• No results found

Granskning av barn- och utbildningsnämndens rutiner för barn och elever i behov av särskilt stöd

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Granskning av barn- och utbildningsnämndens rutiner för barn och elever i behov av särskilt stöd"

Copied!
26
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Tjänsteskrivelse

2014-12-01 BUN 2014.0005

Handläggare:

Per Blom

c:\temp\pblm9rdalu.doc

Barn- och utbildningsnämnden

Granskning av barn- och utbildningsnämndens rutiner för barn och elever i behov av särskilt stöd

Sammanfattning

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karlskoga kommun har Deloitte granskat och kartlagt vilka rutiner som finns kring barn/elever i behov av särskilt stöd. Granskningen avser både grundskola och

gymnasieskola.

Efter genomförd granskning bedömer Deloitte att barn- och

utbildningsnämnden och gymnasienämnden inte fullt ut har erforderliga rutiner kring barn/elever i behov av särskilt stöd.

Barn- och utbildningsförvaltningen har lämnat svar på de rekommendationer som lämnats.

Beslutsunderlag

Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse 1 december 2014 Rapport avseende granskning av barn- och utbildningsnämndens och gymnasienämndens rutiner för barn och elever i behov av särskilt stöd 4 november 2014

Bakgrund

På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Karlskoga kommun har Deloitte granskat och kartlagt vilka rutiner som finns kring barn/elever i behov av särskilt stöd. Granskningen avser både grundskola och

gymnasieskola.

Efter genomförd granskning bedömer Deloitte att barn- och

utbildningsnämnden och gymnasienämnden inte fullt ut har erforderliga rutiner kring barn/elever i behov av särskilt stöd.

Deloitte lämnar rekommendationer till barn- och utbildningsnämnd och gymnasienämnd.

(2)

2 (4) 2014-12-01

Utifrån de iakttagelser som Deloitte gjort rekommenderar de barn- och utbildningsnämnden att:

 att säkerställa likvärdiga förutsättningar för kommunens alla elever

 närmare analysera behovet av psykologresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektorns utredningsansvar

 utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och skolan genom att införa exempelvis tätare kontakt, för att grundskolan ska få den information de behöver kring eleven. Exempelvis genom att införa ett samarbete med familjecoacher som ”mellanhand” på varje skola

 överväga att öka stödet i de yngre åldrarna Överväganden

De rekommendationer som Deloitte ger samstämmer inom flera områden med de olika behov och utvecklingsinsatser som förvaltningen arbetar med. Att kunna erbjuda alla elever, oavsett skola, ålder och

förutsättningar är ett av grundskolans viktigaste uppdrag.

att säkerställa likvärdiga förutsättningar för kommunens alla elever

Förvaltningen arbetar med följande områden för att få en likvärdighet i kommunen:

 Gemensam elevsyn/kundskapssyn/skolans ansvar för anpassad undervisning och organisation

 SPSM-handledning , en gemensam barn- elevhälsoplanen där olika uppdrag tydliggörs, gemensam syn på inkludering

 Gemensamma arbetsformer/dokument för skolans arbete med ansvaret för extra anpassningar

 Lärande mellan olika skolor, förstelärarnas övergripande ansvar för att sprida goda exempel

 En arbetsgrupp finns som fördjupar sig i stödet till

högpresterande elever och en annan arbetsgrupp fördjupar sig i hur man kan förebygga skolfrånvaro.

 När det gäller elevernas attityder till skolan är mentorerna viktiga såväl som elevhälsoteamen . En god föräldrasamverkan är mycket viktig och framförallt ett stöd från samhället om att skolan är viktig

 Att enskild skola ska kunna möta allas behov innebär ofta att periodlägga och flytta stödbehovet i perioder. Detta för att alla ska få någon form av stöd under någon period.

(3)

3 (4) 2014-12-01

närmare analysera behovet av psykologresurser och hur behovet tillgodoses utifrån rektorns utredningsansvar

Barn- och utbildningsförvaltningen har två skolpsykologer. De deltar aktivt i olika elevärenden. Utifrån givna resurser sker en hård prioritering av de uppgifter som psykkologerna har att utföra.

Målsättningen är att de i dialog med rektor kunna arbeta förebyggande och handledande, men idag åtgår mycket tid till utredningar. Med de begränsade resurser som finns att tillgå måste denna prioritering ske.

utveckla samarbetet mellan socialtjänsten och skolan genom att införa exempelvis tätare kontakt, för att grundskolan ska få den information de behöver kring eleven. Exempelvis genom att införa ett samarbete med familjecoacher som ”mellanhand” på varje skola

I anslutning till denna rekommendation finns anledning att påpeka de olika lagstiftningar som de två verksamheterna skola och socialtjänst lyder under. ”Att införa exempelvis tätare kontakt, för att grundskolan ska få den information de behöver kring elever” bygger helt på de förutsättningar som lagstiftningen erbjuder så länge som inte de

inblandade personerna ger sitt samtycke till att socialtjänsten informerar skolan i ärendet.

Att ”ett samarbete med familjecoacher som ”mellanhand” på varje skola” skulle underlätta informationen mellan socialtjänst och skola är ett felaktigt antagande. Familjecoacherna är anställda av skola och lyder under skollagstiftningen. Hur tjänsterna finansieras är däremot inte en lagstiftningsfråga.

Samarbete mellan socialtjänst och grundskola finns men som allt annat kan det utvecklas. Anmälningsrutiner och ökad kunskap om de olika rollerna är viktiga faktorer för ett bra samarbete.

Samordnad individuell plan, SIP, innebär att huvudmän tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan när den enskilde har behov av stöd med samordningen av insatserna från flera huvudmän. Syftet är att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses. Samordnad individuell plan förutsätter att den enskilde/vårdnadshavare samtycker. SIP är ett kraftfyllt redskap kring barn som är i behov av stöd från till exempel skola, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri. Inom kort kommer även skolan att få möjlighet att kalla till SIP.

överväga att öka stödet i de yngre åldrarna

En stor samstämmighet finns kring vikten av tidiga insatser. Möjlighet till riktat stöd behövs i långt fler fall än vad de ekonomiska ramarna tillåter. Mycket görs men mycket mer skulle behöva göras. Resursbrist

(4)

4 (4) 2014-12-01

men också brist på lärare med vidareutbildning och brist på lokaler är andra faktorer som påverkar.

Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar föreliggande skrivelse som eget yttrande.

Per Blom

Förvaltningschef

Expedieras till Kommunrevisorerna

(5)
(6)
(7)
(8)
(9)
(10)
(11)
(12)
(13)
(14)
(15)
(16)
(17)
(18)
(19)
(20)
(21)
(22)
(23)
(24)
(25)
(26)

References

Related documents

Dock anser vi att nämnden bör framarbeta en gemensam övergripande policy eller riktlinjer för åtgärder till barn i behov av särskilt stöd.. Vi anser att det är viktigt att

• Utbildningsnämnden och Södermöre kommundelsnämnd har rutin för att undersöka att det särskilda stödet till elever fungerar,.. • Om det uppdagas avvikelser eller brister i

ser även att de intervjuade lärarna beskriver att det gäller att utveckla korta men tydliga mål för barn i behov av särskilt stöd för att kunna se tydliga resultat. Ett

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Stadsdel Norr 180 2 skolor 6 skolor Stadsdel Väster 181 1 skola 7 skolor 7 skolor Stadsdel Öster 182 6 skolor 3 skolor Borås

Finns i Halland en samverkan mellan huvudmännen och mellan förvaltningar kring barn och ungdomar med behov av särskilt stöd som ger ändamålsenliga insatser till den enskil- de?.

Uppföljningen syftar till att besvara revisionsfrågan om det finns en ändamålsenlig samverkan inom Halmstads kommun för insatser till barn och ungdomar i behov av särskilt

Intervjuer har genomförts med barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens presidier, ansvariga för den centrala elevhälsan (Rodret), rektor och personal inom elevhälsoteamen

svårdefinierat begrepp. Däremot definierar förskollärarna barn i behov av särskilt stöd som barn som kan behöva hjälp och stöd i olika situationer och perioder. Barn i behov