• No results found

Till vederbörande chef Göteborg

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Till vederbörande chef Göteborg"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Faktabladsrubrik | Enhet/nämnd, 2008-04-02

Inbjudan

Till vederbörande chef Göteborg 100601

Hälsofrämjande och förebyggande arbete på vårdcentralerna i Västra Götalandregionen – förnyat erbjudande om utbildning

Tidigare i år erbjöds denna utbildning, som beskrivs nedan. Kursdeltagarna ger utbildningen höga betyg och det har bestämts att kursen ska ges för ytterligare två omgångar á 25 deltagare. Kursen är kostnadsfri.

Som hjälp till en av vårdcentralernas fastställda uppgifter, som är hälsofrämjande och förebyggande arbete, erbjuder härmed Hälso- och sjukvårdsavdelningen och

Folkhälsokansliet inom Västra Götalandregionen sponsrad utbildning.

I ett första steg har en enkät genomförts för kartläggning av aktiviteter inom det hälsofrämjande och förebyggande området. Behov och intresse av utbildningsstöd på regionens vårdcentraler har också efterfrågats. Resultaten av denna enkät finns som bilaga till denna erbjudan.

Den utbildning som nu erbjuds beskrivs närmare vad gäller målsättning, innehåll och utformning i nedanstående bilagor. Utbildningen baseras på Hälsolyftet, som är en metod som också är utvärderad och befunnen effektiv. Sammanfattningsvis är målsättningen att förmedla kunskaper och färdigheter i hälsofrämjande och förebyggande arbete med livsstilsintervention.

Utbildningen äger rum i Göteborg och omfattar totalt 4 dagar: Först en inledande två- dagars kurs, följt av en dag efter 6 veckor och en dag efter 6 månader från kursstart med mellanliggande eget arbete i metodiken på egen enhet. Närmare information om

(2)

utbildningen finns i bilaga 2 Kursinformation. Varje utbildningsomgång omfattar 25 deltagare och två kursomgångar planeras med start 13 september respektive 16 september.

Utbildningen, som är kostnadsfri innefattar alla kursträffar, material, mat, och kaffe, men inte resor och eventuella övernattning, som kan bli aktuell vid första utbildningsträffen.

Kursen avslutas med ett kursbevis (diplom).

Anmälan sker genom att klicka på länken ”anmälan” på utbildningens webbsida

www.vgregion.se/halsoframjande-och-forebyggande-metodik-i-primarvarden. Önskemålet är att två medarbetare anmäls från varje intresserad vårdcentral för att det skall bli lättare att utveckla metodiken i den egna verksamheten. Ett välkomstbrev med kursinformation kommer att skickas ut när du är anmäld.

Sista anmälningsdag är 25 augusti. Utbildningsplatser erbjuds i ordningsföljd efter anmälan, även om det tas viss hänsyn till att deltagarna ska representera olika delar av regionen.

Arrangör är Handlingsprogrammet mot övervikt och fetma inom Västra Götalandsregionen (www.vgregion.se/beslutstodfetma). Kontaktperson för eventuella frågor kring

utbildningen är Annika Nilsson-Green annika.nilsson-green@vgregion.se

Välkomna till denna utbildning!

(3)

3

Bilaga 1.

Enkät till vårdcentralerna inom VGR för kartläggning av aktiviteter och utbildningsintresse inom området hälsofrämjande och förebyggande insatser.

Delrapport från Handlingsprogrammet om övervikt och fetma

Via e-post kontaktades alla 206 vårdcentraler inom VGR med ett informerande brev undertecknat av L-O Rönnqvist och ombads att besvara en kort enkät på

Handlingsprogrammets web-plats (www.vgregion.se/beslutstodfetma). Ett första utskick gjordes i mitten av december 2010 och en påminnelse skickades i januari. Sju vårdcentraler besvarade enkäten två gånger och det fanns en viss variation mellan det första och andra svaret. De sist inskickade svaren användes för denna sammanställning.

HSN Antal

svarande VC

Antal VC totalt

Svarsfrekvens (%)

1 8 11 73

2 5 7 71

3 11 20 55

4 9 16 56

5 19 37 51

6 3 11 27

7 8 18 44

8 11 23 48

9 8 15 33

10 8 18 44

11 10 15 67

12 8 14 57

Svarsfrekvens efter nämndområdet

Total svarsfrekvens 53%

Hälso- och sjukvårdsnämndernas områden i Västra Götalandsregionen

- HSN 1 Norra Bohuslän - HSN 2 Dalsland - HSN 3 Trestad

- HSN 4 Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale - HSN 5 Göteborg, Centrum-Väster

- HSN 6 Mitten Älvsborg

- HSN 7 Partille, Härryda, Mölndal - HSN 8 Sjuhärad

- HSN 9 Västra Skaraborg - HSN 10 Östra Skaraborg - HSN 11 Göteborg, Hisingen - HSN 12 Nord-Östra Göteborg

(4)

Antal medarbetare på vårdcentralen efterfrågades.

Frågan om ett hälsofrämjande/förebyggande arbetssätt finns besvarades jakande av alla utom en vårdcentral.

Finns det struktur för hälsofrämjande och förebyggande arbete?

Svar Antal Andel (%)

Ja 91 84

Nej 14 13

Inget svar 3 3

(5)

5

Vilka metoder används?

MetodVal

11 10,2 10,2 10,2

1 ,9 ,9 11,1

2 1,9 1,9 13,0

1 ,9 ,9 13,9

26 24,1 24,1 38,0

10 9,3 9,3 47,2

41 38,0 38,0 85,2

16 14,8 14,8 100,0

108 100,0 100,0

Annat KBT KBT,Annat MI MI,Annat MI,KBT MI,KBT,Annat Total Valid

Frequency Percent Valid Percent

Cumulat iv e Percent

Intresse av utbildning?

HSN Antal

svarande VC

Intresse av utbildning

1 8 7

2 5 4

3 11 9

4 9 8

5 19 16

6 3 3

7 8 5

8 11 10

9 8 5

10 8 7

11 10 6

12 8 6

Sammanfattning

Drygt hälften av regionens vårdcentraler besvarade enkäten med avsevärd spridning av svarsfrekvens mellan nämndområdena. I stort sett alla besvarande vårdcentraler arbetar hälsofrämjande och förbyggande, även om struktur och förutsättningar varierar kraftigt.

Det finns ett stort intresse av att ta del av utbildning.

100127/B Fagerberg

(6)

Bilaga 2. Kursinformation

HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE METODIK I PRIMÄRVÅRD

KURSINFORMATION

Kursplanen, som omfattar fyra dagar, är godkänd av projektgruppen för Handlingsprogram för övervikt och fetma inom VG regionen och vänder sig till anställda inom VG

primärvård. Syftet med utbildningen är att förmedla kunskaper och färdigheter i

hälsofrämjande och förebyggande arbete med livsstilsintervention och innehåller praktisk träning.

Kursen kommer att beröra epidemiologi, folkhälsoarbete, salutogenes – patogenes. De avsnitten som rör hälsofrämjande och förebyggande åtgärder diskuteras utifrån

Beslutsstödet handlingsprogram för övervikt och fetma, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, stroke, diabetes, och riskbruk alkohol. Kursen innehåller praktiska moment i hur man använder verktyg som livsstilsfrågor och hälsoprofil.

Verkstad kring hälsofrämjande och förebyggande arbete är inlagt i schemat eftermiddagen kursdag ett. Där kommer vi att delge varandra goda exempel på hälsofrämjande arbete från egna enheter och även arbeta utifrån de uppgifter man rekommenderats att förbereda sig med inför kursen. I kursen ingår även föreläsningar om fysisk aktivitet, riskbruk alkohol, Far, utmattningssyndrom, kost och sömn.

Dag två ägnas åt praktisk träning av moment i det patientcentrerade samtalet och hur man använder instrumenten i praktiken.

Efter 6 veckor, kursdag 3, ses deltagarna igen och har då under hemvändarperioden använt livsstilsbladet och självinstruerande hälsoprofil på patienter. Erfarenheter av detta arbete kommer då att tas upp för gemensam diskussion och handledning. Fördelar/nackdelar och möjligheter/hinder med arbetssättet belyses utifrån de egna patientexemplen. Tonvikt läggs på patientexempel.

Inför fjärde och sista utbildningsdagen 6 månader från kursstart utser deltagaren redan vid början av kursen en egen patient som är motiverad och behöver någon form av

livsstilsintervention. Vid denna återträff delger man varandra fakta kring patienten, hur man arbetat i samverkan och vilka resultat på mätbara parametrar man uppnått under denna period samt planerad uppföljning. En kortfattad patientbeskrivning skickas in 2 veckor före uppföljningen.

Efter genomgången kurs får deltagaren ett intyg och till enheten också ett diplom som visar att man arbetar hälsofrämjande och förebyggande på denna arbetsplats.

Kursen bygger mycket på egenaktivitet, dialog och praktisk träning. Samverkan, teamarbete med tvärprofessionell kompetens, salutogent förhållningssätt är färdigheter man önskar uppnå med kursen liksom professionell hållning där etiska frågeställningar relaterat till arbete med livsstilsintervention beaktas.

Schema för de två första dagarna bifogas. Eventuellt kan smärre ändring bli aktuell Information om Hälsolyftet finns på www.allmanmedicin.gu.se/hälsolyftet

(7)

7

Bilaga 3. Kursschema för de första 2 dagarna

Hälsofrämjande och förebyggande metodik i primärvård

DAG 1 (KURS C 13/9+14/9) (KURS D16/9+17/9)

8.30 – 9.10 9.15 – 9.30

Presentation av kursledning och deltagare Presentation av kursens innehåll

Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Salutogenes 9.30 – 10.00 Kaffe/fruktpaus

10:00 – 10:30 Befolkningsundersökningar – har vi nytta av dem?

Riskfaktorer – friskfaktorer

10:35 – 11:15 Effekter av fysisk aktivitet - underanvänt

undermedel 11.20 – 12.00 Metabolt syndrom

Kvinnors och mäns hälsa

Sårbara grupper Diskussion 12.00 – 13.00 LUNCH

13.00 – 14.00 Verkstad kring hälsofrämjande arbete

Arbete i grupper kring de uppgifter man förberett

inför kursen; se separat blad

(8)

14.10 – 16.30

Kaffepaus 30 minuter

Hälsofrämjande verkstad fortsätter Hur arbetar vi med livsstilsfaktorer

tobaksbruk, riskbruk alkohol, fysisk inaktivitet, stress, negativa kostvanor

Vilka resurser/samarbetspartners finns

Tvärredovisning från grupperna Goda exempel

BENSTRÄCKARE ÄR INLAGT I

SCHEMAT

DAG 2

8.30 – 9.10 Metodik ”Hälsolyftet”

Livsstilsbladet, hälsoprofilen

Resultat ettårsuppföljning 9.15 – 9.30 Hälsosamtalet

9.30 – 10.00 Kaffe/fruktpaus

10 – 10.40 Patientcentrerad konsultation Kognitivt förhållningssätt

MI

10.45 – 11.25

11.30 -12.00

Egna övningar patientfall

Forts praktisk träning. Diskussion

(9)

9

13.00-14.00 Praktisk träning 14.10 – 15.00

15.00 – 15.30 15.30 – 16.10 16.15 – 16.30

Egna övningar patientfall Ev videoinspelning

Diskussion

Kaffe/fruktpaus

Videoinspelat/bandinspelat samtal

Diskussion

Uppgifter inför hemvändarperioden

References

Related documents

Syftet är att studera vilka förutsättningar och hinder för samverkan, som specialpedagoger ger uttryck för när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

Liknande har Änggård (2012) skrivit i sin studie om naturmiljöns viktiga aspekter för barns kommunikation och samspel där förklarar hon att barn använder sig av den fysiska miljön

Hjörne (2018) såg att skolor påbörjat ett arbete kring förebyggande och hälsofrämjande arbete, vilket innebar att vara nära skolans pedagoger och arbeta för samverkan och samsyn

Eftersom det finns så mycket bra som skolorna gör och många duktiga pedagoger, tycker jag att det hade varit spännande att försöka hitta en modell eller strategi som skolorna kunde

Även Hylander och Skott (2020) menar att samordningen av elevhälsoarbetet är helt beroende av rektors förståelse för ett förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete, samt

Samsynen i utsagorna kring specialpedagogens roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, som har kunnat utläsas både inom och mellan de olika

Att möta och stödja patientens insikt om sitt hälsotillstånd, hens tilltro till sin egen förmåga samt grad av motivation, blev utgångspunkt i den hälsofrämjande och

liberalitet tror sig tvingade att härleda inte bara en dogmatiskt tolkad princip om statlig värdeneutralitet, utan också att upphöja toleransen - och tolerans mot