Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Ekonomisk politik, hur mycket är önskvärt?

Övergripande målsättningar

• Effektivitet

• Rättvisa

• Stabilitet

Effektivitet (effektiv resursfördelning/allokering) o Att använda givna resurser på ett effektivt sätt

Paretooptimalitet

ƒ Effektiv produktion

ƒ Effektiv konsumtion

ƒ Optimal produktionsinriktning (effektiv produktionsmix)

o Att öka resurserna över tiden Ekonomisk tillväxt

ƒ Optimal mix konsumtion/investeringar

ƒ Optimal mix av investeringar

Rättvisa

Ingen självklar definition kan erhållas från ekonomisk teori

o Belöning efter prestation

o Jämn välfärdsfördelning (mellan individer, regioner etc.)

ƒ Likartade förutsättningar (ex ante)

ƒ Likartad faktisk välfärd (ex post)

Stabilitet (samhällsekonomisk balans) o Full sysselsättning

o Stabilt penningvärde

o Bytesbalans ? (restriktion ?)

Övergripande restriktion för all ekonomisk politik i dag:

Att åtnjuta förtroende för den ekonomiska politik man för från bland annat

o aktörer på finansiella marknader, inklusive valuta- marknaden

o arbetsmarknadens parter

Hur skall man uppnå dessa mål?

• Resursfördelningspolitik (allokeringspolitik) inklusive tillväxtpolitik

• Välfärdsfördelningspolitik, inklusive regionalpolitik

• Stabiliseringspolitik

Ytterligare indelning efter grupper av medel:

Resursför- delnings- politik

Välfärdsför- delnings- politik

Stabiliserings- politik

Finanspolitik x

Penningpolitik x

Miljöpolitik x

Familjepolitik x

Energipolitik x

Industripolitik x

Transportpolitik x x

Jordbrukspolitik x x

Bostadspolitik x x (x)

Arbetsmarknads- politik

x x x

Skattepolitik x x x

Handelspolitik x x x

Hur skall politiken utformas?

Interventionism eller noninterventionism?

(Hur mycket skall staten styra?)

Idehistorisk utveckling

NONINTERVENTIONISM INTERVENTIONISM

1800-talets slut- 1900-talets början Walras

Priser som ger allmän jämvikt Pareto

Jämviktens effekti- vitet

1930-70-talet Keynes

Undersysselsättning

Stela priser skapar ojämvikter på arbetsmarknaden

Pigou m fl

Marknadsimperfektioner Felaktiga priser

(Välfärdsteorin) Idag

Friedman, Lucas m.fl. Monetarism (inklusive nyklassiska skolan) Phelps, Kydland, Prescott (Makroekonomisk politik i övrigt)

Buchanan, Tullock m.fl. Public Choice

Coase, Demsetz, North m.fl. Property rights, transaktionskostnader, insti- tutionell teori

• Marknadens självreglerande mekanismer

• Interventionistiska imperfektioner och begräns- ningar

• Vikten av fasta spelregler (normer), vettiga incita- ment

Resursfördelningspolitik: Vilka är argumenten?

• Grundläggande argument för noninterventionism

Modellen för den perfekta marknadsekonomin o Varje ursprunglig fördelning av resurser

(äganderätter) leder via marknadsprocessen till ett specifikt paretooptimalt tillstånd.

o Marknadsprocessen kan ses som ett frivilligt byte av äganderätter. Byten äger rum så länge det finns aktörer som vinner på det.

U2

U21 C

U20 A B

U10 U11 U1

ƒ Ursprunglig fördelning i punkt A

ƒ Via byten till ”kärnan” B-C

ƒ Var man hamnar beror på förhandlingsstyr- kan

ƒ När antalet deltagare ökar blir kärnan mind- re

ƒ Vid fullständig konkurrens kan ingen en- skild aktör påverka byteskvoterna (relativ- priserna)⇒ kärnan en punkt

Den perfekta marknaden och optimal incitamentstruktur

Samhällsekonomisk kalkyl

positiv negativ positiv X

Privatekonomisk

kalkyl negativ X

• Interventionistiska invändningar från välfärdsteorin o Bristande effektivitet p.g.a. marknadsimperfek-

tioner

- Ofullständig konkurrens (bland annat kopplat till stordriftsfördelar)

- Externa effekter

- Kollektiva nyttigheter

- Informationsbrist (särskilt asymmetrisk in- formation)

o Välfärdsfördelningen orättvis eftersom den kommer att bero på ursprunglig fördelning av äganderätter och marknadens värdering av des- sa

Slutsats från välfärdsteorin: Ekonomin behöver styras mot effektivare resursfördelning och jämnare välfärds-

• Noninterventionistiska motargument

Offentliga ingripanden onödiga

o Man underskattar ofta marknadens förmåga att utan offentlig inblandning själv lösa problemen med ”marknadsimperfektioner”

Offentliga ingripanden skadliga

o Interventionistiska imperfektioner, (bland annat förorsakade av att offentligt fattade beslut styrs av andra mål än effektivare resursfördelning och jämnare välfärd), värre än marknadsimperfektioner

o Viktigt med långsiktigt fasta spelregler

• Marknadens förmåga att ”fixa” marknadsimperfek- tioner

Grundläggande tanke:

- Om marknadsimperfektioner förekommer har vi ej paretooptimalitet

- I alla situationer där paretooptimalitet inte förekommer finns outnyttjade möjligheter till byten som ger vinster för alla inblandade parter ⇒

- Det finns därför incitament till förhandlingar om kontrakt (eventuellt mellan fler än två parter) som undanröjer marknadsimperfektionerna

o Externa effekter och Coase

”The problem of social cost” (1960)

Vid klart specificerade äganderätter och låga transak-

tionskostnader blir ”externa” effekter ett internt problem

Kr

MCsam

MCprivat pris

qopt qprivat kvantitet

Det spelar då ingen roll för effektiviteten vem som har äganderätten (Coaseteoremet)

o Resonemanget kan i princip även tillämpas på andra marknadsimperfektioner

o Problem

- Inte alltid enkelt att specificera äganderätter

- Vid många berörda parter ofta höga transaktions- kostnader

- Vid få berörda parter en förhandlingssituation med spelteoretiska överväganden