www.astorp.se
Riktlinjer för
serveringstillstånd och
folkölsförsäljning
Åstorp - Söderåsstaden
där människor och företag möts och växer
Åstorps kommuns riktlinjer för serveringstillstånd och folkölsförsäljning Socialnämnden, Åstorps kommun 2014.03.17, Diarienummer: sn 2014/59 Version: 2.0, 1 april 2014, 3:45 PM
Layout, original och tryck: Kommunstyrelseförvaltningen, Åstorps kommun Bild framsida: John Pa (cc), Tryckkostnad per broschyr: 7,44 kr
Innehållsförteckning
Syfte och målsättning med kommunala riktlinjer för serveringstillstånd Varför krävs serveringstillstånd?
Konkurrens på lika villkor
Kommunens informationsskyldighet Ansökan och handläggning
Beslut och överklagan Remissyttranden
Ansöknings- och tillsynsavgifter
Vad krävs för att få serveringstillstånd i Åstorps kommun?
Den som söker ska vara lämplig Vem prövas?
Hur går en prövning till?
Kunskapskrav
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
5 5 5 5 7 7 8 9 9 9 9 10 10 2
Ansvar och kunskap gäller all personal på serveringsstället Kökskrav och matutbud
Serveringstider Uteserveringar
Gemensamt serveringsutrymme Ordning och nykterhet
Villkor vid meddelande om serveringstillstånd
Olägenheter på grund av serveringsställets belägenhet eller andra skäl Marknadsföring och prissättning
Alkoholservering till allmänheten eller till slutna sällskap?
Stadigvarande eller tillfällig servering av alkoholdrycker?
Pausservering Catering Provsmakning
Kommunens tillsynsverksamhet Sanktioner
Förebyggande arbete
RIKTLINJER
FÖR FOLKÖLSFÖRSÄLJNING Anmälan och försäljning Egenkontroll
Tillsyn Avgift Sanktioner
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
11 11 13 13 14 14 14 16 16 17 17 17 17 17 19 20 20
21 21 21 22 22
3
Jonas design (cc)
Gemensamt skapas ett klimat för utveckling och möjligheter för krog- och restaurangverksamheten i Åstorps kommun.
Åstorps kommun har en vision om att vara och utvecklas som ”Söderåsstaden där människor och företag möts och växer”. Ett fungerande krog- och restaurangliv bidrar till att levandegöra samhället och skapar naturliga mötesplatser för såväl boende, besökande, turister och företagare. Kommunens riktlinjer ska spegla kommunens uppfattning och ambitionsnivå gällande alkoholserveringen i kommunen.
4
Syfte och målsättning med kommunala riktlinjer för serveringstillstånd
I samverkan med krögarna vill kom- munen skapa ett varierat och trivsamt krog- och restaurangliv som ett viktigt inslag i samhället. Krögarna ska ges för- utsättningar att konkurrera på lika villkor och gäster ska känna sig trygga och få en trevlig upplevelse genom att alkoholkon- sumtionen sker på krogar som tar ansvar och har kontroll över serveringen.
Syftet med kommunala riktlinjer är att skapa en grund för förutsebar- het och likabehandling vid ansökan av serveringstillstånd inom kommunen.
Alkoholhandläggningen ska hålla hög kvalitet och präglas av stort socialt ansvar.
Tillgängligheten till handläggare ska också vara god.
Riktlinjerna för Åstorps kommun har utformats enligt Statens folkhälsoinstituts (FIH:s) modell för kommunala riktlinjer för alkoholservering samt kompletterats med riktlinjer för servering och detalj- handel av folköl.
Riktlinjerna bör vara politiskt förank- rade och ska fastställas av kommunens ledning. Vidare bör de revideras varje mandatperiod. Riktlinjerna ska komplet- teras med en detaljerad årlig tillsynsplan.
Varför krävs serveringstillstånd?
Alkohollagen är en skyddslagstiftning som innefattar bestämmelser om när, var och hur alkoholservering får ske.
Alkohollagen har sin utgångspunkt i ett folkhälsoperspektiv som är överordnat
företagsekonomiskt och näringspolitiskt hänsynstagande. Det innebär att den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska alko- holens medicinska och sociala skadeverk- ningar. Det är ingen självklar rättighet att få tillstånd för servering av alkoholhaltiga drycker. Vid varje ansökan görs en indivi- duell prövning utifrån en alkoholpolitisk helhetssyn grundad på alkohollagens bestämmelser och kommunens riktlinjer.
Konkurrens på lika villkor
För att krögare i Åstorps kommun ska kunna konkurrera på lika villkor kontrol- lerar kommunen sökandens lämplighet både vid ansökan om serveringstillstånd samt genom olika typer av tillsyn. Ett konkurrenskraftigt krog- och restaurang- liv utmärks av ansvarstagande, såväl på krogen som mot samhället i stort. God etik och moral ska råda. Svarta pengar, svartjobb eller annan brottslighet hör inte hemma på eller i samband med krogverk- samheterna i kommunen.
Kommunens
informationsskyldighet
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kapitlet 9 § alkohollagen (2010:1622) har kommunen en skyldighet att informera om vad som gäller enligt denna lag och anslutande föreskrifter.
RIKTLINJER
Information om alkohollagen, kom- munens riktlinjer för serveringstillstånd samt information om ansökningsförfa-
5
Mars Chen (cc)
6
randet såsom blanketter finns tillgängligt på Åstorps kommuns hemsida
www.astorp.se. Rådgivning och infor- mation ges av handläggarna på Åstorps kommuns medborgarkontor.
Kommunen har genom sitt tillsyns- arbete en kontinuerlig kontakt med krögarna, och tillsynen fungerar på detta vis förebyggande. Målsättningen är att kommunen ska besöka samtliga tillståndshavare årligen.
Kommunen har i samarbete med an- dra kommuner regelbundna utbildningar i Ansvarsfull alkoholservering. Utbild- ningen riktar sig till krögare, serverings- personal och ordningsvakter.
Ansökan och handläggning
RÄTTSREGEL
Enligt 5 § alkoholförordningen (2010:1636) ska en kommun fatta beslut i ett ärende om serveringstillstånd inom fyra månader från det att en fullständig ansökan har kommit in till kommunen.
Om det är nödvändigt på grund av utred- ningen får handläggningstiden förlängas med högst fyra månader. Kommunen ska informera sökanden om skälen för att handläggningstiden förlängs innan den ursprungliga tidsfristen har gått ut.
RIKTLINJER
Det krävs en skriftlig ansökan för att en prövning ska kunna behandlas. En förut- sättning för att beslut ska kunna fattas i en ansökan om serveringstillstånd är att samtliga de handlingar och uppgifter som efterfrågas i samband med ansökan har kommit kommunen tillhanda. Sökanden
kan påverka handläggningen, det vill säga tiden för sin ansökan genom att lämna in kompletta ansökningshandlingar från början. Handläggningstiden för en ansö- kan kan variera beroende på de remissvar som inkommer, beroende på datum för socialnämndens arbetsutskottssamman- träden samt om en ofullständig ansökan har lämnats in.
Handläggningstiderna för de vanli- gaste typerna av ansökan som anges här nedan är ungefärliga och förutsätter att ansökan är komplett och att sökanden genomfört ett godkänt kunskapsprov.
• Stadigvarande tillstånd uppskattas till åtta veckor. Beslut fattas av social- nämndens arbetsutskott.
• Tillfälligt tillstånd till allmänheten uppskattas fyra till sex veckor. Besluts fattas av socialnämndens arbetsutskott.
• Tillfälligt tillstånd till slutna sällskap tar i normalfallet 14 dagar. Beslut fattas av alkoholhandläggare.
• Godkännande av lokal vid catering tar i normalfallet 14 dagar, förutsatt att sökanden redan har ett stadigvarande tillstånd med cateringverksamhet i Åstorps kommun. Beslut fattas av alkoholhandläggare.
Beslut och överklagan
Socialnämndens arbetsutskott i Åstorps kommun beslutar om serveringstillstånd och om eventuella sanktioner som skrift- lig erinran, varning och återkallelse av tillstånd enligt alkohollagen.
7
Det är att kommunens tjänstemän som handlägger och utreder ansökan. Ett för- slag till beslut lämnas sedan till beslutsfat- tande politiskt ansvariga. När ett förslag som går emot ansökan, till exempel om handläggarna bedömer att sökande inte ska medges tillstånd, finns det möjlig- het för sökanden att vara med på det politiska mötet. Då får sökande en tid och möjlighet att berätta om sitt ärende för politikerna. Om politikerna fattar ett beslut som sökande inte är nöjd med finns det möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten. En tillståndshavare som innehar ett serveringstillstånd och är missnöjd med socialnämndens beslut kan överklaga till förvaltningsrätten, till exempel om en sanktion beslutas mot tillståndshavaren på grund av uppmärk- sammade brister utifrån alkohollagens krav. Information om hur det görs lämnas med beslutet. Handläggare kan vid behov hjälpa till att skriva en överklagan.
Remissyttranden
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kapitlet 11 § alkohollagen ska kommunen hämta in polismyndighe- tens yttrande vid en prövning av ett stadigvarande serveringstillstånd, såväl till allmänheten som till slutna sällskap.
Kommunen ska också hämta in polis- myndighetens yttrande vid en pröv- ning av tillfälligt serveringstillstånd till allmänheten, om det inte rör sig om ett litet arrangemang.
Enligt 8 kapitlet 16 § ska också de lokaler som används för stadigvarande servering vara brandsäkra. Brandsäkerhe-
ten kan också vara något som kommunen behöver beakta när den prövar en ansö- kan om tillfälligt serveringstillstånd.
RIKTLINJER
Vid ansökan om stadigvarande serve- ringstillstånd inhämtas alltid yttrande från polismyndigheten, miljöförvaltning- en, räddningstjänsten och skatteverket.
Nämnda remissinstansers yttrande och synpunkter väger tungt vid en ansökan och kan leda till att ett serveringstillstånd inte medges eller begränsas.
Polismyndigheten yttrar sig i fråga om sökandens vandel, den sökta serverings- tiden, risken för eventuella ordningsstör- ningar samt ifall det föreligger krav på att serveringsstället måste ha förordnade ordningsvakter. Utöver de stadigvarande tillstånden så inhämtas alltid polismyn- digheten yttrande vid ansökan om tillfäl- ligt serveringstillstånd till allmänheten, samt i vissa fall vid tillfälliga tillstånd till slutna sällskap.
Miljöförvaltningen yttrar sig om den sökta verksamheten är registrerad livs- medelsverksamhet samt om det finns risk för olägenheter vad gäller verksamhet och serveringstid.
Räddningstjänsten yttrar sig över brandsäkerhet och personbegränsningar i de aktuella lokalerna. Förutom vid stadigvarande tillstånd så begärs alltid räddningstjänstens yttrande vid samtliga tillfälliga arrangemang som riktar sig till allmänheten samt även vid tillfäl- liga tillstånd till slutna sällskap av större omfattning.
8
Skatteverket yttrar sig om sökandebola- get/ firman samt personer med betydan- de inflytande i verksamheten. Yttrandet avser bland annat redovisning av inkomst av tjänst och kapital, om sökanden deklarerat och har f-skattsedel och om skatteverket utfärdat kontrollavgifter till företaget.
Ansöknings - och tillsynsavgifter
RÄTTSREGEL
Kommunen har enligt 8 kap 10 § alkohol- lagen (2010:1622) rätt att ta ut avgifter, dels för ansökan och dels för tillsyn av den som har serveringstillstånd.
Avgifterna ska täcka de kostnader som kommunen har för hanteringen av dessa ärenden. Avgifterna för serveringstill- stånd är olika beroende på vilken typ av tillstånd det gäller och hur mycket tid en ansökan beräknas ta i anspråk för att handlägga ärendet.
Avgiften för ansökan ska vara betald innan prövningen påbörjas. Avgiften betalas inte tillbaka om ansökan avslås eller återkallas, om inte återkallelsen eller om ett återtagande av ansökan sker innan prövningen påbörjas.
Avgifterna för tillsyn består av en grundavgift och en rörlig avgift som ba- seras på omsättningen av alkoholdrycker.
Omsättningen rapporteras en gång om året i Restaurangrapporten.
Aktuella avgifter publiceras på kom- munens hemsida: www.astorp.se.
Vad krävs för att få serverings- tillstånd i Åstorps kommun?
En ansökan om serveringstillstånd prövas utifrån alkohollagens krav. Ansökan ska göras skriftligt.
I varje ärende görs en helhetsbedöm- ning av lämpligheten för att få servera alkoholhaltiga drycker.
Den som söker ska vara lämplig
Det är den som ansöker om serverings- tillstånd som ska visa att han eller hon är lämplig att inneha serveringstillstånd med hänsyn till sina personliga och eko- nomiska förhållanden samt omständighe- terna i övrigt. Det innebär att sökanden själv ska vara aktiv och lämna in de handlingar som kommunen behöver för att kunna pröva ansökan.
Enligt alkohollagen ska personer som driver näringsverksamhet med alkohol- drycker ha fyllt 20 år.
Vem prövas?
Lämplighetsprövning görs av de personer som har ett betydande inflytande i verksamheten. Personer som kan prövas är till exempel bolagsdelägare, styrelsele- damöter, aktiedelägare eller annan person som har ekonomiska intressen i verksam- heten. Det är kommunen som bedömer vilka som kan tänkas ha ett betydande inflytande i verksamheten och därmed kommer att prövas.
En förening som söker tillstånd ska ha en tillfredsställande organisation. För- eningen ska visa sig vara i stånd att driva ideell eller annan verksamhet samt visat att verksamheten är eller blir bestående.
9
Hur går en prövning till?
Vid en lämplighetsprövning, eller vandel, bedömer kommunen den sökandes eko- nomiska förutsättningar och skötsamhet, både gällande verksamheten och som privatperson. Sökanden ska självmant betala in skatter och avgifter och reglera skulder i tid. Sökanden måste också visa hur verksamheten finansieras genom att redovisa handlingar gällande detta, till exempel kontoutdrag, lånehandlingar från bank etc. Finansieringen måste vara spårbar och dokumenterad. Vilka hand- lingar som krävs kan variera från ärende till ärende.
Även den allmänna laglydnaden prövas, vilket generellt innebär att den som har blivit dömd för brott måste vänta minst tre år innan tillstånd kan beviljas. Även misstanke om ekonomiska oegentligheter eller brottslig verksamhet kan leda till att en ansökan om tillstånd avslås.
Kunskapskrav
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kapitlet 12 § 2 stycket alkohol- lagen ska sökanden genom att avlägga ett prov visa att han eller hon har de kunskaper om denna lag och anslu- tande föreskrifter som krävs för att på ett författningsenligt och ansvarsfullt sätt utöva serveringsverksamheten. Enligt Statens Folkhälsoinstituts föreskrifter om kunskapsprov (FHIFS 2010:7) ska prov framtagna av Statens Folkhälsoinstitut användas. Proven består av fyra delprov och för godkänt resultat krävs rätt svar på 75 % av frågorna inom varje delprov.
Vid underkänt resultat ska sökanden ges möjlighet till två omprov.
Undantag från skyldigheten att genomgå kunskapsprov vid ansökan om tillstånd för servering eller för provsmak- ning görs för den som;
1. Tidigare har avlagt prov och har tillstånd som minst motsvarar den aktuella ansökan.
2. Inte har tillstånd, men som högst tre år före en ny ansökan kan uppvisa ett avlagt godkänt prov som minst motsvarar den nya ansökan.
3. Inte har avlagt prov, men som i samma kommun har serveringstillstånd som minst motsvarar den aktuella ansökan och vars kunskaper det inte finns några skäl att ifrågasätta, eller 4. Inte har avlagt prov, men som i en an-
nan kommun har serveringstillstånd som minst motsvarar den aktuella ansökan och kan dokumentera flera års erfarenhet utan anmärkningar.
Kommunen får göra undantag från skyl- digheten att genomgå kunskapsprov vid ansökan om tillfälligt serveringstillstånd till slutet sällskap om ansökan avser ett enstaka tillfälle.
RIKTLINJER
Tillstånd ges bara till den som genomgått ett kunskapsprov i svensk alkohollagstift- ning med godkänt resultat, såvida inte något av undantagen ovan är tillämpliga.
Är det flera personer som bedöms ha ett betydande inflytande i verksamheten 10
11 ska hälften av dessa avlägga prov för att
visa att de har tillräckliga kunskaper i al- kohollagstiftningen. En sökande kan un- dantas från skyldigheten att avlägga prov, enligt ovan. Kommunen kan bedöma att det finns skäl att ifrågasätta kunskapen och begära att du gör kunskapsprovet även om du omfattas av undantagen.
Om inte godkänt resultat erhålls på sammanlagt tre försök ska ärendet avslu- tas med att ansökan avslås.
Vid ny ansökan om tillstånd efter ett avslag eller efter återkallad ansökan ges möjlighet till ytterligare provtillfällen bara om sökanden gör troligt att han eller hon inhämtat tillräckliga kunskaper för att uppnå godkänt resultat.
Ansvar och kunskap gäller all personal på serveringsstället
Alkohollagens regler om servering av alkoholdrycker på restauranger gäller för alla som deltar i serveringen och inte bara tillståndshavaren. Alla som serverar alkoholdrycker har ett personligt ansvar för att serveringen sköts på ett ansvars- fullt sätt. Om till exempel en servitör serverar alkoholdryck till en person som inte fyllt 18 år kan servitören dömas till böter. Dessutom kan restaurangens serveringstillstånd ifrågasättas. Serve- ringspersonalen måste därför ha goda kunskaper om reglerna i alkohollagen och förstå vad dessa praktiskt innebär.
Det är tillståndshavaren som ska se till att serveringspersonalen har de kunskaper som krävs för att serveringen sköts på ett ansvarsfullt sätt.
Kökskrav och matutbud
RÄTTSREGEL
I alkohollagen regleras vilka krav som ställs på ett serveringsställe gällande kök och matutbud. Enligt 8 kapitlet 15 § får ett stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker endast medges om serveringsstället har ett eget kök i anslut- ning till serveringslokalen samt tillhan- dahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Serveringsställets gäster ska kunna erbjudas ett varierat utbud av maträtter.
Det innebär att såväl förrätter, huvudrät- ter som efterrätter ska kunna erbjudas.
Enbart sallader eller smörgåsar är inte tillredd mat i lagens mening och tillgodo- ser inte heller kravet på ett varierat utbud av maträtter.
RIKTLINJER
För att beviljas ett stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker krävs att serveringsstället har ett eget kök i anslutning till serveringslokalen samt tillhandahåller lagad eller på annat sätt tillredd mat. Att maten ska vara lagad eller tillredd innebär att råvaror på något sätt ska ha förädlats.
Matservering är ett grundläggande krav för att erhålla och behålla ett till- stånd för servering av alkoholdrycker.
Det är inget krav på att varma maträtter kan serveras, förutsatt att matutbudet och förhållandena i övrigt har den allmänna standard som krävs för serveringstill- stånd. Matutbudet ska vara varierat och kravet ska i princip gälla under hela den tid som serveringstillståndet gäller. Efter klockan 23.00 är det möjligt att begränsa
jonas design (cc)
12
matutbudet till ett fåtal enklare rätter, till exempel kalla maträtter eller maträtter som värms i mikrovågsugn. Chips och nötter är inte att betrakta som en maträtt.
Serveringstillstånd medges inte om enbart enklare anrättningar såsom sal- lader, smörgåsar, hamburgare eller varm korv med bröd erbjuds. Det innebär att gatukök, caféer och liknande enklare serveringställen inte kommer ifråga för stadigvarande serveringstillstånd (Reger- ingens Proposition 2009/10:125 s.105).
Köksutrustningen ska hålla en viss standard. Lägenhetsspisar och mik- rovågsugnar anses inte vara tillräcklig utrustning.
Serveringslokalen ska omfatta ett visst avgränsat utrymme och vara överblick- bar, vilket är grundläggande för alla typer av serveringstillstånd. Serveringslokalen ska vara utrustad med ett i förhållande till lokalens storlek lämpligt antal sittplas- ter för matservering. Om det finns en drinkbar får den endast uppta en mindre del av serveringsställets totala yta och den ska vara placerad i nära anslutning till matsalen.
Tillfälligt tillstånd för servering till allmänheten får meddelas om serve- ringsstället tillhandahåller tillredd mat.
Detsamma gäller för servering till slutet sällskap.
Serveringstider
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kap 19 § alkohollagen är normal serveringstid mellan kl.11:00 och 01:00.
Serveringsstället ska vara utrymt senast
30 minuter efter serveringstidens utgång.
Riktlinjer
Senare serveringstider beviljas restrik- tivt och en förutsättning är att varken polismyndigheten eller miljökontoret har något att erinra. Ett eventuellt beviljande av senare serveringstider är generellt förenat med specifika villkor för den aktuella verksamheten (se vidare under rubriken ”villkor vid meddelande om serveringstillstånd”(sid 14).
Serveringstider innan kl 11.00 beviljas inte i Åstorps kommun.
Uteserveringar
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kap 14 § alkohollagen ska ett serveringstillstånd omfattas av ett visst avgränsat utrymme som disponeras av tillståndshavaren. Utrymmet kan vara inomhus som utomhus. Kravet gäller alla serveringstillstånd.
RIKTLINJER
Det finns möjlighet för krögare att få tillstånd för servering av alkoholdrycker på uteservering. För att beviljas serve- ringstillstånd för uteservering krävs att uteserveringen ligger i anslutning till restaurangen, är väl avgränsat med fåtal in- och utgångar samt att tillståndsha- varen har dispositionsrätt till marken.
Uteserveringen måste vara överblickbar för personalen. Vanligtvis beviljas uteser- vering från och med 1 april till och med 30 september.
13
Serveringstider för uteservering prövas i det enskilda fallet i samråd med polis- myndigheten och miljökontoret. I tätor- terna medges serveringstider utomhus längst till kl. 24.00 fredag och lördag samt till kl. 23.00 övriga dagar. Anledningen till kortare serveringstid utomhus är att verksamheten inte får störa omgivningen såsom boende i närheten. Undantag för tiderna kan göras vid tillfälliga tillstånd.
Gemensamt serveringsutrymme
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kap 14 § andra stycket alkohol- lagen kan särskilt tillstånd meddelas för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme.
RIKTLINJER
Det finns möjlighet för krögare att få tillstånd att utnyttja samma serve- ringsutrymme. Det handlar om att flera tillståndshavare kan få ett särskilt tillstånd att kunna servera på samma yta. Varje tillståndshavare ansvarar då för att lagstiftningen följs under den tid som serveringen bedrivs av respektive tillståndshavare.
För att få utnyttja möjligheten krävs det att man har ett serveringstillstånd när kommunen meddelar beslut om att servera på gemensamt utrymme.
Ordning och nykterhet
RÄTTSREGEL
Enligt 3 kap 5 § och 8 kap 20 § alkohol- lagen ska den som tar befattning med
försäljning av alkoholdrycker se till att ordning och nykterhet råder på försälj- ningsstället samt att ansvarig personal ser till att måttfullhet iakttas och att störningar på grund av oordning och onykterhet undviks.
RIKTLINJER
Då alkohollagen är en skyddslagstift- ning fokuseras mycket av kommunens arbete på den allmänna ordningen och skötsamheten både i handläggning inför ett eventuellt tillstånd och sedan även vid tillsyn.
Serveringen av alkoholdrycker ska vara ansvarsfull och präglas av måttfull- het. Skadeverkningar av alkohol förhin- dras genom bland annat återhållsamhet vid serveringen. Kravet på ordning och nykterhet gäller både på serveringsstället och i dess direkta närhet. Med anledning av detta ställer därför kommunen ibland speciella krav/villkor i tillståndet.
Villkor vid meddelande om serveringstillstånd
I samband med tillståndsgivning kan det bli aktuellt med att tillståndet villkoras.
Det innebär att kommunen i förebyg- gande syfte ställer specifika krav/villkor för att tillståndet ska få tas i bruk. Det kan till exempel handla om utbildning av personal, policy, ordningsvakter med mera. Samtliga tillstånd som beviljas med senare serveringstid än kl 01.00 är alltid förenat med villkorande.
14
Howdy Im H Michael Karshis (cc)
15
Olägenheter på grund av serveringställets belägenhet eller andra skäl
RÄTTSREGEL
Enligt 8 kapitlet 17 § alkohollagen får kommunen vägra serveringstillstånd om serveringsstället på grund av placering eller andra skäl kan befaras medföra olägenheter i fråga om ordning och nykterhet, eller medföra särskild risk för människors hälsa.
RIKTLINJER
Polismyndighetens yttrande har prioritet när det gäller risker för olägenheter i fråga om ordning och nykterhet. Detta gäller särskilt om risker som är relaterade till specifika arrangemang eller geogra- fiska platser. Stor vikt läggs även vid ytt- randet från miljökontoret när det gäller risker för störningar för närboende.
Serveringstillstånd medges inte vid arrangemang som anordnas i samband med ungdomsidrott eller till föreningar med omfattande ungdomsverksamhet.
Vid serveringsställen i närheten av skolor, ungdomsgårdar och andra lokaler där många barn och/eller ungdomar vistas ska stor restriktivitet gälla vid beviljande av serveringstillstånd. Till exempel kan serveringstiden begränsas till andra tider än då barn- och ungdomsverksamheten pågår.
Marknadsföring och prissättning
RÄTTSREGEL
I alkohollagen finns det regler för hur
man får och inte får marknadsföra alko- hol på serveringsställen samt regler för prissättning på alkoholdrycker. Enligt 8 kap 21 § alkohollagen får priset på alko- holdryck inte sättas lägre än inköpspriset för drycken jämte skäligt påslag. Pris- sättning ska göras så att köp av drycker med högre alkoholhalt inte främjas och att gäster inte uppmuntras till att köpa alkohol. Vidare, enligt 8 kap 22 § alkohol- lagen ska lättdrycker finnas att tillgå vid servering av alkoholdrycker.
Enligt 7 kap 1 § alkohollagen ska sär- skild måttfullhet iakttas vid marknadsfö- ring av alkoholdrycker till konsumenter.
Reklam- eller annan marknadsföringsåt- gärd får inte vara påträngande, uppsö- kande eller uppmana till bruk av alkohol.
RIKTLINJER
Prissättning och marknadsföring av både mat och dryck kan påverka ordning och nykterhet på serveringsstället. Det är vik- tigt att alkoholdrycker med större volym inte främjas utifrån prissättning. Det är inte tillåtet att försöka påverka gästen att beställa alkohol i form av mängdrabatter till exempel ”köp två och betala för en”.
Däremot är det tillåtet att man tillfälligt sänker priset på hela eller delar av sorti- mentet, både mat och dryck. Att enbart rabattera alkoholdrycker är inte tillåtet.
Priset på alkoholsvagare/alkoholfria drycker måste sänkas i motsvarande mån.
Marknadsföringen får inte rikta sig till barn och ungdomar, och inte heller på något sätt beskriva eller handla om barn och unga. Det ska framgå tydligt att även alkoholfria drycker och mat säljs.
16
För alla som säljer alkoholdrycker finns det ett generellt gåvoförbud, som innebär att det är förbjudet att bjuda gäster på alkoholdrycker. Det går därför inte att kompensera gästen med till exempel en avec till kaffet. Däremot går det bra att bjuda på kaffet och dessert.
Servering till allmänheten eller till slutna sällskap?
Enligt 8 kap 2 § alkohollagen kan ett serveringstillstånd meddelas för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap. Ett slutet säll- skap är en begränsad krets av personer som har någon form av gemensamt intresse i förening eller sammanslut- ning utöver den aktuella festen. Ett slutet sällskap kan vara föreningsmedlemmar, anställda i ett företag eller inbjudna släktingar, vänner och kollegor vid till ex- empel bröllop och födelsedagar. Om vem som helst till exempel kan köpa biljett till en fest är det inte fråga om slutet sällskap i alkohollagens mening även om biljet- terna förköps.
Stadigvarande eller tillfälligt tillstånd för servering av alkoholdrycker?
Ett stadigvarande tillstånd för servering av alkoholdrycker kan gälla året runt eller årligen under en viss tidsperiod och gäller generellt tills vidare. Finns det skäl kan kommunen besluta om att begränsa tillståndet till en viss tid.
Ett tillfälligt tillstånd gäller vid enstaka tillfälle som både kan vara bara över en
dag eller ett mindre antal dagar i följd.
Pausservering
Pausservering kan vara aktuellt i verk- samheter som bedriver någon typ av fö- reställning i teater eller konsertlokal och då det finns möjlighet att servera i foajén.
Vid ungdomsarrangemang gäller särskild restriktivitet. Publiken ska huvudsakligen vara över 20 år. Endast servering av öl, vin och andra jästa alkoholdrycker kan medges vid denna typ av servering.
Catering
Den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan meddelas stadigva- rande serveringstillstånd under förutsätt- ning att den lokal där serveringen sker för varje tillfälle anmäls och godkänns av kommunen. Lokalen ska även vara lämplig ur brandsäkerhetssynpunkt.
Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få stadigvarande serveringstill- stånd.
Provsmakning
Tillstånd för provsmakning kan med- delas både för enstaka tillfälle och som stadigvarande tillstånd. Vid arrangemang som riktas till allmänheten ska arrangö- ren sedan tidigare ha ett stadigvarande serveringstillstånd som gäller för den typ av dryck som ska provas. Dessutom ska tillståndet avse samma lokal där provsmakningen ska äga rum. Vid varje tillfälle som provsmakning ska hållas ska också en anmälan göras till kommunen.
17
IDS photos (CC)
18
Även partihandlare som deltar vid ar- rangemang, som till exempel mässor, kan ansöka om tillstånd, antingen enskilt eller gemensamt med andra partihandlare.
Lagstiftningen ger också möjlighet för den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården, rätt att vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning. Det förutsätter dock att det finns ett stadigvarande till- stånd och att anmälan om provsmakning görs till kommunen.
Om ett stadigvarande tillstånd saknas kan ett särskilt tillstånd om provsmak- ning meddelas för tillverkare som erbju- der egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället.
Kommunens tillsynsverksamhet
Varje år tar kommunen fram en tillsyns- plan. I planen står vilka serveringstäl- len som ska besökas, ungefär när på dygnet besöket ska genomföras, vad som speciellt ska kontrolleras samt med vilka myndigheter som kommunen planerar tillsyn tillsammans med. Tillsynsplanen är förlagd med sekretess. Tillsynens delar innefattar förebyggande tillsyn, inre tillsyn och yttre tillsyn.
RIKTLINJER
Förebyggande tillsyn är kommunens arbete med information och utbildning, exempelvis utbildning i Ansvarsfull alkoholservering. Syftet med den förebyg- gande tillsynen är att informera och göra tillståndshavaren uppmärksam på alko- hollagens regler så att brister inte uppstår.
Inre tillsyn innebär att kommunen arbetar med att granska tillståndshavarna
uppfyller alkohollagens krav på personlig och ekonomisk lämplighet. Tillsynen sker med hjälp av remissförfarande till andra myndigheter så som polisen och skatteverket.
Yttre tillsyn är då kommunen besöker serveringsställena under pågående verk- samhet, framförallt på kvällar och nätter, för att kontrollera att verksamheten be- drivs enligt alkohollagens regler. Särskilt granskas ordning och nykterhet samt att inte underåriga serveras alkohol. Utöver detta så kontrolleras också bland annat marknadsföring, matutbud och kassa- hanteringen. Den yttre tillsynen kan även vara samordnad med andra myndigheter, till exempel polisen, skatteverket, miljö- förvaltningen och räddningstjänsten.
Den yttre tillsynen, det vill säga när handläggare besöker och kontrollerar serveringsställena, ska också ses som en möjlighet till dialog mellan krögare och kommun, där krögarna kan få råd om hur de kan jobba mer förebyggande för att undvika störningar i verksamhe- terna. Vid tillsynen har handläggarna med sig ett protokoll som fylls i och som serveringsansvarig får ta del av och skriva under.
Efter besöket skrivs en redogörelse till ansvariga politiker som fattar beslut om det finns skäl att tilldela verksamheten någon sanktion. Generellt kan tillstånds- havarna räkna med ett besök årligen.
Ibland framkommer det vid besöken att alkohollagen inte efterföljs på ett tillfred- ställande sätt och då planerar kommunen vanligtvis ett uppföljningsbesök.
19
Sanktioner
Om brister i verksamheten upptäcks vid tillsyn eller om förutsättningar för tillståndet ändras, inleds vanligtvis en ut- redning av kommunen. Det kan innebära att även andra berörda myndigheter kon- taktas för yttrande. Ett förslag till beslut om eventuella sanktioner lämnas sedan till ansvariga beslutsfattare. Enligt 9 kap 17- 18 §§ alkohollagen kan kommunen besluta om tre olika nivåer på sanktionen beroende på hur allvarlig förseelsen är.
Sanktionerna är erinran, varning eller återkallelse. Kommunen kan också välja att besluta om särskilda villkor. Polis eller åklagare kan utfärda straffrättsliga åtgärder när ett brott enligt alkohollagen har begåtts, straffet kan då bli böter eller fängelse.
Förebyggande arbete
Som tillståndshavare är det ett stort an- svar att bedriva servering av alkoholhal- tiga drycker. Av olika skäl kan kommu- nen vägra ett serveringstillstånd. Det kan till exempel handla om att kommunen befarar att ett tillstånd kan medföra risk för människors hälsa eller andra oaccep- tabla störningar för omgivningen. I dessa frågor väger remissvaret från polismyn- digheten och miljökontoret tungt.
Kommunen erbjuder, i samverkan med andra kommuner, kontinuerligt ut- bildningar i Ansvarsfull alkoholservering (AAS) för såväl tillståndshavarna som öv- rig personal som arbetar i restaurangmil- jö. Syftet är att skapa goda förutsättningar
att kunna hantera olika situationer som kan uppstå i samband med serveringen.
Varje tillståndshavare bör också ha en alkoholpolicy som på ett tydligt sätt beskriver den egna företagskulturen och synen på att servera alkohol på ett ansvarsfullt sätt. Policyn kan även använ- das som ett verktyg för att introducera ny personal och skapa en samsyn och
”laganda” i verksamheten samt att även planera för och beskriva hur alkohol- relaterade problem bland personalen hanteras.
Avseende servering i samband med idrottsevenemang eller med idrottsfören- ingar som tillståndshavare är kommunen generellt restriktiv till att medge tillstånd.
Förebyggande aspekter behandlas även i kommunens alkohol- och drogpolitiska program som beskriver kommunens arbete och mål med det förebyggande ar- betet i dessa frågor. I programmets vision står att ”kommunen ska vara en narkoti- kafri kommun och att barn och unga ska ha rätt till en miljö fri från alkohol- och drogmissbruk”.
Programmet finns att läsa på kom- munens hemsida www.astorp.se.
Det är kommunens ambition att verka för tydlighet och en god fortlöpande dialog med sökande och tillståndshavare.
Synpunkter är därför viktiga för att vi ska kunna utveckla vårt arbete. Vill du lämna dessa skriftligt till kommunen kan de lämnas på medborgarkontoret alternativt göras via kommunens hemsida, www.
astorp.se.
20
Riktlinjer för folkölsförsäljning
Anmälan och försäljning
RÄTTSREGEL
Enligt 5 kap 5 § och 8 kap 8 § alkohol- lagen (2010:1622) är detaljhandel med respektive servering av folköl tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i sådana lokaler eller andra utrymmen i byggnader eller transportmedel;
1. som ingår i anläggningar som är godkända enligt föreskrifter medde- lade med stöd av 7 § 1 livsmedelslagen (2006:804) eller registrerade enligt Eu- ropaparlamentets och rådets förord- ning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien.
2. som är avsedda för stadigvarande försäljning av livsmedel och där det också säljs mat respektive samtidigt serveras mat.
RIKTLINJER
Folköl är en dryck med en alkoholhalt som mellan 2,25 och 3,5 volymprocent.
Den som avser att bedriva försäljning eller servering av folköl ska anmäla verksamheten till kommunen innan försäljningen påbörjas. Rätten att sälja folköl följer inte automatiskt med vid till exempel ägarbyte, därför ska anmälan gö- ras vid överlåtelse eller om försäljningen avslutas av annan anledning.
För att få sälja folköl måste försälj- ningsstället vara godkänt som stadigva- rande livsmedelslokal med försäljning av lättdrycker samt ha ett brett utbud av matvaror (hit räknas inte till exempel inte glass, godis och frukt).
Vid servering av folköl ska mat och lättdrycker erbjudas gästerna.
Kontakta miljökontorets livsmedelsin- spektör för frågor kring lokal och utbud.
Anmälningsskyldigheten för servering av folköl gäller inte den som har serve- ringstillstånd.
Egenkontroll
Den som bedriver försäljning av folköl har ett ansvar att försäkra sig om de regler som gäller vid försäljningen. Bland annat måste försäljaren vara säker på att personalen har nödvändiga kunskaper så att folköl till exempel inte lämnas ut eller säljs till personer som inte har fyllt 18 år.
Enligt alkohollagen ska därför den som bedriver detaljhandel med folköl utöva särskild kontroll, så kallad egenkontroll.
För egenkontrollen ska det finnas ett särskilt skriftligt program.
Egenkontrollsprogram finns att hämta på Medborgarkontoret eller på kommu- nens hemsida www.astorp.se
Tillsyn
Kommunen och polisen har ansvar för tillsyn över försäljningen med folköl. Lik- som för tillsyn över till exempel alkohol- servering ska en plan för tillsynen över folkölsförsäljning upprättas.
Vid besök av tillsynsmyndigheterna har personalen rätt att få tillträde till lokalen eller andra utrymmen som berörs av lagen. Även information, uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen ska lämnas.
21
Avgifter
Kommunen tar ut en årlig fast avgift för tillsynen av den verksamhet som har försäljning av folköl i detaljhandel eller restauranger som endast serverar folköl, det vill säga restauranger som inte inne- har stadigvarande serveringstillstånd av alkoholhaltiga drycker.
Aktuella avgifter publiceras på kom- munens hemsida: www.astorp.se.
Sanktioner
Kommunen och polismyndigheten har ansvar för tillsyn av detaljhandel med och servering av folköl. Enligt 9 kap 19 § alkohollagen får kommunen förbjuda den som bedriver försäljning med folköl att fortsätta verksamheten, eller om förbud är en alltför ingripande åtgärd, meddela varning. Ett förbud kan inskränkas till att gälla för vissa angivna tider eller under vissa angivna omständigheter. Förbud meddelas för en tid av sex månader, eller vid upprepad eller allvarlig försummelse i tolv månader. Polismyndigheten och åklagare kan även utfärda straffrättsliga åtgärder såsom böter och fängelse.
22
23
kontakt:
Medborgarkontoret Åstorps kommun
% 042-643 00, * mbk@astorp.se www.astorp.se
