AD\1260216SV.docx PE730.131v02-00
SV
Förenade i mångfaldenSV
Europaparlamentet
2019-2024
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
2021/0420(COD) 14.7.2022
YTTRANDE
från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
till utskottet för transport och turism
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordning (EU) 2021/1153 och förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013
(COM(2021)0812 – C9-0472/2021 – 2021/0420(COD))
Föredragande av yttrande: Salvatore De Meo
PE730.131v02-00 2/59 AD\1260216SV.docx
SV
PA_Legam
AD\1260216SV.docx 3/59 PE730.131v02-00
SV
KORTFATTAD MOTIVERING
Ett effektivt och välutvecklat transeuropeiskt transportnät är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera smidigt och för att den ska kunna stärkas. Det är genom detta nät som unionen säkerställer fri rörlighet för personer och varor inom sitt territorium.
Det är därför nödvändigt att det transeuropeiska transportnätet övervinner sina befintliga begränsningar genom riktade investeringar som kan bidra till att nätet blir bättre vad gäller tillgänglighet, inkludering och hållbarhet. Att göra infrastruktur och tjänster mer tillgängliga för användare, inbegripet personer med funktionsnedsättning och nedsatt rörlighet är en nödvändig förutsättning för att nätet ska fungera väl, genom att undanröja återstående flaskhalsar som fortfarande orsakar överbelastning och genom att säkerställa snabba och kontinuerliga förbindelser.
För att uppnå de mål som fastställs i denna förordning är det dessutom nödvändigt att man garanterar fritt tillträde till näten i alla medlemsstaterna samt att man inrättar tillräckliga medel för att möjliggöra uppbyggnad och underhåll av infrastrukturer och för att göra det möjligt för företag inom transportsektorn att göra långsiktiga investeringsplaner.
Det är också mycket viktigt att säkerställa tillgången till europeiska transportkorridorer för små och medelstora företag, som ofta är belägna i perifera produktionscentrum eller i mer avlägsna områden. I detta avseende kommer det att vara nödvändigt att skapa synergieffekter mellan de strukturfondsmedel som anslagits för byggandet av det transeuropeiska
transportnätet och de nationella infrastrukturinvesteringar som görs genom andra fonder, inklusive de nationella planerna för återhämtning och resiliens.
Bland prioriteringarna kommer det att vara avgörande att hela det europeiska näringslivet involveras genom intermodala förbindelser, liksom att lokala och regionala myndigheter deltar genom en strukturerad dialog med de europeiska samordnarna.
Mot bakgrund av den senaste tidens dramatiska händelser i Ukraina anser föredraganden slutligen att det är nödvändigt att anpassa det transeuropeiska transportnätet så att unionen kan stärka sina mål även när det gäller militär säkerhet och livsmedelssäkerhet. Det är därför viktigt att kanalisera särskilda investeringar till strategiska infrastruktursegment och att inkludera strategiska produktionscentrum för jordbruksbaserade livsmedel i ett effektivt nät.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott beakta följande ändringsförslag:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 4
PE730.131v02-00 4/59 AD\1260216SV.docx
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(4) Förverkligandet av det
transeuropeiska transportnätet skapar gynnsamma förutsättningar för
infrastruktur som i sin tur gör det möjligt att göra alla transportsätt mer hållbara, ekonomiskt överkomliga och inkluderande, att göra hållbara alternativ allmänt
tillgängliga i ett multimodalt transportsystem och att införa rätt
incitament för att påskynda omställningen, särskilt genom att säkerställa en rättvis sådan omställning, i linje med målen i rådets rekommendation (EU) [...] av den [...] om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet.
(4) Förverkligandet av det
transeuropeiska transportnätet skapar gynnsamma förutsättningar för
infrastruktur som i sin tur gör det möjligt att göra alla transportsätt mer hållbara, tillgängliga, ekonomiskt överkomliga och inkluderande, att göra hållbara alternativ allmänt tillgängliga i ett multimodalt transportsystem och att införa rätt
incitament för att påskynda omställningen, särskilt genom att säkerställa en rättvis sådan omställning, i linje med målen i rådets rekommendation (EU) [...] av den [...] om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet.
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(5) Planeringen, utvecklingen och driften av det transeuropeiska
transportnätet bör möjliggöra hållbara transportformer, förbättra multimodala och driftskompatibla transportlösningar och öka den intermodala integreringen av hela logistikkedjan, och därigenom bidra till en smidigt fungerande inre marknad genom att skapa de transportleder som krävs för smidiga person- och godstransportflöden i hela unionen. Dessutom bör nätet syfta till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att säkerställa tillgänglighet och konnektivitet för alla regioner i unionen, inklusive bättre konnektivitet för de yttersta randområdena och andra randområden,
landsbygdsområden, öområden, avlägsna områden och bergsområden samt glest befolkade områden. Utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet bör också möjliggöra smidig, säker och hållbar
(5) Planeringen, utvecklingen och driften av det transeuropeiska
transportnätet bör möjliggöra hållbara transportformer, förbättra multimodala och driftskompatibla transportlösningar och öka den intermodala integreringen av hela produktionskedjan och hela
logistikkedjan, och därigenom bidra till en smidigt fungerande inre marknad genom att skapa de transportleder som krävs för smidiga person- och godstransportflöden i hela unionen. Dessutom bör nätet syfta till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att säkerställa tillgänglighet och konnektivitet för alla regioner i unionen, inklusive bättre konnektivitet för de yttersta randområdena och andra randområden,
landsbygdsområden, öområden, avlägsna områden och bergsområden samt glest befolkade områden. Utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet bör också
AD\1260216SV.docx 5/59 PE730.131v02-00
SV
rörlighet för alla slags varor och personer, och bör bidra till ytterligare ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i ett globalt perspektiv genom att sammanlänkningar och driftskompatibilitet mellan nationella transportnät inrättas på ett resurseffektivt och hållbart sätt.
möjliggöra smidig, säker och hållbar rörlighet för alla slags varor och personer, inbegripet personer med
funktionsnedsättning eller nedsatt rörlighet, och bör bidra till ytterligare rättigheter för passagerare och
pristransparens samt ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i ett globalt perspektiv genom att sammanlänkningar och
driftskompatibilitet mellan nationella transportnät inrättas på ett resurseffektivt och hållbart sätt till förmån för
passageraren.
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(8a) Infrastruktur för aktiva
transportsätt undviker oproportionerliga störningar och avbrott för korta sträckor, minskar trängseln på väg- och
järnvägsnätet och leder till att befintliga hinder undanröjs. Infrastrukturer för aktiva transportsätt bidrar också till unionens klimatmål, förbättrar folkhälsan och ger ekonomiska fördelar. Planeringen av ny infrastruktur, liksom underhåll och uppgradering av äldre infrastruktur i det transeuropeiska transportnätet, bör därför ta hänsyn till infrastrukturer för aktiva transportsätt, som gång- och cykeltrafik.
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(10) För att transportinfrastrukturen ska vara av hög standard och effektiv inom alla transportsätt bör man vid utbyggnaden av
(10) För att transportinfrastrukturen ska vara av hög standard och effektiv inom alla transportsätt bör man vid utbyggnaden,
PE730.131v02-00 6/59 AD\1260216SV.docx
SV
det transeuropeiska transportnätet beakta säkerheten och skyddet för passagerare och godstransporter, bidraget till
klimatförändringen och den inverkan som klimatförändringar samt potentiella
naturliga faror och katastrofer som orsakas av människor har på infrastrukturen och tillgängligheten för alla
transportanvändare, särskilt i områden som är extra utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter.
underhållet och upprustningen av det transeuropeiska transportnätet beakta säkerheten och skyddet för passagerare och godstransporter, bidraget till
klimatförändringen och den inverkan som klimatförändringar samt potentiella
naturliga faror och katastrofer som orsakas av människor har på infrastrukturen och tillgängligheten för alla
transportanvändare, särskilt i områden som är extra utsatta för klimatförändringarnas negativa effekter.
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(10a) Medlemsstaterna bör i samråd med lokala myndigheter och företag utarbeta strategier för mindre
produktionscentrums behov när det gäller infrastruktur, logistik och transport, för att säkerställa samstämmighet och synergier mellan det transeuropeiska transportnätets infrastrukturer och inre områden med mindre produktionscentrum som inte omfattas av det transeuropeiska transportnätet.
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 10b (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(10b) Vid utvecklingen av det transeuropeiska transportnätet bör särskild uppmärksamhet ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag garanteras tillträde till marknaden.
AD\1260216SV.docx 7/59 PE730.131v02-00
SV
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 10c (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(10c) EU och alla medlemsstater har, i egenskap av signatärer till FN:s
konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, rättslig skyldighet att se till att personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, har tillgång till transport och bebyggd miljö. Kommissionen har tagit med översynen av TEN-T-riktlinjerna i sin förteckning över åtgärder i strategin för rättigheter för personer med
funktionsnedsättning 2021–2030.
Slutligen har EU med sin strategi för hållbar och smart mobilitet åtagit sig att
”se till att mobiliteten är rättvis för alla”, bl.a. genom att förbättra tillgängligheten för passagerare med
funktionsnedsättning. Rättigheterna för personer med funktionsnedsättning bör därför integreras fullt ut i översynen av TEN-T-riktlinjerna.
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(16) Under planerings- och
anläggningsfasen av projekt av gemensamt intresse bör vederbörlig hänsyn tas till intressena hos regionala och lokala myndigheter samt den allmänhet som berörs av dessa projekt.
(16) Under planerings- och
anläggningsfasen av projekt av gemensamt intresse bör vederbörlig hänsyn tas till intressena hos regionala och lokala
myndigheter, den allmänhet som berörs av dessa projekt samt affärsverksamheter och små och medelstora företag.
Ändringsförslag 9
PE730.131v02-00 8/59 AD\1260216SV.docx
SV
Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(17) Definitionen av det transeuropeiska transportnätet bör baseras på en gemensam och öppen metod och bör utgöra den högsta nivån av infrastrukturplanering inom unionen. Det bör vara multimodalt, vilket innebär att det bör inbegripa alla transportsätt och deras förbindelser samt relevanta system för trafikstyrning och trafikledning samt hantering av
reseinformation.
(17) Definitionen av det transeuropeiska transportnätet bör baseras på en gemensam och öppen metod och bör utgöra den högsta nivån av infrastrukturplanering inom unionen. Det bör vara multimodalt, vilket innebär att det bör inbegripa alla transportsätt och deras förbindelser samt relevanta system för trafikstyrning och trafikledning samt hantering av
reseinformation, och det bör erbjuda alla transportanvändare hög tillgänglighet till näten.
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 18
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(18) Det transeuropeiska transportnätet bör utvecklas gradvis i tre steg med det övergripande syftet att förverkliga ett multimodalt och driftskompatibelt EU- omfattande nät med höga
kvalitetsstandarder, samtidigt som unionens övergripande mål för
klimatneutralitet och miljö respekteras: ett fullbordat stomnät senast 2030, ett
fullbordat utvidgat stomnät senast 2040 och ett fullbordat övergripande nät senast 2050.
(18) Det transeuropeiska transportnätet bör utvecklas gradvis i tre steg med det övergripande syftet att förverkliga ett multimodalt och driftskompatibelt EU- omfattande nät med höga
kvalitetsstandarder, samtidigt som det säkerställs att den inre marknaden fungerar väl unionens övergripande mål för klimatneutralitet och miljö respekteras:
ett fullbordat stomnät senast 2030, ett fullbordat utvidgat stomnät senast 2040 och ett fullbordat övergripande nät senast 2050.
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 21
AD\1260216SV.docx 9/59 PE730.131v02-00
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(21) Det övergripande nätet bör vara tillräckligt utrustat med infrastruktur för alternativa bränslen för att säkerställa att det effektivt stöder övergången till utsläppsfri mobilitet, i linje med de milstolpar som fastställs i strategin för hållbar och smart mobilitet.
(21) Det övergripande nätet bör vara tillräckligt utrustat med infrastrukturer för alternativa bränslen som är tillgängliga för användarna för att säkerställa att det effektivt stöder övergången till utsläppsfri mobilitet, i linje med de milstolpar som fastställs i strategin för hållbar och smart mobilitet och med beaktande av
konsumenternas och företagens behov, särskilt små och medelstora företag.
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(24) Stomnätet, med tidsfrist 2030, och det utvidgade stomnätet, med tidsfristen 2040, bör utgöra grunden för ett hållbart multimodalt transportnät, och utifrån trafikbehoven representera de strategiskt viktigaste knutpunkterna och
förbindelserna i det transeuropeiska transportnätet. De bör stimulera
utvecklingen av hela det övergripande nätet och göra det möjligt för unionen att
koncentrera sina insatser på de delar av det transeuropeiska transportnätet som har störst europeiskt mervärde, särskilt gränsöverskridande sträckor, felande länkar, multimodala förbindelsepunkter och svåra flaskhalsar.
(24) Stomnätet, med tidsfrist 2030, och det utvidgade stomnätet, med tidsfristen 2040, bör utgöra grunden för ett hållbart multimodalt transportnät, och utifrån trafikbehoven representera de strategiskt viktigaste knutpunkterna och
förbindelserna i det transeuropeiska transportnätet. De bör stimulera
utvecklingen av hela det övergripande nätet och göra det möjligt för unionen att
koncentrera sina insatser på de delar av det transeuropeiska transportnätet som har störst europeiskt mervärde, särskilt gränsöverskridande sträckor, felande länkar, multimodala förbindelsepunkter, godsterminaler och svåra flaskhalsar.
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 24a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(24a) Gränsöverskridande användning
PE730.131v02-00 10/59 AD\1260216SV.docx
SV
av det europeiska modulsystemet kan bidra till att förbättra effektiviteten hos och miljöpåverkan av godstransporter på väg och säkerställa att unionens
hållbarhets- och utsläppsmål uppnås.
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 26
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(26) Undantag från de infrastrukturkrav som är tillämpliga på stomnätet, det utvidgade stomnätet och det övergripande nätet bör vara möjliga endast i
vederbörligen motiverade fall och på vissa villkor. Detta bör omfatta fall där
investeringar inte kan motiveras eller där det finns specifika geografiska eller betydande fysiska begränsningar, t.ex. i de yttersta randområdena och andra
randområden, öområden, avlägsna områden och bergsområden samt
glesbefolkade områden, eller för isolerade eller delvis isolerade nät.
(26) Undantag från de infrastrukturkrav som är tillämpliga på stomnätet, det utvidgade stomnätet och det övergripande nätet bör vara möjliga endast i
vederbörligen motiverade fall och på vissa villkor. Detta bör omfatta fall där
investeringar inte kan motiveras eller där det finns specifika geografiska eller betydande fysiska begränsningar, t.ex. i de yttersta randområdena och andra
randområden, öområden, avlägsna områden och bergsområden samt
glesbefolkade områden, eller för isolerade eller delvis isolerade nät. I glesbefolkade områden bör undantag endast vara tillämpliga på infrastrukturer belägna i ursprungs- eller destinationsområden och inte på infrastrukturer som är viktiga transitpunkter.
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(26a) Sådana undantag bör inte på något sätt hämma alla
transportanvändares rätt till tillgång till näten i randområden och bör inte
undergräva tjänster som är avgörande för företag, inklusive små och medelstora
AD\1260216SV.docx 11/59 PE730.131v02-00
SV
företag, i stads- och industriområden av stor ekonomisk betydelse.
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 32
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(32) För att inrätta det transeuropeiska transportnätet på ett samordnat och snabbt sätt och därigenom kunna få ut så mycket som möjligt av nätets potential, bör de berörda medlemsstaterna säkerställa att det vidtas lämpliga åtgärder för att slutföra projekt av gemensamt intresse som rör stomnätet, det utvidgade stomnätet och det övergripande nätet senast 2030, 2040 respektive 2050. I detta syfte bör medlemsstaterna säkerställa att de nationella transport- och
investeringsplanerna överensstämmer med de prioriteringar som fastställs i denna förordning och i de europeiska
samordnarnas arbetsplaner.
(32) För att inrätta det transeuropeiska transportnätet på ett samordnat och snabbt sätt och därigenom kunna få ut så mycket som möjligt av nätets potential, bör de berörda medlemsstaterna säkerställa att det vidtas lämpliga åtgärder för att slutföra projekt av gemensamt intresse som rör stomnätet, det utvidgade stomnätet och det övergripande nätet senast 2030, 2040 respektive 2050. I detta syfte bör medlemsstaterna säkerställa att de nationella transport- och
investeringsplanerna överensstämmer med de prioriteringar som fastställs i denna förordning och i de europeiska
samordnarnas arbetsplaner.
Medlemsstaterna bör även säkerställa att målen i de nationella planerna för återhämtning och resiliens, samt andra nationella investeringsplaner,
kompletterar målen för det transeuropeiska transportnätet.
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 34
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(34) Projekt av gemensamt intresse för att utveckla det transeuropeiska
transportnätet i enlighet med kraven i denna förordning har ett europeiskt mervärde, eftersom de bidrar till ett europeiskt nät av hög kvalitet som är
(34) Projekt av gemensamt intresse för att utveckla det transeuropeiska
transportnätet i enlighet med kraven i denna förordning har ett europeiskt mervärde, eftersom de bidrar till ett europeiskt nät av hög kvalitet som är
PE730.131v02-00 12/59 AD\1260216SV.docx
SV
driftskompatibelt och multimodalt, vilket ökar hållbarhet, sammanhållning,
effektivitet eller användarnytta. Det europeiska mervärdet är högre om det, utöver det potentiella värdet för den berörda enskilda medlemsstaten, leder till betydande förbättringar av
transportförbindelser eller transportflöden mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland. Sådana gränsöverskridande projekt bör vara
föremål för prioriterade insatser av unionen för att säkerställa att de genomförs.
driftskompatibelt och multimodalt, vilket stärker den inre marknadens funktion och ökar dess hållbarhet, tillgänglighet,
sammanhållning och effektivitet samt användarnytta. Det europeiska mervärdet är högre om det, utöver det potentiella värdet för den berörda enskilda
medlemsstaten, leder till betydande förbättringar av transportförbindelser eller transportflöden mellan medlemsstater eller mellan en medlemsstat och ett tredjeland.
Sådana gränsöverskridande projekt bör vara föremål för prioriterade insatser av unionen för att säkerställa att de
genomförs.
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 35
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(35) Medlemsstaterna och andra som driver projekt bör se till att bedömningar av projekt av gemensamt intresse genomförs på ett effektivt sätt och att onödiga fördröjningar undviks.
(35) Medlemsstaterna och andra som driver projekt bör se till att bedömningar av projekt av gemensamt intresse genomförs på ett effektivt sätt och att onödiga
fördröjningar undviks. Dessa bedömningar bör även beakta alla användares
tillgänglighetsbehov. Dessutom bör indikatorer på de förväntade fördelarna för företag av alla storlekar, inklusive små och medelstora företag, och för
passagerare också beaktas vid
bedömningen av projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(36) Projekt av gemensamt intresse för vilka det ansöks om unionsfinansiering bör
(36) Projekt av gemensamt intresse för vilka det ansöks om unionsfinansiering bör
AD\1260216SV.docx 13/59 PE730.131v02-00
SV
dessutom ha genomgått en
samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys enligt en erkänd metod som beaktar alla samhällsmässiga, ekonomiska,
klimatmässiga och miljömässiga fördelar och kostnader, även ur ett
livscykelperspektiv. Analysen av
klimatmässiga och miljömässiga kostnader och fördelar bör grunda sig på den
miljökonsekvensbedömning som
genomförts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU 21.
dessutom ha genomgått en
samhällsekonomisk kostnads-nyttoanalys enligt en erkänd metod som beaktar alla samhällsmässiga, ekonomiska,
klimatmässiga och miljömässiga fördelar och kostnader, även ur ett
livscykelperspektiv, samt graden av tillgänglighet för alla transportanvändare från ett tidigt skede av projekten.
Analysen av klimatmässiga och
miljömässiga kostnader och fördelar bör grunda sig på den
miljökonsekvensbedömning som
genomförts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU 21.
__________________ __________________
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (EUT L 26, 28.1.2012, s. 1).
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 38
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(38) Samarbete med tredjeländer,
inklusive grannländer, är nödvändigt för att säkerställa anslutning och
driftskompatibilitet mellan unionens och dessa länders infrastrukturnät. Mot bakgrund av detta bör unionen, när så är lämpligt, främja projekt av gemensamt intresse med dessa länder och bedöma och säkerställa att målen och kraven för det transeuropeiska transportnätet uppfylls så att driftskompatibiliteten i unionens nät säkerställs.
(38) Samarbete med tredjeländer,
inklusive grannländer, är nödvändigt för att säkerställa anslutning och
driftskompatibilitet mellan unionens och dessa länders infrastrukturnät, plus kontinuerlig tillgänglighet av hög
standard längs näten i dessa länder. Mot bakgrund av detta bör unionen, när så är lämpligt, främja projekt av gemensamt intresse med dessa länder och bedöma och säkerställa att målen och kraven för det transeuropeiska transportnätet uppfylls så att driftskompatibiliteten i unionens nät säkerställs.
PE730.131v02-00 14/59 AD\1260216SV.docx
SV
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 39
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(39) För att uppnå omvandlingen av transportsektorn till ett verkligt
multimodalt system av hållbara och smarta mobilitetstjänster bör unionen bygga ett transportnät av hög kvalitet med
järnvägstrafik som uppfyller krav på lägsta linjehastighet. Konkurrenskraftig
persontrafik på järnväg har stor potential att minska transporternas koldioxidutsläpp.
Det finns ett behov av att utveckla ett sammanhängande och driftskompatibelt europeiskt järnvägsnät för höghastighetståg som förbinder Europas huvudstäder och andra större städer. Att komplettera
befintliga höghastighetslinjer med linjer för persontrafik med en lägsta linjehastighet på 160 km/h bör i gengäld leda till
nätverkseffekter, ett mer sammanhängande nät och ett ökat antal tågpassagerare. Ett fullbordat nät med höga prestanda kommer också att underlätta utvecklingen och införandet av nya eller olika modeller för kapacitetstilldelning, till exempel styva tidtabeller som möjliggörs genom TTR- initiativet (Timetable Redesign) för ny utformning av tidtabeller.
(39) För att uppnå omvandlingen av transportsektorn till ett verkligt
multimodalt system av hållbara och smarta mobilitetstjänster bör unionen bygga ett transportnät av hög kvalitet med
järnvägstrafik som uppfyller krav på lägsta linjehastighet. Konkurrenskraftig
persontrafik på järnväg har stor potential att minska transporternas koldioxidutsläpp.
Med beaktande av de ambitiösa målen i strategin för hållbar och smart mobilitet när det gäller höghastighetsnät bör denna förordning bland annat inriktas på att säkerställa järnvägsförbindelser med höghastighetståg mellan huvudstäder och större städer i Europeiska unionen genom utveckling av ett sammanhängande och driftskompatibelt europeiskt järnvägsnät för höghastighetståg som förbinder Europas huvudstäder och andra större städer. Att komplettera befintliga höghastighetslinjer med linjer för
persontrafik med en lägsta linjehastighet på 160 km/h bör i gengäld leda till
nätverkseffekter, ett mer sammanhängande nät och ett ökat antal tågpassagerare. Ett fullbordat nät med höga prestanda kommer också att underlätta utvecklingen och införandet av nya eller olika modeller för kapacitetstilldelning, till exempel styva tidtabeller som möjliggörs genom TTR- initiativet (Timetable Redesign) för ny utformning av tidtabeller.
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 39a (nytt)
AD\1260216SV.docx 15/59 PE730.131v02-00
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(39a) För att uppnå dessa mål bör tillgängligheten till järnvägstjänster ökas för passagerare, inklusive personer med funktionsnedsättning eller nedsatt
rörlighet. Passagerarna bör ha en sömlös användarupplevelse när de söker, väljer och köper järnvägstjänster. Därför bör sektorsbaserade lösningar som syftar till att skapa en gemensam europeisk
plattform för utfärdande av biljetter på ett multimodalt sätt stödjas. Denna plattform bör ge passagerarna tydlig och fullständig information om deras resor samt en enda biljett för gränsöverskridande resor med giltighet i alla medlemsstater.
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 40
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(40) Ett mer hållbart, resilient och tillförlitligt järnvägsnät för godstransporter i hela Europa bör inrättas för att bidra till de kombinerade transporternas
konkurrenskraft. Infrastrukturen för
kombinerade järnvägstransporter, inklusive dess terminaler, bör uppgraderas för att säkerställa att intermodala transporter främst sker via järnväg, inre vattenvägar eller närsjöfart och att alla inledande och/eller avslutande etapper som utförs på väg är så korta som möjligt.
(40) Kombinerade transportlösningar spelar en avgörande roll för att skapa gynnsamma villkor som leder till ekonomiska fördelar för
affärsverksamheter och små och medelstora företag. De bör därför vara centrala för unionens transport- och infrastrukturprojekt av gemensamt intresse. Ett mer hållbart, resilient och tillförlitligt järnvägsnät för godstransporter i hela Europa bör inrättas för att bidra till de kombinerade transporternas
konkurrenskraft. I detta sammanhang bör särskild uppmärksamhet ägnas åt
lättfördärvliga varor, exempelvis livsmedel, när järnvägsnätet för
godstransporter stärks i syfte att bidra till unionens mål för livsmedelstrygghet.
Infrastrukturen för kombinerade järnvägstransporter, inklusive dess terminaler, bör uppgraderas för att säkerställa att intermodala transporter
PE730.131v02-00 16/59 AD\1260216SV.docx
SV
främst sker via järnväg, inre vattenvägar eller närsjöfart och att alla inledande och/eller avslutande etapper som utförs på väg är så korta som möjligt. För att säkerställa att kombinerade
transportlösningar tas i bruk på ett effektivt sätt bör de ekonomiska fördelarna med de intermodala
terminalerna om möjligt kvantifieras av de offentliga myndigheterna, i samarbete med berörda parter, för att bedöma terminalernas strategiska värde och planera lämpliga investeringar.
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 42
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(42) ERTMS bör byggas ut
kontinuerligt, inte bara i stomnätet, det utvidgade stomnätet och det övergripande nätet, inklusive de urbana knutpunkterna, utan även i fråga om anslutningar till multimodala terminaler. Detta kommer att möjliggöra ren ERTMS-drift och öka järnvägsföretagens affärsnytta.
(42) ERTMS bör byggas ut på ett kontinuerligt och synkroniserat sätt, inte bara i stomnätet, det utvidgade stomnätet och det övergripande nätet, inklusive de urbana knutpunkterna, utan även i fråga om anslutningar till multimodala terminaler.
Detta kommer att möjliggöra ren ERTMS- drift och öka järnvägsföretagens
affärsnytta.
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 44a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(44a) Med tanke på hur viktigt det är med utbyggnaden av ERTMS för att säkerställa lika och ökat tillträde till trafikrutterna för alla
godstransportföretag på järnväg är det viktigt att medlemsstaterna och unionens institutioner gör stora ekonomiska ansträngningar för att säkerställa en
AD\1260216SV.docx 17/59 PE730.131v02-00
SV
påskyndad utbyggnad av radiobaserade ERTMS-system över hela järnvägsnätet för godstrafik, tillsammans med
eftermontering av alla typer av rullande materiel.
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 49
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(49) Det transeuropeiska transportnätet bör säkerställa effektiv multimodalitet för att möjliggöra bättre och mer hållbara val av person- och godstransportsätt och för att göra det möjligt att lägga samman stora volymer för långväga transporter.
Multimodala terminaler bör spela en nyckelroll för att uppnå detta mål.
(49) Det transeuropeiska transportnätet bör säkerställa effektiv multimodalitet för att möjliggöra bättre och mer hållbara val av person- och godstransportsätt och för att göra det möjligt att lägga samman stora volymer för långväga transporter.
Multimodala terminaler bör spela en nyckelroll för att uppnå detta mål.
Dessutom bör deras ekonomiska relevans för verksamheten i företag, inklusive små och medelstora företag, och
transportföretag i samband med relaterade väg- och järnvägssträckor, utöver urbana knutpunkter och områden av stor ekonomisk betydelse i centrala områden och industriella randområden, bedömas på vederbörligt sätt för att främja större offentliga och privata investeringar i multimodala terminaler och kombinerade transporter. Utformning och konstruktion av
transportinfrastrukturen bör uppfylla relevanta krav i unionsrätten och i nationell lagstiftning.
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 49a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(49a) Vid fastställandet av
PE730.131v02-00 18/59 AD\1260216SV.docx
SV
investeringsstrategin för multimodala terminaler och kombinerad verksamhet bör involverade myndigheter och intressenter även ta vederbörlig hänsyn till de kostnader för verksamheten i terminalen som bärs av transportörerna och av terminalägarna, i syfte att bedöma kraven på sådana terminaler i fråga om innovation, tekniska uppgraderingar och kapacitetspotential samt de därmed sammanhängande förväntade effekterna av innovativa investeringar och offentlig finansiering på de berörda
transportföretagens verksamhet.
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 50
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(50) Urbana knutpunkter spelar en viktig roll i det transeuropeiska transportnätet som start- eller slutpunkt (”sista
kilometern”) för passagerare och gods som transporteras i det transeuropeiska
transportnätet, och som
omstigningspunkter inom eller mellan olika transportsätt. Det bör säkerställas att flaskhalsar i form av bristande kapacitet och urbana knutpunkter med otillräcklig konnektivitet inte längre hindrar
multimodalitet i det transeuropeiska transportnätet.
(50) Urbana knutpunkter spelar en viktig roll i det transeuropeiska transportnätet som start- eller slutpunkt (”sista
kilometern”) för passagerare och gods som transporteras i det transeuropeiska
transportnätet, och som
omstigningspunkter inom eller mellan olika transportsätt. Det bör säkerställas att flaskhalsar i form av bristande kapacitet, särskilt för alternativa bränslen och laddningsinfrastrukturer, och urbana knutpunkter med otillräcklig konnektivitet inte längre hindrar multimodalitet och kombinerade transportlösningar i hela det transeuropeiska transportnätet.
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 51
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(51) Som en effektiv gemensam ram för (51) Som en effektiv gemensam ram för
AD\1260216SV.docx 19/59 PE730.131v02-00
SV
att hantera utmaningarna i fråga om mobilitet i städer bör urbana knutpunkter utarbeta en plan för hållbar rörlighet i städer (SUMP), dvs. en långsiktig,
heltäckande integrerad plan för gods- och passagerarmobilitet i hela det funktionella stadsområdet22. Den bör omfatta
övergripande och specifika mål och indikatorer för nuvarande och framtida prestanda hos stadens transportsystem, åtminstone i fråga om utsläpp av
växthusgaser, trafikstockningar, olyckor och personskador, transportsättens andel och tillgång till mobilitetstjänster samt data om luftföroreningar och buller.
att hantera utmaningarna i fråga om mobilitet i städer bör urbana knutpunkter utarbeta en plan för hållbar rörlighet i städer (SUMP), dvs. en långsiktig,
heltäckande integrerad plan för gods- och passagerarmobilitet i hela det funktionella stadsområdet22. Den bör omfatta
övergripande och specifika mål och indikatorer för nuvarande och framtida prestanda hos stadens transportsystem, åtminstone i fråga om utsläpp av
växthusgaser, trafikstockningar, olyckor och personskador, transportsättens andel och tillgång till mobilitetstjänster samt data om luftföroreningar och buller. Planerna för hållbar rörlighet i städer och
uppgifterna bör offentliggöras, i enlighet med en deltagandebaserad strategi, så att det civila samhället, medborgarna och de ekonomiska aktörerna kan göra en ordentlig granskning.
__________________ __________________
22 Konceptet SUMP föreslogs först i EU:s paket för rörlighet i städer från 2013 (COM (2013) 913 final, bilaga I).
22 Konceptet SUMP föreslogs först i EU:s paket för rörlighet i städer från 2013 (COM (2013) 913 final, bilaga I).
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 51a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(51a) Instrumenten för planen för hållbar rörlighet i städer bör även omfatta strategiska indikatorer som bedömer den ekonomiska relevansen av multimodala terminaler och kombinerade
transportlösningar för transportaktörer, godstransportörer, affärsverksamheter och små och medelstora företag, i syfte att främja hållbara investeringar och
strategisk planering i stadsområden och randområden som är av stor ekonomisk betydelse för lokalsamhällena.
PE730.131v02-00 20/59 AD\1260216SV.docx
SV
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 52
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(52) Medlemsstaterna bör, som stöd till planer för hållbar rörlighet i städer, inrätta ett nationellt program som syftar till att främja användningen av planer för hållbar rörlighet i städer och förbättra
samordningen mellan regioner, städer och andra tätorter. Det bör stödja regioner och stadsområden med utarbetande av
högkvalitativa planer för hållbar rörlighet i städer och stärka övervakningen och utvärderingen av planernas genomförande genom lagstiftningsåtgärder, vägledning, kapacitetsuppbyggnad, bistånd och eventuellt ekonomiskt stöd.
(52) Medlemsstaterna bör, som stöd till planer för hållbar rörlighet i städer, inrätta ett nationellt program som syftar till att främja användningen av planer för hållbar rörlighet i städer och förbättra
samordningen mellan regioner, städer och andra tätorter samt mellan
företagsorganisationer, nätverk för små och medelstora företag och
transportföretag. Det bör stödja regioner och stadsområden med utarbetande av högkvalitativa planer för hållbar rörlighet i städer och stärka övervakningen och utvärderingen av planernas genomförande genom lagstiftningsåtgärder, vägledning, kapacitetsuppbyggnad, bistånd och eventuellt ekonomiskt stöd.
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Skäl 54
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(54) Multimodala digitala
mobilitetstjänster bidrar till att förbättra integreringen av de olika transportsätten genom att kombinera flera
transportalternativ till ett enda. Deras vidareutveckling bör bidra till gradvisa beteendeförändringar i riktning mot de mest hållbara transportsätten, dvs.
kollektivtrafik och aktiva transportsätt som att gå och cykla.
(54) Multimodala digitala
mobilitetstjänster bidrar till att förbättra integreringen av de olika transportsätten genom att kombinera flera
transportalternativ till ett enda. Deras vidareutveckling bör bidra till gradvisa beteendeförändringar i riktning mot de mest hållbara transportsätten och konnektivitetslösningarna, dvs.
kollektivtrafik och aktiva transportsätt som att gå och cykla.
Ändringsförslag 33
AD\1260216SV.docx 21/59 PE730.131v02-00
SV
Förslag till förordning Skäl 55
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(55) Informations- och
kommunikationssystem (IKT-system) för transport är en nödvändig grund för att optimera trafik och transporter,
trafiksäkerhet och förbättra åtföljande tjänster. Informationsflödena i transport- och mobilitetsnätet bör underlättas, bland annat genom utbyggnad av unionens dataområde för mobilitet. Information till passagerare, inklusive information om biljett- och bokningssystem, bör vara tillgänglig.
(55) Informations- och
kommunikationssystem (IKT-system) för transport är en nödvändig grund för att optimera trafik och transporter,
trafiksäkerhet och förbättra åtföljande tjänster, inklusive tillgången till nät för medborgare och företag.
Informationsflödena i transport- och mobilitetsnätet bör underlättas, bland annat genom utbyggnad av unionens dataområde för mobilitet. Information till passagerare, inklusive information om biljetter,
multimodala förbindelser och bokningssystem, bör vara tillgänglig.
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Skäl 57
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(57) Det transeuropeiska transportnätet måste planeras på rätt sätt. Detta innebär också införande av särskilda krav i hela nätet i fråga om infrastruktur, IKT-system, IKT-utrustning och IKT-tjänster, inklusive krav på utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen]23. Därför är det nödvändigt att säkerställa ett tillräckligt och samordnat införande av sådana krav i hela Europa för varje transportsätt och för deras sammanlänkningar inom och utanför det transeuropeiska transportnätet, så att nätverkseffektens fördelar utnyttjas och effektiva transeuropeiska fjärrtransporter möjliggörs. För att säkerställa utbyggnaden för alternativa bränslen i hela vägnätet i det transeuropeiska transportnätet i linje med målen i förordning (EU) [...] [om
(57) Det transeuropeiska transportnätet måste planeras på rätt sätt. Detta innebär också införande av särskilda krav i hela nätet i fråga om infrastruktur, IKT-system, IKT-utrustning och IKT-tjänster, inklusive krav på utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen]23. Därför är det nödvändigt att säkerställa ett tillräckligt och samordnat införande av sådana krav i hela Europa för varje transportsätt och för deras sammanlänkningar inom och utanför det transeuropeiska transportnätet, så att nätverkseffektens fördelar utnyttjas och effektiva transeuropeiska fjärrtransporter möjliggörs. För att säkerställa utbyggnaden för allmänt tillgängliga alternativa
bränslen och laddningsinfrastrukturer i hela vägnätet i det transeuropeiska
PE730.131v02-00 22/59 AD\1260216SV.docx
SV
utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen] bör hänvisningar till ”stomnät” i förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen]
tolkas som hänvisningar till ”stomnät”
enligt definitionen i denna förordning.
Hänvisningar till ”övergripande nät” i förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen] bör förstås som hänvisningar till ”utvidgat stomnät” och ”övergripande nät” enligt definitionerna i den här förordningen.
transportnätet i linje med målen i förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen] bör hänvisningar till ”stomnät” i förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen] tolkas som hänvisningar till ”stomnät” enligt definitionen i denna förordning.
Hänvisningar till ”övergripande nät” i förordning (EU) [...] [om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen] bör förstås som hänvisningar till ”utvidgat stomnät” och ”övergripande nät” enligt definitionerna i den här förordningen.
__________________ __________________
23 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU (EUT L [...]).
23 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utbyggnad av infrastruktur för alternativa bränslen och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU (EUT L [...]).
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Skäl 58
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(58) Det transeuropeiska transportnätet bör utgöra grunden för en storskalig användning av ny teknik och innovation, t.ex. för 5G-infrastruktur, som kan bidra till att öka den totala effektiviteten i den
europeiska transportsektorn och ha kapaciteten att möjliggöra skyddade passagerarflöden med hjälp av effektiva medel, göra kollektivtrafik eller
miljövänligare transportmedel mer attraktiva för passagerarna och minska transportsektorns koldioxidavtryck. Detta kommer att bidra till målen för den
europeiska gröna given och samtidigt bidra till målet att öka energitryggheten i
unionen. För att uppnå dessa mål bör tillgången till alternativa bränslen och åtföljande infrastruktur förbättras i hela det
(58) Det transeuropeiska transportnätet bör utgöra grunden för en storskalig användning av ny teknik och innovation, t.ex. för 5G-infrastruktur, som kan bidra till att öka den totala effektiviteten i den
europeiska transportsektorn och ha kapaciteten att möjliggöra skyddade passagerarflöden med hjälp av effektiva medel, göra kollektivtrafik eller
miljövänligare transportmedel mer
tillgängliga och attraktiva för passagerarna och minska transportsektorns
koldioxidavtryck. Detta kommer att bidra till målen för den europeiska gröna given och samtidigt bidra till målet att öka energitryggheten i unionen. För att uppnå dessa mål bör tillgången till alternativa bränslen och åtföljande infrastruktur
AD\1260216SV.docx 23/59 PE730.131v02-00
SV
transeuropeiska transportnätet. förbättras i hela det transeuropeiska transportnätet.
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Skäl 62
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(62) Med beaktande av erfarenheterna av krishantering under covid-19-
pandemin25 och för att undvika
trafikstörningar och oförutsedda händelser i framtiden bör medlemsstaterna när de planerar infrastruktur ta hänsyn till transportinfrastrukturens skydd och resiliens mot klimatförändringar, naturliga faror, katastrofer orsakade av människan och andra störningar som påverkar
unionens transportsystems funktion. I detta syfte bör de europeiska
transportkorridorerna även omfatta viktiga alternativa linjer som kan användas vid trafikstockningar eller andra problem på de huvudsträckorna. Dessutom kan
transportsätten tack vare sin multimodala karaktär ersätta varandra i nödsituationer.
(62) Med beaktande av erfarenheterna av krishantering under covid-19-
pandemin25 och för att undvika
trafikstörningar och oförutsedda händelser i framtiden bör medlemsstaterna när de planerar infrastruktur ta hänsyn till transportinfrastrukturens skydd och resiliens mot klimatförändringar, naturliga faror, katastrofer orsakade av människan och andra störningar som påverkar unionens transportsystems funktion och tillgänglighet. I detta syfte bör en
permanent och automatisk mekanism för aktivering av ”gröna körfält” inrättas längs det transeuropeiska transportnätets inre gränser. Vidare bör de europeiska transportkorridorerna även omfatta viktiga alternativa linjer som kan användas vid trafikstockningar eller andra problem på de huvudsträckorna. Dessutom kan
transportsätten tack vare sin multimodala karaktär ersätta varandra i nödsituationer.
__________________ __________________
25 Meddelande om genomförandet av gröna körfält enligt riktlinjerna för
gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster (C(2020) 1897 final) (EUT C 96 I, 24.3.2020, s.1) och Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 28 oktober 2020 om
uppgradering av de gröna körfälten för transport för att hålla igång ekonomin under de nya utbrotten av covid-19- pandemin (COM(2020) 685 final).
25 Meddelande om genomförandet av gröna körfält enligt riktlinjerna för
gränsförvaltningsåtgärder för att skydda folkhälsan och säkerställa tillgången på varor och viktiga tjänster (C(2020) 1897 final) (EUT C 96 I, 24.3.2020, s.1) och Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet av den 28 oktober 2020 om
uppgradering av de gröna körfälten för transport för att hålla igång ekonomin under de nya utbrotten av covid-19- pandemin (COM(2020) 685 final).
PE730.131v02-00 24/59 AD\1260216SV.docx
SV
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Skäl 63
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(63) Deltagande av företag, inklusive sådana som ägs eller kontrolleras av en fysisk person från ett tredjeland eller ett företag från ett tredjeland, och även sådana som är etablerade i ett tredjeland, kan påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet. Under särskilda omständigheter kan dock deltagande eller bidrag från företag som ägs eller kontrolleras av en fysisk person från ett tredjeland eller ett företag från ett tredjeland i projekt av gemensamt intresse äventyra säkerheten och den allmänna ordningen i EU. Utan att det påverkar samarbetsmekanismen enligt förordning (EU) 2019/45226, och för att komplettera denna, krävs större medvetenhet om sådant deltagande eller bidrag för att offentliga myndigheter ska kunna ingripa om det visar sig att det sannolikt kommer att påverka säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen och deltagandet eller bidraget inte omfattas av förordning (EU) 2019/452.
(63) Deltagande av
investeringsorganisationer, banker, affärsverksamheter och företag, inklusive sådana som ägs eller kontrolleras av en fysisk person från ett tredjeland eller ett företag från ett tredjeland, och även sådana som är etablerade i ett tredjeland, kan påskynda förverkligandet av det transeuropeiska transportnätet. Under särskilda omständigheter kan dock deltagande eller bidrag från företag som ägs eller kontrolleras av en fysisk person från ett tredjeland eller ett företag från ett tredjeland i projekt av gemensamt intresse äventyra säkerheten och den allmänna ordningen i EU. Utan att det påverkar samarbetsmekanismen enligt förordning (EU) 2019/45226, och för att komplettera denna, krävs större medvetenhet om sådant deltagande eller bidrag för att offentliga myndigheter ska kunna ingripa om det visar sig att det sannolikt kommer att påverka säkerheten eller den allmänna ordningen i unionen och deltagandet eller bidraget inte omfattas av förordning (EU) 2019/452.
__________________ __________________
26 Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska
direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I , 21.3.2019, s. 1).
26 Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska
direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I , 21.3.2019, s. 1).
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Skäl 64
AD\1260216SV.docx 25/59 PE730.131v02-00
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(64) Medlemsstaterna är och förblir huvudansvariga för underhåll, men det är viktigt att det transeuropeiska
transportnätet – när det väl har byggts – underhålls på lämpligt sätt för att säkerställa tjänster med en hög kvalitet.
Ett livscykelperspektiv bör följas vid planering och upphandling av
infrastrukturprojekt.
(64) Medlemsstaterna är och förblir huvudansvariga för underhåll, men kommissionen bör slå fast en exakt strategi i samarbete med dem för att genom konkreta åtaganden säkerställa att det transeuropeiska transportnätet – när det väl har byggts – underhålls på lämpligt sätt och garanterar hög kvalitet på tjänster, säkerhets- och skyddsnormer samt tillgänglighet under årens lopp. Ett
livscykelperspektiv bör följas vid planering och upphandling av infrastrukturprojekt.
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Skäl 67a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(67a) De europeiska samordnarna spelar en avgörande roll för att säkerställa att infrastrukturutvecklingen i det
transeuropeiska transportnätet genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt genom att upprätta en strukturerad dialog med regionala och lokala myndigheter och alla berörda parter.
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Skäl 67b (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(67b) Inom ramen för denna
strukturerade dialog, och i avsaknad av genomförbara logistiska och modala alternativ, bör kommissionen vidta åtgärder för att avskräcka
medlemsstaterna från att tillämpa ensidiga restriktioner för
PE730.131v02-00 26/59 AD\1260216SV.docx
SV
gränsövergångar längs nätet, särskilt vid de centrala knutpunkterna, för att undvika att personer, tjänster eller varor hindras från att korsa gränsen.
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Skäl 71
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(71) Med beaktande av unionens handlingsplan för militär rörlighet från mars 201827 bör kommissionen bedöma behovet av att anpassa det transeuropeiska transportnätet för att återspegla den militära användningen av
infrastrukturen. På grundval av gapanalysen av det transeuropeiska transportnätet jämfört med de militära kraven28 bör ytterligare vägar och
järnvägar inkluderas i det transeuropeiska nätet för att öka synergieffekterna mellan civila och militära transportnät.
(71) Med beaktande av unionens handlingsplan för militär rörlighet från mars 201827 bör kommissionen bedöma behovet av att anpassa det transeuropeiska transportnätet för att förbättra strategiska infrastruktursegment för att stödja militär och dubbel användning av dem. På
grundval av gapanalysen av det
transeuropeiska transportnätet jämfört med de militära kraven28 bör ytterligare vägar och järnvägar inkluderas i det
transeuropeiska nätet för att öka synergieffekterna mellan civila och militära transportnät.
__________________ __________________
27 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet om handlingsplanen för militär rörlighet, JOIN(2018) 5 final.
27 Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet om handlingsplanen för militär rörlighet, JOIN(2018) 5 final.
28 Joint Staff Working Document on the updated Gap Analysis between the military requirements and the trans-European transport network requirements (inte översatt till svenska), SWD(2020) 144 final, 17.7.2020.
28 Joint Staff Working Document on the updated Gap Analysis between the military requirements and the trans-European transport network requirements (inte översatt till svenska), SWD(2020) 144 final, 17.7.2020.
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Skäl 71a (nytt)
AD\1260216SV.docx 27/59 PE730.131v02-00
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(71a) Eftersom en väl fungerande inre marknad är avgörande för att säkerställa livsmedelsförsörjningen och
livsmedelssäkerheten inom unionen och mot bakgrund av kommissionens
meddelande i mars 2022 om att säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen1a bör kommissionen vid behov uppdatera det transeuropeiska transportnätet så att det omfattar viktiga platser för produktion av jordbruksbaserade livsmedel, med särskilt fokus på transportbehoven för vissa färska och lättfördärvliga produkter.
__________________
1a Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om att säkra livsmedelsförsörjningen och stärka motståndskraften i livsmedelssystemen (COM(2022)0133).
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Skäl 71b (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(71b) Avsaknaden av en sydeuropeisk transportkorridor som förbinder den östra och västra sidan av Medelhavet skulle kunna undergräva målen i denna
förordning och frågan bör därför tas upp i samband med den översyn som
föreskrivs.
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Skäl 71c (nytt)
PE730.131v02-00 28/59 AD\1260216SV.docx
SV
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(71c) De utvidgade och förbättrade infrastrukturkrav för transporter som fastställs i denna förordning kräver proportionella och tillräckliga investeringar och därför att transportföretagen gör lämpliga
investeringsplaner senast 2050. Den korta tidsramen för den nuvarande fleråriga budgetramen (2021–2027), inklusive det planerade slutet på Fonden för ett sammanlänkat Europa 2027, skulle kunna hämma planeringen av investeringar, särskilt inom
järnvägssektorn. Därför bör ytterligare generationer av Fonden för ett
sammanlänkat Europa planeras för att tillgodose dessa behov.
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Skäl 72
Kommissionens förslag Ändringsförslag
(72) För att riktlinjerna i så stor utsträckning som möjligt ska stämma överens med planeringen för relevanta finansiella instrument på unionsnivå bör finansieringen av det transeuropeiska transportnätet vara förenlig med denna förordning och särskilt baseras på
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/115329. Dessutom bör nätets finansiering också bygga på
finansieringsinstrument som tillhandahålls enligt annan
unionslagstiftning, däribland InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens, sammanhållningspolitiken, Horisont Europa och andra finansieringsinstrument som inrättats av Europeiska
investeringsbanken. För att möjliggöra finansiering av projekt av gemensamt intresse bör hänvisningar till ”multimodala
(72) För att riktlinjerna i så stor utsträckning som möjligt ska stämma överens med planeringen för relevanta finansiella instrument på unionsnivå bör finansieringen av det transeuropeiska transportnätet vara förenlig med denna förordning och särskilt baseras på
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/115329. Dessutom, med beaktande av de betydande kostnaderna för fullbordandet av det
transporteuropeiska nätet, bör nätets finansiering också bygga på olika typer av samfinansiering genom instrument som tillhandahålls enligt annan
unionslagstiftning, däribland InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens, sammanhållningspolitiken, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Horisont Europa och andra finansieringsinstrument