Därför behöver Sverige en innovationspolitik

(1)

2.

Därför

behöver

Sverige en innova-

tionS-

politik

VINNOVA Information VI 2010:10

(2)

2.

INNOVAtION är ett Ord sOm IdAg ANVäNds I måNgA sAmmANhANg. Ordets innebörd varierar dock kraftigt mellan olika aktörer. För oss på VINNOVA, Sveriges

innovationsmyndighet, är dock betydelsen självklar. En innovation är inte en idé - det är kunskap som nyttiggörs hela vägen fram till en färdig produkt, tjänst eller process.

En innovation är också något som i de allra flesta fall ger positiv återbetalning. För AB Sverige kan detta innebära exempelvis nya jobb, ökade exportintäkter eller att vi attraherar utländskt kapital.

Satsningar på innovationer är med andra ord ett viktigt sätt att investera i och säkra en framgångsrik svensk framtid. De investeringar vi gör de närmaste åren är avgörande för hur Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen i en allt mer globaliserad värld. Och vi måste konkurrera globalt om vi vill ha fortsatt tillväxt och inte tappa välstånd.

För att åstadkomma riktigt bra resultat räcker det då inte med EN insats utan det krävs en rad olika, men samkoordinerade, insatser. Det gäller till exempel satsningar på att få våra småföretag att utvecklas och växa. Det gäller också satsningar på demon- stratorer och testbäddar för att verifiera till exempel teknologi och användbarhet under verkliga förhållanden. Vi måste dessutom ständigt vara medvetna om att innovationer kommer fram i så många andra sammanhang än bara inom den akademiska forsk- ningen. Allt detta innebär att det ligger ett stort ansvar på oss offentliga aktörer och på näringslivet att utveckla ett effektivt samspel för att samordna och bredda våra insatser.

VINNOVA tycker att regeringens ökade medel till forskning och innovation med fokus på strategiska områden är bra. Men vi ser en viss risk i att satsningen inte används i utvecklat samspel med näringslivet, vilket Sverige behöver för att stå sig i den globala konkurrensen. En förstärkning av forskningsdelen utan att samtidigt förstärka utvecklingsdelen leder inte till ökad innovation. Kedjan är i detta, liksom i alla andra sammanhang, inte starkare än sin svagaste länk. Sverige som kunskaps- och tillväxtnation behöver både grundforskning, inklusive behovsmotiverad grundforskning, och tilläm- pad forskning för att lösa dagens och morgondagens problem.

ChArlOtte BrOgreN, geNerAldIrektör VINNOVA

Peepoople

(den själv- sanerande och biologiskt nedbrytbara Peepoo-toaletten, som utvecklats av det svenska företaget Peepoople)

, solvatten

(Vattenrenare)

, IkeA, kullager,

Nackskadeprovdocka, musik

(robyn), alla är skapade i sverige. Innovationer kan leda till jobb och ge ökat välstånd i sverige.

sAtsNINgAr På

INNOVAtIONer gäller Vår frAmtId

regeringens ökade satsning på forskning är bra.

Men det är lika viktigt att utvecklingsdelen förstärks om det ska bli någon tillväxt i ab Sverige.

INNOVAted IN swedeN

foto: Camilla Wirseen, peeoople

foto: per Westergård

3.

foto: ibl

(3)

2.

INNOVAtION är ett Ord sOm IdAg ANVäNds I måNgA sAmmANhANg. Ordets innebörd varierar dock kraftigt mellan olika aktörer. För oss på VINNOVA, Sveriges

innovationsmyndighet, är dock betydelsen självklar. En innovation är inte en idé - det är kunskap som nyttiggörs hela vägen fram till en färdig produkt, tjänst eller process.

En innovation är också något som i de allra flesta fall ger positiv återbetalning. För AB Sverige kan detta innebära exempelvis nya jobb, ökade exportintäkter eller att vi attraherar utländskt kapital.

Satsningar på innovationer är med andra ord ett viktigt sätt att investera i och säkra en framgångsrik svensk framtid. De investeringar vi gör de närmaste åren är avgörande för hur Sverige ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen i en allt mer globaliserad värld. Och vi måste konkurrera globalt om vi vill ha fortsatt tillväxt och inte tappa välstånd.

För att åstadkomma riktigt bra resultat räcker det då inte med EN insats utan det krävs en rad olika, men samkoordinerade, insatser. Det gäller till exempel satsningar på att få våra småföretag att utvecklas och växa. Det gäller också satsningar på demon- stratorer och testbäddar för att verifiera till exempel teknologi och användbarhet under verkliga förhållanden. Vi måste dessutom ständigt vara medvetna om att innovationer kommer fram i så många andra sammanhang än bara inom den akademiska forsk- ningen. Allt detta innebär att det ligger ett stort ansvar på oss offentliga aktörer och på näringslivet att utveckla ett effektivt samspel för att samordna och bredda våra insatser.

VINNOVA tycker att regeringens ökade medel till forskning och innovation med fokus på strategiska områden är bra. Men vi ser en viss risk i att satsningen inte används i utvecklat samspel med näringslivet, vilket Sverige behöver för att stå sig i den globala konkurrensen. En förstärkning av forskningsdelen utan att samtidigt förstärka utvecklingsdelen leder inte till ökad innovation. Kedjan är i detta, liksom i alla andra sammanhang, inte starkare än sin svagaste länk. Sverige som kunskaps- och tillväxtnation behöver både grundforskning, inklusive behovsmotiverad grundforskning, och tilläm- pad forskning för att lösa dagens och morgondagens problem.

ChArlOtte BrOgreN, geNerAldIrektör VINNOVA

Peepoople

(den själv- sanerande och biologiskt nedbrytbara Peepoo-toaletten, som utvecklats av det svenska företaget Peepoople)

, solvatten

(Vattenrenare)

, IkeA, kullager,

Nackskadeprovdocka, musik

(robyn), alla är skapade i sverige. Innovationer kan leda till jobb och ge ökat välstånd i sverige.

sAtsNINgAr På

INNOVAtIONer gäller Vår frAmtId

regeringens ökade satsning på forskning är bra.

Men det är lika viktigt att utvecklingsdelen förstärks om det ska bli någon tillväxt i ab Sverige.

INNOVAted IN swedeN

foto: Camilla Wirseen, peeoople

foto: per Westergård

3.

foto: ibl

(4)

Källa: OECD (2009 prognos) Index: OECD=100

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 50

60 70 80 90 100 110 120 130 140

Sverige

OECD

EU15

4.

sVerIge hAlkAr efter

bnp per capita utvecklas långsammare än oeCD

I början av 1970-talet var Sverige ett av världens rikaste länder. Sedan dess har vårt försprång till andra OECD-länder krympt. Det började under 1970-talets krisår, då textilindustrin, varven och stålverken genomgick en omfattande strukturomvandling och då devalveringar successivt sänkte kronans värde. Det fortsatte med 1990-talets kris, då Sveriges samlade produktion (BNP) minskade tre år i rad. Sysselsätt- ningen sjönk från 87 procent till 75 procent av alla 20-64-åringar. Inget tyder på att situationen håller på att förbättras.

Resten av världen

Hemma- marknad

Dotterbolag i annat land Produktion Marknad Export

Produktion Direktinve

stering

Marknad

Hemland Globaliseringens nya produktionssätt

fallande världsmarknads- andelar i exporten

Globaliseringen har inneburit att allt fler länder nu ingår i marknadsekonomin.

När Kina, Indien, Brasilien och Östeuropa ökar sina andelar av exporten är det inte så konstigt att USA, Japan och EU minskar sina andelar. Det anmärkningsvärda är att Sveriges världsmarknads- andel för export av varor och tjänster minskar snabbare än både EU och våra nordiska grannländer.

Storföretagen flyttar produktionen utomlands

Storföretagen ökar sin sysselsättning utomlands, men inte i Sverige. Deras varor och tjänster produceras i allt större utsträckning utomlands och exporteras därifrån till hela världen. Samtidigt minskar Sveriges andel av världens exportmarknad.

Källa: WTO Index EU15=100

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 60

70 80 90 100 110 120

Sverige EU15 Finland

Globaliseringens nya produktionssätt

Export av varor och tjänster 1980 – 2008 jämförelse mellan Sverige, Finland och EU15

BNP per capita 1970 – 2009

Alltför många står utanför arbetsmarknaden

en femtedel av alla i åldrarna 20 – 64 år har ersättning från olika socialförsäkringssystem i stället för ett jobb att gå till. det är både ett slöseri med arbetskraft och en stor kostnad för företag och skattebetalare. en innovationspolitik, som bidrar till landets kunskaps- och kompetensförsörjning behövs som ett komplement till den traditionella ekonomiska politiken.

det är de små och

medelstora företagen som måste göra jobbet

Nu står vårt hopp till de små och medelstora företagen. många är innovativa, men har alltför liten erfarenhet av export och är i många fall vana vid att vara underleverantörer till storföretagen. många små och medelstora företag skulle kunna stärka sin

konkurrenskraft med hjälp av de kunskaper som finns i universitet och högskolor och i industriforskningsinstitut.

5.

foto: istockphoto

(5)

Källa: OECD (2009 prognos) Index: OECD=100

70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 50

60 70 80 90 100 110 120 130 140

Sverige

OECD

EU15

4.

sVerIge hAlkAr efter

bnp per capita utvecklas långsammare än oeCD

I början av 1970-talet var Sverige ett av världens rikaste länder. Sedan dess har vårt försprång till andra OECD-länder krympt. Det började under 1970-talets krisår, då textilindustrin, varven och stålverken genomgick en omfattande strukturomvandling och då devalveringar successivt sänkte kronans värde. Det fortsatte med 1990-talets kris, då Sveriges samlade produktion (BNP) minskade tre år i rad. Sysselsätt- ningen sjönk från 87 procent till 75 procent av alla 20-64-åringar. Inget tyder på att situationen håller på att förbättras.

Resten av världen

Hemma- marknad

Dotterbolag i annat land Produktion Marknad Export

Produktion Direktinve

stering

Marknad

Hemland Globaliseringens nya produktionssätt

fallande världsmarknads- andelar i exporten

Globaliseringen har inneburit att allt fler länder nu ingår i marknadsekonomin.

När Kina, Indien, Brasilien och Östeuropa ökar sina andelar av exporten är det inte så konstigt att USA, Japan och EU minskar sina andelar. Det anmärkningsvärda är att Sveriges världsmarknads- andel för export av varor och tjänster minskar snabbare än både EU och våra nordiska grannländer.

Storföretagen flyttar produktionen utomlands

Storföretagen ökar sin sysselsättning utomlands, men inte i Sverige. Deras varor och tjänster produceras i allt större utsträckning utomlands och exporteras därifrån till hela världen. Samtidigt minskar Sveriges andel av världens exportmarknad.

Källa: WTO Index EU15=100

1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 60

70 80 90 100 110 120

Sverige EU15 Finland

Globaliseringens nya produktionssätt

Export av varor och tjänster 1980 – 2008 jämförelse mellan Sverige, Finland och EU15

BNP per capita 1970 – 2009

Alltför många står utanför arbetsmarknaden

en femtedel av alla i åldrarna 20 – 64 år har ersättning från olika socialförsäkringssystem i stället för ett jobb att gå till. det är både ett slöseri med arbetskraft och en stor kostnad för företag och skattebetalare. en innovationspolitik, som bidrar till landets kunskaps- och kompetensförsörjning behövs som ett komplement till den traditionella ekonomiska politiken.

det är de små och

medelstora företagen som måste göra jobbet

Nu står vårt hopp till de små och medelstora företagen. många är innovativa, men har alltför liten erfarenhet av export och är i många fall vana vid att vara underleverantörer till storföretagen. många små och medelstora företag skulle kunna stärka sin

konkurrenskraft med hjälp av de kunskaper som finns i universitet och högskolor och i industriforskningsinstitut.

5.

foto: istockphoto

(6)

2. 7.

eN sVeNsk PArAdOx?

sVerIge sAtsAr mINdre äN ANdrA

läNder På stöd tIll

företAgeNs fOrskNINg OCh utVeCklINg

sverige satsar mest i världen på forskning och utveckling...

sverige satsar mest i världen på forskning och utveckling (fou). tre fjärdedelar av all fou bedrivs i närings livet,

främst av de stora företagen. 21 svenska och 14 utländska storföretag svarar för mer än hälften av

all fou. de små och medelstora företagen svarar bara för 12,5 procent av all fou.

...men ligger sämre till i mätningar av vad vi får ut av

våra forskningssatsningar

helA 14 läNder INOm OeCd sAtsAr mer äN sVerIgepå att stödja företagen i deras satsningar på FoU. I många länder ger staten inte bara direkta stöd till företagens FoU utan också skatteincitament, som gör det möjligt för företag att lyfta av en del av kostnaden för den forskning och utveckling de bedriver eller upphandlar.

Stödet är som regel utformat så att det i första hand kommer de små och medelstora företagen till del. Idag har 22 av OECD:s 31 länder skatteincitament för FoU, dock inte Sverige. Även Kina, Indien, Brasilien, Singapore och Sydafrika ger sina företag ett sådant stöd. Att införa skatteincitament för FoU handlar inte främst om att säkra utländska investeringar i svensk kunskap. I första hand handlar det om att skapa intresse hos svenska små och medelstora företag att söka kunskap i forskning och utveckling då de ökar sin internationella konkurrenskraft. Det handlar också om att skapa ett efterfrågetryck på universitet, högskolor och forskningsinstitut att tillhandahålla kunskap och forskningsresultat. En OECD-studie visar att företag som tagit del av skatteincitament investerar 40 – 70 procent mer i innovation än andra företag.

Statligt direktstöd och skattecitament för företagens FoU 2007

enligt Charles edquist, professor vid lunds universitet och före- ståndare för innovationsforskningsinstitutet CIrCle i lund, har vi alltför länge förletts av sveriges höga positioner i mätningar av fou och andra indikatorer som mäter hur mycket vi satsar på innovation. men det är inte input som räknas.

– min forskning visar att sverige ligger mycket sämre till i jämförelser med andra små länder, då vi mäter output, dvs hur mycket vi får ut av vår fou i form av innovationer, som sen leder till produktion i sverige, sysselsättning i sverige och affärer som ökar den svenska bruttonationalprodukten.

– Orsakerna till detta är flera. storföretagens dominans är en förklaring, samtidigt som de små och

medelstora företagen har alltför lite kunskap om vilken forskning som bedrivs och som kan hjälpa dem att öka konkurrenskraften.

– universiteten har i alltför liten utsträckning bidragit till att förse de små och medelstora företagen med sina kunskaper och forskningsresultat.

– Bristen på riskkapital i tidiga skeden har ökat sedan bankerna regionaliserats och sedan riskkapitalbolagen valt att göra sina investeringar i allt senare skeden.

foto: Åsa Wallin

Källa: OECD NESTI

Procent av BNP Sydkorea (2008)

Kanada (2008) Frankrike (2008) USA (2008) Belgien Österrike Tjeckien (2008) Spanien Japan Irland Storbritannien (2008) Ungern Norge (2008) Danmark (2008) SVERIGE Australien (2006) Nederländerna Finland Tyskland Portugal Island (2008) Nya Zeeland Luxemburg Schweiz (2006) Italien Turkiet Slovakien (2008) Polen Mexico Grekland (2005)

0,00 0,05 0,10 0,15 0,20 0,25 0,30

Skatteincitament Direktstöd

0,35

6.

(7)

7.

SVERIGE SATSAR MINDRE ÄN ANDRA

LÄNDER PÅ STÖD TILL

FÖRETAGENS FORSKNING OCH UTVECKLING

HELA 14 LÄNDER INOM OECD SATSAR MER ÄN SVERIGEpå att stödja företagen i deras satsningar på FoU. I många länder ger staten inte bara direkta stöd till företagens FoU utan också skatteincitament, som gör det möjligt för företag att lyfta av en del av kostnaden för den forskning och utveckling de bedriver eller upphandlar.

Stödet är som regel utformat så att det i första hand kommer de små och medelstora företagen till del. Idag har 22 av OECD:s 31 länder skatteincitament för FoU, dock inte Sverige. Även Kina, Indien, Brasilien, Singapore och Sydafrika ger sina företag ett sådant stöd. Att införa skatteincitament för FoU handlar inte främst om att säkra utländska investeringar i svensk kunskap. I första hand handlar det om att skapa intresse hos svenska små och medelstora företag att söka kunskap i forskning och utveckling då de ökar sin internationella konkurrenskraft. Det handlar också om att skapa ett efterfrågetryck på universitet, högskolor och forskningsinstitut att tillhandahålla kunskap och forskningsresultat. En OECD-studie visar att företag som tagit del av skatteincitament investerar 40 – 70 procent mer i innovation än andra företag.

Statligt direktstöd och skatteincitament för företagens FoU 2007

Foto: Åsa Wallin

!

"#

$!

%&!

'!

(!

)(

*!!

"$

$

+

,-.

#/&!0

!

&

/$

&

1

2/3+*/$

45!60

!

/!

!

73!

.8

9 98 9: 9:8 9 98 9;

!!+

!&<

9;8

Vinnova_-palmflett_20-8 rob.indd 7 10-08-27 15.07.26

(8)

9.

Många företag och länder kan uppleva globaliseringen som ett hot, men den snabba tillväxten i de expanderande länderna innebär också möjligheter

Konsumtionen i Kinas städer har vuxit med 700 procent sedan 1990, på lands- bygden ”bara” 400 procent. Den snabba utbyggnaden av produktion, bostäder, infrastruktur och sociala tjänster skapar stora möjligheter för svenska företag att exportera innovationer och kunskap till de expanderande ekonomierna. Efterfrågan på miljö- teknik, stadsbyggnad, hälso- och sjukvård och alla sorters konsumtionsvaror i dessa länder är stor, men för att kunna konkurrera med andra länder måste svenska företag vara innovativa och ha ett högt exportkunnande.

Globaliseringen innebär att produktionen av varor och tjänster delas upp mellan olika länder. Kunskaper och arbetskraftskostnader har stor betydelse för företagens val av produktionsort. Sverige, som har höga arbetskraftskostnader men också en hög produktivitet, kan attrahera svenska och utländska företagsinvesteringar så länge som innovationsklimatet är attraktivt. Kina, Indien, Brasilien och Östeuropa har sedan 1990-talet varit attraktiva länder för låglöneproduktion.

Globaliseringen har inneburit många fördelar. Allt fler människor i världen har fått jobb. Svenska konsumenter har fått billigare produkter samtidigt som företagen kunnat hålla nere kostnaderna för insatsvaror.

Men Kina och de andra expanderande ekonomierna har sedan 1990-talet utvecklat en hög kunskap och en alltmer avancerad produktion. Peking ligger idag på tredje plats bland världens regioner när det gäller andelen FoU-investeringar i förhållande till BNP.

De expanderande länderna har idag tillräcklig kapacitet att konkurrera med europeiska och amerikanska företag. Vi kan redan se det i fordonsbranschen och vi kommer att få se det också inom andra branscher.

glOBAlIserINgeN INNeBär stOrA möjlIgheter

för sVeNsk PrOduktION OCh exPOrt

sVerIg es utmAN INgAr

glOBAlIserINgeN

8. _fo^to^{: i}^sto

ckphoto

(9)

9.

Många företag och länder kan uppleva globaliseringen som ett hot, men den snabba tillväxten i de expanderande länderna innebär också möjligheter

Konsumtionen i Kinas städer har vuxit med 700 procent sedan 1990, på lands- bygden ”bara” 400 procent. Den snabba utbyggnaden av produktion, bostäder, infrastruktur och sociala tjänster skapar stora möjligheter för svenska företag att exportera innovationer och kunskap till de expanderande ekonomierna. Efterfrågan på miljö- teknik, stadsbyggnad, hälso- och sjukvård och alla sorters konsumtionsvaror i dessa länder är stor, men för att kunna konkurrera med andra länder måste svenska företag vara innovativa och ha ett högt exportkunnande.

Globaliseringen innebär att produktionen av varor och tjänster delas upp mellan olika länder. Kunskaper och arbetskraftskostnader har stor betydelse för företagens val av produktionsort. Sverige, som har höga arbetskraftskostnader men också en hög produktivitet, kan attrahera svenska och utländska företagsinvesteringar så länge som innovationsklimatet är attraktivt. Kina, Indien, Brasilien och Östeuropa har sedan 1990-talet varit attraktiva länder för låglöneproduktion.

Globaliseringen har inneburit många fördelar. Allt fler människor i världen har fått jobb. Svenska konsumenter har fått billigare produkter samtidigt som företagen kunnat hålla nere kostnaderna för insatsvaror.

Men Kina och de andra expanderande ekonomierna har sedan 1990-talet utvecklat en hög kunskap och en alltmer avancerad produktion. Peking ligger idag på tredje plats bland världens regioner när det gäller andelen FoU-investeringar i förhållande till BNP.

De expanderande länderna har idag tillräcklig kapacitet att konkurrera med europeiska och amerikanska företag. Vi kan redan se det i fordonsbranschen och vi kommer att få se det också inom andra branscher.

glOBAlIserINgeN INNeBär stOrA möjlIgheter

för sVeNsk PrOduktION OCh exPOrt

sVerIg es utmAN INgAr

glOBAlIserINgeN

8. _fo^to^{: i}^sto

ckphoto

(10)

Sveriges befolkning blir allt äldre

Om vi ska klara av denna utmaning framöver krävs att fler arbetar och att den äldre arbetskraften väljer att vara kvar längre på arbetsmarknaden. En bra innovations politik och ökade möjligheter att exportera varor och tjänster kan bidra till att skapa en växande arbetskraft.

Men åldrande är inte i första hand ett problem utan en möjlighet. Allt fler är friska längre. Behovet av innovativa varor och tjänster både för en aktiv generation äldre och människor med behov av vård och omsorg skapar nya marknader för innovationer. Här har svenska forskare och företag en unik chans att utveckla sådant som efter frågas i allt fler länder.

mellan åren 1990 och 2007 minskade sverige koldioxidutsläppen med 9 procent samtidigt som BNP höjdes med 44 procent. I en internationell jämförelse är sverige bland de mest koldioxideffektiva länderna inom OeCd och eu. sedan 1970 har sverige minskat andelen fossilt bränsle och ersatt det med kärnkraft, biobränsle och vattenkraft enligt Naturvårdsverket.

klimatet är en av världens främsta utmaningar

multinationella klimatöverenskommelser samt stigande priser och skatter på fossila bränslen tvingar länder och företag att bli mer innovativa. genom att svenska företag blir mer innovativa kan de lättare klara utmaningarna på hemmaplan. genom att vara innovativa ökar också deras möjligheter att sälja sina varor och tjänster till andra länder med samma utmaningar.

men på de globala marknaderna räcker det inte att ha detaljlösningar på klimatproblemen.

Ofta kräver länder helhetslösningar. företag som konkurrerar med delkomponenter bör samarbeta med varandra för att öka sin internationella konkurrenskraft.

eN åldrANde BefOlkNINg

Utsläpp av svenska växthusgaser i relation till BNP 1990–2007

sVerIg es utmAN INgAr

klImAt

sVerIges utmANINgAr

Index 100 = 1990

Utsläpp av svenska växthusgaser i relation till BNP 1990-2007

Källa: Swentec Index 100 = 1990

160 140 120 100 80 60 40 20 0

1 9 1999 0 1 91 92

1993 9419 1 9 1999 5 6 1997 8

199 199 2 009 0 2 00 2 01 0 22003 2 00 42005

2006 0072 Utsläpp växthusgaser BNP

Index 100 = 1990 160

140 120 100 80 60 40 20

0

199019911992199319941995199619971998 1999 20002001 2002

2003 2004

2005 20062007

11.

10.

foto: Johnér bildbyrå foto: istockphoto

(11)

Sveriges befolkning blir allt äldre

Om vi ska klara av denna utmaning framöver krävs att fler arbetar och att den äldre arbetskraften väljer att vara kvar längre på arbetsmarknaden. En bra innovations politik och ökade möjligheter att exportera varor och tjänster kan bidra till att skapa en växande arbetskraft.

Men åldrande är inte i första hand ett problem utan en möjlighet. Allt fler är friska längre. Behovet av innovativa varor och tjänster både för en aktiv generation äldre och människor med behov av vård och omsorg skapar nya marknader för innovationer. Här har svenska forskare och företag en unik chans att utveckla sådant som efter frågas i allt fler länder.

mellan åren 1990 och 2007 minskade sverige koldioxidutsläppen med 9 procent samtidigt som BNP höjdes med 44 procent. I en internationell jämförelse är sverige bland de mest koldioxideffektiva länderna inom OeCd och eu. sedan 1970 har sverige minskat andelen fossilt bränsle och ersatt det med kärnkraft, biobränsle och vattenkraft enligt Naturvårdsverket.

klimatet är en av världens främsta utmaningar

multinationella klimatöverenskommelser samt stigande priser och skatter på fossila bränslen tvingar länder och företag att bli mer innovativa. genom att svenska företag blir mer innovativa kan de lättare klara utmaningarna på hemmaplan. genom att vara innovativa ökar också deras möjligheter att sälja sina varor och tjänster till andra länder med samma utmaningar.

men på de globala marknaderna räcker det inte att ha detaljlösningar på klimatproblemen.

Ofta kräver länder helhetslösningar. företag som konkurrerar med delkomponenter bör samarbeta med varandra för att öka sin internationella konkurrenskraft.

eN åldrANde BefOlkNINg

Utsläpp av svenska växthusgaser i relation till BNP 1990–2007

sVerIg es utmAN INgAr

klImAt

sVerIges utmANINgAr

Index 100 = 1990

Utsläpp av svenska växthusgaser i relation till BNP 1990-2007

Källa: Swentec Index 100 = 1990

160 140 120 100 80 60 40 20 0

1 9 1999 0 1 91 92

1993 9419 1 9 1999 5 6 1997 8

199 199 2 009 0 2 00 2 01 0 22003 2 00 42005

2006 0072 Utsläpp växthusgaser BNP

Index 100 = 1990 160

140 120 100 80 60 40 20

0

199019911992199319941995199619971998 1999 20002001 2002

2003 2004

2005 20062007

11.

10.

foto: Johnér bildbyrå foto: istockphoto

(12)

12.

BehOVet AV eN sVeNsk INNOVAtIONsPOlItIk

sAmhällets uPPgIft är Att På OlIkA sätt stöttA företAgeNi deras strävan efter att nå ökad konkurrenskraft. Sunda statsfinanser och ett bra näringsklimat som främjar växande företag är nödvändigt om samhället också i fortsättningen ska kunna skapa sysselsättning, konsumtion, välfärd och nya investeringar i infrastruktur, forskning och innovation. Företagens behov av kompetensförsörjning är också en viktig

samhällsuppgift. Här ingår utbildning, regional infrastruktur för arbetskraft och gods samt arbetsmarknadspolitik.

Den forskning som finns vid universitet och högskolor måste i högre utsträckning komma företagen till del. Företagen behöver till sin hjälp industriforskningsinstitut, som kan arbeta tillsammans med företagen själva för att lösa olika utmaningar i innova- tionsarbetet. Instituten är också en utmärkt brygga till den kunskap som finns inom akademin.

Samhällets innovationspolitik handlar också om att tillgodose företagens behov av riskkapitalförsörjning, inte minst genom att se till att kapitalmarknaderna fungerar i olika skeden av innovationsprocessen.

Samhället kan också bidra med att skapa intressanta miljöer för företagens innovationsarbete, t ex Excellence Centers och regionala innovationsmiljöer (t ex VINNVÄXT), där företag kan samarbeta med varandra och tillsammans med högskolor och institut.

politikens medel begränsade…

Tidigare kunde regeringar förfoga över ett stort antal ekonomisk-politiska instrument. Numera är penningpolitiken en uppgift för Riksbanken och den Europeiska centralbanken.

Utrymmet för finanspolitiska åtgärder är begränsat och styrs i hög grad av vad som händer inom EU. Det finns ett allt större behov av att styra efterfrågan på ett lands varor och tjänster med andra medel än de rent finanspolitiska.

…men innovationspolitiken blir ett allt viktigare instrument i den ekonomiska politiken

När nya länder expanderade i världsekonomin reagerade ”den gamla världens länder” först med åtgärder som bekämpade globaliseringen. Numera har de flesta regeringar insett att det är mer framgångsrikt att anta globaliseringens utmaningar och att skapa en politik som ökar konkurrenskraften i länder och företag.

Innovationspolitik har vuxit fram som en del av den ekonomiska politiken. Olika departement och myndigheter har slagits samman och fått nya uppgifter. eftersom det funnits en strävan efter att samordna alla de slag av politik som ingår i en modern innovationspolitik, har länder omorganiserat sina regeringskanslier. I många länder har statsministern själv tagit ledningen över innovationspolitiken.

för att möta framtidens utmaningar behöver Sverige rusta sig. Människors kunskaper behöver öka, inte minst genom ett livslångt lärande.

Företag måste bli bättre på att möta den globala konkurrensen med högre kunskaper om innovation och export. Företagens kompetenslyft måste främst komma genom rekrytering av ingenjörer eller människor som vid sidan av kunskaper om marknads- föring också har kunskaper om andra länders kulturer och affärsseder.

13.

foto: istockphoto

(13)

12.

BehOVet AV eN sVeNsk INNOVAtIONsPOlItIk

sAmhällets uPPgIft är Att På OlIkA sätt stöttA företAgeNi deras strävan efter att nå ökad konkurrenskraft. Sunda statsfinanser och ett bra näringsklimat som främjar växande företag är nödvändigt om samhället också i fortsättningen ska kunna skapa sysselsättning, konsumtion, välfärd och nya investeringar i infrastruktur, forskning och innovation. Företagens behov av kompetensförsörjning är också en viktig

samhällsuppgift. Här ingår utbildning, regional infrastruktur för arbetskraft och gods samt arbetsmarknadspolitik.

Den forskning som finns vid universitet och högskolor måste i högre utsträckning komma företagen till del. Företagen behöver till sin hjälp industriforskningsinstitut, som kan arbeta tillsammans med företagen själva för att lösa olika utmaningar i innova- tionsarbetet. Instituten är också en utmärkt brygga till den kunskap som finns inom akademin.

Samhällets innovationspolitik handlar också om att tillgodose företagens behov av riskkapitalförsörjning, inte minst genom att se till att kapitalmarknaderna fungerar i olika skeden av innovationsprocessen.

Samhället kan också bidra med att skapa intressanta miljöer för företagens innovationsarbete, t ex Excellence Centers och regionala innovationsmiljöer (t ex VINNVÄXT), där företag kan samarbeta med varandra och tillsammans med högskolor och institut.

politikens medel begränsade…

Tidigare kunde regeringar förfoga över ett stort antal ekonomisk-politiska instrument. Numera är penningpolitiken en uppgift för Riksbanken och den Europeiska centralbanken.

Utrymmet för finanspolitiska åtgärder är begränsat och styrs i hög grad av vad som händer inom EU. Det finns ett allt större behov av att styra efterfrågan på ett lands varor och tjänster med andra medel än de rent finanspolitiska.

…men innovationspolitiken blir ett allt viktigare instrument i den ekonomiska politiken

När nya länder expanderade i världsekonomin reagerade ”den gamla världens länder” först med åtgärder som bekämpade globaliseringen. Numera har de flesta regeringar insett att det är mer framgångsrikt att anta globaliseringens utmaningar och att skapa en politik som ökar konkurrenskraften i länder och företag.

Innovationspolitik har vuxit fram som en del av den ekonomiska politiken. Olika departement och myndigheter har slagits samman och fått nya uppgifter. eftersom det funnits en strävan efter att samordna alla de slag av politik som ingår i en modern innovationspolitik, har länder omorganiserat sina regeringskanslier. I många länder har statsministern själv tagit ledningen över innovationspolitiken.

för att möta framtidens utmaningar behöver Sverige rusta sig. Människors kunskaper behöver öka, inte minst genom ett livslångt lärande.

Företag måste bli bättre på att möta den globala konkurrensen med högre kunskaper om innovation och export. Företagens kompetenslyft måste främst komma genom rekrytering av ingenjörer eller människor som vid sidan av kunskaper om marknads- föring också har kunskaper om andra länders kulturer och affärsseder.

13.

foto: istockphoto

(14)

15.

rekrytering – en väg till kunskapslyft i företagen

Företagens rekrytering av kompetens är central. Sveriges Ingenjörer har i en skrift beskrivit vad som händer när ett företag anställer sin första ingenjör. Plötsligt öppnar sig nya möjligheter att arbeta med innovation. Inte minst öppnas en kanal till den akademiska världen som sitter på kunskaper som kan höja företagets konkurrenskraft.

Regeringens projekt Kosmopolit utgår från att vi i Sverige har oanade resurser i form av invandrare som har kunskaper om olika exportmarknader. Också här kan företag vinna mycket på att rekrytera personer som kan öka företagens konkurrenskraft.

akademin måste öppna sina dörrar

Företagen behöver den bästa kunskapen för att kunna utveckla sin konkurrenskraft.

Det kan gälla nya lättare eller mer hållfasta material, IT-lösningar, affärsmodeller med mera. Därför måste universitet och högskolor i ökad utsträckning öppna sina dörrar för de små och medelstora företagen liksom för landsting och kommuner som behöver förnya sin verksamhet.

Sverige behöver också en ökad tillgång till forskningsinstitut. I Sverige svarar forskningsinstituten bara för 5 procent av alla FoU-kostnader. I Danmark svarar de för 20 procent. Många branscher i Sverige saknar helt forskningsinstitut.

ledning och organisering – nyckeln till innovationsförmåga

I en globaliserad värld ställs ökade krav på företagen att leda och organisera produktionen så att medarbetarnas kunskaper och kreativa förmåga kan tas till vara. Inter- aktionen mellan medarbetarna och företagets kunder och leverantörer ökar snabbt, särskilt inom produktionen av tjänster.

Företag som på ett bra sätt kan kanalisera medarbetarnas kunskaper, erfarenheter och nätverk till innovativa processer i produktionen har alla förutsättningar att öka sin konkurrensförmåga. Forskning visar också att arbetsorganisationer som stimulerar kreativitet och lärande både leder till ökad produktivitet och lönsamhet samt till ökad hälsa hos medarbetarna.

VAssAre små OCh

medelstOrA företAg

i nnovationspolitikens roll är begränsad och kan skapa för- utsättningar för företag som vill växa med hjälp av innovation och export. men det är företagen själva som måste göra jobbet.

foto:anette andersson

samhällets fokus måste ligga på att stödja små och medelstora företag som vill växa. det är de som ska skapa sysselsättning och trygga sveriges framtida välstånd.

14.

(15)

15.

rekrytering – en väg till kunskapslyft i företagen

Företagens rekrytering av kompetens är central. Sveriges Ingenjörer har i en skrift beskrivit vad som händer när ett företag anställer sin första ingenjör. Plötsligt öppnar sig nya möjligheter att arbeta med innovation. Inte minst öppnas en kanal till den akademiska världen som sitter på kunskaper som kan höja företagets konkurrenskraft.

Regeringens projekt Kosmopolit utgår från att vi i Sverige har oanade resurser i form av invandrare som har kunskaper om olika exportmarknader. Också här kan företag vinna mycket på att rekrytera personer som kan öka företagens konkurrenskraft.

akademin måste öppna sina dörrar

Företagen behöver den bästa kunskapen för att kunna utveckla sin konkurrenskraft.

Det kan gälla nya lättare eller mer hållfasta material, IT-lösningar, affärsmodeller med mera. Därför måste universitet och högskolor i ökad utsträckning öppna sina dörrar för de små och medelstora företagen liksom för landsting och kommuner som behöver förnya sin verksamhet.

Sverige behöver också en ökad tillgång till forskningsinstitut. I Sverige svarar forskningsinstituten bara för 5 procent av alla FoU-kostnader. I Danmark svarar de för 20 procent. Många branscher i Sverige saknar helt forskningsinstitut.

ledning och organisering – nyckeln till innovationsförmåga

I en globaliserad värld ställs ökade krav på företagen att leda och organisera produktionen så att medarbetarnas kunskaper och kreativa förmåga kan tas till vara. Inter- aktionen mellan medarbetarna och företagets kunder och leverantörer ökar snabbt, särskilt inom produktionen av tjänster.

Företag som på ett bra sätt kan kanalisera medarbetarnas kunskaper, erfarenheter och nätverk till innovativa processer i produktionen har alla förutsättningar att öka sin konkurrensförmåga. Forskning visar också att arbetsorganisationer som stimulerar kreativitet och lärande både leder till ökad produktivitet och lönsamhet samt till ökad hälsa hos medarbetarna.

VAssAre små OCh

medelstOrA företAg

i nnovationspolitikens roll är begränsad och kan skapa för- utsättningar för företag som vill växa med hjälp av innovation och export. men det är företagen själva som måste göra jobbet.

foto:anette andersson

samhällets fokus måste ligga på att stödja små och medelstora företag som vill växa. det är de som ska skapa sysselsättning och trygga sveriges framtida välstånd.

14.

(16)

16.

AkAdemINs rOll I

INNOVAtIONsPOlItIkeN

VIsst är det BrA för ett lANd Att hA eN frI OCh OBerOeNde fOrskNINg.Enbart forskning skapar inga nya jobb och vi ser i Sverige många tecken på att forskning som från början utvecklats i Sverige köps upp av utländska företag eller

riskkapitalister och att sysselsättningen i Sverige uteblir.

Därför måste det finnas instrument och kanaler som gör att såväl grundforskning som behovsmotiverad forskning så småningom omvandlas till affärsmöjligheter.

Innovationspolitiken måste i större utsträckning riva de vattentäta skott som finns mellan den akademiska världen och de små och medelstora företagen.

Skatteincitament skapar en efterfrågan från företagen att samarbeta med akademin.

Men också akademin måste skapa egna affärsmodeller som gör det intressant att sprida kunskaper till de små och medelstora företagen eller att ingå i olika samarbetsprojekt tillsammans med dessa.

I alla tider har näringsliv och samhälle ingått strategiska allianser som legat till grund för stora industriella framsteg för sverige. Byggandet av göta kanal lade grunden för svensk verkstadsindustri, statens utbyggnad av vattenkraften gav AseA (numera ABB) ett internationellt försprång inom områden som turbiner och kraftöverföring. televerkets beställning av nya telefonsystem anpassade efter nordiska behov (Nmt och gsm) har lagt grunden till ericssons nuvarande globala konkurrenskraft.

Också idag, då vårt lands utmaningar är globalisering, klimat och en åldrande befolkning bör samhället ingå allianser med näringslivet för att klara dessa utmaningar. eu-regler om upphandling ställer andra krav på sådana allianser.

samhället (stat, regioner, kommuner) kan innan de stora investeringarna ska göras arbeta med innovations- upphandling i samarbete med små och medelstora företag som får i uppdrag att utveckla ny teknik och nya organisatoriska lösningar på viktiga samhällsproblem.

INNOVAtIONsuPPhANdlINg

17.

foto: istockphoto foto: istockphoto

(17)