Patientsäkerhetsberättelse för Socialförvaltningen 2013

Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0)554-191 00 Bankgiro 109-6510

Box 88 Kommunhuset Fax PlusGiro 12 21 10-0

665 23 Kil Ö Torggatan 2D E-post sn@kil.se Organisationsnummer 212000-1751

Sidan 1 av 10 SOCIALFÖRVALTNINGEN

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson

2014-02-13 02

annika.nilsson@kil.se

Patientsäkerhetsberättelse för

Socialförvaltningen 2013

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning 3

Övergripande mål och strategier 3

Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 4

Struktur för uppföljning/utvärdering 5

Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits samt vilka åtgärder som

genomförts för ökad patientsäkerhet 6

Uppföljning genom egenkontroll 7

Samverkan för att förebygga vårdskador 7

Riskanalys 7

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 7

Hantering av klagomål och synpunkter 8

Sammanställning och analys 8

Samverkan med patienter och närstående 8

Resultat 8

Övergripande mål och strategier för kommande år 10

SAMMANFATTNING

BAKGRUND

Vårdgivaren Kils kommun är enligt 3 kapitlet i Patientsäkerhetslagen skyldig att bedriva ett systematiskt patient- och säkerhetsarbete. Enligt 3 kap. 1 § ska vårdgivaren planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls.

Enligt 3 kap. 10 § i patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse som ska innehålla:

1. Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår.

2. Vilka åtgärder som vidtagits för att öka patientsäkerheten.

3. Vilka resultat som uppnåtts

SYFTE

För att kunna följa upp patientsäkerhetsarbetet kräver patientsäkerhetslagen en patientsäkerhetsberättelse. I den ska redogörelse ske hur Socialförvaltningen i Kils kommun har arbetat med patientsäkerhet, vad som gjorts och vilka resultat som uppnåtts.

RESULTAT

 I Kils kommun har totalt 240 läkemedelsavvikelser inträffat i år att jämföra med 210 förra året. Detta är en ökning med 14 %.

 Både antal fall och antal fallskador har minskat. Antalet frakturer har dock ökat sedan föregående år.

 Det har gjorts 108 skattningar på 43 personer i BPSD- registret(beteende mässiga psykiska symtom vid demens).

 Enligt uppgifter från palliativa registret har personer med väntat dödsfall till 52 % fått ett brytpunktssamtal och anhöriga detta till 68 %.

Smärtskattning har utförts vid 27 %, munhälsobedömning 59 % och lindrade från ångest har 93 % av de med väntade dödsfall varit.

 Förbättring gällande indikatorn undvikbar slutenvård har skett dock inte återinläggning inom 30 dagar enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Intervjuer efter vårdplanering på sjukhus hos de personer som är 65 år och äldre, har utförts av antingen sjuksköterska,

arbetsterapeut eller biståndshandläggare vi 38 tillfällen under året.

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER

MÅL

 Minska andelen läkemedelsavvikelser med 10 %.

 Fallskadorna ska inte öka.

 Kartlägga BPSD-symtom (beteendemässiga och psykiska symtom) på demensavdelningar och på korttidsvården.

 Öka antalet brytpunktssamtal, smärtskattning, munhälsobedömning och injektionsmedel mot ångest vid vård i livets slutskede.

 Förbättra indikatorerna undvikbar slutenvård och återinläggning inom 30 dagar.

STRATEGIER

 Enhetschefer diskuterar läkemedelsavvikelser i arbetsgruppen.

 Riskbedömning för undernäring, trycksår och fall för registrering i kvalitetsregistret Senior alert ska erbjudas alla 65 år och äldre på särskilt boende, vid vistelse på korttidsboende och personer med hemsjukvårdsinsatser i ordinärt boende.

 Förebyggande hembesök för att förebygga skador ska göras för personer födda 1931 utan insatser från kommunen. Dessa hembesök utförs av en projektanställd sjuksköterska.

 Starta upp arbetet med skattningar i BPSD-registret på demensboende och korttidsvård och ta fram rutiner för detta arbete.

 Ta fram rutiner för brytpunktssamtal i samverkan med vårdcentralen.

 Öka användningen av checklistan vid vård i livets slutskede där

brytpunktsamtal, munhälsobedömning och injektionsmedel mot ångest ingår.

 Ta fram rutiner och intervjua alla vårdtagare som vårdplaneras vid hemgång från sjukhuset för att undvika återinläggning inom 3o dagar.

Dessa registreras i ”Webbkollen hemma”.

 I samband med vårdplanering på sjukhus se till att personen får tydliga ordinationer av läkare och skriftlig information var man ska vända sig vid problem efter hemgången till det ordinära boendet.

ORGANISATORISKT ANSVAR FÖR PATIENTSÄKERHETSARBETET

LAGAR OCH FÖRESKRIFTER

 Patientsäkerhetslagen

 Hälso- och sjukvårdslagen

 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

 Lagen om Medicintekniska produkter

VÅRDGIVARENS ANSVAR

Högst ansvarig för patentsäkerhetsarbetet är Socialnämnden. Vårdgivaren fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt följer upp och utvärderar mål kontinuerligt.

VERKSAMHETSCHEFENS ANSVAR

Denne befattningshavare ska enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården.

Verksamhetschefen ska även ansvara för att det för enheten finns ett

ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten för att nå kvalitetsmålen.

MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKAS ANSVAR

MAS ansvarar för att patienterna får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet i kommunens ansvarsområde. Denne befattningshavare ansvarar även för att patienterna får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat samt för att rutiner för läkemedelshantering är ändamålsenliga och väl fungerande. MAS bör även följa upp de rutiner som används i verksamheten så att de tillgodoser kraven på god patientsäkerhet och vård.

ENHETSCHEFERS ANSVAR

Deras uppdrag består i att ansvara för att alla medarbetare engageras och har rätt kompetens och befogenheter för att bedriva säker vård och omsorg.

Enhetschefers ansvar är även att se till att rutiner följs, avvikelser dokumenteras och att dessa följs upp och analyseras.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALS ANSVAR

Den legitimerade personalen och även vård- och omsorgspersonalen är skyldig till att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte rapportera till vårdgivaren risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.

STRUKTUR FÖR UPPFÖLJNING/UTVÄRDERING

 Läkemedelsavvikelser skickas till respektive enhetschef och analyseras i arbetsgruppen, MAS får kopia månadsvis. Läkemedelsavvikelser redovisas i månadsuppföljningarna till Socialnämnden.

 MAS sammanställer läkemedelsavvikelser till enhetscheferna halvårsvis samt följer upp, utvärderar och analyserar.

 Fall rapporteras på blankett som sjuksköterska dokumenterar i

journalsystemet Procapita+ med kopia till arbetsterapeut, sjukgymnast och MAS. Papperskopia behålls av enhetschef. Utvärdering på

individnivå görs på ärendegenomgångar eller dylikt.

 Sammanställning fall sker som internkontroll till Socialnämnden halvårsvis.

 Kartläggning av undernäring, trycksår och fall sker via riskbedömningar i kvalitetsregistret Senior Alert. Även riskbedömning för munhälsa enlig ROAG(Revised Oral Assessement Guide) ska utföras och registreras i Senior Alert.

 Sammanställning av trycksår och andra vårdskador görs efter avvikelserapportering, riskbedömningar och journalgranskningar.

 Alla dödsfall i verksamheten registreras i kvalitetsregistret Svenska palliativregistret.

 I kvalitetsregistret BPSD kartläggs personer med beteendemässiga psykiska symtom vid demens, analys görs och åtgärder enligt de nationella riktlinjerna för demens insätts. Dessa åtgärder utvärderas genom kontinuerliga skattningar.

 Webbkollen hemma används av vården som intervjustöd vid

uppföljning av patienter över 65 år som skrivits ut efter sjukhusvård.

Intervjuer sker av sjuksköterska, biståndshandläggare eller

arbetsterapeut efter hemgång från sjukhuset. Enkäten registreras av MAS på webben och statistik kan hämtas på kommunnivå.

HUR PATIENTSÄKERHETSARBETET HAR BEDRIVITS SAMT VILKA ÅTGÄRDER SOM GENOMFÖRTS FÖR ÖKAD

PATIENTSÄKERHET

 Kvalitetsgranskningar har genomförts gällande läkemedelsrutiner i äldreomsorgens verksamheter i samverkan med Forshaga kommun.

 Två hemtjänstgrupper har fått två halvdagsutbildningar från Apoteket gällande läkemedelshantering för äldre.

 Loggranskningar genomförs varje månad och

dokumentationsgranskningar genomförts 2 ggr/år av MAS.

 Registrering i Svenska palliativregistret sker och förbättringar vid vård i livets slutskede genomförs. Riktlinjer för brytpunktsamtal har tagits fram och används.

 Riskbedömningar för undernäring, trycksår och fall utförs i alla verksamheter för personer 65 år och äldre.

 Det är 33 personal som fått utbildning i ROAG-bedömning för att kunna genomföra munhälsobedömningar.

 Handlingsplanen för kostfrågor diskuteras och aktualiseras vid matråd som genomförs i hemtjänst och på särskilt boende 4 ggr/år.

 Teamträffar genomförs i hemtjänsten där man övergripande diskuterar olika individärenden t ex för att undvika fallskada.

 Det har genomförts 39 förebyggande hembesök under året.

 Tillsyn har utförts av MAS gällande efterlevnad av hygienrutiner i alla verksamheter.

 Sjuksköterskor har fått utbildning i användande av smärtpump samt utbildningen ”Sjuksköterskans kliniska bedömning del 1”, där man lärt sig göra mera strukturerade medicinska bedömningar.

 I det kommungemensamma projektet har vi deltagit i olika

föreläsningar, flera var kopplade till BPSD(beteendemässiga psykiska symtom vid demens). På demensdagarna i Karlstad 30-31/5 deltog 22 personal. I Kils kommun anordnades bland annat en föreläsning uppdelade på två lika halvdagsföreläsningar av Sibyl Mayer överläkare

från Malmö som utbildade om BPSD-problematiken, från Kils kommun deltog 68 personal.

 Ökad tillgänglighet för medborgare i Kil har skett genom att våra ledningssystem, där rutiner för hälso-och sjukvårdsarbetet finns är tillgängliga på Kils kommuns hemsida.

UPPFÖLJNING GENOM EGENKONTROLL

 Kvalitetsgranskningar

 Hygienronder

 Läkemedelsgranskningar

SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR

 Arbetsgrupper utifrån ”Nya perspektiv” t ex äldres hälsa

 Länsövergripande och lokalt nätverk för MAS/MAR med tillhörande arbetsgrupper.

 Regelbundna möten med Centralsjukhuset i Karlstad.

 Styrgrupp för inkontinensfrågor, kvalitetsrådsträffar, avtalsgrupp för nutritionsfrågor, kvalitetsråd hygien- och avtalsgruppen.

 Avtalsgrupp för samverkan mellan kommunerna i Värmland och landstinget.

 Länsövergripande arbetsgrupper för vårdplanering, Meddix och HSA- katalogen.

 Samverkan med läkemedelsenheten.

 Nätverk för hjälpmedelsfrågor i Värmland samt Riktlinjegruppen.

 Samverkan med vårdcentralen.

 ”Peppar, peppar” en dag för seniorers säkerhet i MSB: s regi

 Nätverksträffar i Region Värmlands regi gällande Senior Alert och BPSD-registret.

RISKANALYS

 Händelseanalys av allvarliga avvikelser sker i samband med Lex Maria- utredningar.

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET

 Läkemedelsavvikelser i kommunen rapporteras på avvikelseblankett av den som upptäcker samt av den som berörs av händelsen. Avvikelserna analyseras i arbetsgrupperna i samverkan med berörd enhetschef.

Kopia på avvikelserna skickas månadsvis till MAS.

 Fall rapporteras på fallrapport som dokumenteras i

omvårdnadsjournalen med bevakning till berörd legitimerad personal, fallrapport lämnas sedan till enhetschef. Fallrapporterna analyseras på teamträffar.

 Övriga avvikelser skickas till MAS, inklusive avvikelser gentemot andra vårdgivare som MAS skickar vidare t ex avvikelser gällande samordnad vårdplanering.

HANTERING AV KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER

 Klagomål och synpunkter, tas emot skriftligt eller muntligt, om det sistnämnda sker, bör dokumentation ändå ske av den som tar emot klagomålet. Klagomålet ska besvaras skriftligen till den berörda med kopia till Socialnämnden.

 Service- och värdighetsgarantier(tidigare tjänstegarantier) finns i alla verksamheter, utvärderas årligen och sammanställs till Socialnämnden.

 Vid klagomål informeras även om möjligheten att vända sig till Inspektionen för vård- och omsorg och Patientnämnden.

 Vid ärenden från Inspektionen för vård- och omsorg eller

Patientnämnden utreds dessa skyndsamt av MAS och/eller berörd enhetschef.

 Ingen Lex Mariaanmälan har rapporterats till Socialstyrelsen under året.

SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS

När avvikelser, klagomål och synpunkter sammanställs analyseras dessa för att se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.

SAMVERKAN MED PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

 I samband med tillsyn och utredningar samtalas med vårdtagare och närstående.

RESULTAT

 I Kils kommun har totalt 240 läkemedelsavvikelser inträffat i år att jämföra med 210 % förra året. Detta är en ökning med 14 %(19 % år 2012). Avvikelser minskar på Åkerbo/Karlslund, korttiden och inom LSS, i hemtjänsten och på Sannerud ökar det. Feldelade dosetter står för 16 %(23 % år 2012)av läkemedelsavvikelserna.

 År 2013 visar siffrorna för Kils kommun 161 fallskador och 439 fall utan skada, sammanlagt 600 fall. Både antal fall och antal fallskador har minskat. Antalet frakturer har dock ökat sedan föregående år.

Fallskadorna har inträffat hos 104 kvinnor och 57 män. Av de 161 fallskadorna inträffade 95 stycken hos dem som är 85 år och äldre.

 Enligt Öppna jämförelser 2013, Vård – och omsorg för äldre, sammanställning från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har Kil 52 personer med fallskador per 1000 innevånare 2010-2012 vilket är näst bästa resultatet i Värmland.

 Andelen i särskilt boende(inklusive korttidsvård) som bedömts ha risk för fallskada och där minst en åtgärd mot fallskada har utförts 2012- 2013 är 94 % vilket är högst i Värmland(Öppna jämförelser 2013).

 Andelen i särskilt boende(inklusive korttidsvård) som bedömts ha risk för undernäring och där minst en åtgärd mot undernäring har utförts 2012-2013 är 97 % vilket även det är högst i Värmland(Öppna jämförelser 2013).

 Riskbedömning för undernäring, trycksår och fall har utförts 98 tillfällen på särskilt boende, 46 tillfällen på korttidsvården och 107 tillfällen i ordinärt boende för personer som har hälso- och sjukvårdsinsats av sjuksköterska i hemtjänsten. Vid förebyggande hembesök har 28 registreringar gjorts.

 Det har gjorts 108 skattningar på 43 personer i BPSD-

registret(beteendemässiga, psykiska symtom vid demens) fördelade på korttiden sex skattningar på tre personer, trean 23 skattningar på åtta personer, fyran 30 skattningar på 11 personer, Åkerbo Norra 23 skattningar på 10 personer och Åkerbo Östra 26 skattningar på 11 personer.

 Enligt uppgifter från palliativa registret har personer med väntat dödsfall till 52 % fått ett brytpunktssamtal och anhöriga detta till 68 %.

Smärtskattning har utförts vid 27 %, munhälsobedömning 59 % och lindrade från ångest har 93 % av de med väntade dödsfall varit.

 Förbättring gällande indikatorn undvikbar slutenvård har skett, dock inte återinläggning inom 30 dagar enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Intervjuer efter vårdplanering på sjukhus för dem 65 år och äldre har utförts av antingen sjuksköterska, arbetsterapeut eller biståndshandläggare vi 38 tillfällen under året.

 Det har rapporterats sju avvikelser som rör tekniska hjälpmedel, där av fel på larm vid fem tillfällen.

 Det har rapporterats 11 trycksår under året, av dessa är tre inte läkta.

Sex vårdtagare har avlidit med trycksår de flesta i stadium 1 (stadium 1 kvarstående missfärgning, huden är hel med en djupröd eller blåröd missfärgning som inte försvinner vid avlastning).

 När det gäller informationsöverföring och samordnad vårdplanering har 14 avvikelserapporter skickats in till landstinget. Av dessa har vi fått svar på alla utom en.

 Landstinget har skickat två avvikelser gentemot Kils kommun. Den ena avvikelsen handlade om att vi inte dokumenterat rätt på

bårhusblanketten om obduktion ska ske, detta är dock läkarens ansvar och ledde till förbättrade rutiner.

ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR

 Minska andelen läkemedelsavvikelser med 10 %

 Minska antalet frakturer vid fallskada med 10 %

 Kartlägga BPSD-symtom (beteendemässiga och psykiska symtom) i hemtjänsten

 Minska andelen äldre som behandlas med tre eller fler psykofarmaka samtidigt

Annika Nilsson Lisbeth Wiklund

MAS Socialchef