arbetsgivaren behöver nyanställa inom en period på nio månader efter arbetstagarens anställningsupphörande. Arbetstagaren i fråga måste ha de kvalifikationer som krävs för arbetet för att kunna åberopa denna rättighet.
Tidsbegränsade anställningar
Gemensamt för tidsbegränsade anställningar är att arbetstagaren är anställd på viss tid där det finns ett slutdatum för anställningen. Enligt huvudregeln i LAS gäller för samtliga
tidsbegränsade anställningsformer att anställningen upphör vid slutdatumet eller då arbetet är utfört, och kräver alltså inte en uppsägning från arbetsgivarens sida.
Undantaget är provanställningar som måste sägas upp i förtid för att inte automatiskt övergå i en tillsvidareanställning. LAS innehåller en omvandlingsregel. Den innebär en skyldighet för arbetsgivaren att tillsvidareanställa en arbetstagare som innehaft en allmän
visstidsanställning eller en vikariatsanställning, om denne varit anställd hos arbetsgivaren i någon av dessa anställningsformer i mer än två år under den senaste femårsperioden.
1 Venn, Danielle (2009) Legislation, collective bargaining and enforcement: updating the OECD employment protection indicators. Directorate for Employment, labour and social affairs. OECD.
2 Cahuc, Pierre, (2011): Det svenska anställningsskyddet. Bilaga 6 i SOU 2011:11, Långtidsutredningen (2011), Finansdepartementet.
LAS regler om anställningsformer 6
Allmän visstidsanställning
En allmän visstidsanställning kan ingås av en arbetsgivare utan att denne behöver ange särskilda skäl för det. Att vara visstidsanställd under lång tid innebär vissa rättigheter. En sådan rättighet är företrädesrätten till återanställning. Förutsatt att arbetstagaren varit anställd hos arbetsgivaren i sammanlagt mer än ett år under den senaste treårsperioden kan
arbetstagaren åberopa denna rättighet. Om en visstidsanställd arbetstagare dessutom har en längre anställningstid än en tillsvidareanställd ska den visstidsanställda lämnas företräde.
Vikariatsanställning
För att arbetsgivaren ska kunna anställa någon på ett vikariat krävs att arbetstagaren vikarierar för någon. Arbetsgivaren måste alltså kunna bevisa att vikariatet är äkta, vilken tjänst det gäller samt ordinarie personal som vikarien vikarierar för.
Säsongsanställning
En säsongsanställning kan användas när arbetet som ska utföras endast kan utföras under en viss årstid eller säsong, exempelvis snöskottning. När det gäller denna anställningsform finns det inte någon begränsning i lagen på hur lång tid en arbetstagare får vara säsongsanställd.
När arbetstagaren fyllt 67 år
En arbetstagare har rätt att till och med det att denne fyllt 67 år ha kvar sin anställning.
Arbetsgivaren har också rätt att avsluta anställningen när arbetstagaren fyller 67 år.
Arbetstagaren förlorar vissa rättigheter efter fyllda 67 år. Bland annat har arbetstagaren inte längre rätt till företrädesrätt till återanställning vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Arbetstagaren får även en inskränkning i rätten till uppsägningstid som medför att
arbetstagaren har rätt till en månads uppsägningstid vid uppsägning från arbetsgivarens sida.
Provanställning
En provanställning är en tidsbegränsad anställning med intentionen att övergå i en
tillsvidareanställning. Enligt LAS får en provanställning högst pågå i ett halvår. Detta kan dock frångås genom kollektivavtal mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationen då lagen är dispositiv på detta område. Båda parterna, arbetstagaren och arbetsgivaren, är i denna anställningsform fria att avsluta provanställningen utan att ange några särskilda skäl.
Dock måste arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om ett eventuellt avbrott av provanställningen minst två veckor i förväg.
Förändringar i LAS
Under senare tid har några förändringar i LAS genomförts som har betydelse för användandet av olika anställningsformer. Det pågår också en process som kan medföra förändringar i regleringen kring vissa former av visstidsanställningar.
Allmän visstidsanställning, ALVA
En förändring i LAS paragrafer om anställningsformer var införandet av allmän visstidsanställning, ALVA, år 2007. Det innebar en minskning av mängden
anställningsformer och en förenkling av regleringen. Arbetsgivaren behöver exempelvis inte längre ange särskilda skäl för att använda anställningsformen. Ett mål med införandet av allmän visstidsanställning var att öka sysselsättningen genom att göra det lättare att anställa.
Struktur och utveckling av anställningsformer 7
Tvåundantagsregeln
2001 infördes tvåundantagsregeln i LAS. Denna regel innebär att en arbetsgivare som har högst tio anställda får undanta två arbetstagare från turordningslistan i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist. Arbetsgivaren kan alltså undanta två arbetstagare som arbetsgivaren bedömer är särskilt viktiga för företagets överlevnad. Då det vanligtvis är tillsvidareanställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist är denna förändring relevant för tillsvidareanställda.
Pågående lagstiftningsprocess
År 1999 utarbetades ett EU-direktiv som dels skulle medföra likabehandling när det gällde arbetsvillkor för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda, dels skulle motverka missbruk av tidsbegränsade anställningar. Enligt EU skulle detta direktiv leda till att
kvaliteten på visstidsanställningar skulle öka genom att det infördes ett diskrimineringsskydd även för denna anställningsform.
I samband med införandet av ALVA 2007 förkortades tidsgränsen för hur länge en
arbetstagare får vara tidsbegränsat anställd. Detta omfattade både allmän visstidsanställning och vikariat. Utöver detta infördes dock inga av EU-direktivets krav. Regeringen ansåg att den svenska lagstiftningen redan uppfyllde direktivet.
EU-kommissionen har återkommit med en formell underrättelse till svenska regeringen där de pekar på avsaknaden av en tydlig övre tidsgräns för hur länge en arbetsgivare kan anställa en arbetstagare på flera visstids- eller vikariatsanställningar i följd, vilket enligt
kommissionen innebär att direktivet inte är uppfyllt. Dessutom ansågs inte Sverige ha vidtagit åtgärder för att motverka missbruk av visstidsanställning gällande säsongsarbete och för arbetstagare som fyllt 67 år.
Regeringen har 2012 utarbetat ett förslag till ändring av lagen för att möta EU:s krav.3 Förslaget är att införa en ny paragraf, som ska reglera övergång från vissa tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställningar. I paragrafen har en ny aspekt lagts till, nämligen att en tidsbegränsad anställning som följts på en annan kan leda till en tillsvidareanställning.
Ändringen rör endast förnyelser av vissa visstidsanställningar.
Om arbetsgivaren förnyar en allmän visstidsanställning eller ett vikariat, som tillsammans med tidigare vikariat eller allmänna visstidsanställningar överstiger två år ska anställningen övergå i en tillsvidareanställning.
Det anges också i det nya lagförslaget att om en ny visstidsanställning påbörjas innan det hunnit gå tre månader sedan den förra avslutades, ska det betraktas som på varandra följande anställningar. Även provanställning ska omfattas av denna nya bestämmelse med på
varandra följande anställningar.
3 Ds (2012:25) Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat.
Arbetsmarknadsdepartementet.
Struktur och utveckling av anställningsformer 8
5. Struktur och utveckling av anställningsformer
Tillsvidareanställningen är norm på den svenska arbetsmarknaden. 84 procent av alla
anställningar utgjordes under 2011 av tillsvidareanställningar. Andelen tillsvidareanställda har varit över 80 procent ända sedan 1987.
Diagram 1: Andel tillsvidareanställda respektive visstidsanställda, 1987, 1997, 2007 och 2011.
Källa: SCB, AKU
I diagrammet nedan kan man följa utvecklingen av andelen tillsvidareanställda år från år vilket ger en tydligare bild av konjunkturens påverkan. År 1990 och 1991 var andelen tillsvidareanställda som allra högst och utgjorde då 90 procent. Detta motsvarade då cirka 3 600 000 arbetstagare.
Konjunktursvängningar påverkar såväl andelen tillsvidareanställda som andelen visstidsanställda. I samband med lågkonjunkturen i början av 1990-talet föll andelen tillsvidareanställda.
Däremot blev resultatet det motsatta efter finanskrisen 2008. Då reducerades
personalstyrkorna i högre utsträckning genom att företagen inte förlängde kontrakten med visstidsanställda. Sett över hela mätperioden har andelen tillsvidareanställda minskat med cirka fyra procentenheter.
88 85 83 84
12 15 17 16
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
1987 1997 2007 2011
Tillsvidareanställda Visstidsanställda
Struktur och utveckling av anställningsformer 9
Diagram 2: Andel tillsvidareanställda, 1987 - 2011
Källa: SCB, AKU
Spegelbilden av andelen tillsvidareanställda ges av andelen visstidsanställda. Den har i motsvarande utsträckning ökat under mätperioden. Sedan 1987 har andelen visstidsanställda ökat med 4 procentenheter och utgör 16 procent av samtliga anställningar år 2011.
Diagram 3: Andel visstidsanställda, 1987 - 2011
Källa: SCB, AKU
Från 1987 föll andelen visstidsanställda fram till 1991 för att därefter stiga i princip under hela 1990-talet. Allra högst andel var det under 2007 då 17 procent av alla anställda hade en visstidsanställning. I efterdyningarna av finanskrisen föll andelen visstidsanställda, men har under 2010–2011 åter ökat.
70%
75%
80%
85%
90%
95%
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
14%
16%
18%
20%
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Struktur och utveckling av anställningsformer 10
Antalet tillsvidareanställda har under mätperioden varit cirka 3–3,5 miljoner. Den största förändringen skedde 1991–1994 då antalet tillsvidareanställda sjönk med mer än en halv miljon. Detta var en direkt konsekvens av att många jobb försvann i samband med 1990- talskrisen. Antalet tillsvidareanställda återhämtade sig egentligen inte förrän i slutet av 1990- talet.
Efter millennieskiftet har antalet tillsvidareanställda sakta men säkert ökat, och 2011 var det cirka 280 000 personer fler med en tillsvidareanställning jämfört med 2000.
Det är cirka 100 000 fler som är visstidsanställda idag än när mätningarna började 1987.
Antalet har stigit främst under två perioder, 1993–1998 och 2005–2007. Under 2006–2007 steg sysselsättningen kraftigt vilket också antalet visstidsanställda gjorde under dessa år.
Diagram 4: Andel visstidsanställda i olika åldersgrupper, 2011
Källa: SCB, AKU
Det är framförallt de unga som innehar en visstidsanställning. 2011 var det sammanlagt 282 000 personer i åldersgruppen 15–24 år som var visstidsanställda. Sett till samtliga visstidsanställningar svarar unga för 41 procent av dem.
I åldersgrupperna 25–54 år respektive 55–74 är det 9 respektive 11 procent som har en visstidsanställning. Bland de unga är andelen visstidsanställda 58 procent. Sedan 2005 har andelen unga med en tillsvidareanställning stigit från 56 %. I åldersgruppen 25-54 år har andelen minskat med en procentenhet och bland 55-74 år andelen stigit med en procentenhet.
Nära 6 av 10 unga anställda i Sverige har alltså en visstidsanställning vilket är avsevärt högre än genomsnittet på svensk arbetsmarknad. Det är också en relativt hög siffra i ett internationellt perspektiv. Tre länder (Slovenien, Polen och Spanien) har en högre andel visstidsanställda unga. Men även i Portugal, Tyskland, Frankrike och Schweiz är det fler än hälften av de anställda i åldersgruppen 15–24 år som är visstidsanställda.
58%
11% 9%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
15-24 år 25-54 år 55-74 år
Flöden på arbetsmarknaden 11
Diagram 5: Andel visstidsanställda, 15 -24 år, 2011
Källa: Eurostat
En anledning till att det är flest unga som innehar en visstidsanställning är att arbetsgivare först vill testa deras kunskaper och färdigheter innan en tillsvidareanställning blir aktuell.
Detta då unga många gånger saknar eller har mindre arbetslivserfarenhet än lite äldre arbetstagare.
En annan förklaring till den höga andelen visstidsanställningar kan vara att många i denna ålder är studenter, med begränsad möjlighet att ha en tillsvidareanställning. För dessa skulle det vara en nackdel om det införs en inskränkning i arbetsgivarens möjligheter att
visstidsanställa. Idag börjar många studera senare och är äldre när de är färdiga med studierna vilket även försenar etableringsåldern på arbetsmarknaden. Alla unga vill heller inte ha en tillsvidareanställning.4
För svenskt vidkommande kan också det strikta regelverket kring tillsvidareanställningar påverka användandet av visstidsanställningar för t ex unga.5
6. Flöden på arbetsmarknaden
Det sker ständigt ett stort flöde på arbetsmarknaden. Personer anställs, sägs upp, går i pension, sjukskrivs eller byter jobb. Detta flöde återspeglas i SCB:s flödesstatistik där man kan följa hur många som från kvartal till kvartal ändrar sin status på arbetsmarknaden.
En grov indelning av befolkningen i arbetsför ålder visar att den största delen är sysselsatta och har en tillsvidareanställning, en del av de sysselsatta är visstidsanställda, en del är
4 Larsson, Mats (2011) Anställningsformer år 2011 – fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990–2011. Landsorganisationen, LO. Arbetslivsenheten.
5 Cahuc (2011) 0
10 20 30 40 50 60 70 80
Slovenien Polen Spanien Sverige Portugal Tyskland Frankrike Schweiz Italien Nederländerna Chile Finland Österrike Luxembourg Belgien Irland Island Kanada Grekland Korea Japan Norge Ungern Tjeckien Danmark Slovakien Turkiet Estland Storbrittaninen
Flöden på arbetsmarknaden 12
företagare och en del är arbetslösa. Därutöver är en del utanför arbetskraften, de står inte till arbetsmarknadens förfogande av olika skäl och söker inte jobb.
Regler och normer påverkar och styr människors och företags beteende, så även på arbetsmarknaden. Givetvis har också konjunkturen stor inverkan på flödet mellan till exempel arbetslöshet och sysselsättning.
Varje kvartal går cirka 100 000 personer från arbetslöshet till sysselsättning. Det betyder att ungefär 30 procent av alla arbetslösa under ett kvartal är i sysselsättning kvartalet senare.
Den absolut största delen arbetslösa får en visstidsanställning. Det är nästan fem gånger vanligare att en arbetslös får en visstidsanställning än en tillsvidareanställning.
Diagram 6: Flöde från arbetslöshet till tillsvidareanställning respektive visstidsanställning, kvartalsvis, 2006 q2 – 2012 q2
Källa: SCB
Nästa steg på resan mot fastare förankring på arbetsmarknaden är för visstidsanställda att få en tillsvidareanställning.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
2006-q2 2006-q3 2006-q4 2007-q1 2007-q2 2007-q3 2007-q4 2008-q1 2008-q2 2008-q3 2008-q4 2009-q1 2009-q2 2009-q3 2009-q4 2010-q1 2010-q2 2010-q3 2010-q4 2011-q1 2011-q2 2011-q3 2011-q4 2012-q1 2012-q2
Från arbetslöshet till visstidsanställning Från arbetslöshet till tillsvidareanställning
Flöden på arbetsmarknaden 13
Diagram 7: Andel visstidsanställda som ett kvartal senare har en tillsvidareanställning eller är arbetslösa, årsjusterade värden
Källa: SCB
Diagram 7 redovisar andelen visstidsanställda som varje kvartal får en tillsvidareanställning eller blir arbetslösa. I genomsnitt från år 2006 kvartal 2 till 2012 kvartal 2 är det cirka 11 procent som går vidare till en tillsvidareanställning och 7 procent som blir arbetslösa varje kvartal. Sedan 2006 kvartal 2 fram till 2012 kvartal 2 är det i genomsnitt 70 000 personer som går från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning från ett kvartal till ett annat.
På ett år är det i genomsnitt 280 000 personer som går från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning.
Det är en avsevärt större andel av de visstidsanställda som går till en tillsvidareanställning än ut i arbetslöshet. Toppnoteringarna gjordes år 2008 kvartal 1 och år 2011 kvartal 2 då 12 procent av de visstidsanställda gick till en tillsvidareanställning. Den andel som under dessa kvartal istället blev arbetslösa var 7 respektive 6 procent.
0,00%
2,00%
4,00%
6,00%
8,00%
10,00%
12,00%
14,00%
2006-q1 2006-q2 2006-q3 2006-q4 2007-q1 2007-q2 2007-q3 2007-q4 2008-q1 2008-q2 2008-q3 2008-q4 2009-q1 2009-q2 2009-q3 2009-q4 2010-q1 2010-q2 2010-q3 2010-q4 2011-q1 2011-q2 2011-q3 2011-q4
Visstidsanställning till tillsvidareanställning Visstidsanställning till arbetslöshet
Referenser 14
7. Referenser
Arbetskraftsundersökning (AKU), Statistiska centralbyrån
Cahuc, Pierre (2011): Det svenska anställningsskyddet. Bilaga 6 i SOU 2011:11,
Långtidsutredningen (2011), Huvudbetänkande. Finansdepartementet. Stockholm (2011):
Statens offentliga utredningar.
Departementsserien (2012:25) Förstärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning och vikariat. Arbetsmarknadsdepartementet. Stockholm: Elanders Sverige AB.
Eurostat: Temporary employees as percentage of the total number of employees, by sex and age (%), eurostat.org
Larsson, Mats (2011) Anställningsformer år 2011 – fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 1990–2011. Arbetslivsenheten, Landsorganisationen.
Venn, Danielle (2009): Legislation, collective bargaining and enforcement: updating the OECD employment protection indicators. Directorate for Employment, labour and social affairs. OECD
