PM Miljöteknisk undersökning
Kv. Kymmendö 3 m.fl.
Farsta strand, Stockholms stad
Uppdragsnamn
Kv. Kymmendö 3 m.fl.
Farsta strand , Stockholms Stad Miljöteknisk undersökning
Uppdragsgivare AB Familjebostäder Pia Ninche
Vår handläggare Åsa Gustafsson
Datum 2017 - 01 - 31
Innehåll
1 Uppdrag och syfte ... ... ... ... 3
2 Bakgrund ... ... ... ... 3
3 Områdesbeskrivni ng ... ... ... .... 3
4 Utförande ... ... ... ... 4
4.1 Mark ... ... ... ... 4
4.2 Asfalt ... ... ... ... 4
4.3 Porgas ... ... ... ... 4
4.4 Radon ... ... ... ... 5
5 Bedömningsgrunder ... ... ... ... 5
5.1 Mark ... ... ... ... 5
5.2 Asfalt ... ... ... ... 5
5.3 Porgas ... ... ... ... 5
5.4 Radon ... ... ... ... 6
6 Resultat ... ... ... ... 6
6.1 Fältobservationer ... ... ... 6
6.2 Mark ... ... ... ... 6
6.3 Asfalt ... ... ... ... 7
6.4 Porgas ... ... ... ... 8
6.5 Radon ... ... ... ... 8
7 Bedömning ... ... ... ... 9
7.1 Mark ... ... ... ... 9
7.2 Asfalt ... ... ... ... 9
7.3 Porgas ... ... ... ... 9
7.4 Radon ... ... ... ... 9
8 Slutsats ... ... ... ... 10
Ingående handlingar
PM Miljöteknisk undersökning, Kv. Kymmendö 3 m. fl . (2017 - 01 - 31) Rapport Miljöteknisk undersökning, Kv. Kymmendö 3 m. fl . ( 2017 - 01 - 31 ) Bilaga 1 Planritning med provtagningspunkternas läge
Bilaga 2 Sammanställning av fältobservationer
Bilaga 3 Analysrapporter för jord, asfalt (ALS Scandinavia) och porgas (Eurofins Pegasuslab)
1 Uppdrag och s yfte
Bjerking AB har på uppdrag av AB Familjebostäder utfört en miljöteknisk
markundersökning för en del av fastighet Kymmendö 3: 1 och Farsta 2:1 i Farsta strand . Syftet med under s ökningen var att klarlägga eventuell föroreningsförekom s t i mark , asfalt och porgas samt översiktligt undersöka marken med avseende på markradon .
Den aktuella undersökningen omfattar marken som omger den b efintliga bygganden på fastigheten och inte jord och fyllnadsmassor som förekommer under byggnaden.
2 B akgrund
Det aktuella undersökningsområdet omfattas av ett förslag till ny detaljplan. Detaljplanen syftar till att komplettera Farsta strand med nya bostä der genom att bebygga platsen som idag utgörs av centrumhandel med bostäder . I det planerade bostadshuset utgörs
markplan av en förskola med tillhörande gård1.
Enligt länsstyre lsens MIFO - databas har det förekommit en grafisk industri på platsen.
Området är identifierat som ett potentiellt förorenat område. Området är inte riskklassat och e nligt kontakt med länsstyrelsen har inga under s ökningar gjort s i nom området . Att området bedömts som eventuellt förorenat är baserad på uppgifter om att verksamheten Hjelms sättservice/Hjelms ord varit beläget på Brunskogsbacken 21 . Inga vidare uppgifter om verksamheten har hittats.
Grafisk industri är ett samlingsnamn för tryckeriverksamheter. Inom branschen hanteras stora mängder vätska som fram till 197 0 - talet slä pptes till spill - , avlopps - eller
dagvattenledningar utan föregående rening2. Förorening bedöms främst uppstå från otäta och läckande avloppsledningar till mark och vatten. Föroreningar förknippade med branschen är metaller som bly, silver , kadmium, krom, koppar och zink från b . la . fixerbad, äldre film och tryckplåtar. Även alkoholer, organiska lösningsmedel, klorerade
lösningsmedel och oljekolväten k an nyttjas vid olika processer.
3 Områdesbeskrivning
Området utgörs idag av ett torg med omgivande centrumhand el samt närliggande lägenhetshus . På den östra sidan, dvs. f ramsidan av det befintliga huset som enligt detaljplaneförslaget ska rivas, är ett torg beläget och söder om byggnaden finns en gångväg . Norr om byggnade n , mot Brunskogsbacken, finns en mindre grä syta och på baksidan av huset, på den västra sida, finns en mindre asfalterad parkeringsyta , se figur 1 . Cirka 150 meter norr om området ligger Farsta strands tunnelbanestation och 400 meter söderut är sjön Magelungen belägen. Enligt SGUs jordartskarta (1: 25 000 - 1:100 000) består området av berg .
1Detaljplan för del av K v Kymmendö , Dnr P2015 - 13179
2Inventering av förorenade områden MIFO fas 1, Grafisk industri, Länsstyrelsen i Kronobergs län 2010 - 05 - 10
Figur 1 . Flygfoto över området, det aktuella undersökningsområdet är markerat med röd linje.
4 Utförande
4.1 Mark
Prov av fyllningen uttogs metervis, dock ej över jordartsgränser , ned till naturlig jord alternativt berg i totalt sju punkter. Provtagningen utfördes med borrbandvagn utrustad med skruvborr för jordprovtagning .
Samtlig uttagna j ordprov förvarades i provemballage erhållna av ALS Scandinavia och förvarades kal l t och mörkt inför analys . Sex av de uttagna j ordproverna valdes ut för analys med avseende på metaller , alifater, aromater och PAH . Tre av de sex proven analyserades även med avseende på BTEX . Analyserna utfördes av det ackrediterade laboratoriet ALS Scandinavia . Punkterna s placering redovisas i Rapp ort Miljöteknisk undersökning Kv. Kymmendö 3 m. fl. – B ilaga 1.
4.2 Asfalt
Prov av asfalt uttogs med hjälp av skruvborr monterad på borrbandvagn ur tre punkter . Asfalten u ndersöktes med scanninganalys med UV - lampa vilket ger en indikation på förekomst av tjärasfalt.
Två av asfaltsproven skickades för analys med avseende på PAH - 16 till ALS Scandinavia. Punkterna placering redovisas i Rapport Miljöteknisk undersökning Kv.
Kymmendö 3 m.fl. – Bilaga 1.
4.3 Porgas
Porgas provtogs i två punkter 201 7 - 01 - 04 genom att porluft pumpades (pump Aircheck 2000) från ett porgass p j ut cirka 0, 7 m under markytan genom två koladsorbentrör (Dräger - kolrör typ BIA). Totalt pumpades 13 - 17 liter luft.
Laboratorieanalyser av kol adsorbent rör med avseende på BTEX, alifater, aromater och klorerade kolväte n och dess nedbrytningsprodukter genomfördes av det ackred iterade laboratoriet Eurofins Pegasuslab . Punkterna placering redovisas i Rapport Miljöteknisk undersökning Kv. Kymmendö 3 m.fl. – Bilaga 1.
4.4 Radon
Radonmätningen omfattade mätning av ra donhalt i mark 0,7 m under markytan med det direktregis trerande mätinstrumentet Markus 10 i sju punkter. Enligt SGUs jordartkarta ska området bestå av berg. På grund av att området var snötäckt vid mättillfället kunde inge t berg i dagen urskiljas. Därför mättes t otal gammastr ålning cirka en meter över markytan med scintillometer inom hela området. Punkterna placering redovisas i Rapport
Miljöteknisk undersökning Kv. Kymmendö 3 m.fl. – B ilaga 1.
5 Bedömningsgrunder
5.1 Mark
Uppmätta halter i jord utvärderas i jämförelse med naturvårdsverk ets generella riktvärden för förorenad mark (rapport 5976) avseende känslig markanvändning, KM, samt mindre känslig markanvändning, MKM:
Känslig Markanvändning (KM) innebär att föroreningssituationen inte begränsar val av markanvändning. Barn, vuxna och äl dre ska kunna vistas permanent inom området under en livstid och markekosystemet samt grund - och ytvattnet
skyddas.
Mindre Känslig Markanvändning (MKM) innebär att markkvaliteten begränsar val av markanvändning. Människor antas endast vistas tillfälligt i området.
Grundvatt en på ett avstånd på 200 meter, ytvatten samt v issa typer av markekosystem skyddas .
Inom det undersökta området planeras byggnation av flerbostadshus samt
förskoleverksamhet , vilket innebär att markanvändningen då bedöms bli känslig (KM ).
5.2 Asfalt
Vissa typer av äldre asfalt innehåller stenkol s tjära, dvs. höga halter av PAH .
Naturvårdsverket har inte tagit fram några generella riktvärden för PAH i asfalt. U ppmätta halter i asfalt jämförs därför med Trafikverkets vägledning för återanvändning av asfalt3, Gränsen för när asfalt klassificeras som tjärasfalt ligger vid en halt av PAH - 16 > 70 mg/kg TS. Asfalt innehållande lägre halter betraktas som fria från stenkolstjära och kan återanvändas fritt i vägkonstruktion , dvs. både som bä r - och slitlager. E nligt
avfallsförordningen SFS 2001:1063 klassificeras bitumenblandningar innehållande stenkolstjär a med en koncentration av 0,1 % som farligt avfall .
5.3 Porgas
Det saknas nationella miljö - och hälsobaserade riktvärden för BTEX, ar omatiska kolväten och klorerade lösningsmedel i porluft i jord. Uppmätta h alter i markens porluft jämförs med lågrisknivåer för luft enligt Naturvårdsverket 5976 , som utgör en del av de hälsobaserade generella riktvärdena för förorenad mark :
Lågrisknivåer för icke genotoxiska ämnen (RfC). Nivåerna avser den maximala koncentrationen i luft av ett ämne som personer ska kunna exponeras för under en hel livstid utan någon negativ hälsoeffekt .
Lågrisknivåer f ör gentoxiska ämnen ( RISKinh ).Nivåerna avser en lågrisknivå som motsvarar risken för ett extra cancerfall per 100 000 personer exponerade under en hel livstid.
Lågrisknivåer för RfC och RISKinhär hämtade från Naturvårdsverkets vägledning för riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsv erket, rapport 5976). Vid bedömning av halter i
3Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Vägverket, Publikation 2004:90
luft ska hänsyn tas till att m änniskor även exponeras för föroreningar via exempelvis förorenad mark, livsmedel, dricksvatten mm . Eftersom den totala exponeringen inte bör överstiga det tolerabla dagliga inta get antas, i enighet med Naturvårdsverket 5976, att ett förorenat markområde maximalt får bidra med 50 procent av lågriksnivån för luft.
5.4 Radon
Gränsvärdet för radonhalt i inomhusluft i nya byggnader är 200 Bq/m3(Regelsamling för byggande, BFS 2011:26, BBR 19, med ändring BFS 2015:3 , BBR 22, Boverket 2015 ). För att uppnå detta kan förebyggande åtgärder krävas utifrån uppmätta halter i mark som omger byggnaden. Utifrån uppmätta halter klassas mark som låg - , normal - eller högradon mark vilket vid nyproduktion k opplas samman med krav på husets, främst grundkonstruktionens, utförande för att uppnå en radonhalt i inomhusluft under 200 Bq/m3.
Uppmätta halter av total gammastrålning jämförs med riktvärden för berg presenterade i byggforskningsrådets skrift ”Markradon – riktlinjer för markradonundersökningar”.
Gränsen för låg - och högradonmark avseende markytor bestående av berg går vid <8 respek tive >30 µ R/h4, se tabell 1.
Resultaten från u tförda mätningar av markradon jämförs med bedömningsgrunder redovisade i ”Radonboken – förebyggande åtgärder i nya byggnader5” , se tabell 1.
Uppmätta halter jämförs med klassificeringsgränserna för respektive jordart som påträffades i mätpunkten , dvs. sandiga jordar .
Tabell 1. Riktlinjer för markradon i mark som utgörs av sand samt gammastrålning från ytor med berg i dagen.
Riskklass Åtgärdskrav Radonhalt i jordluft
S and
Gammastrålning B erg
Högradonmark Radonsäkert utförande >50 kBq/m3 > 30 µ R/h
Normalradonmark Radonskyddande utförande 10 - 50 kBq/m3 8 - 30 µ R/h
Lågradonmark Traditionellt utförande <10 kBq/m3 < 8 µ R/h
6 Resultat
6.1 Fältobservationer
Generellt har fyllning med en mäktighet på cirka 1 - 3 meter beståendes av sand med inslag av större stenar och grus påträffats inom undersökningsområdet. Under fyllningen förekommer misstänkt berg. I punkt M10 påträffades större tegelbitar i fyllningen. I ö vrigt har inga avvikande lukt - eller synintryck observerats i samband med provtagningen.
6.2 Mark
Uppmätt halter visar att halterna av samtliga analyserade parametrar i de sex jordproverna är under de generella riktvärdena avseende KM, se tabell 2. Samtliga analyserade alifater, aromater och BTEX förekom i halter under laboratoriets rapportering sgräns er .
Uppmätta halter jämförs även med nivåerna för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall vid anläggningsarbeten”.
Jämförelsen visar att marken innehåller halter som är under nivåerna för MRR .
Analysresultat från ALS Scandinavia presenteras i Rapport miljöteknisk undersökning Kv.
Kymmendö 3 m.fl. - B ilaga 3.
Tabell 2 . Uppmätta halter i analyserade jordprover i jämförelse med Naturvårdsverkets generella riktvärden avseende känslig (KM ) och mindre känslig markanvändning (MKM) samt nivåerna för mindre än ringa risk (MRR) . Samtliga halter i mg/kg TS.
Riktvärden Punkt
MRR KM MKM M1 M3 M5 M7 M8 M12
Djup 1 - 2 0,1 - 1 0,1 - 1 1 - 1,8 0,1 - 1 0,1 - 08,
Jordart F/grSa F/Sa F/Sa F/stSa F/Sa F/Sa
Metaller
Arsenik 10 10 25 0,958 0,799 1,43 1,38 0,682 1,15
Barium - 200 300 25,2 13 29,5 46,9 25,8 25,4
Bly 20 50 400 8,56 5,16 10,5 8,09 4,5 7,3
Kadmium 0,2 0,8 12 <0, 08 <0, 08 <0 , 08 <0 , 08 <0 , 08 <0 , 08
Kobolt - 15 35 3,8 3,5 5,03 3,88 2,97 5,19
Koppar 40 80 200 21,4 12 17,6 13,5 11 15,8
Krom 40 80 150 12,5 9,91 22 17,1 12,8 19,9
Kvicksilver 0,1 0,25 2,5 <0, 2 <0 , 2 <0 , 2 <0 , 2 <0 , 2 <0 , 2
Nickel 35 40 120 9,7 7,55 13,2 9,12 7,14 12,4
Vanadin - 100 200 13,9 17,7 20,5 16,1 13,7 18,4
Zink 120 250 500 61,4 28,8 57,9 55,2 25,9 43,6
Alifater och aromater och BTEX
Alifater C5 - C8 - 25 150 - <10 - <10 <10 -
Alifater >C8 - C10 - 25 120 <10 <10 <10 <10 <10 <10
Alifater >C10 - C12 - 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20
Alifater >C12 - C16 - 100 500 <20 <20 <20 <20 <20 <20
Alifater >C5 - C16 - 100 500 - <30 - <30 <30 -
Alifater >C16 - C35 - 100 1000 <20 24 22 <20 <20 <20
Aromater >C8 - C10 - 10 50 <1 <1 <1 <1 <1 <1
Aromater >C10 - C16 - 3 15 <1 <1 <1 <1 <1 <1
Aromater >C16 - C35 - 10 30 <1 <1 <1 <1 <1 <1
Bensen - 0,012 0,04 - <0, 01 - <0, 01 <0, 01 -
Toluen - 10 40 - <0, 05 - <0, 05 <0, 05 -
Etylbensen - 10 50 - <0, 05 - <0, 05 < 0, 05 -
M/P/O - Xylen - 10 50 - <0, 05 - <0, 05 <0 , 05 -
PAH
PAH - L 0,6 3 15 <0, 15 <0 , 15 < 0, 15 <0, 15 <0 , 15 <0 , 15
PAH - M 2 3,5 20 <0, 25 <0, 25 <0, 25 <0, 25 <0, 25 0, 54
PAH - H 0,5 1 10 <0 , 3 <0 , 3 <0 , 3 <0 , 3 <0 , 3 0,3
Motsvarar halter över riktvärden för MRR Motsvarar halter över riktvärden för KM Motsvarar halter över riktvärden för MKM
6.3 Asfalt
I asfaltsprov som analyserat på laboratorium har PAH - 16 påvisats i halter mellan 2,2 - 2,9 mg/kg, vilket innebär att asfalten inte klassas som så kallad tjärasfalt då halten
understiger 70 mg/kg.
Tabell 3 . Uppmätt halter av PAH - 16 samt resultaten av utförd UV - flourescensanalys.
Provpunkt UV flourescens* PAH - 16
A 8 Måttlig 2,9 mg/kg TS
A10 Måttlig 2,2 mg/kg TS
A12 Måttlig -
*Anges i låg, måttlig eller hög.
6.4 Porgas
Av de analyserade ämnena i porluft påvisades endast detekterade halter av m/p/o - xylen och aromater i provpunkt M10. Övriga ämnen i de två provpunkterna är under
laboratoriets rapporterings gränser. Samtliga analyserade ämnen är under
N aturvårdsverkets lågrisknivåer för livstidsexponering. Analysresultat från Eurofins Pegasuslab presenteras i Rapport miljöteknisk undersökning Kv. Kymmendö 3 m.fl. - B ilaga 3 .
Tabell 4 . Uppmätta halter i porluft ( µ g/m3) i jämförelse med Naturvårdsverket s lågrisknivåer.
6.5 Radon
Radonhalt i mark mättes i totalt sju punkter vilket resulterade i halter inom intervallet 2 - 13 kB/m3. Samtliga mätvärden presenteras i tabell 5 . Gammastrålning från eventuellt berg uppmättes i halter mellan 1 2 - 15 µR/h . Men avseende på radonhalt i jordluft och
gammastrålning från eventuellt be rg klassificerad marken som låg - till normalradonmark.
Tabell 5. Uppmätta halter av markradon.
Provpunkt Radonhalt Jordart enligt SGF Klassning
Rn1 4 F/grSa Låg
Rn3 3 F/Sa Låg
Rn5 13 F/Sa Normal
Rn7 2 F/stSa Låg
Rn8 2 F/Sa Låg
Rn10 5 F/saSt Låg
Rn12 5 F/Sa Låg
Ämne Punkt Lågrisknivå
M5 M10 RfC RISKinh
Bensen <0,29 <0,39 - 1,7
Toluen <2,9 <3,9 260 -
Etylbensen <0,59 <0,78 771 -
Toluen <2,9 <3,9 260 -
m/p/o - Xylen <0,59 3,7 100 -
Aromater C8 - 10 <1,7 17 200 -
Alifater >C6 - C10 <290 <390 7000 -
Kloroform <0,59 <0,78 140 -
Tetrakloretylen <0,59 <0,78 200 -
1,2 - Dikloretan <0,059 <0,078 - 3,6
7 Bedömning
7.1 Mark
Samtliga analyserade ämnen i jorden förkommer i halter under Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark avseende känslig markanvändning. Baserat på utför d a analyser bedöms m arken inte innehålla föroreningar i halter som utgör en oacceptabel risk för människors hälsa och markmiljön . Bedömningen gäller både den nuvarande markanvändning samt för den framtida planerade markanvändningen, dvs.
bostäder samt förskoleverksamhet. Den aktuella under s ökningen omfatta r end ast marken som omger den befintliga byggnaden på fastigheten.
Påvisade halter i marken är även lägre än nivåerna för mindre än ringa risk, vilket innebär att eventuella överskottsmassor som uppkommer i samband med bostadsbyggnationen kan återanvändas för anläggningsändamål utan anmälan till kommunen enligt förordning (1998:899) om miljöfar lig verksamhet och hälsoskydd.
7.2 Asfalt
Inom området förkommer endast asfalt på den väst r a sidan av den befintliga byggnaden.
Asfalten innehåller låga halter av PAH - 16 och klassificeras inte som tjärasfalt.
7.3 Porgas
I de två provpunkter na där porgas pumpades för analys med avseende på klorerade lösningsmedel, alifater, aromater och BTEX detekterades endast halter av m/p/o - Xylen och aromater C8 - 10 . De detekterade halterna unde rstiger l ågrisknivåer na enligt
Naturvårdsverket ( rapport 5976) för den maximala koncentrationen i luft av ett ämne som personer ska kunna exponeras för under en livstid utan någon negativ hälsoeffekt . Jämförvärdena , dvs. lågrisknivåerna, ligger till grund för framtagandet av de generella hälsobaserade riktvärdena för förorenad mark och är inga framtagna riktvärden för porgas. Jämförelsen av a nalyserade halter med lågrisknivåerna indikerar dock att föroreningshalter na i p orgasen i jorden inte utgör någon oac ceptabel hälsorisk.
7.4 Radon
V id den utförda radon undersökningen påträffades radonhalter som motsvarar låg - till normalradonmark, vilket medför att radonskyddande åtgärder ska vidta s vid
bostadsbyggnation för att undvika radonproblem enligt de nationella rik tvärdena för inomhusluft. Ett radonskyddat utförande beror på grundkonstruktionens utförande, ventilationssystem m.m. och utformas av konstruktören. Generellt innebär detta att genomföringar genom bottenplatta görs lufttäta med t.ex. alkalibeständig elasti sk fogmassa, tätningslist eller liknande. Detta för att förhindra att krympsprickor runt
genomföringar och liknande släpper igenom radonhaltig jordluft. Även luftgenomsläppliga material så som lättklinker skall undvikas. Utförandet kan eventuellt även komp letteras med luftgenomsläppliga slangar som placeras i det kapillärbrytande lagret under grundplattan.
Efter byggnadernas färdigställande skall en kontroll av radongas i inomhusluften utföras.
För nybyggda byggnader får radonhalten i inomhusluft inte överstiga 200 Bq/m3
(Regelsamling för byggande, BFS 2011:26, BBR19, med ändring BFS 2015:3 , BBR 22, Boverket 2015 ).
8 Slutsats
Sammanfattningsvis visar den miljötekniska undersökningen att:
M arken runt den befintliga byggnaden innehåller halter av de analyserade parametrarna under KM och bedöms därför inte utgöra någon oacceptabel miljö - eller hälsorisk vid nuvarande eller framtida markanvändning.
Analys av porgas indikerar på halter som inte utgör någon oacceptabel hälsorisk . A sfalten klassificeras inte som så kallad tjärasfalt.
Uppmätta radonhalter innebär att marken klassas som låg - till normalradonmark, vilket innebär att framtida bostadshus bör byggas med radonskyddat utförande för att u ndvika framtida radonproblem.
Bjerking AB
Åsa Gustafsson 010 – 211 85 48
asa.gustafsson@bjerking.se
Granskad av
Lisa Öborn
