• No results found

1 POLICY REHABILITERING Vad är rehabilitering? Arbetsledarens ansvar Den anställdes ansvar...

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "1 POLICY REHABILITERING Vad är rehabilitering? Arbetsledarens ansvar Den anställdes ansvar..."

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 POLICY ... 1

2 REHABILITERING ... 2

2.1 Vad är rehabilitering?... 2

2.2 Arbetsledarens ansvar... 2

2.3 Den anställdes ansvar... 4

2.4 Arbetstagarorganisationens ansvar ... 4

2.5 Arbetskamraternas ansvar ... 4

2.6 Arbetsgivarens ansvar... 5

3 DOKUMENTATION... 6

4 SEKRETESS... 7

Bilaga 1 – Ersättningar/Bidrag/Stöd från Försäkringskassan Bilaga 2 – FKF6636 Blankett för Rehabiliteringsutredning

(2)

POLICY FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING

1 POLICY

Eslövs kommun strävar efter att arbetsanpassnings- och rehabiliter- ingsarbetet utformas så att signaler och problemställningar upptäcks och bearbetas så tidigt som möjligt. Genom förebyggande insatser skall frånvaro undvikas.

Arbetet med arbetsanpassning och rehabilitering bedrivs i verksam- heten nära berörda medarbetare. Närmaste arbetsledning ansvarar för att signaler observeras och att insatser sätts in snarast. Genom samverkan och hög grad av individpåverkan skapas förutsättningar för bra utformning av arbete och arbetsplats.

Arbetsanpassning och rehabilitering sker i samarbete med enskild medarbetare. Målet är att förhindra att anställda drabbas av ohälsa med påföljande frånvaro och utslagning.

Målet är att förhindra obehag för medarbetaren, frånvaro och utslag- ning. Vid frånvaro vill Eslövs kommun ge bästa möjliga stöd för åter- gång till arbetet. Ett bra arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbete skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö inom Eslövs kommuns arbetsplatser.

Varje förvaltning ansvarar för att rutiner och handlingsplaner för ar- betsanpassning och rehabilitering upprättas inom ramen för det sys- tematiska arbetsmiljöarbetet. Varje förvaltning ansvarar också för att rutiner finns för samarbete med externa aktörer, t ex Försäkringskas- san, Företagshälsovården, Arbetsförmedlingen, Arbetslivstjänster e t c.

Arbetsanpassnings- och rehabiliteringsarbetet följs upp genom årlig utvärdering av arbetsmiljömålen för Eslövs kommun.

(3)

2 REHABILITERING

2.1 VAD ÄR REHABILITERING?

Med rehabilitering avses alla de åtgärder som vidtas för att en män- niska skall återvinna sin arbetsförmåga och kunna återgå till och fun- gera i sitt arbete. Rehabiliteringen kan vara av medicinsk, psykolo- gisk, social och/eller arbetslivsinriktad art.

Rehabilitering är en viktig del av arbetsmiljöarbetet och är fastlagd i lagar, föreskrifter och avtal (arbetsmiljölag, lag om allmän försäkring, föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, anpassning och reha- bilitering).

Erfarenheten visar att det är viktigt att rehabilitering kommer igång så tidigt som möjligt för att resultatet ska bli framgångsrikt. Ett rehabili- teringsbehov som upptäcks tidigt kan dessutom ofta åtgärdas på ett enklare sätt än när det gått lång tid. Det är också i allmänhet på den egna arbetsplatsen, som de bästa förutsättningarna finns för att en rehabilitering skall lyckas. Före varje sjukskrivningstillfälle, där ar- betsplatsen spelar stor roll för sjukfrånvaron, finns i regel ett antal olika tecken som varskor frånvaron. Exempel på tecken kan vara nedsatt arbetsprestation, svårigheter att fullgöra arbetsåtaganden, trötthet, koncentrationssvårigheter, ej delaktighet, konflikter e t c. Or- ganisation av arbetet och goda arbetsrutiner spelar stor roll för att erhålla en bra arbetssituation.

Genom att ha regelbundna arbetsplatsträffar, informationsmöten, utvecklingssamtal och skyddsronder kan man i verksamheten före- bygga frånvaro.

Även om verksamheten har en väl fungerande rehabiliteringsorgani- sation kommer människor fortfarande att behöva vara sjukskrivna.

Några kommer att behöva sjukersättning/ tidsbegränsad sjukersätt- ning/aktivitetsersättning hur väl vi än klarar rehabiliteringen.

2.2 ARBETSLEDARENS ANSVAR

Arbetsledaren är en nyckelperson i anpassnings- och rehabiliterings- arbetet. Det är arbetsledaren som tidigast kan och bör se om en an- ställd inte mår bra. Det är därför helt naturligt att arbetsledaren tar initiativ till en diskussion med den anställde om den situation som uppkommit. Om den anställde är sjuk ska arbetsledaren kontakta denne inom en vecka för att utröna orsaken.

Om behov föreligger skall en arbetsgrupp bestående av arbetsleda- ren, den anställde själv och om den anställde så önskar den fackliga företrädaren bildas.

(4)

För att rehabiliteringen ska kunna komma igång så snart som möjligt är det arbetsledarens skyldighet att i samråd med den anställde göra en rehabiliteringsutredning när den anställde

varit sjuk i mer än fyra veckor

varit sjuk sex gånger eller fler under en 12-månadersperiod

själv begär det.

Syftet med rehabiliteringsutredningen är att klarlägga behovet av re- habiliteringsåtgärder. Arbetsledaren är också skyldig att svara för de rehabiliteringsåtgärder, som kan genomföras inom eller i anslutning till den egna verksamheten. Det kan t ex vara fråga om

anpassning av arbetsplatsen

ändrade arbetsuppgifter/omplacering

ändrade arbetstider

aktiv sjukskrivning/arbetsprövning/arbetsträning

kompetensutveckling

Vad som är rimligt att kräva av arbetsgivaren i fråga om åtgärder får avgöras från fall till fall. Både arbetsgivarens och den anställdes egna förutsättningar måste vägas in.

Arbetsledaren skall ta initiativ till och hålla kontakt med anställda som är sjukskrivna eller frånvarande av andra orsaker samt stimulera och underlätta för den anställde att återgå i arbete. Den anställde skall också uppmanas att besöka arbetsplatsen för att inte förlora sin till- hörighet i arbetsgemenskapen.

Som stöd för arbetsledaren i rehabiliteringsarbetet finns vid vissa förvaltningar en rehabiliteringsgrupp. När sådan saknas skall arbets- ledaren vända sig till förvaltningsledningen för att få stöd. Om ytterli- gare stöd behövs finns externa resurser att tillgå såsom företagshäl- sovård, försäkringskassa, arbetsförmedling, arbetslivstjänster, Sam- hall resurs e t c.

Om målet med arbetslivsinriktade åtgärder inte uppnås hänvisas till kommunens övergripande arbetsgivaransvar – se avsnitt 2.6.

(5)

Sjukskrivning dag för dag Arbetsledarens ansvar Arbetsledar-

kontakt med den sjukskriv- ne inom en vecka

Arbetsledaren anmäler till för-

säkringskassa

Arbetsledaren gör rehabiliter- ingsutredning

Arbetsledaren lämnar rehabi- literingsutred- ning till FK

Dag 1 Dag 8 Dag 14 Vecka 4 Vecka 8

Den anställdes ansvar Sjukanmälan

till arbetsgiva- ren

Medicinskt un- delag/ Läkarin- tyg t o m dag 28 till arbetsgi- varen

Medicinskt un- derlag/ Läkarin- tyg till FK

Medicinskt un- derlag/ Läkarin- tyg f o m dag 29 med bl a rehabiliterings behov

2.3 DEN ANSTÄLLDES ANSVAR

Ingen kan frånta den anställde det egna ansvaret för sin hälsa och rehabilitering. Den anställde skall därför själv så tidigt som möjligt aktualisera sitt behov av hjälp och stöd. Vidare skall den anställde aktivt medverka till att finna en lösning. Vid sjukskrivning skall be- handlingsråd följas och förslag till lösningar som framkommer prövas i en positiv anda. En god kontakt med arbetsplatsen är en viktig för- utsättning för att den anställde inte skall förlora sin tillhörighet i ar- betsgemenskapen. Den sjukskrivne bör därför om möjligt kontinuer- ligt besöka arbetsplatsen t ex vid arbetsplatsträffar.

Om den anställde, utan godtagbara skäl, inte medverkar i sin rehabi- litering eller avbryter rehabiliteringen i förtid anses rehabiliteringen avslutad efter överläggning med berörda parter.

2.4 ARBETSTAGARORGANISATIONENS ANSVAR

När det gäller rehabilitering har arbetstagarorganisationen en viktig funktion att fylla. Denna skall medverka till att finna konstruktiva lös- ningar och bevaka den anställdes intressen och rättigheter.

2.5 ARBETSKAMRATERNAS ANSVAR

Det är av stor betydelse att även arbetskamraterna engageras redan i det första skedet av rehabiliteringen. Stöd, hjälp och även krav kan på olika sätt positivt påverka rehabiliteringsarbetet.

(6)

2.6 ARBETSGIVARENS ANSVAR

Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning skall avslutas på ett formellt sätt.

Arbetsgivarens representant kallar samtliga parter till möte och redo- gör då för vilka åtgärder som vidtagits under utredningen samt hur dessa utfallit.

När rehabiliteringsutredningen har avslutats har den utmynnat i ett ställningstagande huruvida den anställde har ”arbetsförmåga av be- tydenhet” eller inte.

Har den anställde arbetsförmåga av betydenhet skall den anställde återgå till sitt arbete. Placering till annat arbetsställe kan komma att ske. Anställningsavtalet är emellertid oförändrat.

Saknar den anställde arbetsförmåga av betydenhet och återgång i arbete därmed inte är möjlig, kan arbetsgivaren överväga uppsäg- ning av personliga skäl. Dock först sedan arbetsgivaren undersökt om det finns någon omplaceringsmöjlighet i hela kommunen (LAS § 7 andra stycket).

(7)

3 DOKUMENTATION

Arbetsmiljökommittén sammanträder fyra gånger per år. Förvaltning- arna skall, via sina personalkommittéer, regelbundet rapportera om anpassnings- och rehabiliteringsarbetet inom förvaltningen till den egna personalkommittén och arbetsmiljökommittén. Rapporten skall i tillämpliga delar innehålla beskrivning av anpassnings- och rehabili- teringsarbetet inom förvaltningen.

Förvaltningarna skall regelbundet dokumentera rehabiliteringsarbetet genom att bl a föra minnesanteckningar från samtliga möten.

(8)

4 SEKRETESS

Personer i rehabiliteringssituationer befinner sig ofta i ett utsatt läge och vill inte alltid framträda öppet med sina svårigheter. Arbetsgiva- ren måste alltid ha ambitionen att varje anställd skall känna trygghet och ha ett sådant förtroende för sin ledning att han eller hon vågar ta kontakt med sin arbetsledare för att få hjälp och stöd.

Respekten för den enskilde individen skall vara vägledande vid ar- betsanpassning och rehabilitering. Det är viktigt att den berörda per- sonen deltar i planeringen av åtgärderna och själv så långt som möj- ligt får avgöra vilka personer som skall vara insatta i ärendet. Alla inblandade, arbetsgivarens företrädare, fackliga företrädare och kon- sulter har tystnadsplikt gentemot alla utomstående.

De sekretessbestämmelser som finns är till för att skydda den enskil- des integritet. I sekretesslagens 7 kap 11 § och 14 kap 7 § finns reg- ler i fråga om rehabiliteringsverksamhet för anställda i offentlig tjänst.

(9)

Bilaga 1 ERSÄTTNINGAR/BIDRAG/STÖD FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN

* Arbetshjälpmedel

Bidrag till arbetstekniska hjälpmedel och särskilda anordningar på arbetsplatsen kan vara personliga eller knutna till arbetsplatsen.

Ansökan om bidrag kan göras av den anställde och/eller av arbetsgi- varen. Innan inköp sker måste ansökan vara beviljad.

* Rehabiliteringsersättning

Rehabiliteringsersättning består av rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.

Hel rehabiliteringspenning motsvarar 80 % av den sjukpenning- grundande inkomsten och sökes av den försäkrade själv.

Rehabiliteringspenning kan beviljas när den anställde deltar i arbets- livsinriktad rehabilitering. Ersättning kan erhållas som hel, tre fjärde- dels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringspenning.

Särskilt bidrag kan beviljas från försäkringskassan för att täcka mer- kostnader för rehabiliteringen t ex resekostnader, läromedel.

* Reseersättning

När en anställd som drabbats av sjukdom kan förvärvsarbeta men inte ta sig till och från arbetsplatsen på vanligt sätt kan ersättning beviljas för merkostnader för arbetsresor i stället för sjukpenning.

* Sjukpenning i förebyggande syfte

Den som genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabiliter- ing kan beviljas förebyggande sjukpenning. Förutsättningen är att behandlingen/rehabiliteringen syftar till att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.

* Särskilt högriskskydd

En anställd som lider av en sjukdom, som kan antas medföra ett stör- re antal sjukperioder med rätt till sjukpenning under en tolvmåna- dersperiod, kan beviljas särskilt högriskskydd.

Detta skydd innebär rätt till sjukpenning från första sjukdagen.

Ytterligare information och förtydliganden kan fås på Försäkringskas- sans hemsida – www.fk.se

References

Related documents

I den händelse att Chalmers inte medges undantag från ansvarsregleringen anser högskolan det vara nödvändigt med en möjlighet för högskolan att kunna ansöka om ett lägre

ESV avgränsar sitt svar till den ekonomiska styrningen i staten.. ESV har inget att invända

I ett tjänsteutlåtande, 2020-09-30, från tillväxt-och näringslivskontoret föreslås att Oskarshamns kommun inte har några synpunkter på förslag till Förordning om ansvar

Förslagsställaren anger i remissen att regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå vilka författningsändringar och övriga åtgärder som krävs för

Mot den bakgrunden bör det gå att anta riktlinjer för säkerhetens omfattning och därmed skulle det vara tillräckligt att det inför varje sådan standardiserad transport

En ny förordning om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor behöver beslutas i anslutning till att lagen (2010:950) om ansvar och ersättning vid radiologiska olyckor träder

Av de informanter som visar ett mycket engagerat förhållningssätt till krisberedskap så verkar inte den geografiska bostadsplatsen att spela någon roll då Lovisa, Emil och David bor

Om man som företag utnyttjar urbefolkningars kultur för turistindustrin, använder andra na- turresurser från eller runt deras marker eller har anställt dem så kan man ta ansvar,