• No results found

LU :25. Lagutskottets betänkande :25. med anledning av motioner om ändring av avtal rörande vissa underhållsbidrag.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "LU :25. Lagutskottets betänkande :25. med anledning av motioner om ändring av avtal rörande vissa underhållsbidrag."

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Lagutskottets betänkande 1976177:25

med anledning av motioner om ändring av avtal rörande vissa underhållsbidrag

Motionsyrkandena

I motionen 1976177: 1050 av fru Håkansson (fp) yrkas att riksdagen beslutar anta ett i motionen framlagt förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 7 ~ första stycket föräldrabalken.

I motionen 1976177: 1051 av herr Josef son m. tl (c) yrkas att riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till ändrad lydelse av 7 kap. 7 § första stycket föräldrabalken.

De i båda motionerna framlagda förslagen, som är likalydande, har följande lydelse.

7 kap.

7 § Nu\'arande (vdelse

Avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan sägs utgör ej hinder för den 11nderhållsberä11igade att göra gällan- de rätt till högre underhållsbidrag.

Morionärcmas .förslag

Avtal angående f u Il görande för framtiden av underhållsskyldighet som ovan siigs utgör ej hinder för någon av parrema att göra gällande rätt till ändring m· underhållsbidrag.

Gäller avtalet - - - nämnt engångsbelopp.

Avtal angående - - - barnets födelse.

Gällande ordning

Bestämmelser om föräldrars underhållsskyldighet gentemot barn finns in- tagna i 7 kap. föräldrabalken (fB). Enligt I ~ detta kapitel skall föräldrarna stå för kostnaden för barnets uppehälle och utbildning i den mån barnet inte har egna tillgångar. Underhållsskyldigheten upphör inte i något fall förrän barnet har fyllt 16 år. Den kan utsträckas längre beroende på föräldrarnas ekonomiska möjligheter och barnets förmåga att tillgodgöra sig vidare ut- bildning. Någon maximiålder finns inte angiven. men enligt 11 ~ får domstol inte mot den underhållsskyldiges bestridande fastställa underhållsbidrag för tiden efter det att barnet fyllt 18 år, innan det kan tillförlitligen bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter. I kostnaden för barnets underhåll skall var och en av föräldrarna ta del efter sin förmåga (7 kap. 2 ~ första stycket). Är det bara den ena av föräldrarna som har vårdnaden om barnet skall den andra betala underhållsbidrag (2 ~ andra stycket).

I Riksdagen 1976177. 8 sam/. Nr :!5

(2)

LU 1976/77:25 2

Unclerhällsbidragen iir indexreglerade. Niirmare bestiimmelser hiirom finns i lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag. Reglerna innebiir i korthet att bidragsbelopp. som avser fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet mot bl. a. make eller barn. under vissa förutsiittningar iindras med det procenttal med vilket basbeloppet ändrats.

Underhållsbidrag kan fastställas genom dom eller avtal. Avtal om underhållsbidrag träffas vanligen i samband med iiktenskapsskillnad eller erkännande av faderskap. Domstols fastställande av underhållsbidrag sker ofta i samband med dom i iiktenskapsskillnaclsmål eller mål angående faststllllancle av faderskap. Har bidraget fastställts genom dom är det bindande för både barnet och den underhållsskylclige. Detsamma giiller avtal om underhållsbidrag till barn vars föräldrar varken vid barnets födelse eller cliirefter varit gifta med varandra. En förutsättning hiirför är dock att avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer samt att det godkänts av barnavårds- nämnd (7 §andra stycket). Har i andra fall avtal slutits angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet gentemot barn iir avtalet bindande för den underhållsskylclige men utgör inte hinder för elen underhållsberättigade

att begiira högre unclerhållsbiclrag (7 ~ första stycket).

i\ ven om underhållsbidraget bestämts genom dom eller genom avtal som iir bindande för bägge parterna kan enligt 8 ~båda parter begiira att domstol skall iindra bidraget. En förutsättning för jiimkning iir att iinclrade förhål- landen påkallar det. Under samma förutsiittning kan elen underhållsskyldige påkalla jiimkning av bidrag i fall då det föreligger ett avtal som iir bindande endast för honom. Riitt till järn k n ing före I igger inte i fråga om avtal som avser utgivande av ett engångsbelopp som underhållsbidrag.

Jämkningsregeln i 7 kap. 8

*

FB fick sin nuvarande lydelse i samband med en reform år 1976 av FB:s regler angående faderskap och vårdnad (LU 1975/

76:33). Enligt tidigare gällande regler kunde jämkning ske endast när väsentligt iindrade förhållanden påkallade det. Den nya jämkningsmöjlig- heten innebär att domstolen har möjligheter att i det enskilda fallet bedöma huruvida vad som tidigare bestämts angående underhåll kan anses skäligt med hänsyn till parternas aktuella förhållanden. Varje förändring kan dock inte åberopas som grund för jämkning. Förändringen bör vara något så när betydelsefull för att jämkning skall kunna ske. Att den unclerhållsskyldige efter bidragets fastställande fått en ökad försörjningsbörda gentemot ett eller nera nya barn utgör exempel på fall då jämkning kan vara påkallad. Vidare kan exempelvis det förhållandet att en unclerhållsskyldigs inkomster av olika skäl inte följt den allmänna löneutvecklingen föranleda nedsättning av bidraget liksom den omstiindigheten att vederbörandes arbetsförmåga avtagit i beaktansvärd grad. Omständigheter som varit ktincla eller kunnat förutses av parterna vid tiden för underhållsbidragets bestiimmancle kan däremot inte föranleda jämkning.

Enligt 7 kap. 9

*

fB gäller vidare att avtal om underhållsbidrag till barn som makar slutit med avseende på förestående äktenskapsskillnacl kan jämkas av

(3)

domstol, om avtalet är uppenbart obilligt för ena maken. Talan om sådan jämkning måste viickas inom ett år från äktenskapsskillnaden.

Motionsmotin:•ringar

I båda motionerna framhålls att det ofta händer att en av parterna i samband med skilsmässa kiinner sig pressad att gå med på villkor som han anser obilliga. I anslutning härtill erinrar motioniirerna om att någon skiilighetsprövning av makarnas överenskommelser inte sker. då domstol dömer till iiktenskapsskillnad efter gemensam ansökan. Motionärerna anser det riktigt att den underhållsberättigade genom bestiimmelsen i 7 kap. 7

*

FB

fått möjlighet begiira högre underhållsbidrag, om han liingre fram upptiicker sig ha blivit påverkad eller vilseledd vid tidpunkten för avtalet.

Enligt motionärerna kan också den som skall betala underhållsbidraget sjiilvfallet bli påverkad eller vilseledd. Den underhållsskyldige har dock ingen möjlighet till jämkning, såvida det inte inträffat "ändrade ff>rhållanden" och den underhållsskyldige kan åberopa 7 kap. 8 § FB.

Motionärerna anser att båda parter bör ha samma riitt till iindring av underhållsavtal. som iir obilligt för endera parten.

Frågans tidigare behandling

Vid 1975 års riksmöte väcktes två motioner vari framställdes yrkanden med samma syfte som de i nu förevarande motioner. I sitt av riksdagen godkända betänkande (LU 1975:9) erinrade utskottet om att utformningen av 7 kap. 7 § FB förestavats enbart av omsorgen om barnets bästa. Enligt utskottet ankom det på familjelagssakkunniga att inom ramen för en övergripande översyn av underhållsfrågorna pröva huruvida regleringen kunde anses föråldrad och hur man i så fall borde ändra bestiimmelsen.

Utskottet ansåg diirför att motionsyrkandena inte borde föranleda någon riksdagens åtgärd.

Pågående utredningsarbcte

Den svenska familjeriitten är sedan 1969 föremål för en allmän översyn av familjelagssakkunniga. Utredningen avlämnade år 1972 ett delbetänkande (SOU 1972:41) Familj och iiktenskap 1 som bildade grundval för en partiell reform år 1973 av den familjeriittsliga lagstiftningen. Reformen berörde bl. a.

skilsmiissoreglerna och bestämmelserna om vårdnad av barn. vars föräldrar inte iir eller varit gifta med varandra. I sitt fortsatta arbete behandlar familjelagssakkunniga bestämmelserna om iiktenskapets riittsverkningar. I de sakkunnigas uppdrag ingår också att se över reglerna om underhållsbi- drag.

(4)

LU 1976/77:25 4

Ltskottet

I betLinkandet behandlas två motioner om Lindring av vissa avtal angående underhållsbidrag.

BestLimmelser om underhållsbidrag till barn finns i 7 kap. föräldrabalken (FB). Som huvudregel gäller att fader eller moder som inte har vårdnaden om barnet skall betala underhållsbidrag. Bidraget kan fastställas genom dom eller avtal. Har bidraget bestämts genom dom är det bindande för både barnet och den underhållsskyldige. Detsamma gäller avtal om underhålls- bidrag till barn vars föräldrar varken vid barnets födelse eller därefter varit gifta med varandra. En förutsättning härför är dock att avtalet är skriftligt och bevittnat av två personer samt att det godkänts av barnavårdsnämnd (7 kap. 7 ~ andra stycket). Har i andra fall avtal slutits angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet gentemot barn är avtalet bindande för den underhållsskyldige men utgör inte hinder för elen underhållsbe- rLittigade att begära högre underhållsbidrag (7 ~ första stycket). •

Även om underhållsbidraget bestämts genom dom eller genom avtal som iir bindande för bägge parterna kan enligt 8 ~ båda parter begära att domstol skall ändra bidraget. En förutsättning för jämkning är att ändrade förhål- ' landen påkallar det. Under samma förutsättning kan den underhållsskyldige påkalla jämkning av bidrag i fall då det föreligger ett avtal som är bindande endast för honom. Rätt till jämkning föreligger inte i fråga om avtal som avser utgivancle av ett engångsbelopp som underhållsbidrag.

I motionerna 1976177: 1050 och 1976177: 1051 framhålls att det ofta händer att en av parterna i samband med skilsmässa känner sig pressad att gå med på villkor som han anser obilliga. Motionlirerna anser det dlirför riktigt att den underhållsberättigade genom bestämmelsen i 7 kap. 7 ~ FB fått möj- lighet att begära högre underhållsbidrag, om han längre fram upptäcker att han blivit påverkad eller vilseledd vid tidpunkten för avtalet. Enligt motionärerna kan också elen som skall betala underhållsbidraget självfallet bli påverkad eller vilseledd. Den underhållsskyldige har dock ingen möjlighet till jämkning, såvida det inte inträffat ändrade förhållanden. Motionärerna anser att båda parter bör ha samma rätt till ändring av underhållsavtaL som är obilligt för endera parten. På anförda skäl yrkas i motionerna sådan iindring av 7 kap. 7 ~ första stycket FB att avtal angående fullgörande för framtiden av underhållsskyldighet inte skall utgöra hinder för någon av parterna att göra gällande rätt till ändring av underhållsbidrag.

Som framgår av redogörelsen ovan (s. JJ är bestämmelserna om äkten- skapets rättsverkningar och om underhållsbidrag till barn f. n. föremål för en översyn av familjelagssakkunniga. Enligt vad utskottet inhämtat be- handlar utredningen i samband härmed också reglerna rörande ändring av underhållsbidrag. Utredningen väntas avlämna ett betiinkande i dessa frågor under våren 1977.

(5)

Då det av motionärerna väckta spörsmålet således är föremål för utredning bör motionerna inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1976177: 1050 och 1976/77: 1051.

Stockholm den 19 april 1977 På lagutskottets vägnar IV AN SY ANSTRÖM

Niirmrande: herrar Svanström (c), Andersson i Södertälje (s), fru Nilsson i Sunne (s)*, herrar Ekinge (fp), Andersson i Gamleby (s), Olsson i Sundsvall (c), Gillström (s), Konradsson (s), fru Fredgardh (c)*, herr Andreasson (s), fru Karlsson (c), fru Andersson i Täby (c), herrar Silfverstrand (s), Ollen (m) och Pettersson i Stockholm (m)*.

* Ej närvarande vid bctiinkandets justering.

(6)

References

Related documents

I betänkandet behandlas en motion angående kvinnors rätt att vid nytt giftermål behålla sitt slilktnamn samt en motion om förutsättningarna för antagande av

båda föräldrarna vårdnaden gemensamt kan bidragsförskott utgå om den ene föräldern inte varaktigt bor tillsammans med barnet. Bidragsförskott lämnas inte om

gärder skulle möjligen kunna medföra att ytterligare medel kan drivas in. Samtidigt skulle emellertid belastningen på kronofogdemyndigheterna öka och därmed även

I en vid betänkandet fogad reservation förordades sådana lagändringar att samboende föräldrar till barn utom äktenskap och föräldrar, som sammanbor efter dom på

I likhet med motionären anser utskottet att det finns starka skäl för att försäkringsersättning för förlust av egendom som ingår i beneficiet bör vara undantagen

Det argument som kvarstod mot en sådan lösning — alt vad som egentligen är inkomst av kapital inte bör grunda pensionsrätt — hade nu inte samma styrka som i förhållande

(c) hemställs "att riksdagen beslutar att hos regeringen beg:ira förslag till s<\dana lagiindringar att of- fentlighetsprinl:ipen kommer att giilla för

Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 2 juni 1950 (nr 295) om tillägg av statsmedel å vissa ersättningar enligt lagen om