Sammanträdande organ Tid Plats

~~'~ :

_:~~

~~~ ~ I~atiineholms kommun

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Sammanträdande organ Tid

Plats

Nr Ärenden

Utdelning förtjänsttecken Kulturinslag

Allmänhetens fråga 1 Protokollsjustering

2 Sammanträdets laga tillkomst

KALLELSE

Datum

2011-11-23

Kommunfullmäktige

Måndagen den 12 december 2011 kl. 18.00 Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm

3 Svar på interpellation om lokalerna i Folkets Hus 4 Svar på interpellation om redovisningen av

kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011 5 Svar på interpellation om integration i skolorna

6 Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholm

7 Svar på motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe iskolorna iKatrineholms kommun 8 Svar på motion om inrättande av ungdomsråd i

Katrineholms kommun

9 Svar på motion om klimat- och sårbarhetsanalys

Handl. Sid

KS/2011:614 1

KS/2011:638 5

KS/2011:647 11

KS/2010:705 MSK 17 KS/2011:40 KR

KS/2011:239 KR KS/2011:38 PJ 10 Svar på motion att minska problemet för unga att finna KS/2011:237 PJ

bostad i Katrineholm

11 Svar på motion om att inrätta barnbokslut KS/2011:231 PJ 12 Försäljning av aktier i Länstrafiken Sörmland till

kommunalförbundet Kollektivtrafiken Sörmland 13 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt

SoL och LSS, tredje kvartalet, vård- och omsorgsnämnden

14 Delårsrapport från Katrineholms Vatten och Avfall AB avseende tiden januari till augusti 2011

15 Västra Sörmlands Räddningstjänst delårsrapport 2011 med revisionsrapport

16 Särskild bilaga till Gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedels reglemente om FoU i Sörmland

17 Revidering av "Bestämmelser för kommunala bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet 18 Motion om att Katrineholms kommun ska köpa

vindkraftverk

G:\Gemensam\KF~2011~2011-12-12\KF Kallelse 2011-12-12.docx

27 44 50 67 79 KS/20ll:637 KR 99 KS/2011:627 KR 134

KS/2011:636 PJ 141 KS/2011:600 PJ 151 KS/2011:577 MSK 188

KS/2011:644 MSK 196

KS/2011:663 208

KOMMUNLEDNINGSF(SRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan41 Org.nummer212000-0340

Telefon: 0150-570 15 641 80 Katrineholms kommun Telefax: 0150-570 25

www.katrineholm.se E-post: Kommunledningsforvaltningen@Katrineholm.se

l".'-~~~. 1

_-.

\atrineholms kommun

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 19 Nya ärenden

Leif Tronelius Ordförande

G:\Gemensam\KF~2011~2011-12-12\KF Kallelse 2011-12-12.docx

KALLELSE

Datum

2011-11-23

Gunnar Westermark Kanslichef

211

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41 Org.nummer 212000-0340

Telefon: 0150-570 15 641 80 Katrineholms kommun Telefax: 0150-570 25

www.katrineholm.se E-post: Kommunledningsforvaltningen@Katrineholm.se

Dnr KS/2011:614-209 Handläggare:

Interpellation med svar om lokalerna i Folkets Hus

Förslag till beslut Ärendebeskrivning

Joha Frondelius (KD) har lämnat in en interpellation om lokalerna i Folkets Hus.

Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 21 november 2011 beslutat att interpellationen får framställas.

Interpellationen är ställd till kommunstyrelsens ordförande och har följande lydelse:

"Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström Under 2000-talet har det diskuterats fram och tillbaka vad som ska ske med Folkets hus uthyrningslokaler. Det har funnits åtgärdskrav på ventilation m.m för att erbjuda hyresgästerna en affärs och arbetsmiljömässig uppgörelse.

Lokalerna tömdes på hyresgäster för att det ej var i ett uthyrningsbart skick.

Att tömma lokaler för renovering är kostsamt. Nu ser vi idag att det börjar fyllas på med hyresgäster i Folkets hus. Vi har inte uppfattat att det har pågått några större renoveringar i fastigheten.

Mina frågor till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström är följande:

1. Har det skett renoveringar i fastigheten under senare år, och så fall var?

2 Om det har påbörjats renoveringsjobb, vad har denna renovering kostat till dagens datum?

3. Vad har detta stillestånd (tomma lokaler) kostat skattebetalarna?

4. Är det majoritetens uppfattning att huset ska fyllas med hyresgäster?

5. Finns det planer på att sälja fastigheten?

6. Hur ser framtidsplanerna ut för Folkets hus?"

Ärendets handlingar

Interpellation daterad 201 1-10-27 Svar på interpellation 2011-11-23

~~~,Pt'~i11U1'6

~~11 t`~ ~1-~ ~ i

Handlin~,änurri~'nor, ~ N~I1d!€

r I~

l

Di ~e~nu ~~i ~ ~~ piRrl~~

Kristdemokraterna

Katrineholm 2011-10-27

Interpellation till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström

Under 2000-talet har det diskuterats fram och tillbaka vad som ska ske med Folkets hus uthyrningslokaler. Det har funnits åtgärdskrav på ventilation m.m för att

erbjuda hyresgästerna en affärs och arbetsmiljömässig uppgörelse.

Lokalerna tömdes på hyresgäster för att det ej var i ett uthyrningsbast skick. Att tömma lokaler för renovering är kostsamt. Nu ser vi idag att det börjar fyllas på med hyresgäster i Folkets hus. Vi har inte uppfattat att det har pågått några större renoveringar i fastigheten.

Mina frågor till kommunstyrelsen ordförande Göran Dahlström är följande:

1. Har det skett renoveringar i fastigheten under senare år, och så fall var?

2 Om det har påbörjats renoveringsjobb, vad har denna renovering kostat till dagens datum?

3. Vad har detta stillestånd (tomma lokaler) kostat skattebetalarna?

4. Är det majoritetens uppfattning att huset ska fyllas med hyresgäster?

5. Finns det planer på att sälja fastigheten?

6. Hur ser framtidsplanerna ut för Folkets hus?

...

Joha Frondelius

Kristdemokraterna

~~~':~' 1 \atrineholms kommun

SVAR

~ ~2~

_,

Datum

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-11-23

Kommunstyrelsen

Vårhandlägqare

Göran Dahlström

2011 -11- 2 4

Svar på interpellation till kommunstyr Göran Dahlström avseende Safirenhu

Katrineholm '`~'~~'`~~ ~%' ~~`~

Fråga 1: Har det skett renoveringar i fastigheten under senare år, och så fall var?

Svar: Den 29 oktober 2008 gav kommunstyrelsen KFAB i uppdrag att avvakta med projekteringsarbetet med Safirenhuset samt att hyra ut de tomma lokalerna på korttidskontrakt. Därefter har endast ett begränsat underhållsarbete skett. Förutom nya markiser (2011) till oppositionens lokaler i Safirenhuset hax det inte gjorts några investeringar i

fastigheten.

Fråga 2: Om det har påbörjats renoveringsjobb, vad har denna renovering kostat till dagens datum?

Svar: Kostnaderna för det genomförda underhållet har varit enligt följande:

• 2009 var underhållskostnaden 459.000 kronor.

• 2010 var underhållskostnaden 546.000 kronor.

• 2011 har underhållskostnaden hittills varit 87.000 kronor.

Fråga 3: Vad har detta stillestånd (tomma lokaler) kostat skattebetalarna?

Svar: Vakanskostnaderna för Safirenhuset har varit:

• 532.018 kronor för 2009

• 422.721 kronor för 2010

• 282.272 kronor för 2011-01-O 1 ti112011-08-31.

Fråga 4: Är det majoritetens uppfattning att huset ska fyllas med hyresgäster?

Svar: I enlighet med kommunstyrelsens beslut den 29 oktober 2008 har de tomma lokalerna successivt hyrts ut. I dag finns endast ett rum (för 1.200 kronor/månad) samt del av källarlokalerna (för 7.000 kronor/månad) som står tomt i Safirenhuset.

°~ #_

TT

_~

1 \atrineholms kommun

^\ SVAR

Datum

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-11-23

2 (2)

Fråga 5: Finns det planer på att sälja fastigheten?

Svar: I dagsläget finns inga planer på att sälja fastigheten. Safirenhuset inrymmer stadens enda biograf samt samlingslokal av större mått. Om vi säljer fastigheten utan att ha ersättningslokaler för dessa lokaler riskerar vi att mista dem och det vore olyckligt för vår kommun.

Fråga 6: Hur ser framtidsplanerna ut för Folkets hus?

Svar: Byggnaden har ett stort renoveringsbehov och det är i dag vår avsikt att besluta om fastighetens framtida användning under innevarande

mandatperiod.

.~` ~.

Göran Dahlström

Ordförande kommunstyrelsen

Dnr KS/2011:63 8-045 Handläggare:

Interpellation med svar om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011

Förslag till beslut Ärendebeskrivning

Ewa Gallhammar (FP) har lämnat in en interpellation om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 21 november 2011 beslutat att interpellationen får ställas.

Interpellationen är ställd till kommunstyrelsens ordförande och har följande lydelse:

"Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011 Bakgrund

Majoriteten S/M tog i oktober 2010 beslutet om att köpa biljetter till Diggiloo för 700 000 samt stå för kringkostnader runt arrangemanget som parkering mm för ca 100 000. Biljetterna skulle kommunen genom KFV-marknadsföring sälja vidare till företag. Summan som man "la ut" för arrangemanget skulle man få tillbaka, för man såg inga problem med att sälja biljetterna. Vi har sedan augusti eftersökt en redovisning av kommunens kostnader för arrangemanget och blev lovade att en redovisning skulle ske på

kommunstyrelsens oktobermöte. När undertecknad på kommunstyrelsen i oktober frågade efter redovisningen sa kommunstyrelsens ordförande att den skulle ske på kommunstyrelsen i november.

Jag med flera börjar nu misstänka att man inte vill redovisa utfallet av

arrangemanget innan budget, samt att man på kommunstyrelsen ioktober gav den nya samhällsbyggnadschefen Tuppdrag att disponera 1 miljon till

tillväxtprojekt som man skrev i underlaget kunde vara "upplevelser på en hög attraktionsnivå.

Mina frågor till Göran Dahlström är följande:

1. Varför skjuter ni på redovisningen av Diggiloo som enligt uppgift är klar sedan en tid tillbaka?

2. Jag vill att du på detta fullmäktige redovisar för Katrineholmarna kostnader/intäkter/utfall, om inte varför?

3. Vad är anledningen till att Diggiloo nästa år inte vill lägga en konsert i Katrineholm?

4. Tycker du att det är rätt att stödja ett kommersiellt arrangemang med skattepengar?

Ärendets handlingar

• Interpellation daterad 2011-11-07

• Svar på interpellation 2011-11-28

Folkpartiet Li r l~m~

_2011-11-07

Interpellation till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström om redovisningen av kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 201 1.

Bakgrund

Majoriteten S/M tog i oktober 2010 beslutet om att köpa biljetter till Diggiloo för 700 000 samt stå för kringkostnader runt arrangemanget som parkering mm för ca 100 000. Biljetterna skulle kommunen genom KFV-marknadsföring sälja vidare till företag. Summan som man "la ut" för arrangemanget skulle man fa tillbaka, för man såg inga problem med att sälja biljetterna. Vi har sedan augusti eftersökt en redovisning av kommunens kostnader för arrangemanget och blev lovade att en redovisning skulle ske på kommunstyrelsens oktobermöte. När undertecknad på kommunstyrelsen ioktober frågade efter redovisningen sa kommunstyrelsens ordförande att den skulle ske på kommunstyrelsen i november.

Jag med flera börjar nu misstänka att man inte vill redovisa utfallet av

arrangemanget innan budget, samt att man på kommunstyrelsen ioktober gav den nya samhällsbyggnadschefen Tuppdrag att disponera 1 miljon till

tillväxtprojekt som man skrev i underlaget kunde vara "upplevelser på en hög attraktionsnivå".

Mina frågor till Göran Dahlström är följande:

1. Varför skjuter ni på redovisningen av Diggiloo som enligt uppgift är klar sedan en tid tillbaka?

2. Jag vill att du på detta fullmäktige redovisar för Katrineholmarna kostnader/intäkter/utfall, om inte varför?

3. Vad är anledningen till att Diggiloo nästa år inte vill lägga en konsert i

Katrineholm?

4. Tycker du att det är rätt att stödja ett kommersiellt arrangemang med skattepengar?

Ewa Gallhammar

Folkpartiet Liberalerna

_ -~;

1 \atrineholms kommun

~~ .

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Vår handläpgare

Göran Dahlström

SVAR

Datum

2011-11-28

2011 -~ 1- 2 a

~ da~~n~nn,,er

2c~~/: ~~' ~~ G

Svar på interpellation till kommunstyrelsens or ärande Göran Dahlström avseende redovisningen av

kommunens delaktighet i Diggiloo sommaren 2011

1 (2)

Fråga 1: Varför skjuter ni på redovisningen av Diggiloo som enligt uppgift är klar sedan en tid tillbaka?

Svar: Redovisningen av Diggiloo skedde på Kommunstyrelsen den 23 november 2011. Den sista fakturan inkom en vecka innan.

Leif Öskog var ledig den 19 september —den 18 oktober 2011.

Det var många ärenden på Kommunstyrelsen ioktober därför sköt jag på redovisningen en månad.

Fråga 2: Jag vill att du på detta fullmäktige redovisar för Katrineholmarea kostnader/intäkter/utfall, om inte varför?

Svar: Intäkter av biljettförsäljning uppgick ti11422.000 kronor.

Kostnader redovisade i projektet är:

• Moms 20.857 kronor.

• Administrativ avgift till KFV Marknadsföring 39.360 kronor.

• Provision till försäljningsställen 13.770 kronor.

• NÄT:s kostnad 28.000 kronor.

På detta tillkommer kostnader om 17.000 kronor som bokförts som marknadsföring i NÄT:s ordinarie budget.

Projektledartid redovisas inte i denna typ av projekt.

Utfallet är således plus 320.000 kronor, vilket ger en kostnad på 380.000 kronor.

För Katrineholm innebar detta bland annat:

• 7.000 besök. Många möten och extremt nöjda besökare.

• Hög beläggning på hotell och vandrarhem. Djulö camping var fullbelagd.

• Katrineholm hax positionerat sig marknadsmässigt, vilket uppskattas av en medieexpert till ett växde om minst 350.000 kronor.

• Bästa spelplats 2011 enligt Krall produktion, vilket ger möjlighet för fler stora arrangemang.

• Möjligheten att även driva hela Körslaget-satsningen inom denna ram och ändå redovisa 120.000 kronor i överskott.

'``''-' ~ 1 \atrineholms kommun

SVAR

—~.-~ ,

Datum

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-11-28

Fråga 3: Vad är anledningen till att Diggiloo nästa år inte vill lägga en konsert i Katrineholm?

Svar: Min teori är att de valt fler platser med en tydlig turisminriktning.

2 ~2>

Fråga 4: Tycker du att det är rätt att stödja ett kommersiellt arrangemang med skattepengar?

Svar: Ja, om det är vad som krävs för att Katrineholmarna ska fa denna typ av arrangemang och marknadsföringsvärdet är stort.

~~, Göran Dahlström

Ordförande kommunstyrelsen

Dnr KS/2011:647-659 Handläggare:

Interpellation med svar om integrationen skolorna

Förslag till beslut Ärendebeskrivning

Lillie Martön (MP) och Per Skogfeldt (MP) har lämnat in en interpellation om

integrationen i skolorna. Kommunfullmäktige har vid sammanträdet den 21 november 2011 beslutat att interpellationen får framställas. Interpellationen är ställd till

bildningsnämndens ordförande och har följande lydelse:

"Integrationen i skolorna

Från och med läsåret 2009/2010 gjordes en ny områdesindelning av

upptagningsområdena till grundskolorna i kommunen, med motivet att fördela våra nysvenska elever jämnare i klasserna och på så sätt öka integrationen och samtidigt förtäta klasserna då elevantalet såg ut att minska i de lägre

årskurserna.

Miljöpartiet ifrågasatte om det var bra att lägga ned den 1åg- och

mellanstadieskola som 1åg närmast de oftast resurssvaga nysvenska familjerna, som den då styrande (symajoriteten valde att göra. Nyhemsskolan var

välfungerande men hade börjat få ett dåligt rykte, vilket kan ta tid att förändra till något positivt, men det går. De få svenska föräldrar som var kvar var en hel del oroliga för språkutvecklingen för både sina och de nysvenska barnen. Till viss del befogad, men det fanns nog annan oro också.

Att lägga ned delar av Nyhem gjorde att fler fick längre skolväg än tidigare.

Samtidigt gick det väldigt smidigt utan större uppslitande protester. Kanske berodde det på att de boende i området har svårare att göra sina röster hörda, till skillnad från de boende i villaområdena längre ut i Värmbol, Luvsjön och Genne. Deras skola, Sjöholms skola, var också uppe för diskussion om nedläggning, då den är liten och kräver att barnen bussas till och från Nyhemsskolan, eftersom det saknas slöjd-, idrotts- och hemkunskapslokaler och därför är extra kostsam.

Det är svårt att veta vad som blivit bäst eller om det är helt andra saker som krävs, men nu har vi möjlighet att se vad nedläggningen av de lägre

årskurserna på Nyhem gav för resultat.

Med anledning av ovanstående vill vi fråga Bildningsnämndens ordförande Annelie Hedberg följande:

Hur såg den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor innan nya områdesindelningen gjordes?

Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor nu?

Hur tycker våra pedagoger att det fungerar med integrationen i skolorna?

Är majoriteten nöjd med resultatet? Om inte, vad planerar man att göra åt det?"

Ärendets handlingar

Interpellation daterad 2011-11-07 Svar på interpellation 2011-11-28

r~il~+~p►c~~t

Interpellation

Integrationen i skolorna.

~~ ~~'~

¹

Från och med läsåret 2009/2010 gjordes en ny områdesindelning av upptagningsområdena till grundskolorna i kommunen, med motivet att fördela våra nysvenska eleverjämnare i klasserna och på så sätt öka integrationen och samtidigt förtäta klasserna då elevantalet såg ut att minska i de lägre årskurserna.

Miljöpartiet ifrågasatte om det var bra att lägga ned den låg- och mellanstadieskola som låg närmast de oftast resurssvaga nysvenska familjerna, som den då styrande (symajoriteten "valde ått göra.

Nyhemsskolan var välfungerande men hade börjat få ett dåligt rykte, vilket kanta tid att förändra till något positivt, men det går. De få svenska föräldrar som var kvar var en hel del oroliga för

språkutvecklingen för både sina och de nysvenska barnen. Till viss del befogad, men det fanns nog annan oro också.

Att lägga ned delar av Nyhem gjorde att fler fick längre skolväg än tidigare. Samtidigt gick det väldigt smidigt utan större uppslitande protester. Kanske berodde det på att de boende i området har svårare att göra sina röster hörda, till skillnad från de boende i villaområdena längre ut i Värmbol, Luvsjön och Genne. Deras skola, Sjöholms skola, var också uppe för diskussion om nedläggning, då den är liten och kräver att barnen bussas till och från Nyhemsskolan, eftersom det saknas slöjd-, idrotts- och hemkunskapslokaler nch därför är extra kostsam.

Det är svårt att veta vad som blivit bäst eller om det är helt andra saker som krävs, men nu har vi möjlighet att se vad nedläggningen av de lägre årskurserna på Nyhem gav för resultat.

Med anledning av ovanstående vill vi fråga Bildningsnämndens ordförande Annelie Hedberg följande:

Hur såg den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor innan nya områdesindelningen gjordes?

Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn alla Katrineholms grundskolor nu?

Hur tycker våra pedagoger att det fungerar med integrationen i skolorna?

Är majoriteten nöjd med resultatet? Om inte, vad planerar man att göra åt det?

Katrineholm 2011-11-07

Lilli Mårton (mp) Per Skogfeldt (mp)

Svar på interpellation om integrationen i skolorna

Bildningsnämnden beslutade i januari 2009 om förändrade

KATRINEHgLM~ K(7MMl~N Kommuna~►F~I~r~h

2011 ~1 i~ 2 ~

Hdndliny;,nun~~oes Nenc.3ggare Diarienummer Diarieplan

upptagningsområden för delar av Katrineholms grundskolor. Bakgrunden var att föräldrar redan 2005 uppvaktade dåvarande barn- och ungdomsnämnden och uttryckte sin oro över språkutvecklingen för såväl svenskfödda barn och barn med utländsk bakgrund. 98 % av de dåvarande 6-åringarna på

Nyhemsskolan var födda utomlands och hade ett annat modersmål än svenska.

Förvaltningen arbetade på nämndens uppdrag med olika processer i syfte att skapa en positiv integration i kommunens grundskolor och arbetet resulterade efter diskussion i skolornas områdesråd i ett förslag som bland annat handlade om att hitta en jämnare fördelning mellan svenskfödda elever och elever med utländsk bakgrund genom förändrade upptagningsområden.

Förslaget skickades på remiss till samtliga områdesråd och såväl remissvar som många övriga synpunkter redovisades för nämnden innan beslut fattades.

Frågan debatterades flitigt i olika medier och både svenska föräldrar och föräldrar med utländsk bakgrund kom till tals. En del var positiva till förslaget och andra var negativa. Majoriteten av de som lämnade synpunkter ansåg dock att det var nödvändigt att bryta den ökade segregationen i skolorna.

Bildningsnämndens beslut innebar bland annat att Nyhemsskolans F-5 verksamhet avvecklades och eleverna erbjöds plats på Nävertorpsskolan, Skogsborgsskolan nch Sjöholms skola. Alla dessa elever har mindre än 3 km

mellan sin bostad och sin "nya" skola.

interpellationen påstås att Sjöholms skola är liten och därför dyr. Med drygt 150 elever tillhör inte Sjöholms skola de mindre skolorna i Katrineholm. Trots att skolan saknar specialsalar och av den anledningen bussar elever till Nyhem för vissa ämnen har skolan en mycket kostnadseffektiv organisation som

kompenserar merkostnaden för transport.

Hur såg den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor innan nya områdesindelningen gjordes?

Hur ser den procentuella fördelningen ut mellan svenska och nysvenska barn i alla Katrineholms grundskolor nu?

Tabellen nedan visar andelen elever med annat modersmål änsvenska i %per grundskola i Katrineholms tätort. Landsbygdsskolorna är inte redovisade då de inte påverkats av de nya upptagningsområdena.

< 3år = eleverna har bott i Sverige mindre än tre år

2009 avser beräkning av hur fördelningen skulle bli efter beslut om omorganisation

Skola 2008 2009 2010 2011

Tota It Tota It Tota It

^<

3år Tota It

^<

3 å r

Nyhem F-5 64

^{- - - - -}

Nyhem 7-9 16 24 27,5 3,5 36 2,2

Nyhem F-9 33

^{- - - -}

Nävertorp F-6 38 38 44 15 48 12

Nävertorp 7-9 28

- - - - -

Nävertorp F-9 38

^{- - - -}

Sandbäcken 16 16 19,7 0,03 22,7 2,7

Sjöholm 3 14 6,2 15,4 6

Skogsborg 15 17 32,8 7,6 32 5,4

Södra 15 16 20,9 4,2 22,3 6,1

Tallås 12 18 24,4 10 29,3 8,7

Västra 30 35 38,8 11,2 42,6 8,4

Östra 36 36 38,4 3,7 44,5 8,7

Hur tycker våra pedagoger att det fungerar med integrationen i skolorna?

Jag kan inte redogöra för vad alla pedagoger tycker. Men den bild jag har

utifrån alla de verksamhetsbesök jag kontinuerligt gör är följande: Beroende på

erfarenhet och kompetens varierar pedagogernas upplevelser. De som har

många års erfarenhet av att arbeta med nysvenska barn ser dessa elever som

en tillgång i skolorna, inte minst i värdegrundsarbetet där alla människors lika

värde är en självklarhet. De pedagoger som saknar erfarenhet av att arbeta med nysvenska elever känner sig ofta otillräckliga då de saknar kunskap om vilket stöd dessa elever behöver. Det finns alltför ofta låga förväntningar på dessa elever. Kompetensutveckling har genomförts bl.a. i Språkets roll i

undervisningen och en språkutvecklingsplan är utarbetad. Flera lärare studerar i lärarlyftet med inriktning mot svenska som andra språk.

Är majoriteten nöjd med resultatet? Om inte, vad planerar man att göra åt det?

Sedan beslutet om förändrade upptagningsområden togs har det flyttat in ytterligare drygt 300 barn från andra länder varav de flesta är i

grundskoleålder. Många av dessa bor i Nyhem och Nävertorpsområdet. Om vi inte hade tagit beslutet hade majoriteten av dessa barn troligtvis gått på

Nyhemsskolan och Nävertorpsskolan. Trots stor inflyttning har vi nu en jämnare fördelning mellan svenska och nysvenska barn i våra tätortsskolor vilket var ett av motivet för beslutet. Utifrån detta är vi i majoriteten nöjda med resultatet

hittills. För att skapa bättre förutsättningar för skolor med hög andel elever med annat modersmål än svenska har bildningsnämnden beslutat om en ny resursfördelningsmodell som tar hänsyn till elevernas bakgrund.

Hur kommande inflyttning av barn från andra länder och elevers val av såväl kommunal som fristående skola kommer att påverka integrationen i skolorna är för närvarande svårt att överblicka. Men båda dessa faktorer kommer att

påverka den framtida skolorganisationen.

Katrineholm 2011-11-28

~~ ~~~~

Anneli Hedberg (s)

Ordförande bildningsnämnden

o-~ ~~ 1

_{~~ 1~}

\atrineholms kominan

KOMMUNSTYRELSEN

Dnr KS/2010:705-219

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

2011-11-23 § 255 g

Handläggare: Marie Sandström Koski

Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige avslår motionen med hänvisningen till byggnadsnämndens yttrande och kommunledningsförvaltningens bedömning.

Reservation

Mot beslutet och till förmån för Jean Fridh (MP) med fleras yrkande reserverar sig Jean Fridh (MP), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD).

Jean Fridhs (MP) skriftliga reservationen redovisas på sidan 11.

Ärendebeskrivning

Lotta Back (V) och Tony Rosendahl (V) har inkommit med en motion om byggnation

i centrala delarna av Katrineholms tätort. Motionen har följande lydelse:

"Katrineholm har sedan något år åter en positiv befolkningstrend. Detta leder till att intresset för nybyggnation av bostäder har ökat. Utformningen av de centrala delarna av entätort är av strategisk betydelse för vilken dynamik som skall kunna uppstå där vad avser handel och service. Särskilt viktigt är detta om det finns ett externt handelsområde i dess närhet.

När det byggs i centrum av en tätort så kan man inte se varje tomt för sig.

Eftersom man då inte bara bygger enstaka hus utan också bygger en funktion som påverkar hur dynamisk verksamheten i detta centrum blir. Dynamik i ett centrum förutsätter enligt vårt sett att se det en viss täthet av individer och aktiviteter.

Problemet för Katrineholms del är att den gällande stadsplanen för stadens centrala kvarter är gammal och inte beaktar vad som krävs för att handel och service skall kunna frodas i centrum samtidigt som Lövåsens handelsutbud expanderar.

För att inte centrala tomter redan skall vara fårdigbyggda innan över- siktsplanen för dessa är klar föreslår Vänsterpartiets fullmäktigegrupp att:

Fullmäktige beslutar att byggnation på de fåtal tomter nära Katrineholms centrum (som exempelvis kv. hunden och kv. hästen) vilka idag är byggbara inte skall få ske med för 1åg exploateringsgrad (exempelvis radhus) eftersom centrum då riskerar att byggas fast i en struktur som riskerar att utarma de

Justerandes sign

I~U 1\atrineholrns

kommun

^~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

°~;,:

Sammanträdesdatum Blad

KOMMUNSTYRELSEN 2011-11-23 § 255 9

redan pressade förutsättningarna för handel och service i stadens centrala affärskvarter."

Kommunfullmäktige beslutade den 12 december 2010, § 54, att överlämna motionen till kommunstyrelsen för beredning.

Inkomna yttranden

Byggnadsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden anger att lagstiftningen som berör planering och planläggning återfinns iplan- och bygglagen.

I översiktsplanen ska grunddragen framgå avseende mark- och vattenanvändningen.

Den ska ange de stora dragen och de politiska målen gällande mark- och vattenhus- hållningen samt den bebyggda miljön.

Detaljplanen anges ha två huvudsyften, dels att reglera förändringar av markanvänd- ningen och bebyggelsen, dels att varaktigt bevara byggnader och bebyggelsemiljöer eller reglera förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden.

Vid antagandet av en detaljplan, ska de allmänna intressena omsättas i praktiken, samtidigt som detaljplanen ska ge besked om vilken mark som är lämpad för bebyg- gelse och hur bebyggelsen ska placeras och utformas. I en detaljplan ska de enskilda intressena beaktas, vilket innebär att onödiga intrång för enskilda inte får förekomma.

Byggnadsnämnden menar att motionens innehåll och yrkande omfattar byggnads- nämndens verksamhet och ansvar i detaljplaneläggningen. Detaljplaneläggningen är myndighetsutövning och omfattar exploateringsgrad, våningsantal med mera, enligt plan- och bygglagen. Isamråds- och utställningsskedet kommer byggnadsnämnden överens med berörda om bestämmelser i detaljplanen. Byggnadsnämnden anges inte ensidigt kunna bestämma exploateringsgrad och övrigt innehåll.

Detaljplan av principiell betydelse antas av kommunfullmäktige.

Kommunledningsförvaltningens bedömning

Enlig byggnadsnämndens reglemente ska byggnadsnämnden fullgöra kommunens upp- gifter inom plan- och byggnadsväsendet och har också det närmaste inseendet över bygg- nadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Processen kring detaljplanearbetet framgår av byggnadsnämndens yttrande. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommunled- ningsförvaltningen att graden av exploatering är en fråga som hanteras av byggnads- nämnden och fullmäktige har att ta ställning till antagande av detaljplaner som är av prin- cipiell betydelse.

Ärendets handlingar

• Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, 2011-11-07

Justerandes sign

~ ;~G K

~.~ ,~

atrineholrns kommun

~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

KOMMUNSTYRELSEN 2011-11-23 § 255 10

Motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort, inkommen 2010-12-06

• Byggnadsnämndens protokoll, 2011-11-04, § 73 Kommunstyrelsens överläggning

Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Lotta Back (V), Göran Dahlström (S), Jean Fridh (MP), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Sten

Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD).

Förslag och yrkanden

Jean Fridh (MP) yrkar, med instämmande av Ewa Gallhammar (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD), bifall till motionen.

Proposition

Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Jean Fridh (MP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut.

Justerandes sign Protokollsutdreg till

Akten

Utdragsbestyrkande

KOMMUNSTYRELSEN

Reservation

2011-11-23

~nilj~►part~et ~~e

§ 255

~r+~n+~ '~J `'

~_ _.~'

Ärende Dnr KS/2010:705-219 Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort

Miljöpartiet de gröna stödjer motionen som har lagts fram av Vänsterpartiets fullmäktigegrupp, att byggandet i de centrala delarna av Katrineholm bör beakta förutsättningar för att även handel och service skall kunna frodas i centrum.

11

Exploateringsgrad kan anses vara en fråga som hanteras av byggnadsnämnden, i

detaljplanering, men då det saknas en översiktsplan, finns det risk att enstaka hus byggs utan att hänsyn tas till dynamiken i stadscentrumet. Miljöpartiet de gröna har gång på gång påtalat det absurda i att kommunens översiktsplan har 20 år på nacken, trots att det iPlan- och

bygglagen föreskrivs att översiktsplanen ska uppdateras varje mandatperiod. Som vi ser det, är det fullmäktige som formulerar sin policy genom översiktsplanen och byggnadsnämnden som implementerar den i detaljplanen.

Vi yrkade bifall till motionen. Eftersom vi inte fick gehör för våra synpunkter reserverar vi oss mot beslutet.

Katrineholm den 23 november 2011

Jean ridh mp)

~-

j

Tjänsteutlåtande

\atrineholms kommun

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN ^Dalum

2011-11-07

Vår handlägpare Ert datum

Utredningssekr Marie Sandström Koski

Kommunstyrelsen

Vår beteckning

KS/2010:705-219

Er beleckninp

Svar på motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort

Ärendebeskrivning Bakgrund

~ ~2~

Lotta Back (v) och Tony Rosendahl (v) har inkommit med en motion om byggnation

på tomter i de centrala delarna av Katrineholms tätort inte ska vara färdigbebyggda innan översiktsplanen för . I motionen anges det bland annat att, i avvaktan av översiktsplanearbetet, ska byggnation på de fåtal tomter nära Katrineholms centrum inte ska få ske med för låg exploateringsgrad, eftersom centrum då riskerar att byggas fast i en struktur som riskerar att utarma de redan pressade förutsättningarna för handeln och service i stadens centrala affärskvarter.

Inkomna yttranden

Byggnadsnämnden har inkommit med ett yttrande i ärendet. Nämnden anger att lagstiftningen som berör planering och planläggning återfinns iplan- och bygglagen.

I översiktsplanen ska grunddragen framgå avseende mark- och vattenanvändningen.

Den ska ange de stora dragen och de politiska målen gällande mark- och vattenhushållningen samt den bebyggda miljön.

Detaljplanen anges ha två huvudsyften, dels att reglera förändringar av markanvändningen och bebyggelsen, dels att varaktigt bevara byggnader och bebyggelsemiljöer eller reglera förnyelse och ombyggnad av befintliga bebyggelseområden.

Vid antagandet av en detaljplan, ska de allmänna intressena omsättas i praktiken, samtidigt som detaljplanen slca ge besked om vilken mark som är lämpad för bebyggelse och hur bebyggelsen ska placeras och utformas. I en detaljplan ska de enskilda intressena beaktas, vilket innebär att onödiga intrång för enskilda inte får förekomma.

Byggnadsnämnden menar att motionens innehåll och yrkande omfattar byggnadsnämndens verksamhet och ansvar i detaljplaneläggningen.

Detaljplaneläggningen är myndighetsutövning och omfattar exploateringsgrad, våningsantal med mera, enligt plan- och bygglagen. Isamråds- och utställningsskedet kommer byggnadsnämnden överens med berörda om bestämmelser i detaljplanen.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41

Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx

641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 25

www.katrineholm.se kommun@katrineholm.se

Org.nummer 212000-0340

Tjänsteutlåtande

2 (2)

Datum Vår beteckning

2011-11-07 KS/2011:705-219

Byggnadsnämnden anges inte ensidigt kunna bestämma exploateringsgrad och övrigt innehåll.

Detaljplan av principiell betydelse antas av kommunfullmäktige.

Ärendets beredning

Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning.

Kommunledningsförvaltningen har översänt ärendet på remiss till byggnadsnämnden.

Kommunledningsförvaltningens bedömning

Enlig byggnadsnämndens reglemente ska byggnadsnämnden fullgöra kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet och har också det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen. Processen kring detaljplanearbetet framgår av byggnadsnämndens yttrande. Mot bakgrund av ovanstående konstaterar kommunledningsförvaltningen att graden av exploatering är en fråga som hanteras av byggnadsnämnden och fullmäktige har att ta ställning till antagande av detaljplaner som är av principiell betydelse.

Belysning av tvärfrågorna

Enligt övergripande plan med budget för 2011-2013 har kommunstyrelsen som åta- gande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa.

Ärendet bedöms inte innehålla någon direkt aspekt som bör belysas av tvärfrågorna.

Ärendets handlingar

Motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort, inkommen 2010-12-06

• Byggnadsnämndens protokoll, 201 1-11-04, § 73

1.~~~ C~,~~,.~.~~ C~~,~e~ ~'~21-~~ ~~~ ~►

Marie Sandström Koski

LIX:62

~`~~~

,...~,.r..n...~..~

Ha dlingsnumr~~r ~ i•ian~is

vänsterpartiet ~Q ~C7 =. ~J~G _~

Motion till Katrineholms kommunfullmäktige

Byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort.

Katrineholm har sedan något år åter en positiv befolkningstrend. Detta leder till att intresset för nybyggnation av bostäder har ökat. Utformningen av de centrala delarna av en tätort är av strategisk betydelse för vilken dynamik som skall kunna uppstå där vad avser handel och service. Särskilt viktigt är detta om det finns ett externt handelsområde i dess närhet.

När det byggs i centrum av en tätort så kan man inte se varje tomt för sig. Eftersom man då inte bara bygger enstaka hus utan också bygger en funktion som påverkar hur dynamisk verksamheten i detta centrum blir. Dynamik i ett centrum förutsätter enligt vårt sett att se det en viss täthet av individer och aktiviteter.

Problemet för Katrineholms del är att den gällande stadsplanen för stadens centrala kvarter är gammal och inte beaktar vad som krävs för att handel och service skall kunna frodas i centrum samtidigt som Lövåsens handelsutbud expanderar.

För att inte centrala tomter redan skall vara färdigbyggda innan översiktsplanen för dessa är klar föreslår Vänsterpartiets fullmäktigegrupp att:

Fullmäktige beslutar att byggnation på de fåtal tomter nära Katrineholms centrum (som exempelvis kv. hunden och kv. hästen) vilka idag är byggbars inte skall få ske med för låg exploateringsgrad (exempelvis radhus) eftersom centrum då riskerar att byggas fast i en struktur som riskerar att utarma de redan pressade förutsättningarna för handel och service i stadens centrala affärskvarter.

Lotta Back (V)

Tony Rosendahl (V)

Olof Carlsson (V)

r fq;B

.— ;~

v atrineholms lcommtuz O

BYGGNADSNÄMNDEN A11m.2011.24

SAMMANTRÄDESPROTOFCOLL

Sammanlrådesdatum Blad

2011-10-04 § 73 17

Motion om byggnation i de centrala dalern Katrineholms tätort

~yggnad~nämndens förslag till beslufi

Byggnadsnämnden beslutar i enlighet med förslaget.

Stads~rbci~ektkontor~ts förslag till beslut

I~A°fRIN~H~LMS KOMMUI`f

!(ommunstyrels~r~

i

ä~

Byggnadsnämnden beslutar ta yttrande som sitt eget och däxefter överlämna detsa~nina till kommunstyrelsen. Motionen kan därmed anses besvarad.

Ärende

Kommunledningsförvaltningen hyr remitterat motion om byggnation i de centrala delarna. Motionen är ingiven av Lotta Back, Olof Carlsson och Tony Rosendal, vänsterpartiet.

Yttrande

Från stadsaxlcitelctkontoret hyr inkommit yttrande daterat den 22 september 2011.

Byggnadsnämndens överläggning

Under nämndens överläggning yttrar sig Erik Liljencrantz, Ami Rooth.

Protokollsutdrag till

Kommunstyrelsen, stadsarkitekten, akten

~~~~~

:~ '~~

TT

^YTTRANDE

_ ~ 1 \atiineholms kommun \ ~ ~2~

STADSARKITEKTKONTORET ^Datum Vår beteckning

2011-09-22

Vår handläS7pare Ert datum Er beteckning

Byggnadsnämnden

Motion om byggnation i de centrala delarna av Katrineholms tätort

Kommunledningsförvaltningen har remitterat motion om byggnation i de centrala de- larna .Motionen är ingiven av Lotta Back, Olof Carlsson och Tony Rosendal, väns- terpartiet.

Vänsterpartiet yrkar i motionen att

Kofnmunfull~näktige besZutaN att byggnation på de fåtal tomtet nära Kat~ine- holms centrum vilka idag ä~ byggbana inte skall få ske med fös låg exploate- Yingsgrad eftersom centrzrn~ då riske~aY att byggas fast i en st~uktu~ som ~iske- ra~ att utarmade redan pressade förutsättningarna fös handel och segvice i sta- dens centrala affärskvaYteY.

Stadsarkitektkontorets yttrande

Lagstiftningen som berör planering och planläggning återfinns iplan- och bygglagen (den gamla - ÄPBL och den nya - NPBL) .

I en översiktsplan (ÖP) skall grunddragen framgå avseende mark- och vattenanvänd- ningen. Den skall ange de stora dragen och de politiska målen avseende mark- och vattenhushållningen samt den bebyggda miljön. I ÖP:n skall de allmänna kraven som statsmakterna ställt upp iakttas.

Detaljplanen (DP) har två huvudsyften dels att reglera förändringar av markanvänd-_y ningen och bebyggelsen, dels att varaktigt bevara byggnader och bebyggelsemiljöer eller reglera förnyelse och ombyggnad av befntliga bebyggelseområden. För varje fastighet ska rättigfieter och skyldigheter preciseras för att uppnå en god helhetsver- kanoch lämplig samhällsutveckling.

När en detaljplan antas skall de allmänna intressena omsättas i praktiken samtidigt som detaljplanen skall ge besked om vilken mark som är lämpad för bebyggelse och hur bebyggelsen ska11 placeras och utformas. I en detaljplan skall också de enskilda intressena beaktas, vilket innebär att onödiga intrång för enskilda inte får förekomma.

Motionens innehåll och yrkande omfattar byggnadsnåmndens verksamhet och ansvar i detaljplaneläggningen. Detaljplaneläggning är myndighetsutövning och omfattar ex- ploateringsgrad, våningsantal mm i enlighet med PBL som bland annat styr innehåll

och process, isamråds- och utställningsskede, med myndigheter och enskilda mm.

Det är i samrådet och i utställningen som byggnadsnämnden kommer överens med berörda om bestämmelser i detaljplanen. Byggnadsnämnden kan inte ensidigt be- stälnma exploateringsgrad och övrigt innehåll. Ändringar kan inte tillföras efter ut- ställningsskedet. Planen måste då antas, återremitteras eller avskrivas. Byggnads- nämnden är också antagandeinstans, om inte planen äx principiell då den arias av kommunfullmäktige.

Mot denna bakgrund innebär det att kommunfullmäktige inte kan föregå handlägg- ningen och besluta om innehållet i en detaljplan.

Förslag till beslut

• Byggnadsnämnden beslutar ta yttrande som sitt eget och därefter överlämna det samma till lcommunstyrelsen. Motionen kan därmed anses besvarad.

Ingalis orfeldt Stadsarkitekt

Motion om bvooande i

~ ~ ,

~~ ~~ 1 \atrineholms kommun \

— ~~.

KOMMUNSTYRELSEN

Dnr KS/2011:40-632

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanträdesdatum Blad

2011-11-23 § 256 12

Handläggare: Karin Rytter

Svar på motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe i skolorna i Katrineholms kommun

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige beslutar anse motionen om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe i skolorna i Katrineholms kommun vara besvarad, med hänvisning till nämndernas inkomna yttranden.

Reservation

Mot beslutet och till förmån för Jean Fridh (MP) med fleras yrkande reserverar sig Jean Fridh (MP), Ewa Gallhammar (FP), Carina Björk-Andersson (FP), Sten Holmgren (C) och Joha Frondelius (KD).

Jean Fridhs (MP) skriftliga reservation redovisas på sidan 15.

Ärendebeskrivning

Lilli Martön (MP) har inkommit med en motion om att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/tuffe efter svensk odlingssäsong. En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe beskrivs ge en varierad måltid under året. Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen.

Inkomna yttranden

Bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att kost och transportservice idag arbetar med att säsongsanpassa mat- sedel, salladsbord/buffe. Inköp och matsedel planeras utifrån de olika årstiderna.

Redan i upphandling har det tagits hänsyn till att bredden av livsmedel ska finnas för att möjliggöra variationen av matsedel. Kost och transportservice planerar att genom utbildning och information öka användandet av säsongsanpassade livsmedel, med hänsyn till ekonomiska ramar och den livsmedelsupphandling som finns inom kom- munen.

Vård- och omsorgsnämnden menar dessutom att en säsongsanpassad matsedel och salladsbord passar bra inidet utvecklingsprojekt SAPERE (Rätten till din smak) som bedrivs inom handikappomsorgen, för att stödja brukare och personal i att komponera bra matsedlar. "Brukare och personal får stöd i att bredda sina möjligheter att kompo- nera och tillaga aptitlig mat samt skapa en god måltidssituation".

Bildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden anser att motionen är besvarad.

Justerandes sign

~L~ 1\atrineholms

kommun

~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

~;

Sammanträdesdatum Blad

KOMMUNSTYRELSEN 2011-11-23 § 256 13

Ärendets beredning

Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet har skickats ut på remiss till bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Motionen kommer att behandlas av kommunfullmäktige i decem- ber 2011.

Kommunledningsförvaltningens bedömning

I motionen beskrivs säsongsmatsedeln vara en viktig del för att nå klimatmålen, dels på grund av mindre resurskrävande odling, men också färre och kortare transporter.

Katrineholms kommun arbetar efter ett kostpolitiskt program, som är antaget i kom- munfullmäktige i nrars 2009. Det kostpolitiska programmet är politikers viljeinrikt- ning hur maten bland annat ska tillagas, distribueras samt serveras i kommunen.

I det lcostpolitiska programmet anges att mer hållbara matvanor är viktigt ur miljö- och klimatsynpunkt. Goda matvanor bör vara bra för både hälsan och miljön. "Vår strävan är att kunna upphandla och använda mer ekologiska och närproducerade livsmedel av god kvalitet till förmån för de lokala producenterna samt uppmuntra till de förkortade transportsträckor och minskade utsläpp som detta medför". I och med att Katrineholms kommun arbetar utifrån det kostpolitiska programmet, verkar kom- munen för att nå klimatmålet.

Utifrån nämndernas inkomna yttranden, är det också möjligt att konstatera att kost och transportservice redan idag genomför det som miljöpartiet de gröna föreslår i sin motion. Inköp och matsedel planeras utifrån årstiderna och detta tas det även hänsyn till i upphandling.

Belysning av tvärfrågorna

Enligt övergripande plan med budget för 2011-2013, har kommunstyrelsen som åta- gande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa.

I ett av målområdena för folkhälsan, berörs matvanor och livsmedel. Goda matvanor uppges vara bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv är det således positivt att främja goda matvanor, såsom exempelvis en säsongsanpassad matsedel. Att använda sig av mer ekologiska samt närproducerade livsmedel av god kvalitet, påverkar hälsan på ett positivt sätt.

Ärendets handlingar

• Tjänsteutlåtande kommunledningsförvaltningen, 2011-10-31

• Motion säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe, 2011-01-24

• Saimnanträdesprotokoll bildningsnämnden, 2011-08-30, § 88

• Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2011-08-30, § 82

sign

~~ 1`~~~ 1\atrineholms

kommun

~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

— -f~~, ~

Sammanträdesdatum Blad

KOMMUNSTYRELSEN 2011-11-23 § 256 14

Justerandes sign

• Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, 2011-09-22, § 107 Kommunstyrelsens överläggning

Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Jean Fridh (MP), Sten Holmgren (C), Carina Björk-Andersson (FP), Ewa Gallhammar (FP) och Joha Frondelius (KD).

Förslag och yrkanden

Jean Fridh (MP) yrkar, med instämmande av Joha Frondelius (KD), Sten Holmgren (C), Carina Björk-Andersson (FP) och Ewa Gallhammar (FP), bifall till motionen.

Proposition

Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Jean Fridh (MP) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens eget förslag till beslut.

Akten

KOMMUNSTYRELSEN

Reservation

Ärende Dnr KS/2011:40-632

matsedel mm.

2011-11-23 § 256 15

miljöpartiet de gräno _~

Svar på motion om säsongsanpassad

En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe ger en varierad måltid under året. Som exempel kan måltiderna i en säsongsanpassad meny under vinterhalvåret bestå av bland annat av rotfrukter i olika färger och former medan tomater och gurka kan avnjutas under

sommarhalvåret tillsa~runans med många andra färska råvaror. I en säsongsanpassad matsedel bör även övriga livsmedel ses över och man bör välja de råvaror som trivs i vårt klimat —dvs matvete, dinkel, havre och korn istället för ris och pasta exempelvis.

Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen, dels p g a mindre resurskrävande odling men också färre och kortare transporter. Anpassningen är också viktig för att

säkerhetsställamatförsörjningen iSverige/ Katrineholm i framtiden då klimatet blir alltmer ansträngt och missväxt vanligare samtidigt som tillgången på olja minskar/ konkurrensen hårdnar och priserna stiger. Det ger också målen om mer närodlat en chans.

Ekonomiskt är det en vinst då växthusodlade grönsaker är mycket dyrare än rotfrukter dessutom vet vi att ett kilo morötter orsakar bara en tiondel så mycket växthusgaser som ett kilo tomater.

Milj öpartiet de gröna föreslår därför i motionen att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbordlbuffe efter svensk odlingssäsong.

I svaret på motionen anförs att man i kommunens olika verksamheter försöker tänka på detta och att motionen därför ska anses besvarad.

Vi anser dock att en säsongsanpassning av matsedel och salladsbuffe saknas i de flesta fall i kommunen och yrkade därför bifall till motionen. Eftersom vi inte fick gehör för detta reserverar vi oss mot beslutet.

Katrineholm den 23 november 2011

För Miljöpartiet de gröna

Jean Fridh

~.-. -~

C_...

f Tjänsteutlåtande

_ e" ;ti,_~1' Katrineholms kommun \

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN ^Datum

2011-10-31

Vår handläpgare Ert datum

Karin Rytter

Kommunstyrelsen

Vår beteckning

KS/2011:40-632

Er beteckning

Svar på motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe i skolorna i Katrineholms kommun

Ärendebeskrivning

1 (3)

Lilli Martön (mp) har inkommit med en motion om att Katrineholms kommun under

2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/tuffe efter svensk odlingssäsong. En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe beskrivs ge en varierad måltid under året. Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen.

Inkomna yttranden

Bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden gör bedömningen att kost och transportservice idag arbetar med att säsongsanpassa matsedel, salladsbord/tuffe. Inköp och matsedel planeras utifrån de olika årstiderna.

Redan i upphandling har det tagits hänsyn till att bredden av livsmedel ska finnas för att möjliggöra variationen av matsedel. Kost och transportservice planerar att genom utbildning och information öka användandet av säsongsanpassade livsmedel, med hänsyn till ekonomiska ramar och den livsmedelsupphandling som finns inom kommunen.

Vård- och omsorgsnämnden menar dessutom att en säsongsanpassad matsedel och salladsbord passar bra inidet utvecklingsprojekt SAPERE (Rätten till din smak) som bedrivs inom handikappomsorgen, för att stödja brukare och personal i att komponera bra matsedlar. "Brukare och personal får stöd i att bredda sina möjligheter att

komponera och tillaga aptitlig mat samt skapa en god måltidssituation".

Bildningsnämnden samt vård- och omsorgsnämnden anser att motionen är besvarad.

Ärendets beredning

Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Ärendet har skickats ut på remiss till bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden. Motionen kommer att behandlas av kommunfullmäktige i december 2011.

Kommunledningsförvaltningens bedömning

I motionen beskrivs säsongsmatsedeln vara en viktig del för att nå klimatmålen, dels på grund av mindre resurskrävande odling, men också färre och kortare transporter.

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41

Postadress: Telefon: 0150-570 00 vx

641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 25

www.katrineholm.se kommun@katrineholm.se

Org.nummer 212000-0340

Tjänsteutlåtande

2 (3)

Datum

2011-10-31

Vår beteckning

KS/2011:40-632 Katrineholms kommun arbetar efter ett kostpolitiskt program, som är antaget i kommunfullmäktige i mars 2009. Det kostpolitiska programmet äx politikers viljeinriktning hur maten bland annat ska tillagas, distribueras samt serveras i kommunen.

I det kostpolitiska programmet anges att mer hållbara matvanor är viktigt ur miljö- och klimatsynpunkt. Goda matvanor bör vara bra för både hälsan och miljön. "Vår strävan är att kunna upphandla och använda mer ekologiska och närproducerade livsmedel av god kvalitet till förmån för de lokala producenterna samt uppmuntra till de förkortade transportsträckor och minskade utsläpp som detta medför". I och med att Katrineholms kommun arbetar utifrån det kostpolitiska programmet, verkar kommunen för att nå klimatmålet.

Utifrån nämndernas inkomna yttranden, är det också möjligt att konstatera att kost och transportservice redan idag genomför det som miljöpartiet de gröna föreslår i sin motion. Inköp och matsedel planeras utifrån årstiderna och detta tas det även hänsyn till i upphandling.

Belysning av tvärfrågorna

Enligt övergripande plan med budget för 2011-2013, har kommunstyrelsen som åtagande att belysa alla ärenden utifrån jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa.

I ett av målområdena för folkhälsan, berörs matvanor och livsmedel. Goda matvanor uppges vara bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Ur ett folkhälsoperspektiv är det således positivt att främja goda matvanor, såsom exempelvis en säsongsanpassad matsedel. Att använda sig av mer ekologiska samt närproducerade livsmedel av god kvalitet, påverkar hälsan på ett positivt sätt.

Ärendets handlingar

• Motion säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe, 2011-01-24

• Sammanträdesprotokoll bildningsnämnden, 2011-08-30, § 88

• Sammanträdesprotokoll service- och tekniknämnden, 2011-08-30, § 82

• Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, 2011-09-22, § 107

it, ~,~' ~`' ,~

~. '.~(, ~ l l~ _ ~ .~

arin Rytter ~

Protokollsutdrag till:

Kommunstyrelsen Bildningsnämnden

Service- och tekniknämnden Vård- och omsorgsnämnden

Tjänsteutlåtande

Dalum Vår beteckning

2011-10-31 KS/2011:40-632

LIX:56

3 (3)

~J1

1 ~ ~i~ ..1. f7....d y

r E

Motion till kommunfullmäktige Katrineholm. ~å~'. ~: ~ ~ ~`; ~- ~'. t

~äsongsanpassad matseds! och salladsbord/buffa. j:-;- ~:"~,~: ;' ~ ~ `~;:` ., ~_-:N

hakgrund:

En säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffs ger en varierad måltid under året. Som exempel kan måltiderna i en säsongsanpassad meny under vinterhalvåret bestå av bland annat av rotfrukter i olika färger och former medan tomater och gurka kan avnjutas under sommarhalvåret tillsammans med många andra färska råvaror. I en säsongsanpassad

matsedel bör även övriga livsmedel ses över och man bör välja de råvaror som trivs i vårt klimat —dvs matvete, dinkel, havre och korn istället för ris och pasta exempelvis.

Säsongsmatsedeln är en viktig del för att nå klimatmålen, dels p g a mindre resurskrävande odling men också färre och kortare transporter. Anpassningen är också viktig för att

säkerhetsställa matförsörjningen iSverige/ Katrineholm i framtiden då klimatet blir alltmer ansträngt och missväxt vanligare samtidigt som tillgången på olja minskar/ konkurrensen hårdnar och priserna stiger. Det ger också målen om mer närodlat en chans.

Ekonomiskt är det en vinst då växthusodlade grönsaker är mycket dyrare än rotfrukter dessutom vet vi att ett kilo morötter orsakar bara en tiondel så mycket växthusgaser som ett kilo tomater.

Miljöpartiet de gröna föreslår:

-att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/buffie efter Svensk odlingssäsong.

Katrineholm 2011-01-24 Lilli Mårton (mp)

~~~ 1 \atrineholi s oMMu

MMANTRÄDESPROTOKOLL

-- -:~. Kommuns g~

Sa mantrådesdatum Blad

BILDNINGSNÄMNDEN y~~~ Wn~~ ~ ~ 2 11-08-30 § 88 18

Dnr 2011:44, 2 . ~ ~~ ~ ~ ~`~ dläggare: Jörgen Rudeberg

p• mmer Dianepl

~~~'Y~r~,~►~h~ ~~

Yttrande över motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe

Bildningsnämndens beslut

Bildningsnämnden anser att motionen är besvarad med hänvisning till bildningsförvaltningens yttrande.

Ärendebeskrivning

Lili Mårton (mp), har lämnat in en motion om att Katrineholms kömmun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/buffe efter svensk odlingssäsong. En

säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffe beskrivs ge en varierad måltid under året och är en viktig del för att nå klimatmålen. Även övriga livsmedel i matsedeln

bör ses över och man bör välja råvaror som trivs i vårt klimat- som t.ex. matvete, dipkel, havre och korn istället för ris och pasta.

Motionen har överlämnats till kommunstyrelsen för beredning. Kommunlednings- förvaltningen har begärt ett yttrande från bildningsnämnden, service- och

tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden.

Bakgrund

lVul~aesbeskrivning

Enligt inhämtad information från kommunens kostenhet genomförs idag inköp och planeras matsedel till viss del utifrån de olika årstiderna. Man har redan i upphandling av livsmedel inom kommunen tagit hänsyn till att bredden av livsmedel ska finnas för

att möjliggöra variation av matsedel och säsongsanpassning av måltiderna.

Konkret innebär detta att man anpassar urvalet på salladsbord, och i den mån det går även varmrätterna, efter vad som är aktuellt för säsongen. Påkommande fortbildning, som planeras för personal inom köken kommer det att ingå säsongsanpassning av livsmedelsval. En så kallad lathund för köken, som visax månad för månad vilka grönsaker/rotsaker som är aktuella, är under framtagande.

En förändrad matsedel från ris och pasta till matvete, havre eller dipkel är kanske inte till att börja med är något som barn och elever genast anpassar sig till. En långsiktig anpassning är därför viktig där information och kunskap om hållbar utveckling är avgörande för framgången av satsningen. Här kan det utvecklingsarbete som

genomförts på Skogsborgsskolan isamarbete mellan skolan och kostenheten för hur man gör barn och föräldrar medvetna om mat- och motionsvanor tjäna som förebild även ur ett milj öperspektiv.

Justerandes sign

,y ~ `'.~'

... ,. yv

Utdragsbestyrkande

~~

`~ l~atrineholms

lcommun

^\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

~.

Sammanträdesdatum Blad

BILDNINGSNÄMNDEN 2011-08-30 § 88 19

Bildningsförvaltningens yttrande

Kost- och Transportservice arbetar i dag med att säsongsanpassa matsedel,

salladsbord/buffe och planerar genom utbildning och införmation att öka användandet av säsongsanpassade livsmedel inom ekonomisk ram och den livsmedelsupphandling som man har i kommunen. Bildningsförvaltningen stöttar detta arbete genom

pedagogiska insatser.

Bildningsförvaltningens yttrande över motionen är framtaget i samråd med Service och teknikförvaltningen som är ansvarig förvaltning för måltider i förskola och skola.

Förvaltningen anser därmed att motionen är besvaxad.

Ärendets handlingar

Motion om säsongsanpassad matsedel och salladsbord/tuffe Bildningsnämndens överläggning

Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Helene Björkquist förv.chef och Per Skogfeldt (MP).

Förslag och yrkanden

Per Skogfeldt (MP) yrkax att bildningsnämnden ska instämma i motionen.

Proposition

Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till propositionsordning.

Därefter ställer ordförande proposition på Per Skogfeldts (MP) förslag till beslut och på bildningsförvaltningens förslag och finner att bildningsnämnden beslutax enligt bildningsförvaltningens förslag.

Justerandes sign Protokollsutdrag till

r. .~ {,/

%'- , ~',;-'% r~- ' '~--~' Kommunstyrelsen, akt

L `- ----___----~

Utdregsbestyrkande

— ,~;

1~atiineholms kommun ~

SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanlrådesdatum

2011-08-30

Blad

MMUN

Dnr STN/2011:36-632 ~~~~ -~~ ~ ~

Handlinesi+:i;.i~ner ~~ F;~;ni • i re'

Diarienum er Diar' , 1

Yttrande över motion om säsongsanp ssa~ mat ec~'~~~ oc salladsbord/buffe Y~~S/ C~~l ~rri ~~ ;

Beslut

Service- och tekniknämnden beslutar att ställa sig bakom förvaltningens förslag till yttrande över motionen och översanda det till kommunstyrelsen.

Reservation

Carl Frick (MP) reserverar sig mot beslutet. Reservationen redovisas på sida 22.

Ärendebeskrivning

Lili Månton (mp), har lämnat in en motion om att Katrineholms kommun under 2011 ska anpassa matsedel och salladsbord/buffe efter svensk odlingssäsong. En

säsongsanpassad matsedel och salladsbord/buffs beskrivs ge en varierad måltid under året och är en viktig del för att nå klimatmålen. Även övriga livsmedel i matsedeln bör ses över och man bör välja råvaror som trivs i vårt klimat- som t.ex. ^matvete, dipkel, havre och korn istället för ris och pasta.

Motionen hax överlämnats till kommunstyrelsen för beredning.

Kommunledningsförvaltningen har begärt ett yttrande från bildningsnämnden, service- och tekniknämnden samt vård- och omsorgsnämnden.

Bakgrund

Nulägesbeskrivning

I nuläget planeras inköp och matsedel till viss del utifrån de olika årstiderna. Man har redan i upphandling av livsmedel inom kommunen tagit hänsyn till att bredden av livsmedel ska finnas för att möjliggöra variation av matsedel och framför allt jobba så mycket som möjligt med att säsongsanpassa måltiderna. De salladsbuffeer vi har i dag innehåller rotsaker (bland annat morötter, vitkål, palsternacka) och grönsaker som kanske inte alltid hör hemma i den svenska odlingssäsongen.

Vi strävar efter att anpassa urvalet på salladsbordet och även till viss del i

varnlrätterna efter vad som äx aktuellt för säsongen. Påkommande fortbildning som planeras för personal inom köken kommer det att ingå säsongsanpassning av

livsmedelsval. Vi kommer också att ta fram en lathund för köken som visar månad för månad vilka grönsaker/rotsaker som är aktuella för den månaden.

Protokollsutdrag till

Akten, kommunstyrelsen

r~ 1 \atrineholms kommun

^~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Sammanlrådesdatum Blad

SERVICE= OCH TEKNIKNÄMNDEN 2011-08-30 § 82 21

Man får också beakta att det är viktigt att man äter det som serveras och ett utbyte av ris och pasta till matvete, havre eller dipkel kanske inte till att börja med är något som våra matgäster genast anpassar sig till. En långsiktig anpassning är därför viktig och budskapet med syftet måste vara tydligt både från oss som matleverantör såväl som pedagoger och chefer med övergripande ansvar.

Bedömning

Kost och Transportservice arbetar i dag med att säsongsanpassa matsedel,

salladsbord/buffe och planerar genom utbildning och information att öka användandet av säsongsanpassade livsmedel. Det man har att ta hänsyn till är ekonomiska ramar och den livsmedelsupphandling som man har i kommunen.

Service- och teknikförvaltningens förslag till yttrande över motionen är framtaget i samråd med Bildningsförvaltningen och Vård- och omsorgsförvaltningen som också är delaktiga i kommunens måltider.

Nämndens överläggning

Under överläggningen yttrar sig Johan Hartman (M), Sten Holmgren (C), Magnus Esko (FP), Carl Frick (MP) och Ingemar Björklund (KD).

Förslag och yrkanden

Sten Holmgren, Magnus Esko, Carl Frick och Ingemar Björklund yrkar bifall till

motionen.