EXAMENSARBETE I INFORMATIONSARKITEKTUR, INRIKTNING WEBBREDAKTÖR AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
En analys av hur Statistiska Centralbyrån arbetar för att begripliggöra och förenkla statistik riktad till
allmänheten på webbplatsen scb.se
Sara Henriksson Simon Bergdahl
© Bergdahl & Henriksson
Mångfaldigande och spridande av innehållet i detta arbete – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande.
1
Svensk titel: En analys av hur Statistiska Centralbyrån arbetar för att begripliggöra och förenkla statistik riktad till allmänheten på webbplatsen scb.se
Engelsk titel: An analysis of how Statistics Sweden works to simplify and make statistics, addressed to the public, understandable at the website scb.se
Författare: Sara Henriksson & Simon Bergdahl
Färdigställt: 2020
Abstract: One of many challenges in information architecture is to simplify information and make it
understandable. In order to make sense of abstract data such as statistical information and to reach out to many, there are several methods and digital tools to be used to visualize the statistics. This thesis has been studying how Statistics Sweden is working to make their information reach the public. Focusing on usability, based on UX design principles, a quantitative case study was conducted with two data collection methods applied: semi-structured
interview and web page analysis. The result of the study shows that Statistics Sweden is consistently working to make information accessible to the public and to present statistical information in relation to the design principles. However, there are areas which can be improved including variation in how the statistics are presented and that they to a greater extent can use digital tools to visualize the statistics in a more interesting way.
Nyckelord: Informationsarkitektur, datavisualisering, designprinciper, Statistiska centralbyrån (SCB), statistisk presentation, UX
2 Förord
Vi vill inleda med att framföra ett tack till alla de som bidragit till att det här arbetet har kunnat genomföras. Ett stort tack till vår respondent, som bidragit med mycket ovärderlig information. Även ett stort tack riktas till vår
handledare Jonas Söderholm, som har stöttat, handlett och kommit med
konstruktiv kritik på ett föredömligt sätt. Likaså vill vi tacka våra familjer som har gett oss stöd genom att ge oss utrymme för både skrivande och
återhämtning under hela uppsatsens process.
Borås, maj 2020 Sara och Simon
3
Innehållsförteckning
1 INTRODUKTION ... 6
1.1 PROBLEMFORMULERING ... 7
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 9
2 FORSKNINGSÖVERSIKT ... 10
2.1 STATISTISK PRESENTATION FÖR ANVÄNDARE OCH ALLMÄNHET ... 10
2.2 DATAVISUALISERING OCH VISUELL PRESENTATION ... 12
2.3 UX OCH ANALYSVERKTYG FÖR STUDIEN ... 13
2.3.1 Visibility ... 14
2.3.2 Consistency ... 14
2.3.3 Familiarity ... 15
2.3.4 Style ... 15
2.4 FÄRGERNAS RELEVANS ... 15
3 ANSATS OCH METODER ... 16
3.1 FALLSTUDIE ... 16
3.2 METODOLOGISK TRIANGULERING ... 16
3.3 EMPIRISKA AVGRÄNSNINGAR OCH URVAL ... 17
3.4 SEMISTRUKTURERAD INTERVJU ... 18
3.5 WEBBPLATSANALYS AV TEMASIDORNA PÅ WEBBPLATSEN SCB.SE ... 20
3.6 ANALYSMETODER ... 20
3.6.1 Analys av intervjudata ... 21
3.6.2 Analys av data från webbplatsanalys ... 21
3.7 TRANSPARENS, ÖVERFÖRBARHET OCH RELIABILITET ... 21
4 RESULTAT OCH ANALYS ... 23
4.1 EN INTRODUKTION TILL TEMASIDORNA SVERIGE I SIFFROR ... 23
4.1.1 Att anpassa innehållet för att nå allmänheten ... 24
4.2 VISIBILITY ... 25
4.2.1 Färg ... 25
4.2.2 Storlek ... 26
4.2.3 Placering och uppbyggnad ... 26
4.2.4 Resonemang kring placering av innehållet ... 32
4.2.5 Navigeringsmöjligheter ... 32
4.2.6 Visibility i tabeller och diagram ... 33
4.2.7 Digitala verktyg och interaktion i diagram ... 34
4.3 CONSISTENCY ... 36
4.3.1 Typsnitt ... 37
4.3.2 Färger ... 37
4.3.3 Layout ... 38
4.3.4 Diagram och tabeller ... 40
4.3.5 Navigering och länkar ... 40
4.4 FAMILIARITY ... 43
4.4.1 Statistical storytelling ... 43
4.4.2 Symboliska bilder ... 44
4.4.3 Övriga symboler ... 45
4.5 STYLE ... 46
4.5.1 Den grafiska profilen ... 47
4.5.2 Vilka färger används? ... 47
4.5.3 Vilka element förekommer ... 49
4.5.4 Hur visualiseras statistiken ... 49
4.5.5 Finns det några element som saknar funktion på sidorna? ... 49
5 DISKUSSION ... 50
5.1 DEN STATISTISKA VISUALISERINGEN I RELATION TILL DESIGNPRINCIPERNA ... 50
4
5.2 STORT FOKUS PÅ ATT ANVÄNDAREN SKA KÄNNA IGEN SIG ... 52
5.3 BEGRÄNSAD ANVÄNDNING AV DIGITALA VERKTYG ... 53
5.4 VISUELL PRESENTATION ... 54
5.5 KONKLUSION ... 55
5.5.1 Förslag till vidare forskning ... 56
6 SAMMANFATTNING ... 57
7 REFERENSER ... 58
BILAGA A: INLEDANDE KONTAKT MED SCB ... 60
BILAGA B: SAMTYCKE FÖR INTERVJUDELTAGANDE ... 61
BILAGA C: SAMTYCKESBLANKETT ... 62
BILAGA D: INTERVJUGUIDE ... 65
BILAGA E: PROTOKOLL FÖR WEBBPLATSANALYS ... 67
5
Figurförteckning
Figur 1: Inledning ... 27
Figur 2: Temaområden ... 27
Figur 3: Drop down-menyer ... 28
Figur 4: Statistik i skolan ... 28
Figur 5: På tal om Sverige ... 29
Figur 6: Ikoner och sidfot ... 29
Figur 7: Kategorier samhällets ekonomi ... 30
Figur 8: Nyckeltal och kategorier ... 30
Figur 9: Två kategorier (var felstavad) ... 31
Figur 10: Relaterade länkar ... 32
Figur 11: Färger i stolpdiagram ... 33
Figur 12: Enfärgad informationsgrafik ... 34
Figur 13: Linjediagram ... 35
Figur 14: Stapeldiagram ... 35
Figur 15: Startsida temasidor ... 36
Figur 16: Nyckeltal ... 38
Figur 17: Kategorier under Människorna i Sverige ... 39
Figur 18: Hittade du svar på din fråga? ... 40
Figur 19: Länkar och navigering ... 41
Figur 20: Länkar och navigering 2 ... 42
Figur 21: Storytelling på Människorna i Sverige ... 43
Figur 22: Knapp för att visa allt innehåll ... 46
Figur 23: Symboler som känns igen ... 46
Figur 24: Färgpalett, primärfärg och sekundärfärger ... 48
6
1 Introduktion
Hans Rosling var en pionjär inom statistik under 2000-talet. Han presenterade fakta och statistik på ett sätt som gjorde honom mycket populär och
framgångsrik. Rosling gjorde statistik till något kul och intressant även för den breda allmänheten som annars inte alls tittar på sådant. År 2005 var Rosling med och grundade stiftelsen Gapminder med ambitionen att med statistik sprida en faktabaserad världsbild. Gapminder utvecklade en programvara för visuell statistik, med syfte att öka användningen och förståelsen av statistik (KI, 2017). Med hjälp av verktyget kunde Rosling visa på förlopp över tid och på så vis effektivt slå hål på gamla myter. Statistikfrämjandet (2017) utsåg år 2006 Rosling till årets statistikfrämjare med motiveringen ”Hans Rosling får utmärkelsen för sina insatser att göra statistiken lättillgänglig och begriplig för den breda allmänheten och för att han genom sina gedigna kunskaper och goda pedagogiska förmåga får många att lyssna.”
Rosling är en av många som tagit sig an utmaningen med att presentera statistik för allmänheten. En allmänhet där de allra flesta inte är vana vid att titta på statistik och det därför kan vara svårt att fånga ett intresse. En del av utmaningen ligger i att göra informationen lättillgänglig för att användaren snabbt och enkelt ska förstå vad det är som visas. Nymand-Andersen (2019) skriver om hur dagens snabba informationsflöde gör att det råder ständig konkurrens om människors uppmärksamhet. I en värld där användarna ägnar mindre och mindre tid åt varje ämne, menar Nymand-Andersen (2019) att de som presenterar komplex information i större utsträckning bör ta vara på de nya metoder och verktyg som finns för att förstärka den statistiska berättelsen.
Globalt sett finns det mängder med aktörer som arbetar med statistik, både på statlig nivå och privata företag, men också organisationer och stiftelser.
Statistiska centralbyrån, hädanefter omnämnda som SCB, är den största
aktören gällande att ta fram och presentera aktuell statistik i Sverige. SCB är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som får sina uppdrag främst från
regeringen och olika myndigheter, men även från det privata näringslivet och forskare. På SCB:s officiella webbplats på sidan “Organisation” berättar de att organisationen är uppdelad i åtta avdelningar och att det är två av dessa som arbetar med myndighetens webbplats på olika sätt;
kommunikationsavdelningen och IT-avdelningen. Men det är specifikt kommunikationsavdelningen som hanterar och arbetar med hur statistiken kommuniceras (SCB, 2020b).
För att kommunicera och organisera information på en webbplats är det viktigt att förstå vikten av informationsarkitektur (Benyon, 2019, s. 343). Termen informationsarkitektur rymmer många delar men huvudfokus handlar om att göra digitala informationsmiljöer överskådliga och begripliga (Rosenfeld, Morville & Arango, 2015). Informationsarkitektur beskrivs också som en växande disciplin med fokus på att tillföra principer för design och arkitektur till det digitala landskapet (Rosenfeld et al, 2015). Med utgångspunkt i informationsarkitektur finns det flera olika etablerade områden och principer vilka utgör en god grund för att arbeta med specifikt användbarhet och User Experience (UX). Digital information kan i sin tur också specificeras och relateras till mer specifika områden och begrepp där SCB bland annat kan
7
konstateras arbeta med att visualisera information, och då till en stor del statistiska data. Meningen med visualisering är att underlätta för människor att hitta mönster i och dra slutsatser med hjälp av just data.
Verktyg och tekniker för att navigera bland stora mängder information påverkar vilka slutsatser användarna kan dra med hjälp av den data som presenteras (Benyon, 2019, s. 310). Visualisering och informationsdesign är också grundläggande för meningsskapande och hur data kan presenteras i en form som människor lätt kan förstå och använda. Själva nyckelaspekten med visualiseringar är att kunna ge en god överblick för att sedan underlätta fördjupning inom ett visst område (Benyon, 2019, s. 315).
Benyon (2019) menar bland annat att det är absolut nödvändigt att en designer har en stor förståelse för människorna som kommer att använda en produkt eller ett system och att fokus bör ligga på aktiviteter (det som ska utföras) och själva kontexten. Designprinciper hjälper webbutvecklare och designers att skapa och lyfta fram innehåll på ett framgångsrikt sätt, och kan också användas för att utvärdera webbplatser och prototyper (Benyon, 2019).
Edward R Tufte är en amerikansk statistiker och pionjär inom området datavisualisering som har skrivit flera betydande böcker inom området informationsdesign. Dessa böcker ger en tydlig bild av hur visualiseringar historiskt har sett ut, och kanske framför allt hur synen på visualisering av statistik såg ut och förändrades. Många av de teorier och synsätt som beskrivs finns kvar än idag, oberoende av den tekniska utvecklingen.
På följande sätt beskriver Tufte datagrafik i boken The Visual Display of Quantitative Information:
At their best, graphics are instruments for reasoning about quantitative information. Often the most effective way to describe, explore, and summarize a set of numbers - even a very large set - is to look at pictures of those numbers. Furthermore, of all methods for analyzing and communicating statistical information, well- designed data graphics are usually the simplest and at the same time the most powerful.
(Tufte, 2001, s. 9)
1.1 Problemformulering
Vid den här studiens genomförande hade ingen tidigare forskning studerat hur SCB arbetar för att allmänheten i stort ska förstå den statistiska data som presenteras på webbplatsen scb.se. Om inte SCB gör den statistiska
informationen lättillgänglig och begriplig är det sannolikt att färre användare hittar och förstår innehållet. Nymand-Andersen (2019, s. 1) talar om statistik som en strategisk tillgång och om vikten av att förse både professionella användare och allmänheten med statistik som är lättförståelig och presentabel.
Nymand-Andersen menar också att kommunicerandet av statistiken är ett grundläggande ansvar för de institutioner som arbetar med officiell statistik, både för att visa öppenhet och transparens, men också för att ta ansvar för att den officiella statistiken blir tillgänglig. Det sätt som statistiken presenteras på påverkar dess trovärdighet. Nymand-Andersen (2019) menar att minskad
8
trovärdighet i förlängningen kan leda till att även förtroendet för statistiska institut och beslutsfattare minskar.
På undersidan “SCB:s verksamhet” på SCB:s webbplats ges följande information: “Det övergripande målet med vår verksamhet är att producera officiell statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna” (SCB, 2020d). Vidare informerar SCB på undersidan “Samordning av Sveriges officiella statistik” om att: “Statistiken ska vara objektiv och allmänt tillgänglig” (SCB, 2020a). Som introduktion till temasidorna “Sverige” i siffror” informerar dessutom SCB att de där presenterar statistiken på ett enkelt och kortfattat sätt.
Med hänsyn till att SCB talar om att statistiken ska vara lättillgänglig, enkel och allmänt tillgänglig är det relevant att undersöka hur de presenterar statistiken på de delar av webbplatsen som riktas till allmänheten. Studiens resultat kan vara intressant för myndigheten SCB, men också för andra aktörer vilka presenterar statistik för allmänheten.
Faktum är att ett flertal metoder kan användas för att förenkla och
tillgängliggöra statistiska data. Ett sätt är att engagera och fånga läsaren genom statistical storytelling. Skranefjell och Tønnessen (2003) menar att en berättelse till det statistiska ämne som presenteras kan göra läsaren känslomässigt
engagerad, vilket får läsaren att lättare ta till sig och minnas informationen. Ett annat sätt är att göra en effektiv datavisualisering med hänsyn till grunddrag i designprinciper (Few, 2010). Oavsett hur eller vilka metoder som används är det gemensamma målet att göra statistiken begriplig för fler.
Med hänsyn till att studiens problemområde har tydlig koppling till
informationsarkitektur och användbarhet kan studiens resultat vara till nytta för framtida forskning inom dessa områden. I synnerhet då den här studien visar hur designprinciper inom UX kan användas för att lyfta fram abstrakt
information som statistik. Studiens analysmetoder och ramverk kan användas för vidare forskning inom informationsarkitektur och UX som ämnar att undersöka hur abstrakt information kan göras mer enkel och allmänt tillgänglig.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att nå fördjupad kunskap om hur SCB arbetar för att begripliggöra och tillgängliggöra statistiska data för att människor utan kunskap om statistik ska förstå informationen i så stor utsträckning som möjligt. Genom studien undersöks också om och i vilken mån SCB resonerar kring UX vid presentation av statistik då UX idag i stor utsträckning används för att nå så hög användbarhet som möjligt.
För att uppnå nämnda syfte utgår vi från följande frågeställningar:
· SCB informerar om att delar av statistiken på webbplatsen ska
presenteras på ett enkelt och lättillgängligt sätt för att nå allmänheten.
Hur arbetar de för att nå detta mål och vilka metoder används?
9
· Hur presenteras det statistiska innehållet på webbplatsen med hänsyn till designprinciper inom UX?
Resultatet av studien bidrar med ny kunskap inom forskningsområdet eftersom ingen tidigare dokumenterad forskning, vid den här studiens genomförande, finns inom området i relation till SCB.
1.3 Avgränsningar
Genom studien undersöks hur SCB arbetar med att presentera statistisk data och då specifikt i relation till visualisering utifrån ett användbarhetsperspektiv.
Underlagen för denna studie har utgångspunkt i David Benyons (2019) grundläggande principer inom UX, vilka presenteras i boken Designing User Experience: A guide to HCI, UX and interaction design.
Benyons designprinciper (2019) har som huvudmål att uppnå god användbarhet. Genom att uppmärksamma och utgå från Benyons
designprinciper kan designers skapa system som är effektiva, lätta att lära sig, lätta att förstå och som kan användas på ett sådant sätt som passar många olika människor. Dessa designprinciper är därmed relevanta och en god grund i ett sammanhang som här där allmänheten är den huvudsakliga målgruppen och där problemområdet handlar om en del av en webbplats där målet är att så många som möjligt ska förstå innehållet. De principer som används som underlag för denna studie är visibility, consistency, familiarity och style.
Nämnda fyra principer har särskild relevans i relation till visualisering och i synnerhet datavisualisering då studiens problemområde är statistisk data.
Visibility, consistency och familiarity har en tydlig koppling till tillgänglighet (Benyon, 2019). Vi har även valt att ta med principen style, eftersom också utseendet påverkar användbarheten i hög grad (Benyon, 2019). Dessa fyra principer kan tillämpas på ett bra och resultatgenererande sätt när det kommer till analys av de specifika delar som studeras på den här webbplatsen. Övriga av Benyons principer finner vi inte tillämpliga för den här studien, då de handlar om effektivitet och flexibilitet. Dessa kan med fördel tillämpas för undersökningar där användarna interagerar i högre utsträckning med system, appar eller program.
Det finns ett flertal andra forskare vilka likt Benyon har arbetat fram teorier inom området för att begripliggöra information (Benyon, 2019). En betydande person är Edward R Tufte som vi tidigare nämnt. Ett alternativ hade varit att använda hans visualiseringsprinciper som analysredskap. Då hade
undersökningen tagit en tydligare inriktning mot grafisk design och
presentation av datagrafik. Vi menar dock att Benyons designprinciper ger ett tydligare fokus för de forskningsfrågor som vi ville få besvarade eftersom hans principer tillåter egna tolkningar av principerna då dessa i första hand
presenteras för utarbetning av användarprogram där användarna i högre grad interagerar med dessa. Benyon principer är utvecklade i ett senare skede än Tuftes och är därigenom enklare att anpassa för att analysera en modern webbplats. Genom att använda oss av Benyons principer som teoretiskt ramverk får vi dessutom en bredare syn på hur SCB arbetar med UX och inte enbart med visualiseringar.
10
2 Forskningsöversikt
I den här översikten redovisas artiklar, konferensbidrag samt en avhandling med det gemensamt att de kretsar kring statistik i allmänhet och användbara metoder för att göra statistik begriplig och lättillgänglig i synnerhet. Vi för också ett kort resonemang kring vissa artiklar för att styrka relevansen i relation till problemområdet. Då studien här avser statistiska data som presenteras på en webbplats är också datavisualisering och UX två begrepp vilka är nödvändiga att resonera kring. En presentation av, för studien, relevanta principer inom UX avslutar sedan den här översikten.
2.1 Statistisk presentation för användare och allmänhet
Statistisk data är vanligt förekommande inom ett flertal branscher. Företag, myndigheter och organisationer måste på olika sätt ta hänsyn till hur datan på bästa sätt presenteras för att användarna ska förstå innehållet. För att förstå problemområdets bredd är det, för studien som här genomförs, bra att undersöka vad annan forskning kring statistisk presentation visar. Nymand- Andersen (2013) har genomfört sådan forskning där han specifikt studerar hur banksektorn resonerar kring presentation av statistiska data. Nymand-Andersen (2013) menar att det finns stora vinster för banker att göra om de gör statistiken användbar. Nymand-Andersen diskuterar de utmaningar som statistiker ställs inför när de ska presentera och kommunicera statistik. Ett resonemang som där lyfts fram är att allmänheten sannolikt visar en större acceptans för
centralbankers beslut om statistiken som underbygger dessa beslut är lätt att hitta och förstå (Nymand-Andersen, 2013). SCB är en statlig myndighet som bland annat presenterar statistik på uppdrag av regering och myndigheter. Om allmänheten förstår den statistik som SCB presenterar bör det på samma sätt som för banksektorn öka förståelsen för beslut som tas, men i det här fallet då istället politiska beslut. Nymand-Andersen (2013) diskuterar hur data som inte lyfts fram och görs lättillgänglig försvinner i den stora mängden digital
information på internet. På SCB:s webbplats finns stora databaser med statistik inom ett flertal områden, men det finns också delar av webbplatsen där statistik bearbetas och presenteras för en bredare målgrupp. Chen, (2017), uttrycker det som att när data i sig inte förmedlar information på ett enkelt sätt, kan
bearbetning i form av exempelvis informationsvisualisering underlätta
eftersom det främjar kognition. Kanske är det faktum att SCB lyfter fram viss statistik i temasidor en metod för att göra informationen synlig i det annars så stora informationsflödet som råder idag.
Nymand-Andersen (2019) har också skrivit en artikel där han pekar på vikten av att utveckla nya tekniker för att på ett bättre sätt hantera och organisera statistik och på så vis göra denna typen av information mer lättillgänglig. I artikeln skriver han att den snabba digitala utvecklingen i samhället utmanar användningen av officiell statistik. Nymand-Andersen (2019) menar att organisationer och institut som jobbar med statistik har en outnyttjad
konkurrensfördel eftersom de inte tar tillvara på de nya metoder och verktyg som finns tillgängliga i någon större utsträckning. Vidare menar Nymand- Andersen att det snabba informationsflödet gör att det är en ständig konkurrens
11
om människors uppmärksamhet där användarna ägnar mindre och mindre tid på varje ämne. Detta gör att det ständigt uppkommer nya utmaningar för att förklara komplexa fenomen i vårt samhälle. Den nya tekniken bör användas i större utsträckning för att presentera oberoende statistik för allmänheten eftersom visualisering är ett kraftfullt digitalt verktyg som förstärker den statistiska berättelsen (Nymand-Andersen, 2019). Cook, Lee, & Majumder, (2016) hävdar att det är en grundläggande färdighet i dagens samhälle att veta hur man effektivt utnyttjar visualisering då metoder och mjukvara har gjort detta enkelt och tillgängligt för så många. Big data, open data och open source programvara gör detta till en guldålder för datavisualisering.
Hans Rosling var som tidigare nämndes med och grundade stiftelsen
Gapminder vars huvudmål är att presentera och visualisera statistik på ett sätt som gör den spännande och tilltalande att titta på (Gapminder, 2020). Genom en artikel i Statistical Journal of the IAOS diskuterar Rosling (2007) hur visuell teknik kan användas för att lyfta fram statistiska data. Rosling menar i artikeln, likt Nymand-Andersen (2019), att många som presenterar statistik inte
använder den moderna teknik som faktiskt möjliggör en bättre presentation och visualisering. Här menar Rosling att Gapminder drar nytta av den moderna tekniken och att det ger statistiken ett lyft. Framförallt pekar Rosling på hur Gapminder använder teknik som gör statistiken rörlig genom animering och att det gör statistiken mer intresseväckande. Det faktum att artikeln publicerades 2007 kan i det här sammanhanget göra den särskilt intressant att resonera kring. Är den bild som Rosling hade 2007 nu förlegad och är statistiker idag bättre på att nyttja den moderna teknik som finns att tillgå för att lyfta fram och tillgängliggöra den statistik som presenteras? Vad som talar emot det här är att Nymand-Andersen så sent som 2019 pekar på att statistiker inte nyttjar den moderna teknik som faktiskt finns.
På så hög nivå som i FN diskuteras hur statistiska fakta på bästa sätt ska visas för att så många som möjligt ska förstå innehållet. United Nations Economic Commission for Europe (UNECE, 2009) håller konferenser som samlar
statistiker från hela världen. De har tagit fram guider med syfte att fungera som praktisk hjälp för att göra statistik begriplig och tydlig. UNECE (2009) menar att guider och praktiska råd är nödvändiga idag då det statistiska landskapet är förändrat i och med internet. Idag har statistikorganisationerna en direktkontakt med flera och varierande målgrupper genom officiella webbplatser där
statistiska data presenteras. En utmaning gällande att presentera datan är det faktum att SCB har ett flertal målgrupper att förhålla sig till, bland annat allmänheten i stort men också finansiella analytiker, forskare och studenter, med flera.
Visuell teknik och andra lösningar som kommit till genom den tekniska utvecklingen har gett organisationer, myndigheter och företag som jobbar med statistik fler verktyg att använda för att sprida och begripliggöra statistik. Men en metod som inte har kommit genom nya och moderna tekniska lösningar är statistical storytelling. UNECE (2009) förespråkar användandet av metoden, vilket diskuteras nedan, men intressant för studien som här genomförs är också det faktum att andra nationella statistikinstitut diskuterat metodens positiva aspekter. Ett sådant bidrag står norska Statistisk sentralbyrå för. Artikeln publicerades i Statistical Journal of the United Nations och i den diskuterar Skranefjell och Tønnessen (2003) vad statistical storytelling är och varför
12
metoden är så bra att använda. Det huvudsakliga konstaterandet är att statistisk data kan göras mer användbar och begriplig genom att kombineras med en berättande text. Flera argument till varför metoden är bra diskuteras. Ett särskilt starkt argument menar de är att människor kommer ihåg och förstår en bra berättelse i större utsträckning jämfört med bara siffror och fakta
(Skranefjell & Tønnessen, 2003). Genom att väcka känslor i användaren, kan hen relatera mer till sig själv, vilket gör att förståelsen för innehållet ökar.
Skranefjell & Tønnessen (2003) menar också att de flesta nationella statistikmyndigheter är dåliga på att använda sig av statistical storytelling.
Artikeln publicerades 2003, mycket har förmodligen hänt sedan dess, och det går inte att besvara i vilken utsträckning SCB använde den här metoden då.
Men studien som här genomförs besvarar dock hur det ser ut idag, om statistical storytelling är något som SCB använder i arbetet med att begripliggöra innehållet.
UNECE (2009) menar också att de statistiska instituten bör intressera sig för statistical storytelling. De beskriver att det hjälper till att på bästa sätt
informera allmänheten om den statistik som presenteras och att det stärker relevansen av institutens arbete för både regering och allmänhet. Informationen når ut främst via internet och media, och UNECE menar att en berättande text är ett fördelaktigt tillägg till den information som presenteras då den oftast berättar något om vår omvärld. De drar därför, precis som Skranefjell och Tønnessen (2003), slutsatsen att statistical storytelling gör att läsaren lättare kan ta till sig informationen.
2.2 Datavisualisering och visuell presentation
Tufte (2001, s. 180) skriver att visualisering av diagram handlar om att göra komplexitet tillgängligt genom att kombinera ord, siffror och bilder. Han menar att det i stort sett alltid är till hjälp för användarna att ha små informationsrutor som förklarar och namnger datan, att ge en översikt och markera intressanta punkter eller att interagera bildtext och berättelse för att ögat inte ska behöva hoppa fram och tillbaka mellan text och grafik (Tufte, 2001, s.180).
Tufte (2001, s. 177) listar också några punkter som bra visualisering av statistisk information ska innehålla, bland annat:
• Ha ett korrekt valt format och design.
• Använda ord, siffror och bilder tillsammans.
• Reflektera balans, proportion och en känsla av relevant skala.
• Visa en överskådlig komplexitet av detaljer.
• Ofta ha en berättande kvalité, en historia att berätta om datan.
• Vara utformade på ett professionellt sätt.
• Undvika innehållslös dekoration.
Flera av dessa punkter kan i stor utsträckning relateras till delar och aspekter som går att finna i Benyons designprinciper. För denna studie kan exempelvis det Tufte skriver om att ha en berättande kvalité kopplas till begreppet
familiarity och det vi benämner som statistical storytelling. Punkten om att undvika innehållslös dekoration bidrar i sin tur till god visibility.
13
Universitetslektor Veronica Johansson, verksam på högskolan i Borås
diskuterar i avhandlingen A time and place for everything? Social visualisation tools and critical literacies datavisualisering och användningen av
visualiseringsverktyg. Johansson (2012) nämner bland annat
visualiseringsverktyg och vilken effekt de kan ha. En positiv effekt av god visualisering genom visualiseringsverktyg som nämns är att de gör data lättare att komma åt och använda. Johansson (2012) skriver att det ligger i bland annat allmänhetens intresse att data är lätt att använda och komma åt och poängterar hur visualiseringsverktyg är en form av informationsresurser. Johansson (2012) diskuterar också de olika definitioner av visualisering som kan göras, och där specifikt information- och datavisualisering kan beskrivas som datorstödd och interaktiv visuell framställning av abstrakta data för att underlätta tolkning.
Datavisualisering beskrivs av Stephen Few (2010) som grafisk visning av (vanligen) abstrakt information med främst två ändamål: att göra datan meningsskapande och kommunikativ. Few (2010) skriver att viktiga historier finns inom datan och att datavisualisering är ett kraftfullt verktyg för att upptäcka och förstå dessa historier, och att sedan presentera dem för andra.
Statistisk information är till sin natur abstrakt och för att visualisera den måste man hitta en väg eller metod för att ge en form till något abstrakt som i grunden inte har en form (Few, 2010). Med datavisualisering formas det abstrakta till information genom bland annat längd, position, storlek, form och färg. Och för att effektivt visualisera data måste vi följa designprinciper som ger en
förståelse för hur människor uppfattar visuella egenskaper (Few, 2010). Också Rohrer & Swing (1997), skriver att visualisering av information ofta hjälper användaren att förstå förhållanden och struktur inom (till synes) ostrukturerade data.
2.3 UX och analysverktyg för studien
Ovan nämnda artiklar handlar om att göra digital information tillgänglig och kan relateras till UX och denna studie eftersom artiklarna handlar om
användbarheten av hur statistisk information presenteras på en webbplats.
Artiklarna belyser problemområdet, vilket ligger i svårigheterna i att få läsarna att förstå och ta till sig den information som utan bearbetning är svårbegriplig och i många fall mycket komplex.
Professor David Benyon är författare till boken Designing User Experience, A Guide to HCI, UX and Interaction Design (2019). I boken ger han en
genomgång av de huvudsakliga designprinciperna inom UX. Benyon (2019) inleder med att berätta att den mest centrala strävan inom människa - dator- interaktion, alltid har varit att uppnå god användbarhet. Detta har dock förändrats under de senaste åren i takt med att variationen av människor, aktiviteter, sammanhang och teknologi i interaktiva system har ökat och utvecklats. Målen gällande användbarhet är nu främst kopplade till effektiviteten hos ett system och det värde som användbarheten ska ge.
Användbarhet ligger bakom god UX och genom att uppmärksamma vissa generella designprinciper kan designers skapa system som är effektiva, lätta att lära sig, lätta att förstå och som kan användas på ett sådant sätt som passar många olika människor.
14
De designprinciper som den här studien baseras på utgör analysverktyget i den undersökning som utförs. Designprinciperna tillhör de principer som Benyon (2019) refererar till som high-level principles. Dessa togs från början fram av bland andra Nielsen Norman Group, vilka räknas som några av de mest
framstående inom UX (Benyon, 2019, s.116). De ligger exempelvis bakom den välkända artikeln 10 heuristics for User Interface Design, vilken presenterar de principer som Benyon sedan bygger vidare på. Artikeln är författad av Jakob Nielsen och utkom 1994 (nngroup.com, 2020). I artikeln benämns principerna som heuristiska eftersom de handlar om breda tumregler, snarare än specifika riktlinjer. Benyon har dock specificerat och utvecklat principerna för att de ska fungera bättre i den moderna digitala informationsmiljön som nu råder.
2.3.1 Visibility
Visibility handlar om att designern försäkrar sig om att olika element är synliga, så att användaren kan se vilka funktioner som finns och vad systemet gör just nu. En viktig del av den psykologiska aspekten av visibility är att i så stor utsträckning som möjligt underlätta för användarna att känna igen de visuella elementens former. Benyon (2019) menar att användningen av lämpliga färger som inte hamnar i konflikt med utformning av information i tabeller, grafer eller text, noggrant måste tänkas igenom och anpassas efter behov. Han skriver också att om det inte går att göra element eller funktioner synliga, så bör man göra dem möjliga att observera (Benyon, 2019).
När Nielsen Norman Group beskriver begreppet visibility menar de att det även handlar om kommunikation och transparens (nngroup.com, 2020).
Användarna strävar efter förutsägbarhet och kontroll, vilket i de flesta fall innebär att mer information resulterar i bättre beslut. De pratar främst om Visibility of System Status, som avser att en sida eller ett system hela tiden ger användaren omedelbar återkoppling vad det gör just nu.
2.3.2 Consistency
Benyon (2019) uppmanar designers att vara konsekventa i utformning av designdrag. Man bör även vara konsekvent med liknande system och standardiserade sätt att arbeta. Detta kan vara ett otydligt och svårt koncept eftersom det alltid är relativt och kan vara konsekvent ur en aspekt men inkonsekvent ur en annan. Inkonsekvens kan även utnyttjas om man vill rikta uppmärksamheten mot något speciellt. Både konceptuell och fysisk
konsekvens är viktigt. Konceptuell konsekvens handlar om till exempel hur en mappstruktur är konsekvent, alltså hur uppbyggnaden av något ser ut. Fysisk konsekvens är att säkerställa ett konsekvent beteende och konsekvent
användande av färger, namn och layout.
När Nielsen Norman Group (nngroup.com, 2020) talar om begreppet consistency menar de att användare inte ska behöva undra om olika ord, situationer eller handlingar betyder samma sak. De menar också att oftast är de viktigaste designelementen de som inte kan specificeras av en standard,
eftersom standarden inte alltid är den bästa för den specifika webbplatsen och de förutsättningar som råder just där. God användbarhet garanteras inte genom att följa en detaljerad designstandard. En standard säkerställer att användarna kan förstå de enskilda gränssnittselementen i designen och att de vet var de ska
15
leta efter vilka funktioner. Det säkerställer däremot inte att användarna förstår hur gränssnittsfunktionerna fungerar (nngroup.com, 2020).
2.3.3 Familiarity
Begreppet familiarity belyser vikten av att använda språk och symboler som användarna är bekanta med. På de ställen där det inte är möjligt på grund av att koncepten eller begreppen är nya rekommenderas att använda lämpliga
metaforer för att hjälpa användarna att överföra liknande och relaterad kunskap från en mer bekant miljö. En metod vi menar kan sammankopplas med
begreppet familiarity är statistical storytelling eftersom man där kan använda uttryck genom språket som använderna är bekanta med.
När Nielsen Norman Group (nngroup.com, 2020) introducerade begreppet familiarty, som Benyon sedan utvecklat och specificerat, talade de om hur människor känner sig bekväma när de ser saker som de känner igen. Det är därför, menade Nielsen Norman Group, en matchning mellan systemet och den verkliga världen är så viktigt. Systemet ska tala användarens språk, med ord, fraser och begrepp som är bekanta för användaren, snarare än
systemorienterade termer (nngroup.com 2020).
2.3.4 Style
Att ha en utformning som är snygg och attraktiv är av högsta vikt, skriver Benyon (2019). I kopplingen till presentation av statistisk data handlar det om att göra läsaren intresserad, vilket i stor utsträckning sker genom att ha en tilltalande design. Benyon (2019) beskriver style som nyckeln till webbplatser och något som gör det möjligt för designers att visa sitt sinne för kreativitet.
Nielsen Norman Group (nngroup.com, 2020) säger att en sida bör ha en estetisk och minimalistisk design genom att hålla innehållet och den visuella designen av UI:n fokuserad på det grundläggande innehållet. Rangordna innehåll och funktioner, uppmanar Nielsen Norman Group (2020). De betonar att bilder och annat grafisk innehåll ska stödja användarnas primära mål och att inga andra visuella element bör finnas med på sidan än de som är nödvändiga för ämnet.
2.4 Färgernas relevans
Då Benyon (2019) menar att färger är en aspekt att ta hänsyn till inom designprinciperna behöver resonemang kring färg också göras här. Daisuke Saito, Keiichi Saito, Kazuhiro Notomi & Masao Saito (2006) har gjort en studie kring hur färgval på webbplatser påverkar visibility. Studien är utförd på både yngre och äldre användare och visar vilkar färger som användarna
upplever ge bättre kontra sämre visibility. Resultatet visar att färger som utgår från blått och rött har hög visibility och drar uppmärksamhet till sig. Saito et al (2006) diskuterar också hur fel kombination av färger drastiskt kan försämra användbarheten. Ionel och Petrescu (2010) argumenterar för att reaktioner på färger i hög grad är instinktiva, universella och överskrider kulturella gränser.
De menar också att färger möjliggör budskap som överträffar etniska, ras- eller sexuella barriärer, och att genom att använda sig av tillräckligt många färger kan negativa kulturella konnotationer neutraliseras (Ionel & Petrescu, 2010).
16
3 Ansats och metoder
Här presenteras den strategi och de metoder som används för att realisera studien. Resonemang förs också kring etiska aspekter, transparens, överförbarhet och reliabilitet.
3.1 Fallstudie
Den forskningsstrategi som används för att besvara studiens frågeställningar är fallstudie, som här samlar in kvalitativa data. Fallet som studeras är specifika delar av webbplatsen scb.se. Tydligt uppsatta gränser för den enskilda
studieenheten avgör vad som räknas in i fallet och därmed vad som ska
studeras respektive lämnas utanför (Flyvbjerg, 2011, s. 301). Valet av fallstudie som strategi är positiv för den här studien utifrån flera avseenden. Metoden är lämplig för småskalig forskning där studier ska koncentreras på en eller några få undersökningsplatser (Denscombe, 2017, s. 85). Fallstudien gör det också möjligt att använda en rad olika forskningsmetoder i samma studie (Flyvbjerg, 2011, s. 301). Vilka metoder som används väljs lämpligen med hänsyn till fallets specifika omständigheter och de krav som situationen ställer (Denscombe, 2017, s. 85). I fallet som här studeras används
datainsamlingsmetoderna intervju och webbplatsanalys. Dessa är mest lämpliga utifrån fallets specifika omständigheter. Varför det är så diskuteras mer i detalj i avsnitt 3.4 Semistrukturerad intervju samt 3.5 Webbplatsanalys av temasidor på webbplatsen scb.se. Ytterligare styrkor med fallstudie som strategi är att den är bra när något ska studeras på djupet och att den möjliggör god förståelse för sammanhang och process (Flyvbjerg, 2011, s. 314).
Normalt finns det också vissa nackdelar och risker med att använda fallstudie som strategi. Det kan ibland vara svårt att definiera fallets gränser på ett absolut och entydigt sätt. (Denscombe, 2017, s. 98). Detta har inte vållat några problem i den här studien då fallet (de specifika delarna av webbplatsen) som undersöks är tydligt avgränsat från övriga delar av webbplatsen. Den punkt där fallstudien är mest känslig för kritik är dock kring trovärdigheten i de
generaliseringar som görs utifrån studiens resultat (Denscombe, 2017, s. 97).
Uppfattningen att man inte kan generalisera utifrån ett enskilt fall anses vanligtvis vara förödande för fallstudien (Flyvbjerg, 2011, s. 304). Flyvbjerg (2011) menar dock att det är en missuppfattning som är vanligast hos
förespråkare för den naturvetenskapliga forskningen. I den här studien är vi ändå, med hänsyn till trovärdigheten i de generaliseringar som görs, noga med att grundligt visa hur fallet studeras och varför valda datainsamlingsmetoder används. Det här för att inte riskera låg trovärdighet.
3.2 Metodologisk triangulering
Fallstudien realiseras genom två datainsamlingsmetoder och därmed genomförs den här studien som en metodkombination, här i form av en metodologisk triangulering mellan metoder. Metodkombination innebär att metoder kan blandas på olika sätt och för olika ändamål (Fidel, 2008).
Metodkombination som strategi tog form när forskare genomförde studier där
17
både kvalitativa och kvantitativa data samlades in och det är också sådan metodkombination som i störst utsträckning används vid forskning (Fidel, 2008). I den här studien kombineras dock två kvalitativa insamlingsmetoder.
Inom informationsarkitektur (vilket är det fält och område den här studien genomförs inom) är så kallad triangulering den mest använda formen av metodkombination, och då huvudsakligen för att ge en högre noggrannhet och för att testa en studies giltighet (Fidel, 2008). Patton (2015) identifierar och diskuterar fyra olika typer av triangulering och en av dessa är tidigare nämnda metodologisk triangulering. Patton (2015) menar att det huvudsakliga syftet med metodologisk triangulering är att kontrollera resultat av fynd som
genererats genom olika metoder för datainsamling. Även Denscombe (2019, s.
225) diskuterar specifikt metodologisk triangulering och pekar på att fynd från den ena metoden kan bygga vidare på fynden från den andra för att ge en mer fullständig bild.
Att två insamlingsmetoder används i den här studien innebär här att data samlas in både genom en intervju med en person från SCB som är insatt i undersökningsområdet, och genom en webbplatsanalys. I grunden är det två markant skilda metoder, men tillsammans ger de möjlighet att få ett bättre grepp om fallet som undersöks. Den intervju som genomförs ger en inblick i hur SCB resonerar kring designprinciper, UX och statistisk presentation.
Intervjun ger också information om hur de arbetar för och resonerar kring att nå ut med information till den breda allmänheten. Genom designprinciperna som grund i webbplatsanalysen studeras hur väl SCB efterföljer de råd som finns inom UX. Genom att ha två olika infallsvinklar i studien ges utrymme att nå en mer komplex bild av området för studien (Denscombe, 2019, s. 226).
Detta främst genom att sammanställning och analys av insamlade data
möjliggör ett rikare och mer nyanserat resultat då insamlingsmetoderna efter en genomförd analys kan ge både komplementära och divergerande data.
3.3 Empiriska avgränsningar och urval
Den kvalitativa data som samlas in i den här studien avgränsas genom att webbplatsanalys och intervju är inriktade på studiens specifika fall;
temasidorna ”Sverige i siffror” på webbplatsen scb.se. Att studien avgränsas till nämnda temasidor grundas i att det är här SCB tydligt och specifikt anger att de presenterar och gör den statistiska datan allmänt tillgänglig och mer begriplig (SCB, 2020a). Utöver temasidorna ”Sverige i siffror” finns på
webbplatsen scb.se också databaser med statistik som i stort presenteras genom enbart tabeller och siffror. Denna statistiska data är inte på samma sätt
bearbetad för att vara allmänt tillgänglig, enkel och lättbegriplig för allmänheten. Dessa delar ligger därför utanför problemområdet som här studeras. Genom webbplatsanalysen studeras därmed enbart temasidorna och de undersektioner som där finns.
Då studien genomförs inom en begränsad tidsram avgränsas webbplatsanalysen till hur temasidorna presenteras genom vanliga webbläsare på dator.
Temasidornas utseende och struktur på mobiltelefon och surfplatta studeras därmed inte. En studie som analyserar tre varierande versioner (dator, mobil
18
och surfplatta) hade blivit betydligt större och genererat ett mycket mer omfattande resultat där alla delar analyserats utifrån tre perspektiv.
Designprincipen consistency består i grunden av två delar; konceptuell
konsekvens och fysisk konsekvens. Båda dessa delar diskuteras i avsnitt 2.3.3 Consistency. Studien avgränsas här till fysisk konsekvens då det är den som har relevans och koppling till visualisering och användbarhet utifrån innehållet på temasidorna.
Det textinnehåll som presenteras på temasidorna detaljstuderas inte. Studien utgår från tidigare nämnda designprinciper inom UX. Språkbruk eller
textsammansättning är därför inte av relevans. Dock är statistical storytelling av vikt och placeras under principen familiarity inom UX. I vilken mån och hur statistical storytelling används studeras därför, men enbart som en artefakt, om den finns eller inte. Språket detaljstuderas inte.
Då en del av studien bygger på intervju är ett urval av intervjuperson
nödvändigt. Målet med studien är att generera insikter och information genom insamling av kvalitativ data och intervjupersonen behöver inte representera ett exakt tvärsnitt av populationen. Det är snarare så att studien behöver svar av den person eller de personer som sitter på särskild expertis. Med anledning av det görs ett explorativt urval då det ger bra möjligheter att generera nya insikter och information för studien (Denscombe, 2017, s. 58). All personal på
myndigheten har inte relevant kunskap för att ge svar på de frågor som behöver besvaras i den här studien. Ett slumpmässigt urval är därför inte tillämpligt.
Istället görs ett subjektivt urval vilket här innebär att personer med nödvändig kunskap inom problemområdet handplockas (Denscombe, 2017, s. 67). Ett subjektivt urval kan här göras då problemområdets avgränsning och syfte ger kunskap om vilken företeelse som behöver besvaras. Studiens frågeställningar besvaras mest framgångsrikt genom att intervjua personal på SCB med
kunskap om hur myndigheten arbetar för att begripliggöra och förenkla statistiska data och vilka metoder som används för att göra detta. Urvalets storlek, det vill säga antalet personer som intervjuas, landar i det kvalitativa synsättet; att när frågor som är relevanta för studien har besvarats behöver ytterligare intervjuer inte genomföras.
3.4 Semistrukturerad intervju
Data i den här studien samlas delvis in genom intervju. Det är en metod för datainsamling som använder människors svar på forskarens frågor som datakälla (Denscombe, 2017, s. 267). Intervju är en del i den här studiens metodkombination. Att kombinera webbplatsanalysen med intervju ger fallstudien högre validitet då de svar insamlad data ger kan bekräftas från två håll. Då vi betraktar forskningsproblemet, det vill säga fallstudiens specifika fall, genom två olika perspektiv har vi en strävan om att få ett bättre grepp om det som undersöks. Intervju är därmed en del i den insamling som görs.
Intervju som insamlingsmetod är särskilt lämpligt att använda när priviligerad information efterfrågas, detta då det ger möjligheter att tala med
nyckelpersoner som kan ge värdefull kunskap baserat på sin erfarenhet eller position (Denscombe, 2017, s. 268). Det är syftet med intervjun i den här studien där person med särskild kunskap om hur webbplatsen scb.se
19
struktureras intervjuas. En aspekt som vi har med oss under intervjun är att eftersom denna del baseras på vad en enda person säger, finns det en risk att det som respondenten säger inte helt överensstämmer med verkligheten (Denscombe, 2017, s. 293). I det aktuella fallet, då respontenten är anställd av SCB finns det risk för en viss partiskhet.
Intervjun struktureras enligt tillvägagångssättet semistruktur. Valet av tekniken semistrukturerad intervju grundas i att vi har en färdig lista med frågor utifrån problemområdet som studeras. Det finns dock samtidigt ett behov att låta den intervjuade tala mer utförligt om ämnet och frågorna som diskuteras, vilket en semistrukturerad intervju möjliggör (Denscombe, 2017, s. 269). En del av frågorna som ställs tillåter därmed den intervjuade att utveckla sina idéer. Vi kan därigenom få ytterligare relevant information inom ämnet som vi inte tidigare hade kännedom om eller fann relevant att fråga om.
Innan intervjun formulerades 16 frågor (se bilaga D) utifrån problemområdet som här undersöks. Frågorna formulerades på så vis att de inte skulle vara ledande utan öppna för att låta den intervjuade prata så fritt som möjligt, detta med hänsyn till vald intervjumetod som ovan diskuteras. De i förväg
formulerade frågorna möjliggjorde pågrund av att intervjun var semistrukterad att ytterligare ett antal frågor kunde ställas. Detta innebar att antalet frågor blev fler än de i förhand formulerade. Den intervjuade personen jobbar på SCB:s kommunikationsavdelning i Stockholm, vilket innebar att en intervju på distans var aktuellt. Hela intervjun genomfördes via telefon och spelades in. Att
intervjua i realtid men utan visuell interaktion, menar Denscombe (2017) har både för- och nackdelar. En av de stora positiva effekterna är att den
intervjuades identitet blir av mindre vikt och att man på så vis undviker det som Denscombe benämner som intervjuareffekten där förväntningar, ålder, kön eller etnisk bakgrund kan komma att påverka intervjuns resultat (2017).
Anteckningar fördes också under pågående samtal för att ge bättre möjlighet att ställa följdfrågor och efterfråga förtydliganden om så krävdes.
Som samhällsforskare förväntas vi närma oss vår uppgift på ett etiskt sätt och forskning som inbegriper datainsamling från levande människor behöver i regel en etisk granskning (Denscombe, 2017, s. 434). Fyra forskningsetiska huvudprinciper följs i den här studien.
1. Vi skyddar deltagarnas intressen. Detta genom att vi inte använder den intervjuade personens namn och arbetstitel i det färdiga uppsatsmaterial som publiceras.
2. Vi garanterar att deltagande är frivilligt och baserat på informerat samtycke. Detta genom en samtyckesblankett med information om studien och hur den intervjuade personens uppgifter hanteras.
3. Vi undviker falska förespeglingar och bedriver forskning med vetenskaplig integritet. Detta genom att vi är öppna och tydliga med vad vi gör. Vi informerar intervjuperson om vad studien syftar till att undersöka och vilket syfte data som samlas in har.
4. Vi följer den nationella lagstiftningen. I det här fallet GDPR som det i samtyckesblankett informeras om. Högskolan i Borås är
20
personuppgiftsansvarig för behandlingen av de personuppgifter som samlas in.
3.5 Webbplatsanalys av temasidorna på webbplatsen scb.se
Den andra delen datainsamling sker genom en webbplatsanalys av temasidorna
”Sverige i siffror”. Webbplatsanalysen sker parallellt med intervju för att ge möjlighet till komplementära data, men också för att de båda metoderna ska hinna genomföras och analyseras på ett bra sätt inom den givna tidsramen.
För analysen av webbplatsen hittade vi ingen metod som var helt passande för den här studien. Det som låg närmst till hands var den metod som benämns som innehållsanalys (Denscombe, 2017), men fokuset visade sig där ligga på att analysera antingen text eller bilder. Vi har därför utgått från den
insamlingsmetod som Hsieh och Shannon (2005) benämner som “Directed content analysis”. Denna metod har ett mer riktat tillvägagångssätt och har en mer strukturerad process, vilket passar bra för undersökning av en del av en webbplats. De principer som ligger till grund för webbplatsanalysen är, precis som för den semistrukturerade intervjun, de tidigare nämnda designprinciperna inom UX. Detta för att insamlad data genom metoderna ska kunna jämföras och analyseras utifrån samma perspektiv, trots att det är två markant skilda metoder.
Varje underliggande sida i temasidorna ”Sverige i siffror” bryts ner i mindre delar och analyseras efter innehåll enligt ett färdigt protokoll (se bilaga E).
Detta protokoll ger möjlighet till ett metodiskt tillvägagångssätt och är skapat utifrån våra frågeställningar och valda designprinciper. Under
webbplatsanalysen görs observationer vilka sedan nedtecknas. Från respektive sida finns sedan ett dokument, som tillsammans blir den rådata som sedan ligger till grund för diskussion och resultat av webbplatsanalysen.
Det protokoll (se bilaga E) som utformats i syfte att utgöra underlag för webbplatsanalysen har sin utgångspunkt i de fyra utvalda designprinciperna inom UX; visibility, consistency, familiarity och style. Inledningsvis listades begreppen tillsammans med lösa frågor och resonemang kring dessa.
Respektive begrepp bröts sedan ner tydliga i frågeställningar för att kunna användas som kvalitativt underlag vid genomförandet av analysen. Detta resulterade slutligen i totalt 22 frågor. Svaren på dessa frågor blev sedan rådata från webbplatsanalysen som sammanställdes för att kunna avgöra hur väl SCB arbetar utifrån nämnda designprinciper. Det genomfördes ingen kvantitativ analys av resultatet, utan det sker endast ett resonemang av fynden ur en kvalitativ aspekt.
3.6 Analysmetoder
Då datainsamling realiserades genom två insamlingsmetoder är det nödvändigt att analysera datan med två olika arbetsmetoder. Dessa redovisas och
diskuteras här nedan.
21 3.6.1 Analys av intervjudata
Den intervju som genomfördes som en del i datainsamlingen resulterade i en ljudinspelning med längden 48 min och 13 sek. Ljud- och videoinspelningar är vad som ger de bästa möjliga förutsättningarna att analysera data som samlas in genom samtal (Peräkylä & Ruusuvuori, 2011, s. 304). Talade ord måste fångas in på något sätt för att ge någon form av beständighet som möjliggör att det används som data. Insamlad data överförs sedan lämpligen till ett skriftligt format som uppfyller forskarens behov (Denscombe, 2017). Intervjun spelades in för att sedan transkriberas, det vill säga skrivas ner i textform.
Transkriberingen genomfördes medelst en genomlyssning av ljudinspelning där småprat utanför studiens frågor inte transkriberades och längre
utläggningar kortades ner något. Transkriberingen av ljudinspelningen resulterade i 7 sidor text där delar av svar med särskild relevans till ställda frågor även färgmarkerades för att underlätta vidare analys och
resultatdiskussion.
Vid resultat och analys används delar av den transkriberade intervjun och lyfts in under Benyons designprinciper för att sammanställas med resultatet från webbplatsanalysen.
3.6.2 Analys av data från webbplatsanalys
Efter att datainsamlingen var utförd med hjälp av protokollet för
webbplatsanalys, sammanställdes all data för att kunna analyseras. Analysen skedde med utgångspunkt i Benyons fyra valda designprinciper och skrevs ihop med resultatet, varför avsnittet kallas “Resultat och analys”, se avsnitt 4 i uppsatsen. I detta avsnitt analyseras data både från intervjun och
webbplatsanalysen för att få infallsvinklar och resultat från båda
insamlingsmetoder varvade om vartannat. På så vis kan resultatet sedan diskuteras på ett djupare sätt och i slutändan bli mer komplext.
3.7 Transparens, överförbarhet och reliabilitet
För hög transparens under forskningsprocessen har metoder för datainsamling beskrivits noggrant. I metodavsnittet finns därför utförlig beskrivning av hur forskningen genomförs där vi dokumenterar metoder och urvalsteknik.
Avsnittet innehåller motiveringar av tillvägagångssätt där vi visar på att dessa är genomförbara, lämpliga, ändamålsenliga och etiska. Vidare redogörs också beskrivningar av begränsningar i metoderna. Detta görs genom att visa på eventuella svagheter i metodologin och vilka slutsatser som är rimliga att sluta sig till inom ramen för den genomförda studien.
Överförbarhet grundar sig på att den statistiska sannolikheten för att specifika data ska återfinnas någon annanstans (Denscombe, 2017, s.422). För vår del handlar det snarare om att genom att ha relevanta frågeställningar både vid intervjuer och vid analysen kunna försäkra oss om att dessa frågor kan användas vid ytterligare en analys av en liknande webbplats, som presenterar samma typ av information.
22
Med reliabilitet i åtanke genomförs studien med de grundläggande
designprinciperna för UX som grund. Genom att vi gör så undviks att vi som forskare och våra egna värderingar får allt för stor påverkan. På så vis ökar också sannolikheten att våra resultat och slutsatser återfinns i liknande studier.
Det här innebär att forskningen återspeglar procedurer och beslut som andra forskare kan se och bedöma när det gäller i vilken mån de utgör ansedda rimliga beslut och ansedda procedurer (Denscombe, 2017, s. 421). Genom att ha detaljerad dokumentation för metoder, analys, beslutsfattande och
procedurer är det också möjligt att granska forskningsprocessen i sin helhet.
23
4 Resultat och analys
Här görs en redogörelse av fynd och innehåll i de datainsamlingar som genomförts. De fynd som redovisas och diskuteras är de som är relevanta för studiens syfte och problemområde och bidrar till att besvara studiens
frågeställningar.
Respondenten på SCB som nämns i delar från intervjun, har arbetat med digital kommunikation i över 20 år, de senaste åren främst med innehållsproduktion och innehållsstrategi. På SCB har hen jobbat i ungefär två år, både med innehåll, analys och tillgänglighetsanpassning. Respondenten arbetar på kommunikationsavdelningen och berättar att det är den avdelningen som producerar och ansvarar för innehållet på sidorna “Sverige i siffror”.
Kapitlet inleds här med två avsnitt, 4.1 och 4.1.1, som bygger helt på inhämtad data från studiens genomförda intervju. Dessa delar kan inte placeras specifikt under avsnitt kopplade till designprinciperna, men är en relevant grund för att introducera hur SCB arbetar med temasidorna. Genom den här introduktionen hamnar nästkommande avsnitt som helt utgår från designprinciperna i en tydligare kontext. Utöver det här inledande avsnittet är övriga avsnitt helt utformade enligt den metodologiska triangulering som studien utförs genom, då resultat från både intervju och webbplatsanalys där presenteras och analyseras.
Avsnitt 4.2 till 4.5 samt alla tillhörande underrubriker utgår från det protokoll för webbplatsanalys som låg till grund för den webbplatsanalys som
genomfördes. Data insamlad från intervju presenteras i den ordning där den är relevant i relation till de designprinciper som avhandlas.
4.1 En introduktion till temasidorna Sverige i siffror
Under intervjun ber vi respondenten berätta om temasidorna och hur SCB har tänkt kring dem. Konceptet kring temasidorna är något som har förändrats med tiden, berättar respondenten och fortsätter: “Från början var det ett koncept riktat väldigt specifikt mot skolor, högstadiet och gymnasiet, och då formulerat efter läroplanen med allmänheten som en sekundär målgrupp.” Respondenten fortsätter: “Sedan har det förändrats och nu har vi ingen aktiv inriktning mot skolor, även om det är ett bra format, men har inte samma koppling till
läroplaner längre. De är mer tänkta för allmänheten. Ämnena är baserade på det som vi sett störst efterfrågan på.” För att se vilka ämnen som efterfrågas mest tittar SCB på vad folk söker på via Google, vad de söker på i sökverktyget på myndighetens egen webbplats och vad som efterfrågas mest i telefonsupporten.
Och så har SCB försökt göra bra, lättillgängligt innehåll utifrån detta, säger respondenten.
När vi ställer frågan hur ofta materialet på temasidorna uppdateras berättar respondenten att det statistiska innehållet på sidorna vanligen ses över när ny statistik släpps, vilket för temasidornas kategorier och ämnen normalt är en gång om året. Respondenten menar att hela uppdateringsprocessen är något
24
som SCB tittar på och att innehållet struktureras för att vara lätt och snabbt att uppdatera när ny statistik släpps. Temasidorna ska således vara lätta att
underhålla och uppdatera. Respondenten pekar bland annat här på att de texter som finns i anslutning till statistiken inte innehåller specifika detaljer. Att innehållet är formulerat för att det inte ska behöva så mycket hantering när det uppdateras. “Om en artikel innehåller väldigt mycket detaljer så krävs det mer av redaktörer och statistiker varje gång något ska uppdateras eftersom
redaktören då måste stämma av hela tiden med statistiker för att säkerställa att allt är helt korrekt”, säger respondenten.
Vi frågar också respondenten huruvida SCB resonerar kring UX när de jobbar med innehållet på webbplatsen och temasidorna. Hen svarar då: “Ja, vi arbetar i högsta grad med UX. Vi har två UX-are, eller kanske tre till och med, beroende på hur man definierar dem, som arbetar på heltid med att utveckla webbplatsen tillsammans med designers, utvecklar- och innehållsfolk.”
4.1.1 Att anpassa innehållet för att nå allmänheten
Att SCB som nationell statistikmyndighet har flera målgrupper att förhålla sig till är ett rimligt antagande att göra. På webbplatsen scb.se finns olika delar och undersidor där det statistiska innehållet presenteras på varierande sätt. Studiens undersökta temasidor “Sverige i siffror” riktas till allmänheten i stort och det formuleras också tydligt av SCB, vilket innebär att det där finns en uttalad, men väldigt bred målgrupp. För att få en insyn kring hur SCB resonerar kring målgrupper och hur innehållet anpassas för att fungera för en så stor grupp som allmänheten ställdes frågor även om och kring det i den intervju som
genomfördes under studien.
Under intervjun kom målgrupper först på tal på frågan om hur SCB arbetar för att informationen på webbplatsen ska nå så många som möjligt, och
respondenten svarar då: “Dels har vi ett sorts övergripande mål att SCBs statistik ska bli lättare att hitta, använda och förstå. Då måste man ju bryta ner det på olika målgrupper och vad de olika målgrupperna har för behov och förförståelse.” Respondenten fortsätter sedan “Vi måste anpassa
kommunikationen efter målgruppens specifika behov … Då har vi ju flera olika användargrupper som vi ser.” Respondenten berättar sedan om vilka användargrupper de i stort har att förhålla sig till och nämner expertanvändare, andra myndigheter och regeringen, journalister och media, skolan och den breda massan (allmänheten). Respondenten poängterar igen att “SCB inte kan göra optimal kommunikation för alla, utan att de måste titta på och utgå från en målgrupp.” Det påverkar sedan hur de utformar kommunikationen, vilka språkliga formuleringar som används och innehållets övergripande
komplexitet. Kommunikationen anpassas således efter målgruppens specifika behov.
För att respondenten ska utveckla målgruppsresonemanget ytterligare frågar vi om SCB delar upp webbplatsen i undersidor för att därigenom anpassa
innehållet till olika målgrupper. Respondenten svarar: “Vissa delar av
webbplatsen är ju typiskt sett riktad till olika typer av användargrupper. Ibland är det inte uttalat men ibland är det väldigt specifikt.” Efter det kommer
studiens undersökta temasidor på tal och respondenten svarar då: “Vi har också en stor kommunikationsavdelning som ofta är inne på vissa innehållstyper som
25
t. ex Sverige i siffror”. Här berättar respondenten att temasidornas textinnehåll skrivs av personer med journalistisk kompetens medan rapporter nästan alltid är skrivna av statistiker som inte har journalistisk kompetens. “Språket i dem (reds. anm. rapporterna) är därför på en helt annan nivå. Statistiker har inte samma insikt om hur man strukturerar ett innehåll för ett optimalt mottagande”, berättar respondenten.
4.2 Visibility
I webbplatsanalysen har vi undersökt hur SCB arbetar med att framhäva, avgränsa eller sammankoppla olika delar under temasidorna “Sverige i siffror”, och vilka metoder som tillämpas för att göra detta. Med utgångspunkt i hur designprincipen visibility beskrivs av Benyon (2019) har vi analyserat hur de arbetar med att synliggöra de olika elementen, hur vissa element framhävs mer än andra både genom färg, storlek, placering och hur bra de syns, eller hur lätta de är för användaren att uppfatta. Vi har även tagit hänsyn till Nielsen Norman Groups beskrivning av begreppet där de avser kommunikation, transparens och hur användarna strävar efter förutsägbarhet och kontroll (nngroup.com 2020).
4.2.1 Färg
Webbplatsanalysen visar att färg är ett av de sätt som SCB arbetar i stor utsträckning med för att göra olika element framträdande. Den färg som finns med på samtliga sidor i någon form är SCB:s primärfärg blå med hexadecimal färgkod ”#1E00BE”, vilket är blå i en mörkare ton (se figur 24). D. Saito, et al.
(2006) menar att blå i olika kontraster beroende på mot vilken bakgrund den presenteras ger god visiblity. Deras studie visar att blå är en av de färger både unga som äldre upplever förbättrar visibility, men att kontrasten på den blå färgen då är viktig i relation till bakgrundsfärg. Den mörkblå färg SCB
använder kontrasterar tydligt mot den vita bakgrunden och är därmed enligt D.
Saitos (2006) studie ett bra färgval för hög visibility. Just vad gäller färgen blå, skriver Ionel och Petrescu (2010) att experter har konstaterat att blått globalt sett är den färg som upplevs mest positiv och att färgen blå inger en känsla av säkerhet i nästan alla kulturer. De menar att blått kan användas på i stort sett alla webbplatser, oavsett vem besökaren är, vad webbplatsen har för syfte eller vilken placering den har, medans andra färger är svårare att klassificera (Ionel och Petrescu, 2010).
Det finns även några andra färger som är frekvent återkommande på temasidorna (se figur 24).
Under intervjun berättar respondenten att SCB har en grafisk profil som de utgår ifrån. Den finns att hitta under SCB:s varumärkeshandbok som finns tillgänglig på hemsidan. I den grafiska profilen finns en färgpalett som de arbetar med, vilken har ett begränsat antal färger som kan användas i tre olika nyanser. Det finns noggrant utformade beskrivningar av vilka specifika färger som tillåts, och hur dessa ska användas. Där anger de blå som sin primärfärg och den är därmed deras viktigaste färg.
Enligt webbplatsanalysen används även färgen lila återkommande. På temasidorna används den framför allt i bakgrundsplattor. Den lila färgen används exempelvis som bakgrundsplattor för kategorier och där läsaren kan
