Geoteknisk undersökning

(1)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

LINKÖPINGS KOMMUN

TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

Harvestad område C

Kommunens stycketomter

Geoteknisk undersökning

Geoteknisk PM

Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2014-08-11

Dnr 1466

(2)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Uppdrag 3 2 Objektbeskrivning 3

3 Genomförda undersökningar 3 4 Geoteknisk beskrivning 3

4.1 Allmänt 3 4.2 Norra delområdet 4

4.2.1 Jordlagerbeskrivning 4 4.2.2 Grundvattenförhållanden 4 4.2.3 Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper 4

4.3 Sydvästra delområdet 4 4.3.1 Jordlagerbeskrivning 4 4.3.2 Grundvattenförhållanden 5 4.3.3 Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper 5

4.4 Sydöstra delområdet 5 4.4.1 Jordlagerbeskrivning 5

4.4.1 Grundvattenförhållanden 5 4.4.2 Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper 5

4.5 Nordvästra diket 5 4.6 Nordöstra diket 6 4.7 Sydvästra diket 6 5 Rekommendationer för grundläggning 6

5.1 Norra delområdet 6 5.2 Sydvästra delområdet 6 5.3 Sydöstra delområdet 6

5.4 Markradon 7 5.5 Övrigt 7 6 Schaktning för avskärande dil<en 7

7 Granskning 8

(3)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

Harvestad, område C Kommunens stycketomter Geoteknisk PIVI

1 UPPDRAG

På uppdrag av Linlcöpings kommun har Tekniska verken Driftum AB, Infratek-

nilc/Geotelcnik utfört geoteloiisk undersökning for styclcetomter i Harvestad, område C, Linköping.

Syftet med undersölmingarna har varit att redovisa de geoteloiislca förutsättningarna for grundläggning av källarlösa småhus i 1 - 2 våningar på de 59 stycketomtema. I uppdraget har även ingått att redovisa förutsättningarna för schaktning för avskärande diken där omgivande mark sluttar mot tomterna. Mätningar av markradon har också utförts.

2 OBJEKTBESKRIVNING

Detaljplanen medger friliggande småhus i högst 2 våningar. Avskärande diken kan förvän- tas bli 0,5 - 1,5 m djupa.

3 GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR

Resultat av fältundersökningar redovisas separat i Rapport geotelaiik, RGeo, daterad 2014- 08-11.

4 GEOTEKNISK BESKRIVNING 4.1 Allmänt

Undersökningsområdets norra och sydvästra delar utgörs i huvudsak av morän. Den syd- östra delen utgörs av varvig lera.

Marlmivåerna är som högst i områdets nordvästra kant ca + 83,5 m och som lägst i sydost ca +74 m.

Den geotelcniska beslaivningen för kommunens stycketomter har indelats i 3 delområden:

• Norra delområdet (borrhål 1-25)

• Sydvästra delområdet (borrhål 28-30, 34-36, 40-44, 47-51 och 53-59)

• Sydöstra delområdet (borrhål 31-33, 37-39, 45-46, 52 och 60)

(4)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

De avskärande dikena liar indelats enligt följande;

• Nordvästra diket (borrhål 101-119)

• Nordöstra diket (borrhål 201-210)

• Sydvästra diket (borrhål 301-317) 4.2 Norra delområdet

4.2.1 Jordlagerbeskrivning

Under ca 0,1 m mullhaltig silt och sand med växtdelar består jorden, inom merparten av delområdet, av siltig morän som mot djupet övergår till lerig morän. Moränen innehåller sten/block och dess relativa fasthet är hög ned till 1 - 1,5 m djup och därunder mycket hög.

Berg har i några fall påträffats inom 1 - 1,5 m djup (främst i sydvästra och sydöstra delarna av delområdet). I övrigt har de flesta sonderingarna avslutats inom 2 - 3 m djup i mycket fast lagrad morän.

Berg i dagen kan iakttas i västra delarna av de tomter där borrhål 109 och 110 utförts. Yt- ligt belägna sten/block förekommer relativt rikligt i delområdets västra och norra delar.

I området vid borrhål 10 och 11 (nordöstra kanten) samt vid borrhål 15 och 23 (sydvästra hörnet) har lokalt 0,5 - 1 m torrskorpelera påträffats ovan moränen. Torrskorpan är fast.

4.2.2 Grundvattenförhållanden

Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsak ligga 1,5 - 2,5 m under markytan.

Lokalt har i området mellan borrhål 11 och 12 fritt vatten påträffats strax ovan markytan vilket sannolikt beror på att markvatten rinner till från höjdpartiet öster om de aktuella tomterna.

4.2.3 Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper Jorden är genomgående mycket fast inom det norra delområdet.

4.3 Sydvästra delområdet 4.3.1 Jordlagerbeskrivning

Under ca 0,2 m mullhaltig lera och silt består jorden av torrskorpelera ned till ca 1 m djup under markytan. Därunder följer lerig morän vars relativa fasthet är hög ned till 1,5 - 2 m djup och därunder mycket hög. Sonderingarna har i allmänhet avslutats inom 2 - 3 m djup i mycket fast lagrad morän.

I delområdets sydvästra hörn har moränen påträffats direkt under det muUhaltiga ytlagret.

Ytligt belägna sten/block förekommer relativt rikligt i denna del av delområdet.

(5)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsalc Ugga 2 - 2,5 m under marlcj^an.

4.3.3 Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper

Jorden är genomgående fast - myclcet fast inom det sydvästra delområdet.

4.4 Sydöstra delområdet

4.4.1 Jordlagerbeskrivnrng

Delområdets norra och södra delar: Under ca 0,2 m mullhaltig lera består jorden av torrskorpelera ned till 2 - 2,5 m djup under markytan varunder följer fast lera ned till under- liggande morän inom större delen av området. Moränens relativa fasthet är hög - mycket hög. Sonderingarna har i allmänhet avslutats inom 2 - 4 m djup i fast lagi-ad morän.

I delområdets mellersta del (borrhål 38 och närmast omgivande borrhål) är lerdjupen större och här har lokalt i huvudsak halvfast lera påträffats inom 4 - 5 m djup under markj^an.

Djupet till morän är här större, ca 7 ä 8 m.

Grundvattennivån har uppmätts att i huvudsak ligga 1 - 2 m under markytan.

I delområdets mellersta del har i augusti 2014 grundvattennivån uppmätts att ligga ca 2 m under markytan. I tidigare utförd översiktlig undersöloiing uppmättes i februari 2010 grundvattennivån att ligga ca 1 m under markytan i samma del av området. Resultaten indikerar att nivån påverkas av variationer i nederbörd.

4.4.2 Jordens hållfasthets- och deformationsegenskaper

Med undantag av områdets mellersta del är jorden genomgående fast inom det sydvästra delområdet.

I områdets mellersta del är torrskorpeleran fast och överkonsoliderad. Den halvfasta leran är enligt tidigare utförd översiktlig utredning (Stadspartner 2010-05-14) överkonsoliderad och maximalt tillåten tilläggsspänning ca 4 m under nuvarande marknivå bör begränsas till 40 kPa. Det motsvarar ungefär belastningen av högst 1 m uppfyllnad i kombination med småhus i 2 plan.

4.5 Nordvästra diket

Berg i dagen kan iakttas vid borrhål 109 - 110. Vidare har berg påträffats inom 1,5 - 2 m djup vid borrhål 111 och 112.1 övrigt har sonderingarna avbrutits på ca 3 m djup i morän med mycket hög relativ fasthet. Ned till 1 - 1,5 m djup är moränens relativa fasthet hög.

Ett flertal sten/block har genomborrats längs sträckan. Moränen är generellt siltig.

Yt- och markvatten kan förväntas att förflytta sig i riktning mot sydost, således mot tomterna.

(6)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

4.6 Nordöstra diket

Sonderingarna har avbrutits på ca 3 m djup i morän med mycket hög relativ fasthet. Ned till 1 - 1,5 m djup är moränens relativa fasthet hög. Lokal förekomst av sten/block kan inte uteslutas. Moränen är generellt sihig.

Yt- och markvatten kan förväntas att förflytta sig i riktning mot sydväst, således mot tom- tema.

4.7 Sydvästra diket

Sonderingarna har avbrutits på ca 3 m djup i morän med mycket hög relativ fasthet. Ned till ca 1 m djup är moränens relativa fasthet hög. Ett flertal sten/block har genomborrats längs sträckan. Moränen är generellt siltig.

Yt- och markvatten kan förväntas att förflytta sig i riktning österut, således mot tomterna.

5 REKOIVliVIENDATIONER FOR GRUNDLÄGGNING 5.1 Norra delområdet

Projekterade preliminära gatuhöjder indikerar att tomtmarken kan forväntas att fyllas upp ca 0,5 m eller något mera från nuvarande marlcnivåer.

Grundläggning av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad botten- platta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 1 m kan, från geoteknisk synpunkt, utforas utan restriktioner med avseende på sättningar. Vid grundläggning bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc begränsas till 150 IcPa.

5.2 Sydvästra delområdet

Projekterade preliminära gatuhöjder indikerar att tomtmarken kan förväntas att fyllas upp med högst ca 0,5 m från nuvarande marknivåer.

Grundläggning av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad botten- platta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 1 m kan, från geotelmisk synpunlct, utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Vid grundläggning bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc begränsas till 100 kPa.

5.3 Sydöstra delområdet

Föreskrivna gatuhöjder i detaljplanen indikerar att tomtmarken kan förväntas att fyllas upp med högst 0,8 m från nuvarande marlcnivåer.

Grundläggning av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstj^ad botten- platta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar som inte är större än 0,8 m kan utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Om det Icrävs mera uppfyllnad behöver eventuellt behov av lättfyllning utredas vilket i så fall får göras for varje enskild tomt. Vid grundläggning på torrskorpelera bör maximala grundtrycket under vouter, sulor etc begränsas till 100 kPa.

(7)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1456

5.4 Markradon

Markradornnätningar mdikerar att jorden består av normalradonmarlc. Grundlconstruktion- en bör därför utföras radonslcyddande.

5.5 Övrigt

I byggnadslägena ska mullhaltig jord schaktas bort innan uppfyllnader och grundläggning utförs.

Sten/block kan behöva schaktas bort främst i de norra och sydvästra delområdena. Vid schaktning, exempelvis for VA-ledningar, kan inte behov av bergschakt uteslutas inom delar av dessa områden.

Om marknivån behöver höjas under byggnaderna kan detta exempelvis utföras enligt A M A Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad".

Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis enligt A M A Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för byggnad".

Dräneringsledningar utförs i normal omfattning.

6 SCHAKTNING FOR AVSKÄRANDE DIKEN Rekommendationerna gäller för samtliga diken.

De avskärande dikena kan förväntas bli i storleksordningen 0,5 - 1,5 m djupa.

Schaktbarhetsklass har bedömts enligt Byggforskningsrådets Rapport R130:1985 "Schakt- barhet Klassificeringssystem -85".

Schaktning kommer att i huvudsak att ske i fast morän och mot djupet i mycket fast morän.

Schaktklass 4 inom 1 m djup, och därunder klass 5. Schakt av block Icrävs från markytan och nedåt varvid blockens storlek kan medföra behov av sprängning.

Inom delar av den nordvästra delsträckan krävs bergschakt.

Den siltiga jorden är vid vattenöverskott flytbenägen och erosionskänslig. Yt- och

markvatten kommer sannolikt att riima nerfor, respektive tränga ut ur dilcesslänten och den behöver därför skyddas mot erosionsskador. Snabb etablering av gräs eller arman växtlig- het rekommenderas därför. Dikesbotten bör forses med ett Icraftigare erosionsslcydd, exempelvis av geotextil som täcks med makadam.

Slänter utförs med maximal släntlutning 1:2 (höjd:längd).

(8)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

7 GRANSKNING

Rapporten har granskats av Lisa Björk

Telaiiska Verken Driftum AB

Infratelcnilc/Geotelaiik /

/

y - - / /

Lars Johansson Lisa Björk

(9)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

LINKÖPINGS KOMMUN

TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET

Harvestad område C

Kommunens stycketomter

Geoteknisk undersökning

Rapport geotekniska fält- och laboratorieunder- sökningar, RGeo

Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2014-08-11

Dnr 1466

(10)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3

3 Redovisning 4

BILAGOR Nr Jordprovstabeller 1:1-4 Markradonundersökning 2

SGF:s Beteckningssystem

RITNINGAR

Planritning, skala 1:1000 G l Sektionsritningar, skala H = 1:100, L = 1:?00 G2-5

(11)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

Harvestad, område C Kommunens stycketomter

Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo

1 UPPDRAG

På uppdrag av Linköpings Icommun liar Telaiiska verken Driftum AB, Infratek-

nik/Geoteknik utfört geoteknisk undersökning för 59 stycketomter i Harvestad, område C, Linköping. Undersölmingarna redovisar även förutsättningarna för schaktning for angränsande avskärande diken.

Denna rapport utgör dokumentation av utförda fältundersökningar. Utvärderingar samt rekommendationer redovisas i en separat geoteknisk PM daterad 2014-08-11.

2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR

Geotelmiska fältundersökningar har utförts i juli 2014 av Mikael Lennartson med borr- bandvagn typ GH 8. Undersölmingarna har omfattat:

Viktsondering 60 punkter Sticksondering 2 punkter Slagsondering 33 punlcter Jord-bergsondering 25 punkter Skruvprovtagning (störda prover) 12 punlcter Grundvattennivårör 5 punkter Markradonmätning (ROAC) 5 punkter Utsättning och avvägning av borrpunlcter har gjorts av personal vid Tekniska Verken Driftum AB i koordinatsystemet SWEREF 99 15 00 och höjdsystem RH2000.

Jordartsbestämning av upptagna störda jordprov har utförts omväxlande i fält och på Driftums laboratorium.

(12)

Tekniska

verken

2014-08-11 Dnr 1466

3 REDOVISNING

Sammanställning och uppritning av undersöloiingsresultaten har utförts av Mikael Lennartson, och redovisas på bifogade ritningar.

Telaiiska verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik

Lisa Björic

— .

Lars Johansson

(13)

Tekniska

verken

2014-08-11 Bilaga 1:1

Harvestad område C, Kommunens stycketomter Dnr: 1466

JORDPROVSTABELL

Sekt eller punktnr

Provtag- ningsmetod

Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlig- hetsklass

3 Skr 0 - 0 , 1 Mullhaltig sand med växtdelar -

0 , 1 - 0 , 5 Brun siltig sandig morän med växtdelar 2

0,5 - 1 , 0 Grå rostfläckig siltig lerig morän 3

1,0 - 1 , 6 Brungrå rostfläckig siltig morän 3

7 Skr 0 - 0 , 6 Brun stenig sandig morän 2

10 Skr 0 - 0,05 Brun mullhaltig silt, växtdelar -

0 , 0 5 - 0 , 2 Grå silt 3

0,2 - 1 , 0 Brun rostfläckig torrskorpelera med sand- och gruskorn

3

1 , 0 - 2 , 2 Brun lerig siltig morän 3

2 , 2 - 3 , 0 Brun siltig morän 3

14 Skr 0 - 0 , 1 Brun mullhaltig sand och silt med växtdelar -

0 , 1 - 1 , 2 Brun rostfläckig lerig siltig morän 3

1,2 - 2,0 Brun siltig lerig morän 3

(14)

Tekniska

verken

2014-08-11 Bilaga 1:2

JORDPROVSTABELL

20 Skr 0 - 0 , 1 Brun mullhaltig lerig silt med växtdelar -

0,1 - 0,5 Brun siltig lera, moränkaraktär 4

0 , 5 - 1 , 1 Brun rostfläckig sandig siltig lerig morän med rottrådar

3

1,1 - 2,0 Brun lerig morän 3

23 Skr 0 - 0 , 1 Brun mullhaltig silt med växtdelar -

0 , 1 - 0 , 2 Brun något grusig sandig silt med växtdelar 4

0 , 2 - 0 , 5 Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar 3

2,3 - 2,8 Brun sandig siltig lerig morän 3

26 Skr 0 - 0 , 3 Brun mullhaltig lera med växtdelar -

0,3 - 1,3 Brun rostfläckig torrskorpelera 3

1,3 - 2,0 Brun lera med sand- och gruskorn 3

0,2 - 1 , 2 Brun rostfläckig torrskorpelera 3

(15)

Tekniska

verken

2014-08-11 Bilaga 1:3

JORDPROVSTABELL

Sekt eller purtktnr

38 Skr 0 - 0 , 2 5 Brun mullhaltig lera med växtdelar -

0 , 2 5 - 1 , 2 Brun rostfläckig torrskorpelera, täta diffusa varv

3

1,2 - 2,3 Brun lera med tunna siltskikt, torrskorpekarak- tär

3

2 , 3 - 3 , 1 Brun varvig lera med tunna siltskikt och sandkorn (fast)

3

3 , 1 - 4 , 0 Grå lera med siltskikt och bruna siltkörtlar (halvfast)

4

4,0 - 5,0 Grå siltig lera (halvfast) 4

50 Skr 0 - 0 , 2 Brun mullhaltig sandig silt med växtdelar -

0 , 2 - 0 , 8 Brun rostfläckig något grusig sandig lera 3

0,8 - 1 , 2 Brun torrskorpelera 3

1 , 2 - 2 , 0 Brun lera med sandkorn, moränkaraktär 3

53 Skr 0 - 0 , 5 Brun sand och grus, morän? -

0,5 - 1 , 1 Brun sandig siltig morän 3

1 , 1 - 1 , 5 Brun grusig sandig lerig morän 3

(16)

Tekniska

verken

2014-08-11 Bilaga 1:4

JORDPROVSTABELL

0 , 2 - 1 , 2 Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar 3

1 , 2 - 1 , 8 Brun rostfläckig lera med gruskorn, torr- skorpekaraktär

3

1 , 8 - 2 , 4 Brun sandig siltig lerig morän 3

2 , 4 - 3 , 0 Gråbrun sandig lerig siltig morän 3

(17)

mark radon miljö

Certifierat kvalitets- och miljö-

lednings- system

2014-08-08 RAPPORT 5093 TEKNISKAVERKEN DRIFTUM AB MIKAEL LENNARTSSON

BOX 1035

58110 LINKÖPING

MARKRADONMATNING

Mätområde: Harvestad, Linköping

Burk Borr- Rn-halt Utsättn.- Upptagn.- id hål kBq/m3 datum datum 6068 B3 59 2014-08-01 2014-08-06 6071 B23 21 2014-08-01 2014-08-06 6074 B53 18 2014-08-01 2014-08-06 6072 B60 50 2014-08-01 2014-08-06

Kommentar

Radonhalten i markluft är normalt större än 5 kBq/m3 (kiloBecquerel/kubikmeter).

Den uppmätta registrerade radonhalten anges i enheten kBq/m3.

De angivna mätvärdena grundar sig på kalibrering i Statens Strål- skyddsinstituts kalibreringsanläggning för markradondetektorer.

Mätrapporten upprättad av MRM Konsult AB

Rebecca Ålander

MRM Konsult A B Telefon 0920 - 604 60 Box 63 Telefax 0920 - 604 74 971 03 LULEÅ

E-post lnfo@mrm.se Intemet www.mrm.se

Organisationsnummer

556263-5077 Besöksadress Gammelstadsvägen 5 972 41 LULEÄ

(18)

RIKTVÄRDEN VID KLÄSSNING AV M A R K '

(Starkt generaliserade, för utförligare indelning se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990):

Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark.

<10kBq/m^ lägradonmark 10-50 kBq/m^ normalradonmark

> 50 kBq/m^ högradonmark

För lera, finsilt och lerig morän gäller att gränsen lågradonmark/normalradonmark ligger vid 60 kBq/m^, normalradonmark/högradonmark vid 100 kBq/m^.

Om jordtäcket är mindre än en meter tjockt kan man inte mäta markradon p å ett tillförlitligt sätt. Samma sak gäller för sprängstenslager och blockskravel, I dessa fall måste man kontrollera radiumhalten i materialet med en gamma- spektrometer.

Radiumhalt i berg, haltgränser vid klassificering av mark. Avser grundläggning direkt p å berg och ingen direktkontakt med större lager av fyllning.

<60 Bq/kg lägradonmark 60-200 Bq/kg normalradonmark

> 200 Bq/kg högradonmark

OBS! F ö r hus som byggs p å större lager av sprängsten krävs betydligt lägre radiumhalter. Redan vid en radiumhalt p å 100 Bq/kg måste marken klassas som högradonmark, och först vid en radiumhalt under 25 Bq/kg kan marken klassas som lägradonmark.

Rekommenderat radonskydd för nybyggnad (STATENS P L A N V E R K rapport 59:1982):

lägradonmark inga

normalradonmark radonskyddande högradonmark radonsäkert

(19)

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS)

Beteckningssystem

för geotekniska utredningar

SGF/BGS Beteckningssysfem Veision 2001:2

(20)

Redovisning i plan

Sondering

Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel

^ sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd)

Q Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt- och tiycksondering)

^ CPT-sondering

Tillägg för djup- och berg bestämning

O Sondering avslutad utan att stopp erhållits

O Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare

2 Sondering till förmodat berg

^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg

^ Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax

^ Kämborming minst 3 m i förmodat berg

C j ^ Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge o redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges.

SGF/BOS Beteckningssystem Veision 2001:2

(21)

Redovisning i plan

Provtagning

^ Störd provtagning

(vanligen med karm-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare)

^ Ostörd provtagning

(vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) I Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt.

H Ytlig provtagning i bcrg/knackprov.

^' ^ Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande:

T = annan teknisk analys

P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys

SGF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2

(22)

Redovisning i plan

Hydrogelogiska undersökningar

i Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål

^ Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system 9

O Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation

Portrycksmätning

Provptimpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg

Brunn (grävd, sprängd eller borrad)

SGF/BGS Betedmingssystera 11 Veision 2001:2

(23)

Redovisning i sektion

Beteclmingar i sonderingsstapel

I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande.

1/1=

iX|

///=

Fritt vatten (kod 81)

Fyllningsjord (kod 30)

Torv (kod 83)

Torrskorpelera (kod 31)

Lera och kohesionsjord (kod 37)

Siltjord (kod 82)

Sandjord (kod 38)

|X| (icke bedömd jordart) (kod 36)

Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40)

Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35,37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84)

Genomborrat block eller sten (kod 41)

Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94)

Sondering i berg

Sondering i berg avslutad (kod 95)

SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2

15

(24)

Avslutning av sondering

Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol.

O

T

Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90)

9

Block eller berg (kod 93)

9 9

Sonden kan ej neddrivas

ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92)

2

9

Stopp mot förmodat berg

(kod 94)

Jord-bergsondering.

Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre

16

(25)

Redovisning i selction

Viktsondering

Grundsymbol i plan: Q (kod HM=01)

Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kN utan eller med samtidig vridning.

Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kN för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns.

Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag.

Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst aimat hinder (t ex vhke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer.

Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln.

N4335

Vim +2.0

RÖTTER - H

//i=//i=

,00 75

50

,75 ,00

Vim använd metod

+2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i

plan)

0,50 belastning i kN

63 exempel på de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala.

t 63

Plansymbol i exemplet:

+2.0

10 20 30 40 50 hv/0.20m

N4335

t

SGF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2

(26)

sticksondering

Grundsymbol i plan: O (kodHM=ll)

Redovisning i selction

Sti +12.5 (Mk 3)

/ / / = / / / = / / / = / / / =

T

Plansymbol i exemplet: +12.5 O

Redovisas utan angivande av sonderingsmotstånd. Bedömd jordart i samband med sondering kan redovisas. I detta fall har mätningsldass Mk3 (se bilaga 1) tillämpats.

SGF/BGS Betedaiingssystem Veision 2001:2

17

(27)

Slagsondering med registrering

Grundsymbol i plan: ^ (kod HM-10)

N6220

/ / / = / / / =

b +5.1

/ / / = / / / =

79

-80/5 56

10 20 30 40 50 s/0.20m

Motstånd anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas i stapeldiagram.

Jordarter, bedömda i samband med sondering, kan anges i borrstapeln.

Siffrorna till höger om diagram för neddrivningsmotståndet anger antal sek/0,2 m neddrivning i de fall de överskrider angiven skala.

80/5 innebär att 80 sekunder erfordrats för att driva sonden 5 cm (innan stopp erhållits).

Maskintyp och stångdiameter bör anges.

Plansymbol i exemplet: N6220

+5.1

Slagsondering utan registrering

Grundsymbol i plan:

( k o d H M = l l ) O

23

Slb +7.5 / / / = / / / = ^1/1=///=

o 0 0 0

T

0

22

(28)

Jord-bergsondering

Allmänt

Jb-sondering kan utföras i tre olika klasser benämnda Jb-1, Jb-2 och Jb-3.

Jb-1

Motståndet anges som tid för neddrivning per djupintervall (sek/0,2 m) och redovisas som blockdiagram med tjocka vertikallinjer. Plansymbolen anger registrering vid borrning i jord samt att mer än 3 m borrats i förmodat berg. Borrning i berg redovisas med enkel vertrkallinje. Genomborrat block anges, se exempel. Använd maskintyp anges om flera olika typer använts i samma projekt.

Noteringar till vänster om borrstapelns nedre del mellan nivåmarkeringar:

N6013

Jbl +5.5

1/1=///= \

+

o

+ o

QRATTKAX ib

i r

Ej märkbara sprickor, jämn sjunkning Sprickigt berg, märkbara sprickor Mycket sprickigt berg, svårigheter att vrida

Öppen eller fylld spricka, fri sjunkning

Förekomst av sprickor har ej bedömts

Anger att registrering ej skett Jbl Utförandeklass

N6013 Plansymbol i exemplet: +5.5 ^ 50 100

s/0.20m

SGF/BGS Beteckningssystem

Veision 2001:2 24

(29)

Provtagning av jord

Störd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod H M = 26,27, 31,32,33,34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan:

(kod H M = 25,28,29, 30) Q

Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln.

Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, xx anger förlorat prov.

I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (xjj och sensitivitet (S^^,

vattenkvoter (naturlig Wn, flytgräns w^) och skrymdensitet (p). FörkonsoUderingstryck

(cr'(J) och kompressionsmodul M L , bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRS- försök.

Kv(Stl) Skr K

/!/=///=

Let Le CRS L e -

CRS L e -

CRS siLe • Sa • X X

///=/!/=

Tr kPa (oreducerad)

O 10 20 30 40

O 20 40

Sensitivitet S,. 60 80

Skjuvhållfasthet (Tf) enligt:

Konförsök

Vattenkvot w % 40 60 80

Sensitivitet (Sj) enligt:

Konförsök

1 7\ 1/

1.0 1.5 2.0 Skrym densitet pt/m'

Förkonsolidering (oé) 20 40 60 80

\ /

o 1000 2000 3000 M^CkPa)

Vattenkvot (w) och densitet (p) i / ^ Naturlig vattenkvot

Konflytgräns Skrymdensitet

Plansymbol i exemplet:

28

(30)

Hydrogeologiska undersökningar

Grundvattenrör och portiyckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filter- eller portrycksmätares nivå anges . Ovanför observationsröret anges observationsperiod.

Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefiter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt:

GW grundvattenyta eller nivå W andra vattennivåer och portryck Rö öppet rör

Rf filterspets Pp portryckmätare

Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", altemativt "< nivå "

+9.8 / / / = / / / = / / / = / / / = W+9.1

82-02-25

17GW

1993-03-15 1993-03-28

Rö +9.6

/ / / = / / / = / / / = / / / =

GW+7.9 1993-03-27 GW+7.1 1993-03-21 +6.1

16GW

1993-03-15 1995-03-28

ÖK RÖR+10.1

Rf +9.2

/ / / = / / / = / / / = / / / = GW+8.6 1993-03-28 GW+7.6 1994-03-27 +6.5

18GW

1993-03-15 1993-04-24

Pp ₁ +9.3

/ / / = / / / = / / / = / / / = W+8.7

1993-03-15

+3.77W<+7.1 1993-04-27

36

(31)

Bilaga 1 Förkortningar

Bilaga 1

Förkortningar

Sondering

CPT Cone Penetration Test Hf hejarsondering (t ex H£\) Jb-1, Jb-2, Jb-3 jord-bergsondering Slb slagsondering Sti sticksondering Tr trycksondering TrP portrycksondering TrS spetstrycksondering Vi viktsondering

Vim viktsondering, maskinell vridning

Provning i n situ

DMT dilatometerförsök Kb kämborming PMT pressometerfbrsök Pp portiyckmätning Vb vingfÖrsök

Provtagare

Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör:

Ba - hämtare

Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifugal, bladder m fl) SI - sugpump

Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kämprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning

cSgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare

Sp spadprovtagare

SGF/BGS Beteckningssystem 5 7 Version 2001:2

(32)

Bilaga 1 Förkortningar

Berg och jord

Huvudord Tilläggsord Skikt/lager

B Bl Br Dy Cs F Gy Gy/Le Gr J Le Mn BlMn StMn GrMn SaMn SiMn LeMn Mu Sa Si Sk Skgr Sksa St Su SuLe SuSi T TI Tm Th Vx

berg blockjord rosberg dy

bl

dy cs

gy

O

gr le Misstänkt förorenad jord

enligt ratinbedömning i falt fyllning

gyttja

kontakt, gyttja överst, lera underst

grus jord lera morän

block- och stenmorän stenmorän

grusmorän sandmorän siltmorän

lermorän (moränlera) mulljord (mylla, matjord) sand

silt skaljord skalgrus skalsand stenjord sulfidjord sulfidlera sulfidsilt torv

lägförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv)

mellantorv

högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv)

växtdelar (trärester) vx (efter huvudord) torrskorpa, v

t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt

mu sa si sk

st su

blockig

dyig

lokalt förkommande föroreningar gyttjig

något, t ex(sa)= något sandig

grusig lerig

mullhaltig sandig siltig med skal

stenig

sulfidjordshaltig

dy cs

gy U

gr le

mu sa si sk

st su

med växtdelar yx varvig, t ex vLe = varvig

lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar)

dyskikt

föroreningar fiims som tunnare skikt

gyttjeskikt tunnare skikt grusskikt lerskikt

mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt

stenskikt sulfidjordsskikt

torvskikt

växtdelskikt

Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre.

Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisaLe si = siltig, sandig lera med siltskikt.

Mineraljordartema kan indelas i grupperna fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = fmsand.

59