Sondlisto; Statens Strålskyddsinstitut (20 ex), Studsvik Energiteknik AB (2 ex), FOA 1 (2 ex), FOA 4 (4 ex) FOA 2: 21 (3 ex), 215 (50 ex)

Försvorets Forskningsonstalt FQ^. ropport Huvudavdelning 2 T20678-9.2 Box 27322 November 1987

102 54 STOCKHOLM ISSN 0347-3694

RESUSPENSIONSMÄTNINGA.R Andra holvÅret 1986

Björn Bjurman, Robert Finck, Rune Arnsting, Lärs-Erik De Geer, Siv Jokobsson, Ingemar Vintersved

Antal sidor: 24

Kostnodsbörore: 5326038

Sondlisto; Statens Strålskyddsinstitut (20 ex), Studsvik Energiteknik AB (2 ex), FOA 1 (2 ex), FOA 4 (4 ex)

FOA 2: 21 (3 ex), 215 (50 ex)

- 2 -

Dokur. «ntnamn och dokumentbeteckning

FOA rapport C 20678-9.2

Dokumentets utgivare

Försvarets Forskningsanstalt Huvudavdelning 2

Box 27322

102 54 STOCKHOLM

Dokumentets datum November 1987

Kostn.barare

5326038

Projektnamn (av förkortat)

Upphovsman (m«n)

Björn Bjurmon, Robert Finck, Rune Arnsting, Lors-Erik De O e r , Siv Jakobsson, Ingemar Vintersved

Uppdragsgivar*

Undersökningen har utförts på uppdrag av Forskningsnämnden vid Statens Strilskyddsinsiilut. prqjekinummer SSI P .159. Un same

p i uppdrag av Nordiska Kontaktorganet för Atomenergifrågor, program AKTU. projekt 260 - Resuspension.

Dokumentets tHel

RESUSPENSIONSMÄTNINGAR Andro h a l v å r e t 1986

Huvudinnehåll

Resuspensionen av radioaktiva partiklar har uppmans vid fyra olika platser i Sverige under andra halvåret 19S6. För Cs-134 och Cs-137 kontaterades den variera från 4 If/* till 3 10* <m') beroende p i omgivningen. Den högsta resuspensionen erhölls i stadsmiljö i Stockholm och den lägsta i lands- bygdsmiljö över gräs och berg. Resuspensionen är sannolikt lokalt beroende av omgivningarna i storleksordningen några mil. Möjligen kan växtlighet, främst barrträd, ge ett väsentligt bidrag. Ytterligare mätningar krävs för an kunna dra mera långtgående slutsatser om resusnensionens olika mekanismer.

Mätningar p i mycket stora mängder marknära luft frän åtta olika platser i Sverige har under andra halvåret 1986 inte kunnat påvisa någon enda "het"

partikel. Den maximala mängden Ru-106 som kan ha funnits i någon in- samlad partikel uppskattas till 40 Bq och den maximala mängden Ce-144 till 300 Bq. Detta utgör ur MrålskytkHsynptinM ined prohli-m Värbnikv arbete p i lorra jordar kan dock ft upphm till nu Mörre <i-h iliirigenom mera högakliva pariklar virvlar upp. En scparai undersökning av upp- dammning vid jordbruksarbete har därför

Nyckalord

Anm

Övriga bibliografiska uppgiftar Språk

Svenska

ISSN

0347-3694

Omfång rf Pris

Sakratassuppgrftar

Distributor (om annan i n ovan)

Documant nam* and dec. t mi. No.

FOA report C 2CW78-9.2

tsauirtg organization

National Defence Research I n s t i t u t e Department 2

P.O. Box 27322 S-102 54 STOCKHOLM

O a t * of iaau*

November 1987

Nam dasignation

5326038

Projact nama (abbraviatad II nacaaMry)

AuthorU)

Björn Bjurmon, Robert Finck, Rone Arnsting, Lors-Erik De Geer, Siv Jakobsson, Ingemar Vintersved

Mtiator or sponsoring organization

Documant t i l l *

RESUSPENSION MEASUREMENTS Second h o l f year 198o

Abstract

Kay words

The resuspension of radioactive panicles has hecn measured at four different locations in Sweden during (he second half year I'M*. For Cs- I'M and Cs-137. the resuspension »as found to be in the order from 4 I (f to i 1 0 * (m ') depending on the environmeni. The highest resuspension value was measured in the town o f Stockholm ami the lowest value measured in (he country above a surface of grass ami ban- rock. 11K- offwi " I i\-sn<>rH'nsion is probably depending on local ci>mliiions in ihe order ••! :i ten lens oi kilometers. Plants, such as coniferous woods, could prohahK giv? an essential contribution. Further measurements are required in order to draw more far-reaching conclusions about Ihe mechanisms ol resuspensinn

Measurements on very high volumes of ground level air at eiplii different locations in Sweden during Ihe second hall year l9Xh has noi revealed one single "hot" panicle. The maximum activity of Rn- IO«v which could have been present in a collected panicle is estimated to 40 Bq and the maximum amount of Ce-144 to .100 Bq. This will not cause any radia'inn protection problems. Spring farming on dry soils, however, could give rise '<> h i j h activity panicles in Ihe air. A separate investigation of resuspension

•during farm work has iherforc been initiated.

Notas

Furttiar bibliographic dascription Languaga

Swedish

ISSN

0U7-3694

P»g«t 24 Prtea

Q rattrictad distribution O unclasstfiod

Mstrffcutor (if not issuing organization)

-4-

INNEHALL ^Sid

1. INLEDNING 2. MÄTNINGAR

3. RESULTAT OCH DISKUSSION

3.1 Möjliga källor till luftburet cesium 3.2 Resuspensionsfaktörer

3.3 "Heta" partiklar

REFERENSER

5

6

7

7

8

9

11

I. INLEDNING

Radioaktiva partiklar som fallit till marken, t ex partiklar från reaktor- haveriet i Tjemobyl. kan pä nytt röras upp i luften genom påverkan av väder och vind eller genom mekanisk påverkan från exempelvis biltrafik eller jordbruksarbete. Effekten kallas resuspension och har till viss del studerats tidigare, bland annat för plutonium i I ' . S A . (Anspough et al.

1975). Några noggrannare undersökningar av resuspensionen av radioaktiva partiklar i svensk miljö har dock inte utförts, mycket beroende p;i att effekten är liten och fältmässiga experiment svära att genomföra. Tjemo bylolyckans radioaktiva nedfall i Sverige har ökat möjligheterna att. under verkliga och för Sverige realistiska förhållanden, studera resnspensionens storlek, dess beroende av lokala faktorer och dess tidsvariation. En första studie påbörjades under andra halvåret I98h och preliminära resultat från dessa undersökningar redovisas här.

Resuspensionen kan vara olika stor beroende på klimat och väderförhållan- den. Under vintern då marken är snötäckt är endast små mängder radioaktiva partiklar tillgängliga för resuspension. Under våren då markens ytskikt är torrt, bör däremot luftens aktivitetsinnehåll kunna bli avsevärt högre på grund av att marken "dammar". Effekten av uppdammnincen är speciellt påtaglig under vårbruket. Inom stora jordbruksområden, t ex skåneslätten, är resuspension av markmaterial en helt synlig process som kan ta sig uttryck i kraftiga jordstormar.

Uppdammningsprocessen har skapat en viss rädsla bland lantbrukare i de

mest drabbade områdena efter Tjernobylolycken. I nedfallet upptäcktes

nämligen en mindre mängd "heta" partiklar, dvs partiklar som innehöll en

ansamling av radioaktiva ämnen, främst molybden-. rutenium- och ccrium-

isotoper. Om sådana partiklar i stor omfattning skulle damma upp från

marken i samband med jordbearhetning. så skulle inandningen av dessa

kunna orsaka punktvis höga doser till lungorna. Undersökning av en sådan

eventuell effekt har påbörjats i maj 1987. Preliminära resultat visar dock

redan nu att uppdammningen av "heta" partiklar sannolikt är mycket liten.

-6-

2. MÄTNINGAR

FOA utfor på uppdrag av utrikesdepartementet kontroll av hittinnehället a\

radioaktiva ämnen i Sverige. (Vintersved et al. 1^87). Insamling av luft burna radioaktiva partiklar sker kontinuerligt vid åtta luftfilterstationer på olika platser i landet (Ljunghvhed. Göteborg. Grindsjön. Stockholm.

Gävle. Östersund. Umeå och Kiruna). Vid stationerna finns fläktar som suger ca 1100 nr luft per timme genom glasfiberfllter. Mera än 99.Q 1 av alla partiklar som finns i insugningsluften fastnar i filtret. Varje'filter ar normall uppsatt ca två dygn innan det byts och skickas till FOAs laboratorium i Stockholm för högupplösande gammaspektrometrisk analys.

I den normala rutinen läggs tre filter samman till ett vccknprov innan de mäts. Den minsta detekterbara nuklidkoncentrationen i luft :ir för Cs-137 0.0000002 B q W (0.2/iBq'nr) och tor Ru-106 0.000001 B q m ' (1 //Bq/nA

Mängden luft som sugs genom ett filter svarar mot drygt 1200 personers andningsluft. All luft från åtta luftfillerstalioner motsvarar således and- ningsluften för ca 10000 personer.

I denna undersökning ingår filter från fyra stationer. Ljungbyhed i Skåne. Göteborg. Stockholm samt Gävle. Stationen i Gävle startades i mitten av juni 1986 och ligger inom ett av de högst belagda områdena i landet.

Studien omfattar tidsperioden I juli 1986 till 31 januari 1987.

3. RESULTAT OCH DISKUSSION

3.1 Möjliga källor till lufiburet cesium

Alltsedan de atmosfariska kärnvapenproven inleddes har man kunnat mäta Cs-137 i marknära luft. Under den mest intensiva testperioden dominera- des aktivitetsbilden av den direkta transporten av partiklar frän bomb proven genom atmosfären. Under 1980-talet då de atmosfariska proven p.i norra halvklotet upphört, fortsatte mindre aktivitetsmängder atl komma ned till marknivå från den kvarvarande aktivitetsreservoaren i stratosfären. En liten del resuspenderas förmodligen också från den gamla markbelägeningen.

Mängden Cs-137 i luften har minskat år från år efter att de atmosfäriska bombproven upphört. Tydliga årtidseffekter i den nedåtgående kurvan fram träder emellertid under vår och försommar. De beror i huvudsak på en ökad genomlränglighel från stratosfären som uppträder framför allt under våren.

Effekterna från kärnvapenproducerat Cs-137 överlagras på resuspensions- effekterna från Tjemobylnedfallet och kan försvåra uttolkningen av mätdata i områden där nedfallet från Tjernobyl var lägst.

Figur I och 2 visar Cs-137 koncentrationens förändring i luft nära marken i Stockholm från 1957 till slutet av 1986. Av diagrammen kan man se att luft koncentrationen i slutet av 1986 var lika hög som under senare hälften av 1970-talet. Det största delan av aktiviteten under |9RH härrör från Tjernobylproducerat cesium. Bidraget frän bomhproduccral cesium bör vara endast ca 0.1 - 0.3 /yBq/rrt* i slutet av 1986.

De huvudsakliga källorna till Cs-137 i marknära luft kan tänkas vara följande:

1. Resuspension av deponerad Tjernohylaktivilet i Sverige 2. Resuspension av deponerad Tjemobylaktivitet från Sovjet 3. Nedtransport av kvarvarande Tjernobvlaktivitct ur atmosfären 4. Nedtransport av kvarvarande kämvapenaktivitet från stratosfären 5. Resuspension av deponerad aktivitet från kärnvapenprov

Aktivitetskoncentrationen av Cs-137 låg under andra halvåret 1986 mellan 10 - 30 //Bq/m

. dvs 100 gånger högre än vad som uppskattas vara det bomb producerade bidraget. Punkterna 4 och 5 kan således inte påverka mät- resultatet särskilt mycket. De återstående punkterna I. 2 och 3 kan allo teoretiskt sett kan ha väsentlig betydelse för luftaktiviieten.

Nedfallet från Tjernobyl har inte bara deponerats på marken utan även på växter. Radioaktivt cesium i marknära luft behöver således inte nöd- vändigtvis komma enbart från marken. Även växter. I ex barrträd, som visat sig kvarhålla ganska stora aktivitetsmängder (Bergman och Ericsson. 1987).

skulle kunna tänkas bidra till aktiviteten i Infeen.

- 8 -

3.2 Resuspensionsfaklorcr

Resuspensionsfaktom (m ') definieras som kvoten mellan aktivitelskon- centrationen i luften (Bq m

) och akiiviieien per ytenhet pä marken (Bq nr».

Markbeläggningen av Cs-137 har med hjälp av in situ högupplösande gammaspektrometri uppmätts till storleksordningen 2 kBqnv i Ljungbyhed.

3 kBq nr i Göteborg. I kBq/nv i Stockholm och 100 kBq nv i Gävle.

Mätresultaten for luftaktivitet visar att de högsta luft koncentrat tonerna av Cs-137 som väntat uppträder i Gävle, eftersom denna plats |;itt ilen i särklass största depositionen. Aktivitetskoncenirationen är mellan 100 300 //Bq/nr. vilket är ca 10 gånger högre än i Stockholm. Detta är ända oväntat lågt eftersom markdepositionen är ca 100 gånger högre i Gävle än i Stockholm. 1 Stockholm överförs således 10 gånger högre aktivitets- mängd till luften än i Gävle, dvs resuspensionen är 10 ganger högre i Stockholm än i Gävle.

För de fyra undersöktaluftfilterstationema erhålls följande resuspensions- faktorer under andra halvåret 1986 om man antar att all Cs-137 aktivitet i luften härrör från resuspenderad deposition på respektive plats.

Plass Omgivning Resnspeniionslakior

Ljungbyhed Göteborg Stockholm Gävle

Gräs med gles lövsly Gräs med berg i dagen Stadsbebyggelse Grustäckt område

7 4 3

3

10

10"

10*

10"

<m im (m (m

Motsvarande värde på resuspensionsfaktorn kan under juni månad 1986 ha v?rit upp till en faktor 5 högre. De mätningarna är dock sannolikt kraftigt störda av ännu ej deponerad aktivitet.

Mätresultaten pekar på att omgivningen kring stationen har stor betydelse

för resuspensionen. Framför allt har Stockholm en betydligt högre resuspen-

sion än de övriga orterna. Detta beror sannolikt pa att Inltproviagaren är

placerad i stadsmiljö.

Någon markant minskning ax luften* koncentration av C*-1 37 da marken ble\

täckt av snö i samband med vinterns inträde i slutet av december l°>Xh. kan man inte upptäcka ur mätdata. Detta är ett ganska anmärkningsvärt faktum som möjligen kan antyda att markens bidrag till aktiviteten i luften inte är så stor. I stället skulle radioaktiva partiklar som deponerats i träd.

framför allt barrträd, kunna utgöra en betydelsefull källa till resiispen- sionen. Detta kan dock inte bevisas utan ytterligare mätserier i olika omgivningsmiljöer och under olika årstider.

De andra tänkbara källorna till resuspension borde inte ge lika stort bidrag som den lokalt deponerade aktiviteten pa inark och växter, eftersom det finns ett klart samband mellan luftkoncentra.ion och markaktivitet för samtliga åtta filterstationer. Den dominerade källan bör således vara lokal, dvs ha en utsträckning av några mil. Endast myckel små aktivitets mängder kan komma från höga luftlager i atmosfären eller direkt från området kring Tjemohyl.

3.3 "Heta' partiklar

De "hela" partiklar som upptäcktes sfrax pfier TjernobyMyckan innehöll flera olika radioaktiva ämnen, bland annat mtenium- och ceriumisoiopcr.

(FOA 215. 1988). Partiklar med mera kortlivade ämnen hittades också, men de är inte lika allvarliga ur strålskyddssynpunkt. Ru-106 och Ce-144 har relativt långa halveringstider (362 repektive 284 dagar) och kan alltså finnas kvar som "heta" partiklar även ett år efter reaktorhaveriet.

Figurerna 3b.3c....3i. 4b.4c....4i. 5b.5c....5i och 6b.6c....6i visar aktivitetskoncentrationen i marknära luft för frssionsprodnklerna Zr-95.

Nb-95. Ru-103. Ru-106. Cs-134. Ce-I4l och Ce-144 i förhållande till aktivitefskoncentrationen för Cs-137. Som jämförelse visas även för- hållandet mellan den naturliga isotopen Bc-7 och Cs-137.

Den plats som har högst nuklidkoncentralioner i förhållande titt Cs-137 är

Stockholm, speciellt gäller delta nnklidema Ru-10'-» och Ce-144. Kvoten

Ru-IO6/Cs-l37 har uppmätts till maximalt 3 och kvoten Ce 144 (\ 137 till

maximalt 25 under andra halvåret |Q8h. Utgående frän dessn kvoter kan en

högsta möjlig partikelaktivitet beräknas genom alt multiplicera de maxi

mala kvoterna med högsta uppmätta Cs-137 koncentration och mängden filtre-

rad luft per vecka. Beräkningen ger alt den största möjliga partikclakti-

vitet som hittats under andra halvåret 1986 kan högst vara ca 40 Bq för

Ru-106 och ca 300 Bq för Ce-144.

- 1 0 -

Dessa nerskatlade värden på partiklars radionuklidinnehäll skall jämföras med v "hela" partiklar som hittades strax efter Tjemobvlolyckan i maj 19tib. s ca 10000 Bq per partikel for Ru- 106 och ca 4000 Bq per partikel för C; 144. Det betyder att de partiklar som hittats i marknära luft under andra naivåret 1986 knappast kan kallps för "heta".

Med tanke pä den mycket stora mängden luft som analyserats och att inga

"heta" partiklar hittats i luftfilter efter juli I98f>. hör man kunna dra slutsatsen att "heta" partiklar har en sådana storlek att sannolikheten for resuspension är liten.

Mätningar av luftaktivitet och markdeposition har tidigare visat att

mängden "hela" partiklar var störst alldeles i början av nedfallet. (FOA

215.1988). De områden som då drabbades var framför »Ut w>n a G<'iland <»di

området strax söder och norr om Stockholm. Man bin således inte ha några

större problem med "heta" partiklar i de övriga av O-137 mest drabbade

områdena, jordbruksarbete möjligen undantaget.

REFERENSER

Anspaugli L.R.. Shinn J.H.. Phelps P.L. and Kennedy N.C.. Resuspension and redistribution of plutonium in soils. Health Physics 29. pp 571-582.

1975.

Bjurman B.. Amtsing R.. De Geer L.. Finck R.. Jakobwm S.. Persson G..

Vintersved I. Results from In Situ Gamma-Ray Spectrometry Measurements in Sweden after the Chernobyl Accident. National Defence Research Institute. Stockholm. FOA Report D 20112-9.2. 1987.

Bergman Roch Ericsson A. Försvarets Forskningsanstalt. Huvudavdelning4 Personlig information. 1987.

Finck R.. Svensson L.. Johansson L.. De Geer L E . . Bjurman B. Vintersved I.. Arntsing R.. Jakobsson S.. Mellander H.. Collective dose commitment in Sweden following the Chernobyl accident. National Defence Research Institute. Stockholm. FOA Report D-20I09-A3. I98h.

FOA 215. Report to be published. National Defence Research Institute.

Stockholm. 1988.

Vintersved 1.. De Geer L-E.. Bjurman B.. Arntsing R.. Jakobsson S.

Mellender H.. Early measurements of the Chernobyl fallout in Sweden.

IEEE Transactions on Nuclear Science. Vol 34. No I. pp 590-595. 1986.

1957

-12-

Cs-137 i m a r k l u f t

»i.

1957

Fig I. Cs-137 koncentrationen i mnrkniirn lufi i Stockholm under åren 1957 lill I<>R7 (|iH(| i n ' ) .

1W7

Cs-137 i markluft

IB

10

IE4

K2

Fig 2. Cs-1.V7 koncentrationen i marknära luft i Stockholm under åren 1085 till lORh (jiHi|'m.')

r

1

Si

A»

• •

4

[ * 4-

?»0 200 220 140 Nut

LJUNGBYHED

4

• + 4.4- +

rJJ? ^SiU^R^f^lAÄ^IoÄf

•

• 4-

0 MO 400 420

Fig te Cs-I.'7 koncentrationen i luft <Fl<|'m.') under andra halvåret I^Rft och Kirjan ;i\ I('S7.

c

c

I!

s

8

9

•

•

t«0 1tO 20P ,

UUNCBYHED

-

10

Fig .Ib. Aktivitetiförhållamk-t 7.r-«»5/(V!37 i lull under andra halvåret I^Sd o i h Wirjan a\ I()R7.

LJUNCBYHED

a 3

2

a

• * • * • . •

• r . é. .

Fig 3c. Aktiviietsforhållandet Nb-95/C»-137 i lull under andra halvåret 1986 och hör jan av 1087.

-14-

3 B-

i

a

*

•

1*0 200 120 »«0^f

LJUNGBYHED

•

•

>t«.4t 4..

3 H J»0 400 4Z0

Fig 3d. Akthitetsförhållandct Rn-I03/O137 i lull under andra halvåret 1986 och hftrjan av IQR7.

o

i i

3 S

4- 4

• 44 4

LJUNGBYHED

•

• 4

Tw xoo i n _{4 I 0}

Fig 3c. Aktivitetsförhållandet Rti-IOh/OI37 i luft under andra halvåret I98h och början a\ 1°87.

3 ft

•

I

R

•

to xoe

4

110 140

LJUNGBYHED

4 4 4.

* 4 * • a 44

4

4 4

•

4 4

0 400 4|0

Fig 3f. Aktivitetsrörhållandet Cs-I34/C's-I37 i lufi under andra halvåret 198<s och början av 19R7

UUNCBYHED

J5 3

i

its ito tie i » X40

Fig 3g. Aktiviietsforhållandrt ( c - l 4 l / ( s-137 i hid under andra hahårcl lf>8<-> och hnrjan a\ I('S7

Fig 3h. AktiviietsforhSllandfi C V I 4 4 ' C s - l . ? 7 i hid under andra halvåret I W h m l i början av

Fig 3i. Aktiviietsrörhållandci Bc-7/CV137 i luft under andra Halvaret 198h och början av 1<>R7

- 1 6 -

GÖTEBORG

h

|=

l o

?

•4

* •» * • "

* * *

* t ** J * *

* _ + 4-^ 4

* *

Fig 4a. Cs-137 koncrnirntionrn i Inf: (Rq under andra halvåret IW» och IvSrjnn n>

GOTEBORG

Fig 4c. Aktivitetsrörhållandei Nb-95/C*s-137 i luft tinder andra halvåret l<>86 och lx>rjan av 1987.

GÖTEBORG

3 c

R

Ö

s

3

«

*

* •

0

Fig 4b. AkliviletsrorhSllnndet Zr-95/(s-l.17 i ln!i under andra halvåret 1986 och början a\ 1987.

GOTEBORG

a

I

h

3

7

™ » «;^»?,-isr-?.v,-j«-i»« "•

ft-

k

s

4

Z2« jj«S

GOTEBORG

t 4-

•

4 •

4

0

Fig 4e. Akliviieisförhållandfi Rti-IOh/Cs-I.V i lull under andra halvåret 1986 och början av 1987

Fig 4i. Aktiviietsförhållandei Dc-7/C's-l37 i luft under andra halvåret I98h och hörjan a\ 19X7.

-18-

2

8

*2 fe

4

5

if O

4 *

* • • 4 -t

* ° *» "• KU

GOTEBORG

•

•

4- 4-

4 4 • *

4

Fig 4f. Aktt\iteisforhållandet ("s-1.U (s-1.17 i luft under andra halvåret I98t> och början a\ 1087.

B

0

•

e

§

1

GOTEBORG '.

•

•

4 4

Fig 4 g . Aktiviietsförhållandei C i - 1 4 1 / r s - l . n i luft under andra halvåret l<Mfc och KSrjnn RV |<>S7

GOTEBORG

a

3

•

*

4 4

1 •

•t

-~ *• «• itiavJ2^\-M-,m «• »- ««»

Fig 4 h . Akfiviielsforhnltondci ( V I 4 - 1 T«; 1.17 i |<ifi under andra hahåret I9R6 och början nv I<»S7

8

Ji

$9

L

e

—

* 4 4

M I 4 *

I2« 2£

STOCKHOLM

•

4 4

4 *

Fig 5a. Cs-I37 knncrntrnlionen i luti (B<i/

under andra halvåret IWto I K I I I w j a n a\

STOCKHOLM '.

Si"

i

I.

e

4.

[ 4

? 4 4 4-4 • *

Fig 5b. Aktiv itetsforhallandet Zr-O.S/C«-137 i luft under andra halvåret I98h och Kii jan av 1987.

Fig 5c. Aktiviietsförhållandft Nb-95/Cs-l37 i lull under andra halvåret I98f» och början av IPR7.

-20-

o

2

b h

s

*

4•4

»0 Z00 ZZO £4

STOCKHOLM

-

•

4- 4

J M 3*0 MC 40O

Fig .Sd. Aktiviie^forhållandd R H - I O . V ' C I 137 i luft under andra halvåret IWfr ( x h hörjan ;i\ l1^ ^

a

b h

3

4

* 4

^»o io» zz« jjj<

STOCKHOLM

4

j . 4

4

•

4

4

J U 37» 3M 4Z0

Fig 6c. Aktivilcttforhåll.'in<ld Rii-10f>/f.-)37 i lull under andra halvåret \Wh och Iwrjan a\ I"-7

S S

b

STOCKHOLM

* *

4 * * * 4 . * * * *

• ' • * * %4 . * * - 4 '

« • + * •

0

Fig 6f. AMiviietsförhållamlct O-I.W/CVI37 i lull under andra hah året I98h och Kirjan a\ l(»87.

2

b

h

3

?.

STOCKHOLM

4.

te

Fig 6g Aktivitet^forhållandci C e - 1 4 » / ( V 1 3 7 i luft under anil^a halvåret 1QRf> och NMJiin ; i \ 1>»S7

Fig 6h Akfivitff<förhållandp| ( > - l 4 4 / ( < - | 1 7 i luft under andra halvårri IQRfi och hiirjnn a\

STOCKHOLM

. • • +

• T+

MI 114

Fig 6 i . AkliviJetsförhalbmlrl B c - 7 / ( V ) 3 7 i luft under andra halvåret I98h och NSrjnn av 1(»R7.

- 2 2 -

Fig 7a C«-I.'l7 kcnrrntminnrn i luft under andra halvåret |9Rh ot h början a\

Fig 7b. Aktivitenforhållandrt Z r " 5 / C « - I . 1 7 i lu«i under andra haKåre» !98/> och hiirjan n\ R7

5 S

Ö

5

^2

fe

5

S

R

CAVLE

*

* o see no jjjj},^1*, <7i0^Ä?°i-JÄ3 i l t l ' * * " ° 4 0°

Fig 7c. Akliviteisforhållandpt Nlv95/Cis-I.17 i lufi under andra halvåret I9W> och börj.in av \HH7.

n

o

a

S

3 "

« 9

GAVLE

* • ^

Fig 7d. Aktivitrisförhållandrt R u - K W O - l 17 i lull under andra halvåret I98h cxh NSrjan a\

Fig 7e. Aktiviieisförhållandet Ru-1(Xi/("s-1.17 i luft under andra halvåret 198fi och hörjan a\

5 1

iv

4

!

*4- 4

110

Kb

CAVLE

*

•

• • * • J.

)M J*0 400 Fig 7f. Aktivitenförhållandet C 5 - I 3 4 / C t - I 3 7 i luft under andra halvåret 198f> och hörjan av

- 2 4 -

Fig 7g. Afctivitcfvfnrhåll.indrr ( r Ml••('«-1 »7 r Itifr under andr.i haKärci l'»8h I H I I N'i j.m ax I"S7

Fig 7h Akliviici^förhållnndri ( r 14» ( s 1.17 i lull undrr andra hah.irri I''R'' iKli-Nirj;»! ,»\ |<>s'7

i 1

H

t

*

CAVLE

* \ * * * •

•

* * * • •

• • • *

M >N »o «

Fig 7i. AkliviirtsRirhållnndrt Be 7 ( «-|.»7 j fufj nnder andra halvåret I98ft och Nirjnn a\ IW7.