MILJÖRAPPORT 2015
2016-03-31
Mälarhamnar Västerås
Västerås 2016-03-31
MILJÖRAPPORT 2015
T E X T D E L
Innehåll
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING ... 3
1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé ... 3
1.2. Verksamheten ... 4
1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid... 5
1.4. Från dåtid till framtid ... 6
1.5. Miljöpåverkan ... 7
1.6. Förändringar i verksamheten ... 8
1.6.1. Lossning av balat avfall ... 8
2. TILLSTÅND SAMT GÄLLANDE VILLKOR ... 8
2.1. Hamnverksamhet ... 8
3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET ... 8
4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT ... 9
5. TILLSYNSMYNDIGHET ... 9
6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION ... 9
7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND ... 9
7.1. Slutliga villkor ... 9
7.2. Utredningsvillkor ... 14
8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER ... 16
9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR ... 17
9.1. Tvätthallens reningsanläggning ... 17
9.2. Centrala oljeavskiljaren för oljelagringsområdet ... 18
9.3. Undersökning av dagvattnet från sjöcontainerterminalen ... 18
9.4. Utsläpp till luft ... 18
9.5. Recipientkontrollen ... 18
9.6. Förbrukning av råvaror och energi ... 19
9.6.1. Elförbrukning och fjärrvärme ... 19
9.6.2. Dieselförbrukningen ... 19
9.6.3. Drifttider ... 19
10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER ... 20
11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM ... 20
12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI ... 20
13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM ... 20
14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET ... 20
15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER MÄNNISKORS HÄLSA ... 21
16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR ... 22
1. VERKSAMHETSBESKRIVNING
1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé
Mälarhamnar AB:s vision
Mälarhamnar – närmsta hamn är bästa hamn
I Mälarhamnars affärsplan finns dessa fem strategiska målen syftar till att beskriva Mälarhamnars förutsättningar att kunna nå visionen.
Strategiska mål för verksamheten
Verksamhet Mälarhamnar har en god lönsamhet och tillväxt genom tydlig struktur, planerad utveckling samt effektiva och säkra
processer.
Ledare/medarbetare Mälarhamnar har engagerade ledare och medarbetare, på en arbetsplats med tydliga mål och bra kommunikation.
Kund Upplever Mälarhamnar som aktiva, ansvarstagande och affärsmässiga.
Finansiellt Mälarhamnar har en lönsam och effektiv verksamhet med god framförhållning.
Arbetsmiljö, säkerhet, Mälarhamnar är en säker arbetsplats där vi arbetar för en miljö och kvalitet hållbar samhällsutveckling.
Affärsidé
Mälarhamnar AB:s affärsidé har formulerats som
Genom att erbjuda värdeskapande och kvalitetsanpassade hamn-, terminal- och logistiktjänster medverkar Mälarhamnar AB till
kostnadseffektiva och miljövänliga transport-/ logistiklösningar för
näringslivet i Mälardalen med omnejd. Vi bidrar därmed till att öka
våra kunders konkurrenskraft.
Kapacitetsbristerna i trafiksystemet ger förutsättningar för hamnarna att bli knutpunkter där sjöfart samverkar med andra transportslag i intermodala
transportlösningar. Synen på verksamheten och omvärlden måste gå från konkurrens till komplement. Vi har alla att vinna på att hitta samarbetslösningar mellan
landinfrastrukturen och sjöfarten.
Detta innebär att transporter eller hamnverksamhet ska fungera som hela transportkedjor. Hamnarna bör positionera sig utifrån sitt geografiska läge, tillgänglighet, prisnivå och utbud av fartygslinjer och deras turtäthet. Utifrån
transportköparnas perspektiv är det viktigt vilka transport-/logistikaktiviteter som erbjuds och hur de kan samverka.
Sverige har en av EU:s längsta kuststräckor och därmed en stor potential att förändra nuvarande upplägg i transportsystemet.
Inom en radie av 15 mil från Västerås och Köping bor halva Sveriges befolkning. Med befolkningstillväxt kommer även ökade mängder transporter av både resenärer och gods. Mälarhamnar har stora möjligheter och en viktig roll att fylla.
1.2. Verksamheten
Mälarhamnar bedriver hamnverksamhet, dvs utgör bron för gods som kommer från sjö och ska till land. Hamnar är den plats där de tre transportsätten bil, järnväg och fartyg möts för att utväxla varor. För att kunna hantera och lagra olika godsslag har följande hamnanläggningar skapats:
Kajer, kranar, magasin och upplagsytor för bulk och styckegods
Kajer, kranar och containerterminal för containrar
Oljehamn med ledningsnät och tillhörande oljelagringsområde, samt oljeavskiljare för OFA-systemet1
Spannmålskajer med transportband för utlastning från tillhörande anläggningar för lagring av spannmål.
För att kunna lasta och lossa olika godsslag finns kranar, transportband och
ledningar. Dessutom behövs olika arbetsmaskiner och fordon för att lasta och lossa
gods från eller till järnvägsvagnar eller lastbilar. Dessa maskiner används också för interna transporter av gods för längre eller kortare tids lagring i magasin eller på upplagsytor.
Utöver detta tillhandahåller hamnen möjligheter för fartygens försörjning med förnödenheter och mottagningsanläggningar för fartygens avfall.
För att underhålla den utrustning som krävs för hamnverksamheten finns verkstäder och tvätthallar.
Dessutom har hamnen två bogserbåtar Athos i Köping och Bore AF Västerås i Västerås. De huvudsakliga uppdragen är bogsering och isbrytning i hamnområdet, men det tillkommer även externa uppdrag utanför hamnområdet.
Västerås och Köpings hamnar har klassats som riksintressen. Eftersom hamnen är en allmän hamn har den skyldighet att ta emot de fartyg som vill anlöpa hamnen.
Hamnordningen är en del i de lokala föreskrifterna för kommunen som alla som befinner sig inom hamnområdet måste följa. Dessa är framtagna i syfte att säkerställa god ordning och säkerhet i hamnen och är antagna av kommunfullmäktige. Tillsynen utövas av hamnen.
Under året har det varit 456 fartygsanlöp med cirka 1,2 miljoner ton fördelat på 490 000 ton petroleum och drygt 700 000 ton övrigt. En mer detaljerad lista över godsslag redovisas i bilaga 3.
1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid
Skälet är helt enkelt att hamnarna ger förutsättningarna för transporter med fartyg, ett transportslag som har den minst negativa miljöpåverkan genom sättet att färdas på vatten och sin storlek. Det är naturliga förutsättningar man har utan att man egentligen har behövt göra någonting.
Den dag rederinäringen tar tag i några av sina plumpar i protokollet – luftemissioner, oljeutsläpp, etc – och transportköparna är beredda att betala för en kvalitetssjöfart kan det bli riktigt bra.
På vägen till det tillståndet har sjöfarten god hjälp av reglerande lagstiftning om exempelvis begränsade svavelhalter i bränsle, kväveoxidreducering och övervakning och sanktioner mot oljeförorenare.
I sjöfarten och hamnarna i Mälaren finns stora möjligheter till att väsentligt minska miljöbelastningen från transporter till och från Mälardalen och samtidigt avlasta det hårt belastade väg- och järnvägsnätet.
På länken nedan finns mer information kring miljöfrågor i hamnar:
http://www.transportgruppen.se/ForbundContainer/Svenska-
hamnar/Branschfragor/Miljo-arbetsmiljo-och-sakerhetskydd/Miljo/
1.4. Från dåtid till framtid
Hamnarna i Mälaren har en gammal historia. Västerås och i Köpings hamnar har funnits sedan urminnes tider. Med sitt strategiska läge vid Mälaren har de båda städerna tidigt varit viktiga centrum för handel i Mälardalen. Från 2001 ingår hamnarna i Västerås och Köping i ett gemensamt bolag; Mälarhamnar AB.
Hamnen i Västerås är mycket äldre än staden. Redan före år 1000 var platsen där Svartån mynnar ut i Mälaren en väl besökt marknadsplats. Under medeltiden
skeppades järn från Västra bergslagen främst från hamnarna i Arboga och Köping - i viss mån också från Örebro - och det dröjde innan Västerås blev den mest betydande hamnstaden vid västra Mälaren.
Köping var tidigt ett centrum för handel och samfärdsel. Det var tack vare sitt läge vid Mälarens innersta vik och i korsningen av den historiska öst-västliga kungsvägen och den gamla allfarvägen i nord-sydlig riktning från Bergslagen. För hyttornas och
smedjornas produkter liksom för jordbruksalster från den bördiga Mälarbygden blev hamnen i Köping den naturliga omlastningsplatsen.
År 1819 fick Mälaren förbindelse med Östersjön genom fullbordan av Södertälje kanal.
2010 togs ett beslut om att öka kapaciteten i slussen i Södertälje och muddra farleden i Mälaren. Hamnarna tar därmed ytterligare ett steg i historien som mycket viktiga knutpunkter för handeln till och från Mälardalsregionen. Mälarhamnars ägare, Västerås stad och Köpings kommun arbetar med att ta fram de åtgärder som behöver
vidtas i respektive hamnbassäng för att ta emot större fartyg. Ett led i detta arbete är att hamnanläggningsägarna tar fram ansökningshandlingar för vattenverksamhet.
I Västerås hamn har hamnanläggningsägaren (Västerås stad) genomfört akuta underhållsåtgärder för att sponta och stabilisera delar av 70-talskajen.
1.5. Miljöpåverkan
Hamnens huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till vatten och luft.
Utsläpp till vatten: Miljöpåverkan till vatten genereras genom avrinning från
hamnområdet ut till hamnbassängen, från oljelagringsområdet via oljeavskiljaren.
Dessutom sker miljöpåverkan till vatten från tvätt av fordon, krandelar och annan utrustning i tvätthallen, där avloppsvattnet går via avloppsreningsverket till Mälaren.
Utsläpp till luft: Utsläppen till luft genereras framförallt vid transport av gods och tomgångskörning av motorer hos fartyg vid kaj. Utsläppen av partiklar och damm från lastning och lossning återfinns som utsläpp till dagvatten, eftersom merparten av partiklarna landar inom hamnens område.
Som betydande miljöaspekt har även bolagets interna avfallshantering och hanteringen av godsspill identifierats.
1.6. Förändringar i verksamheten
1.6.1. Lossning av balat avfall
Mälarhamnar har tillsammans med Mälarenergi, fortsatt jobba för en störningsfri lossning av balat avfallsbränsle. Mälarenergis krav på leverantörerna har visat sig vara den mest betydande åtgärden för att minimera påverkan på människors hälsa och miljön. Mälarhamnars möjlighet till påverkan har begränsats till val av gripverktyg, städrutiner, nät mellan kaj och fartyg, utbildning och träning av kranförare samt metod för upptagning av lakvatten i fartygens lastrum. Mälarhamnar har också
inhämtat erfarenheter från andra hamnar och energibolag. För att minimera påverkan från Mälarhamnars verksamhet är Mälarenergis leverantörskontroll av mycket stor betydelse.
Omfattningen av lossning av balat avfallsbränsle var under sommaren kraftigt reducerad med bara några enstaka lossningstillfällen. Resultat från flera av de luktkontroller som gjorts under året indikerar att den lukt man tidigare trodde härstammade från lossningen istället kan ha sitt ursprung i andra verksamheter.
2. TILLSTÅND SAMT GÄLLANDE VILLKOR 2.1. Hamnverksamhet
Tillstånd enligt miljöbalken för Mälarhamnar AB till hamnverksamhet vid Västerås hamn (Västra och Östra hamnen), Västerås kommun erhölls den 5 augusti 2004 av Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation i Västmanlands län. Dnr 551-5752-01.
3. ANMÄLNINGSÄRENDEN BESLUTADE UNDER ÅRET
Mälarhamnar har för Västerås Hamn ett, sedan år 2013, pågående anmälningsärende angående lossning av balat avfallsbränsle. En förnyad anmälan lämnades till
Länsstyrelsen 2015-01-30. Denna anmälan ersatte tidigare lämnad anmälan (2014- 03-28) och kompletteringar begärda av Länsstyrelsen inarbetades. Under året har följande beslut i ärendet tagits:
2015-03-06, Dnr: 555-1658-14, Länsstyrelsen förelägger om komplettering av anmälan om lossning av balat avfallsbränsle.
2015-05-19, Dnr: 555-1658-14, Länsstyrelsen medger förlängd tid för komplettering av fråga 5 (via mail).
2015-09-30, Dnr 555-1658-17, Länsstyrelsen förelägger om att redovisa uppgifter kring hantering av balat avfallsbränsle.
4. ANDRA GÄLLANDE BESLUT
Miljöprövningsdelegationen i Uppsala län beslutade 2015-02-24 (Dnr: 551-3538-12) om slutliga villkor för dagvattenhanteringen inom Västerås hamn. Beslutet
överklagades dock varpå Mark- och miljödomstolens dom beslutades i början på 2016. Miljöprövningsdelegationens beslut vann således ej laga kraft under 2015 och redovisas ej i föreliggande miljörapport.
5. TILLSYNSMYNDIGHET
Länsstyrelsen i Västmanlands län, Miljöenheten,
6. TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION
Tillståndsgiven produktion Faktisk produktion Allmänt
Bedriva hamnverksamhet för maximalt 1 300 fartygsanlöp per år samt gods- hantering upp till maximalt 3,3 miljoner ton per år.
Antalet fartygsanlöp under året var 456 st.
Den hanterade godsmängden var under året cirka 1,2 miljoner ton.
7. GÄLLANDE VILLKOR I TILLSTÅND 7.1. Slutliga villkor
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls
1 Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i
huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.
Så har skett under året
Hantering av produkter och avfall
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 2 Kemiska produkter och farligt avfall
skall hanteras på sådant sätt att spill eller läckage inte kan nå avlopp och så att förorening av mark, ytvatten eller grundvatten inte kan ske. Flytande kemikalier och flytande farligt avfall skall från och med den 1 juli 2005 förvaras på tät, hårdgjord yta inom invallat område under tak. Invallningar skall med god marginal rymma den största behållarens volym. Ämnen som kan avdunsta skall förvaras så att risken för avdunstning
minimeras.
Lagringen och hanteringen av kemiska produkter och farligt avfall har skett enligt villkoret under året.
3 Mottagning, hantering och lagring av gods och avfall skall ske på sådant sätt att risken för störning i form av lukt eller buller liksom risken för annan påverkan på människors hälsa eller miljön minimeras.
Vi genomför en årlig miljöriskinventering för att säkerställa villkoret.
4 Mottagning, hantering och lagring av nya godstyper, som kan
innebära risk för störning i form av lukt eller buller eller risk för annan påverkan på människors hälsa eller miljön skall i god tid innan anmälas till tillsynsmyndigheten.
Förnyad anmälan om nytt godsslag i form av balat avfallsbränsle har lämnats till tillsynsmyndigheten.
5 Vid lossning och lastning över kaj skall åtgärder vidtas så att damning och spill på kaj och i vattnet
minimeras. Eventuellt spill av
produkt eller avfall skall omgående samlas upp och tas omhand.
Så har skett under året utifrån våra rutiner för underhåll och
avfallshantering.
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls 6 Kajer och övriga ytor inom
hamnområdet skall hållas rena.
Fortlöpande renhållning av ytor har skett under året. Genom bättre uppföljning har vi förbättrat städningen av kaj.
Utsläpp till luft 7 Bolaget skall undersöka och
fortlöpande följa utvecklingen i fråga om möjligheten att minska utsläppen av SO2, NOX och stoft till luft från anlöpande fartyg.
Redovisning av arbetet skall ske till tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.
Bolaget har utöver styrningen med taxor inte rådighet över frågan då rederier och mäklare bokar fartyg som passar
respektive godsslag och som kan passera slussen i Södertälje.
För den som vill läsa mer kring luftutsläpp från fartyg klicka här 8 Bolaget skall fortlöpande arbeta för
att minska miljöpåverkan från arbetsfordon och maskiner inom verksamheten. Redovisning av arbetet skall ske till
tillsynsmyndigheten i den årliga miljörapporten.
Se kapitel 12. Se även bilaga 1.
Utsläpp till vatten 9 Tvättning av fordon och verktyg får
endast ske i därför avsedd tvätthall med reningsutrustning (inklusive oljeavskiljare) för tvättvattnet.
Maximalt 500 m3 tvättvatten får användas per år.
Tvättning av fordon och verktyg sker endast i för ändamålet avsedd tvätthall.
Mängden tvättvatten under året var 189 m3.
10 Reningsutrustningen vid
fordonstvätten skall drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och
ekonomiskt rimliga insatser. Vid reningsutrustningen skall finnas uppdaterade skötsel- och
driftinstruktioner, som har till syfte
Driftinstruktioner finns för anläggningen.
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls att hålla miljöpåverkan från
anläggningen på lägsta nivå.
11 Halten opolära alifatiska kolväten i utgående vatten till spillvattennätet från oljeavskiljare vid tvätthallen får som riktvärde inte överstiga 5 mg/l mätt med modifierad IR-metod eller annan likvärdig metod.
Riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal. Av två analyser visade en halt under laboratoriets detektionsnivå och den andra analysen 1,1 mg/l. Se även p 9.1.
12 Den centrala oljeavskiljaren skall drivas så att högsta möjliga
reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser.
Vid reningsutrustningen skall finnas uppdaterade skötsel- och driftinstruktioner, som har till syfte att hålla miljöpåverkan från
anläggningen på lägsta nivå.
Drift- och skötselinstruktioner finns.
13 Halten opolära alifatiska kolväten i utgående vatten från den centrala oljeavskiljaren får som riktvärde inte överstiga 3 mg/l mätt med modifierad IR-metod eller annan likvärdig metod.
Riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal. Tre av fyra analyser visade halter under laboratoriets detektionsnivå och en analys visade 1,0 mg/l. Se även p.
9.2 och bilaga 2.
Risk- och säkerhetsarbete 14 Bolaget skall ha ett övergripande
ansvar för risk- och
säkerhetsarbetet i hamnområdet.
Rutiner för risk- och säkerhetsarbetet finns i rutinen för nödlägesberedskap samt till viss del i driftföreskrifterna.
Förorening av mark 15 I samband med markarbeten skall
bolaget avgöra behovet av
markundersökningar samt anmäla upptäckt markförorening till
Bolaget har informerat
fastighetskontoret i dessa frågor avseende de markarbeten som
genomförts i arbetena med 70-talskajen.
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls Markförorening skall efter-
behandlas.
16 Om verksamheten i sin helhet eller någon del av denna upphör skall detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten.
Kemiska produkter och farligt avfall skall då tas om hand. Bolaget skall vidare i samråd med
tillsynsmyndigheten undersöka om det finns förorenade områden och i så fall också ansvara för att
området efterbehandlas.
Rutin finns för förändring av
verksamheten för att säkerställa att villkoret uppfylls. Under året har ingen del av verksamheten lagts ner.
Buller 17 Buller från verksamheten får som
riktvärde* inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än:
55 dB(A) dagtid,
vardagar mån-fre (kl 07-18) 45 dB(A) nattetid,
samtliga dygn (kl 22-07) 50 dB(A) övrig tid
Momentana ljud mellan kl 22.00 – 07.00 får högst uppgå till 55 dB(A).
Några klagomål på buller har inte
inkommit under året. Några förändringar i verksamheten har inte skett som vi bedömer har medfört ökade bullernivåer.
Egenkontroll 18 Bolaget skall till
tillsynsmyndigheten senast den 1 januari 2005, lämna in en redovis- ning av hur bolaget följer
förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egen- kontroll.
Villkoret är ej aktuellt för år 2015.
7.2. Utredningsvillkor
De ursprungliga utredningsvillkoren som beslutades i tillståndsbeslutet 2004-08-06 (Dnr 551-5752-01) har genom beslut 2007-06-19 (Dnr 551-3383-07) ersatts.
Nedan redovisas de utredningsvillkor som gällde fram till 2015-02-24 då Miljöprövningsdelegationen i Uppsala län beslutade om slutliga villkor.
Miljöprövningsdelegationens beslut vann ej laga kraft under 2015 varpå ersättande villkor i beslutet inte redovisas i föreliggande miljörapport.
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls
U1 U1. Det nya dagvattennätet ska anläggas och tas i drift så snart som möjligt dock senast den 30 juni 2009 eller den senare tid som tillsynsmyndigheten fastställer dock senast den 30 juni 2010. Bolaget skall under en prövotid kontrollera och provta de utsläpp som sker från de dagvattennät som ingår i etappen enligt kartbilaga.
Kontrollen skall ske enligt ett
kontrollprogram som skall tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.
Kontrollprogrammet skall vara framtaget senast tre månader innan det nya dagvattennätet för delar av djuphamnskajen tas i drift
Ombyggnationen av
dagvattensystemet inom etapp 1 a, slutfördes under 2010.
Provtagningen har utförts utifrån det kontrollprogram som tagits fram i samråd med
tillsynsmyndigheten.
U2 U2. Bolaget ska tre år efter det att det nya dagvattensystemet tagits i drift, dock senast den 30 juni 2012, redovisa resultat av kontrollen av dagvattenutsläppen samt föreslå eventuellt ytterligare åtgärder och slutliga villkor till Miljöprövnings- delegationen
Villkoret redovisades 2012-09- 10.
U3 En redovisning av möjliga åtgärder för rening och provtagning av de
Vid provtagningen av dagvattnet
Nr Villkor Hur villkoret uppfylls delar av hamnområdet som inte
berörs av den första etappen enligt kartbilaga ska inlämnas tre
månader innan åtgärderna avses påbörjas, dock senast den 30
december 2009 eller den senare tid som tillsynsmyndigheten fastställer dock senast den 30 december 2010.
Under prövotiden gäller följande provisoriska villkor:
P1. Föroreningsinnehållet i dagvatten som släpps ut från
området som markerats i kartbilaga får som riktvärden* högst uppgå till Cd 0,2 μg/l
Crtot 50 μg/l Cu 35 μg/l Pb 20 μg/l Zn 100 μg/l PAH 0,5 μg/l Oljeindex 5 mg/l
Suspenderat material 100 mg/l
*Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda att åtgärder vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas.
analysresultatet visat att de provisoriska villkoren har överskridits. Förslag till
reningsåtgärd redovisades den 10 september 2012.
Mälarhamnar har avvaktat beslut från miljöprövningsdelegationen som sedan överklagades.
8. NATURVÅRDSVERKETS FÖRESKRIFTER
Föreskrift Aktuell Ej aktuell
Kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse, SNFS 1990:14
X Skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket,
SNFS 1994:2
X Begränsningar av flyktiga organiska föreningar förorsakade av
användningen av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar, NFS 2001:1
X
Utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från
förbränningsanläggningar med en installerad tillförd effekt på 50 MW eller mer, NFS 2002:26
X
Avfallsförbränning, NFS 2002:28. X
9. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV MÄTNINGAR, BERÄKNINGAR ELLER ANDRA UNDERSÖKNINGAR
9.1. Tvätthallens reningsanläggning
Tvätthallen har en reningsanläggning för tvättvatten. Reningsprocessen består av grovavskiljning, spaltning/flockning, avskiljning i form av en koalecensavskiljare samt filtrering med kolfilter. Utgående vatten leds till det kommunala spillvattennätet. Den total årliga mängden tvättvatten som förbrukades var 189 m3. Nedan redovisas
resultat från 2015 års analyser.
Parameter 2015-09-21 (mg/l)
2015-02-18 (mg/l)
Medelhalt under året (mg/l)
Årlig utsläppt mängd i kg
BOD7 20 18,0 19 3,6
COD(Cr) 110 72 91 17,2
Opolära alifat.
kolväten
<1 1,1 1,1 <2,0
Tot. extr.
alifat ämnen
3 2,6 2,8 5,3
Tot. extr.
aromat ämnen
<1 <1 <1 <1,9
TABELL 1, SAMMANSFATTNING UTGÅENDE HALTER OCH MÄNGDER FRÅN TVÄTTHALLENS OLJEAVSKILJARE
Verkstadens oljeavskiljare omhändertar avloppsvattnet från svetsverkstadens
golvbrunnar. Utgående behandlat vatten förs till det kommunala spillvattennätet. För denna anläggning utförs ingen provtagning.
9.2. Centrala oljeavskiljaren för oljelagringsområdet
Oljelagringsområdets centrala oljeavskiljare omhändertar avloppsvatten förorenat av spill och utsläpp från oljebolagens depåer och bergrum. Det förorenade
avloppsvattnet pumpas och/eller självrinner till avskiljningsanläggningen. Renat avloppsvatten går sedan vidare via dagvattennätet ut i Mälaren. I bilaga 2 framgår det av analysresultaten att riktvärdet för utgående halter av opolära alifatiska kolväten innehölls med god marginal. Tre av fyra analyser visade halter under laboratoriets detektionsnivå och en analys visade 1,0 mg/l.
9.3. Undersökning av dagvattnet från sjöcontainerterminalen
Dagvatten från sjöcontainerterminalen går via sandavskiljare, flödesmätare och pumpgrop för att slutligen pumpas till Mälaren. Pumparna har en nödstopp som gör det möjligt att förhindra att miljöskadliga ämnen når Mälaren. Till
miljöprövningsdelegation har en prövotidsredovisning genomförts med förslag till slutliga villkor och förslag till reningsanläggning. Slutliga villkor beslutades 2015-02- 24 av Miljöprövningsdelegationen i Uppsala Län. Mälarhamnar överklagade dock beslutet och dom i överklagat ärende kom först 2016. Mälarhamnar projekterar dock för installation av reningsfilter.
9.4. Utsläpp till luft
Avgasutsläpp från maskiner redovisas i bilaga 1.
9.5. Recipientkontrollen
Undersökningarna har utförts i enlighet med ”Förslag till program for samordnad recipientkontroll för Svartån-Västeråsfjärden” daterat 2009-11-27. Mälarhamnar är ett av 6 st företag som är med och bekostar denna undersökning. Resultatet från recipientundersökningen finna att läsa på länken nedan:
https://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/miljo/recipientkontroller/
9.6. Förbrukning av råvaror och energi
9.6.1. Elförbrukning och fjärrvärme
Elström används i hamnen för drift av kranar, belysning av öppna arbetsytor samt drift av övrig utrusning. Därtill drivs avfuktare och uppvärmning av vissa lokaler med el. Uppvärmning av kontoret sker med fjärrvärme.
Under året uppgick elförbrukningen till ca 1,24 GWh samt förbrukningen av fjärrvärme till ca 561 MWh.
9.6.2. Dieselförbrukningen Bränsle Förbrukning 2015
(m3)
Förbrukning 2014 (m3)
Förbrukning 2013 (m3) ACP Diesel 5%
RME
162 155 99
ACP Diesel utan RME
71 72 22
Gas Oil 32 0,05%
S Bore
14 4, 6 11
TABELL 2, SAMMANFATTNING INKÖPT MÄNGD BRÄNSLE
9.6.3. Drifttider
Drifttiden för Bore (bogserbåt och isbrytare) uppgick till 48 h. Den totala drifttiden för dieseldrivna truckar, lastmaskiner och kranar var under året 18 668 drifttimmar
jämfört med 14 578 timmar under året innan.
10. ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS UNDER ÅRET FÖR ATT SÄKRA DRIFT OCH KONTROLLFUNKTIONER
Mälarhamnar har inte vidtagit några betydande åtgärder för att ytterligare säkra drift och kontrollfunktioner.
11. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS MED ANLEDNING AV
EVENTUELLA DRIFTSTÖRNINGAR, AVBROTT, OLYCKOR MM
Mälarhamnar har inte genomfört några betydande åtgärder med anledning av
driftstörningar och olyckor. Driftstörningsanmälningar har lämnats till Länsstyrelsen vid dysning av luktreducerande medel vid lossning av balat avfallsbränsle. En incident med slangbrott på en truck inträffade under året med läckage av hydraulolja som följd. Oljan kunde tas upp med absol. De incidenter som inträffat har varit av sådan karaktär att de inte föranlett några särskilda åtgärder.
12. ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS UNDER ÅRET MED SYFTE ATT MINSKA VERKSAMHETENS FÖRBRUKNING AV RÅVAROR OCH ENERGI
Mälarhamnar har under året bytt ut belysningen i magasin 38 till LED-belysning vilket har minskat elförbrukningen i magasinet avsevärt.
13. ERSÄTTNING AV KEMISKA PRODUKTER MM
I bilaga 4 redovisas kemikalieförteckning som ett utdrag från verksamhetens
kemikaliedatabas. I förteckningen visas endast verksamhetens egna kemikalier, inte som tidigare även godsslag. Under året har inga betydande förändringar skett avseende kemikalieinnehavet. En inventering har påbörjats under slutet av 2015.
14. AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN OCH AVFALLETS MILJÖFARLIGHET
I bilaga 5 redovisas avfallet från verksamheten.
Mängderna godsspill i Västerås hamn för år 2015 är dock ej helt överensstämmande med den faktiska mängderna godsspill som har uppkommit. Med anledning av problem som förekommit med att få godsspillet hämtat är endast en del av de
uppkomna mängderna redovisade för 2015 och resterande del kommer att redovisas för 2016.
15. ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA SÅDANA RISKER SOM KAN GE UPPHOV TILL OLÄGENHETER FÖR MILJÖN ELLER
MÄNNISKORS HÄLSA
Mälarhamnar har under året inte vidtagit några betydande åtgärder för att minska risker.
16. MILJÖPÅVERKAN VID ANVÄNDNING OCH
OMHÄNDERTAGANDE AV DE VAROR SOM VERKSAMHETEN TILLVERKAR
Mälarhamnar tillverkar inga varor utan utför endast tjänster.
Bilageförteckning
Bilaga 1 Avgasutsläpp från maskiner
Bilaga 2 Utsläpp från oljehamnens oljeavskiljare Bilaga 3 Fördelning av godsslag
Bilaga 4 Kemikalieförteckning – utdrag ur bolagets kemikaliedatabas Bilaga 5 Avfallsredovisning
