• No results found

Idrott, alkohol och tobak bland ungdom

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Idrott, alkohol och tobak bland ungdom"

Copied!
5
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Idrottsrörelsen har makt

Den svenska idrottsrörelsen engagerar många barn och ungdomar och har stor potential att förmedla positiva budskap. I en undersökning utförd 1998 av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Riksidrottsförbundet uppgav 56 procent av pojkarna och 45 procent av flickorna i åldrarna 13-20 att de var aktiva i en idrottsförening (Riksidrottsförbundet, 2002a). Varje vecka leds och influeras dessa av drygt 500 000 ledare och tränare. De allra flesta av dessa arbetar helt ideellt, och värdet av deras insatser har beräknats till cirka 14 miljarder kronor per år (Riksidrottsförbundet, 2002b). Ovan- stående är imponerande siffror som visar att idrottsrörelsen i allra högsta grad engagerar många människor.

Elitidrottarna, med sina åsikter och beteenden, har som idoler stor betydelse för ungdomarnas eget beteende. Dessa fixstjärnor exponeras ofta i media och mycket av det de gör och säger, positivt som negativt, har sannolikt stor påverkan på barnen och ungdomarna. Emellertid kan de mest inflytelserika idolerna finnas på betydligt närmare håll. I den egna hemstaden är det ofta spelarna i det lokala A-laget som är stjärnorna, och dricker de sig fulla på årsfesten eller för att fira segern i derbyt, är de idrotts- intresserade ungdomarna oftast väl medvetna om det. Engström konstate- rar i en undersökning att "Genom sin omfattning och popularitet bland barn och ungdom framstår den organiserade idrotten i sig som en betydelsefull upp- fostringsmiljö för många barn, kanske den mest inflytelserika näst efter famil-

jen och skolan" (Engström, 1989, s 9).

Idrottsrörelsens attraktion och omfatt- ning innebär ett stort ansvar, men medför samtidigt ett ypperligt tillfälle att förmedla en inställning som bland annat säger att alkohol och idrott inte hör ihop.

Den undersökning som ligger till grund för denna artikel bygger på rap- porten ”Skolelevers drogvanor 1999”.

Syftet med undersökningen var främst att analysera skillnader i alkohol- och tobaksvanor relaterat till medlemskap i idrottsförening och frekvens av träning hos elever i årskurs 9 samt att disku- tera betydelsen av alkoholpolicy inom idrottsrörelsen.

Konsumtionen ökar

Varje år kartlägger Statens Folk- hälsoinstitut tillsammans med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) drogut- vecklingen i Sverige. Vad gäller alkohol visar figur 1 att den beräknade1 genom- snittliga årskonsumtionen av 100-pro- centig alkohol bland elever i årskurs 9 mellan 1977 och 1981 sjönk från 4,0 liter bland pojkar och 3,5 liter bland flickor, till 2,3 respektive 1,6 liter.

Niornas genomsnittliga årskonsumtion verkar i stort sett ha varit oföränd- rad under 1980-talet2, men har under 1990-talet ökat både bland pojkar och flickor. Sedan 1999 har alkohol- konsumtionen i årskurs 9 ökat till 4,6 liter för pojkar och 2,9 liter för flickor (Hvitfeldt, T m fl, 2002).

I figur 2 kan man för perioden 1983-1999 utläsa hur stor andel av niondeklassarna som rökte dagligen eller nästan varje dag3. Värdena var

Idrott, alkohol och tobak bland ungdom

– vanor, effekter och behovet av policy

Anders romelsjö CENTRum FöR SOCIal- VETENSKaplIG alKOhOl-

OCh DROGFORSKNING, STOCKhOlmS

uNIVERSITET

Budskapet att idrott och alkohol inte hör ihop har sedan lång tid tillbaka förmedlats av idrotts- rörelsen. De flesta känner nog igen Systembolagets kampanj ”Spola kröken” som genomfördes tillsammans med idrottsrörelsen, där alkoholens negativa inverkan på den fysiologiska presta- tionsförmågan framhävdes. Men hur ligger det till idag? Och hur är det med rökningen? Frågan vi ställde oss var huruvida idrottande ungdomar dricker mindre alkohol och röker mindre jämfört med de ungdomar som inte idrottar?

jörgen stArk hjäRT-luNGFONDEN

(2)

något högre under 1990-talets första hälft, men om man jämför start- och slutåren har inga nämnvärda föränd- ringar skett. Då uppgav cirka

11 procent av pojkarna och 18 pro- cent av flickorna att de rökte dagligen eller så gott som dagligen.

Prestationsförmågan försämras

Alkoholens och andra drogers påverkan på kroppens fysiologiska funktioner varierar beroende på vilken typ av drog som används, vem som använder den, hur stor mängd som används och hur ofta den används.

När man diskuterar hur alkoholen påverkar kroppen torde effekterna just när man druckit och dagarna efter man druckit, vara av störst intresse ur prestationshänseende. Direkta effekter som märks efter ett alkoholintag är till exempel att blodgenomströmningen i huden ökar, som i sin tur innebär en minskad transport av syre och närings- ämnen ut i kroppen, att de finmotoriska rörelserna störs och att kroppen förlo- rar extra mycket vätska (Andrén-Sand- berg, 1990). Alkohol innebär således att precision, kraft, reaktionstid och uthållighet försämras för idrottsutöva- ren. Hur stor funktionsnedsättningen blir beror på hur mycket man dricker, hur ofta man dricker och hur nära inpå träning eller tävling som alkoholintaget sker. Det är därför inte svårt att förstå att alkohol och goda idrottsprestatio- ner inte är förenliga, vilket är en viktig utgångspunkt vid utarbetande och tillämpning av alkoholpolicys i idrotts- föreningar.

Då den fysiska prestationsförmågan till stor del är beroende av hjärtats och lungornas förmåga att transportera syre och näringsämnen ut i kroppen, är rökningens negativa inverkan på dessa organ av särskild betydelse för bra idrottsprestationer (McArdle et al, 1994).

Många aktörer på arenan

Det finns många föreningar, organisa- tioner, institutioner och myndigheter som arbetar för en drogfri miljö. Dessa arbetar framför allt i ett preventivt syfte där stor kraft läggs på barns och ungdo- mars förhållande till alkohol och tobak.

Vem minns inte Systembolagets slogan

”Spola kröken” under 70 och 80-talen.

Men hur gick det sedan? Hur ser det ut nu? Foto: Artur Forsberg

0 1 2 3 4 5

77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99

År

Liter alkohol 100 %

Pojkar Flickor

Figur 1. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av alkohol hos elever i årskurs 9 (liter 100-procentig etanol). Åren 1977-1989 avser skattade värden med utgångspunkt från konsumtions- index. Data saknas för åren 1983-1985. Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplys- ning. Skolelevers drogvanor 1999.

0 4 8 12 16 20 24

83 85 87 89 91 93 95 97 99

År

Procent

Pojkar Flickor

Figur 2. Andelen (%) elever i årskurs 9 som uppgett att de röker dagligen eller nästan dagligen.

Källa: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Skolelevers drogvanor 1999.

(3)

idrottsrörelsen stora möjligheter att bedriva en verksamhet som har stor betydelse i frågor som rör alkohol och tobak. I och med sin omfattande verk- samhet, framför allt på ungdomssidan, anser sig Riksidrottsförbundet ha ett medansvar vad gäller idrottsungdo- mars alkohol- och tobaksvanor, och då särskilt att senarelägga alkoholdebuten (Riksidrottsförbundet, 2002c).

Även Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska Unionen (EU) har formulerat olika visioner och handlingsplaner där man beskriver hur man vill arbeta med frågor som berör alkohol- och tobaksområdet (Världshälsoorganisationens regionala europakontor, 1998). I Sverige är det Socialdepartementet som ansvarar för frågor rörande alkohol och droger.

Aktörer i Sverige inom det alkohol- och tobakspreventiva området är bland annat Statens folkhälsoinstitut, Centralförbundet för alkohol- och nar- kotikaupplysning (CAN), Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Vi Som Inte Röker (VISIR) och En Rökfri Genera- tion.

Tidigare forskning

Ungdomars alkohol- och drogvanor är väl kartlagda, såväl nationellt som internationellt. Även ungdomars idrottsliga aktivitet är väl undersökt.

Däremot är sambanden mellan ung- domars alkohol- och drogvanor och deras idrottsvanor ett område som är mindre undersökt. Forskningen om ungdomars idrottsvanor relaterat till deras alkoholvanor visar motstridiga resultat. Vissa undersökningar visar att idrottande ungdomar dricker mindre alkohol än ungdomar som inte idrot- tar, andra visar motsatt resultat, medan åter andra inte finner något samband alls. Undersökningarna visar dock entydigt att ungdomar som idrottar röker mindre än andra ungdomar.

Syfte, material och metod

Sedan 1971 har det i Sverige genom- förts årliga skolundersökningar rörande ungdomars alkohol-, narko- tika-, tobaks- och sniffningserfaren- heter. Av ekonomiska skäl begränsas undersökningarna till att omfatta årskurserna 6 och 9.

Syftet med vår undersökning var 1. att göra en kunskapsöversikt av

vetenskapliga studier om alkohol, rökning och idrott.

2. att beskriva organisationer av bety- delse för alkohol- och drogpolicys

bland ungdom.

3. att analysera data om alkohol- och rökvanor i förhållanden till medlem- skap i idrotts-föreningar samt fysisk aktivitet hos elever i årskurs 9.

4. att diskutera idrottsrörelsens alko- hol- och drogpolicy mot bakgrund av egna resultat samt tidigare forsk- ning.

Denna artikel fokuserar på de två sist- nämnda syftena.

Urvalet för 1999 års skolundersök- ning utgjordes vad gäller årskurs 9 av 280 klasser, som resulterade i ett urval på 2 683 pojkar och 2 515 flickor.

I 1999 års skolundersökning inkluderades tre frågor vilka behand- lade elevernas medlemskap i idrotts- föreningar, om betydelsen av alkohol-, narkotika- och rökvanor nämnts eller diskuterats i deras idrottsförening samt hur ofta eleverna tränar så mycket på sin fritid att de blir andfådda och svettas. Vår undersökning baserades

på analyser av svaren från dessa tre frågor.

Resultat

Resultaten visade att de ungdomar som är medlemmar i en idrottsfören- ing och de som är fysiskt aktiva inte hade mer restriktiva alkoholvanor.

Däremot framgick det att dessa ung- domar hade en lägre andel rökare.

Resultaten visade även att de som erhållit information om alkohol och droger i idrottsföreningen inte hade en lägre alkoholkonsumtion jämfört med de som inte erhållit information.

Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet Vad gäller alkoholvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet visar tabell 1 att pojkar som tränar ofta jämfört med de som inte tränar alls i större utsträckning är högkonsu- menter av alkohol. Det framgår även att en större andel av de pojkar som Ingen fysisk aktivitet

(n=164)

1-2 ggr/månaden eller sällan (n=240)

1 gång/veckan (n=283)

2-7 ggr/

veckan (n=1 942)

Alkoholkonsument 62,9 73,1* 69,6 77,3*

Minst 5,0 liter 100-procentig etanol/år

14,5 18,8 23,6* 24,3*

Berusad varje eller Nästan varje tillfälle

44,0 47,3 52,3 53,2

Berusningsdebut 13 år eller yngre

8,5 7,1 9,5 8,9

Röker varje eller nästan varje dag

14,3 12,1 13,2 8,1*

pojkar i årskurs 9. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige 1999. Andel (%). N=2 683.

* p<0,05. En statistisk signifikant skillnad jämfört med andelen hos pojkar med ingen fysisk aktivitet.

Ingen fysisk aktivitet (n=178)

1-2 ggr/månaden eller sällan (n=415)

1 gång/veckan (n=429)

2-7 ggr/veckan

(n=1 451)

Alkoholkonsument 68,8 82,4* 80,4* 80,5*

Minst 5,0 liter 100-procentig etanol/år

19,1 14,2 15,3 11,7*

Berusad varje eller

Nästan varje tillfälle 46,3 44,4 44,0 49,2

Berusningsdebut

13 år eller yngre 5,6 7,5 5,8 6,1

Röker varje eller

nästan varje dag 25,3 23,6 17,8* 14,0*

Tabell 2. Alkohol- och tobaksvanor i relation till frekvens av fysisk aktivitet under fritiden hos flickor i årskurs 9. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige 1999. Andel (%). N=2 515.

* p<0,05. En statistisk signifikant skillnad jämfört med andelen hos flickor med ingen fysisk aktivitet.

(4)

tränar ofta och de som tränar 1-2 ggr/

månad eller sällan är alkoholkonsu- menter. Vidare framgår det att andelen rökare bland pojkar som tränar ofta är betydligt lägre än andelen rökare i övriga grupper.

Vid jämförelser mellan medlemskap i olika idrotter framgår det att pojkar som är icke-tränande medlemmar eller medlemmar i en fotbolls- eller ishockeyförening har en något större andel som brukar alkohol. Vad gäller rökning kan man tydligt se att pojkar som är medlemmar i en idrottsförening i betydligt mindre utsträckning röker jämfört med de som inte är medlem- mar.Tabell 2 visar att en större andel av de flickor som tränar jämfört med de som inte tränar alls är alkoholkon- sumenter. Dock är andelen högkon- sumenter lägst i gruppen som tränar mest. I tabellen kan man även se att andelen flickor som röker är avsevärt lägre bland de som tränar 1 gång/

veckan eller mer jämfört med andelen flickor som inte tränar alls.

Vid jämförelser mellan medlemskap i olika idrotter framgår det att andelen högkonsumenter bland flickor som är medlemmar i en idrottsförening är lägre jämfört med de flickor som inte är medlemmar i en idrottsförening.

Liksom hos pojkarna är andelen flickor som röker betydligt mindre bland de som är medlemmar i en idrottsfören- ing jämfört med flickor som inte är medlemmar.

Alkoholkonsumtion i relation till infor- mation om alkohol- och droger Tabell 3 visar inte på något klart samband hos pojkar mellan alko- holkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkohol- och droganvändning. Noterbart är dock att alkoholkonsumtionen för tre av idrottsgrenarna var störst hos de som rapporterade att de ofta fått informa- tion om alkohol och droger inom idrottsrörelsen.

Tabell 4 visar att det inte heller hos flickor finns något klart samband mellan alkoholkonsumtion och infor- mation i idrottsföreningen om alkohol- och droganvändning.

Diskussion

Då det visat sig att drygt hälften av alla pojkar och knappt hälften av alla flickor i åldrarna 13-20 är aktiva i en idrottsförening förstår man att fören- ingsidrotten är en stor del av många ungdomars liv. Det är därför av vikt att staten och kommunerna skapar möj-

ligheter för exempelvis idrottsfören- ingarna att bedriva en väl fungerande verksamhet, där det alkoholpreventiva arbetet ses som en viktig del, och där idrottsföreningarna i sin tur har kravet på sig att ha en tydlig alkoholpolicy där man beskriver hur föreningen ska förhålla sig när det gäller idrott och alkohol.

Att vara aktiv medlem i en idrotts- förening medför inte bara fysiska mervärden för individen. Gemenska- pen med övriga medlemmar skapar en social tillvaro som för många, särskilt barn och ungdomar, troligtvis har en ännu större betydelse än de fysiologiska vinsterna. Denna sociala gemenskap kan dock medföra tillfäl- len där en stor andel ungdomar får sin första kontakt med alkohol och tobak.

Vid en jämförelse i vår undersökning mellan alkoholvanor och medlem- skap i idrottsföreningar kunde man i samtliga grupper hos både pojkar och flickor se att de som var medlemmar i idrottsföreningar i större utsträck- ning var alkoholkonsumenter. Våra resultat visade även att den största andelen alkoholkonsumenter bland både pojkar och flickor fanns i gruppen som tränade mest. Det vore fel att dra slutsatsen att idrottsrörelsen stimu- lerar till alkoholkonsumtion. Men vi fann å andra sidan inga tecken på att idrottsrörelsen i praktiken motverkar

alkoholintag. För detta talar också att det inte finns något positivt samband mellan att ha fått information om alkohol och droger inom idrottsrö- relsen och lägre konsumtion. När vi undersökte sambandet mellan rök- ning och medlemskap i idrottsförening framgick det att samtliga grupper med aktiva medlemmar hade en lägre andel rökare. En av anledningarna till detta är kanske att rökningen anses ha en mer långsiktig negativ påverkan samt en tydligare påverkan på konditionen medan alkoholens negativa inver- kan mer ses som ett problem endast dagen efter alkoholintaget. Vad gäller information om alkohol och droger i idrottsföreningen kunde vi varken hos pojkarna eller flickorna se något klart samband mellan alkoholkonsumtion och information i idrottsföreningen om alkohol- och droger. Man skulle kunna tro att de som informeras ofta har en lägre alkoholkonsumtion, men resul- taten visar snarare på det motsatta, och det finns undersökningar som har visat att olika upplysningsprogram har samband med högre alkohol- och drog- konsumtion hos målgruppen (Foxcroft et al, 1997).

På vilket sätt man förmedlar bud- skapet om alkoholens och drogernas negativa effekter har varit en länge debatterad fråga. För att lyckas med upplysning och undervisning menar Tabell 3. Alkoholkonsumtion (liter 100-procentig etanol/år) hos medlemmar i idrottsföreningar i relation till information om alkohol och droger i idrottsföreningar. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige 1999. Pojkar i årskurs 9. N=2 683.

Icke-tränande medlem (n=114)

Fotboll (n=493)

Ishockey (n=194)

Annan lagidrott (n=325)

Individuell idrott (n=462)

Ingen information 5,46 3,48 3,67 3,44 3,90

Sällan information 7,55 4,58 3,88 3,43 3,64

Ofta information 3,71 5,03 4,80 3,11 6,30

Icke-tränande medlem (n=140)

Fotboll (n=225)

Annan lagidrott (n=300)

Individuell idrott (n=617)

Ingen information 2,43 2,15 1,82 1,79

Sällan information 2,47 1,98 1,85 2,19

Ofta information 3,81 2,21 2,62 2,05

Tabell 4. Alkoholkonsumtion (liter 100-procentig etanol/år) hos medlemmar i idrottsföreningar i relation till information om alkohol och droger i idrottsföreningar. Randomiserad undersökning i skolklasser i Sverige 1999. Flickor i årskurs 9. N=2 515.

(5)

måste beakta i huvudsak fem olika aspekter; målen måste vara realistiska, metoden för upplysningen måste vara rätt, målgruppen måste vara den rätta, avsändaren måste vara adekvat för målgruppen samt att utvärderingsme- toden måste vara effektiv för att mäta effekter.

Då Riksidrottsförbundet samlar hela 22 000 idrottsföreningar är det av vikt att förbundet har klara och tydliga bestämmelser gällande arbetet mot alkohol och droger. Genom att formu- lera särskilda riktlinjer vill Riksidrotts- förbundet uppmana och hjälpa varje enskild idrottsförening att skapa sin egen alkohol- och drogpolicy. Exem- pelvis vill man att inga alkoholdrycker ska förekomma hos ledare och aktiva i samband med idrottsverksamhet för barn och ungdomar, att idrottsrörelsen är medveten om att allmänheten och media ställer större krav på den än på gemene man när det gäller förhållandet till alkohol och att specialförbunden tar upp alkoholfrågorna i sin ledar- utbildning. Inom tobaksområdet vill man till exempel arbeta för att skapa rökfria miljöer på anläggningar där idrott bedrivs och att ledare och aktiva blir medvetna om tobakens och snusets negativa inverkan på individ och miljö och därmed arbetar för att konsum- tionen minskar. Dessa riktlinjer torde ge varje enskild idrottsförening en god grund vid formuleringen av en alkohol- och drogpolicy.

Att endast ge information om alko- holens och drogernas skadliga effekter räcker inte. Undersökningar tyder på att man genom en tydlig policy kan påverka vanor, så även inom alkohol- området. Det finns många områden en alkohol- och drogpolicy, oavsett föreningens förutsättningar, kan tänkas behandla. Att ha ledare och andra vuxna med grundläggande utbildning vad gäller exempelvis alkoholens och drogernas sociala effekter och effekter på prestationen. Ledare med dessa kun- skaper har bättre förutsättningar att se när någon i hans eller hennes förening far illa på grund av ett missbruk. Att ha bestämmelser vad gäller alkohol- förtäring och rökning under och efter träning och match, vid resor till och från match, vid träningsläger samt vid fester. Är man delaktig i en idrottsför- ening är man en representant för sin förening även utanför planen. Att inte ha reklam på exempelvis matchtröjor som kopplas samman med alkohol och droger. Med tanke på den massmediala exponering idrottsstjärnor och idrotts-

idrotten med eftertanke avgör vad det är den vill göra reklam för. Att ha en alkohol- och drogfri miljö vid matcher och andra evenemang. En idrottsfören- ing har inte bara ansvar för sina aktiva medlemmar, utan även ett ansvar för de åskådare som besöker matcherna.

Då en idrottsförenings förutsätt- ningar förändras med tiden, och då samhället är under ständig förändring, är det viktigt att inse att en alkohol- och drogpolicy är ett levande verktyg som måste följa dessa förändringar och därmed kontinuerligt bör uppdateras och revideras. I regeringens handlings- plan för att förebygga alkoholskador skriver man att kommunerna kan uppmuntra idrottsföreningarna som får ekonomiskt stöd att ha en alkoholpo- licy för hur föreningen ska förhålla sig när det gäller idrott och alkohol (Soci- aldepartementet, 2000a). Man skulle kunna spetsa till denna formulering och kräva att de föreningar som önskar bidrag och stöd från kommunen är tvungna att ha en policy som visar att man aktivt arbetar mot alkohol och droger.

Slutsats

Att idrottsrörelsen är en arena med oerhörd genomslagskraft råder det ingen tvekan. Därför är det mycket viktigt att den verksamhet som bedrivs inom idrottsrörelsen, från Riksidrotts- förbundets topp till den enskilda lilla idrottsföreningens ledning, från elitidrottarens prestationsinriktade OS-satsning till breddidrottens vardag- liga verksamhet, bygger på likartade grunder och värderingar. Då forsk- ningen inte funnit resultat som entydigt visar att de ungdomar som idrottar dricker mindre alkohol, anser vi att det alkohol- och drogpreventiva arbetet i idrottsföreningarna bör utökas och för- bättras, och detta arbete i varje enskild idrottsförening borde baseras på en väl genomtänkt alkohol- och drogpolicy.

Det nuvarande läget där alkoholkon- sumtionen snarare är högre bland idrottande ungdomar är inte bra – vare sig för ungdomarna eller för idrottsrö- relsen och dess anseende.

Referenser

Andersson, B m fl. (2000). Skolelevers drog- vanor 1999. Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a uppla- gan. Rapport nr 57. 218 s.

Andrén-Sandberg, Å. (1990). Idrott och alko- hol. Fakta om hur alkohol påverkar kroppen vid idrottsutövning på kort och lång sikt.

Systembolaget. 121 s.

Engström, L-M. (1989). Idrottsvanor i föränd-

ning i Stockholm. Institutionen för pedagogik.

122 s.

Foxcroft D et al. (1997). Alcohol misuse pre- vention for young people: a systematic review reveals methodological concerns and lack of reliable evidence of effectivness. Addiction, 92:

531-537.

Hvitfeldt, T m fl. (2002). Skolelevers drogva- nor 2001. Stockholm. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 1:a uppla- gan. Rapport nr 67. 206 s.

McArdle, WD et al. (1994). Essentials of Exer- cise Physiology. Malvern Lea & Febiger. 563 s.

Socialdepartementet. (2000a). Nationell hand- lingsplan för att förebygga alkoholskador.

Regeringens proposition 2000/01:20. Stock- holm. 88 s.

Stark, J. (2002). Idrott, alkohol och tobak bland ungdom – vanor, effekter och behovet av policy. Stockholm. 53 s.

Thorsen, T och Andersson, T. (2000). Upp- lysning och undervisning – begränsar det alkohol- och narkotikaproblemet? Stockholm.

Centralförbundet för alkohol- och narkotika- upplysning. 1:a upplagan. Rapport nr 60. 84 s.

Världshälsoorganisationens regionala euro- pakontor. (1998). Hälsa 21 - hälsa för alla på 2000-talet. En introduktion. Folkhälsoinstitu- tet. 40 s.

World Wide Web

Riksidrottsförbundet (RF) 2002-02-24, a http://147.14.243.21/n3admin_rf/arkiv/

motionsvanor.PDF

Riksidrottsförbundet (RF), 2002-02-24, b http://www.rf.se/t3.asp?p=14538 Riksidrottsförbundet (RF), 2002-02-24, c

http://147.14.243.21/n3admin2_rf/

t8.asp?p=15378

Denna artikel baseras på magis- teruppsatsen i folkhälsovetenskap

”Idrott, alkohol och tobak bland ungdom – vanor, effekter och behovet av policy” av Jörgens Stark som nu arbetar på Hjärt-Lungfonden. Hand- ledare var professor Anders Romelsjö vid Centrum för Socialvetenskaplig Alkohol- och Drogforskning (SoRAD) vid Stockholms universitet.

E-post: jorgen.stark@hjart- lungfonden.se och anders.romelsjo@so rad.su.se.

(Footnotes)

1 Ett konsumtionsindex har räknats fram genom uppgifter om kvantiteten och frek- vensen av alkoholintaget hos varje enskild elev, som sedan räknats om till 100-procentig alkohol.

2 Data saknas för åren 1983-1985.

3 I skolelevers drogvanor 1999 görs ingen specifik definition på rökare, men de elever som uppgav att de rökte varje dag fick även uppge hur många cigaretter de rökte per dag.

Av dessa svar framgick det att drygt hälften av pojkarna och över en tredjedel av flickorna rökte mellan 3 och 10 cigaretter per dag.

References

Related documents

utomhusmiljö, en inomhusmiljö anpassad för fysisk aktivitet, att träningen är rolig vilket ger en motivation samt att få träffa vänner. Det är också viktigt att interventionen är

Det har även framkommit hur samtliga pedagoger menar att medvetna, engagerade och tillåtande pedagoger är en förutsättning för att barn ska utmanas till rörelse och fysisk

Detta trots bristande lagstiftning inom ämnet fysisk aktivitet i fysisk planering vilket även visar på att kommunen, och de anställda som tagit fram denna översiktsplan, har

Icke parametriskt statistiskt Mann Whitney U test användes för att studera skillnaderna mellan pojkar och flickor vad gäller domäner av upplevd fysisk självkänsla samt vad

Idag står det att den fysiska aktiviteten ska genomsyra hela verksamheten samt att alla elever ska få chans till dagligt utövande av fysisk aktivitet vilket innebär

Därav noterades att originalstudier där man inte funnit något stöd för ett negativt samband mellan fysisk aktivitet och depression samt en mängd sammanfattande artiklar kan ha

Jämförs skillnaderna mellan divisionerna som den andra frågeställningen handlade om så ser vi i vår studie att i division två dricker 29% av spelarna alkohol 2-4 gånger i

Vi tror även att ytterligare frågor om bland annat fysisk aktivitet i form av hur lång tid man har varit fysisk aktiv, skulle kunna ge oss ett tydligare svar när det kommer