• No results found

IDROTTSLYFTET 2019 ÅTERRAPPORTERING

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "IDROTTSLYFTET 2019 ÅTERRAPPORTERING"

Copied!
21
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

IDROTTSLYFTET 2019 ÅTERRAPPORTERING

DEN 7 JUNI 2020

(2)

1

Inledning

Denna rapport är framtagen av Riksidrottsförbundets enhet för Uppföljning och Utvärdering och syftar till att kortfattat beskriva arbetet med Idrottslyftet 2019 tillsammans med en del nyckeltal för programmet. Rapporten beskriver även RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer som kan beskrivas som en del av Idrottslyftet. När det gäller stödet till anläggningar och idrottsmiljöer är merparten av projekten inte slutförda, vilket gör att dessa presenteras i sin pågående fas. I

dokumentet behandlas begreppen projekt och satsningar synonymt. De nyckeltal som denna rapport hanterar är:

- antal föreningar och projekt - projektens inriktning - målgrupp och deltagare

- nyckeltal per Specialidrottsförbund - nyckeltal per distrikt

- RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer

Innehåll

Inledning ... 1

Sammanfattning av året ... 2

Nyckeltal för Idrottslyftet ... 4

Grundläggande ... 4

Idrottslyftet över tid ... 4

Utvecklingsstöd ... 5

Projektens inriktning ... 5

Huvudsaklig aktivitet ... 6

Huvudsakliga kostnader ... 6

Effekter av genomförd satsning ... 7

Målgrupp ... 7

Geografisk spridning ... 8

Idrottslyftet utifrån genomsnittlig betalningsförmåga i kommunen ... 9

Idrottslyftet uppdelat på SF ... 10

Idrottslyftet uppdelat på distrikt ... 15

RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer ... 18

(3)

2

Sammanfattning av året

Idrottslyftet 2019 är det sista året i en programperiod om 4 år1. Målet för perioden har varit att samtliga specialidrottsförbund (SF), utifrån sina unika behov, vid programperiodens slut har utvecklat sin verksamhet för barn och unga mellan 7–25 år. Samtliga SF och distriktsidrottsförbund (DF) har under perioden arbetat utifrån en individuell utvecklingsplan som godkänns av RF och som går i linje med idrottsrörelsens övergripande vision och utvecklingsarbete mot strategi 2025.

Utvecklingsplanerna har uppdaterats årligen för att uppdatera de aktiviteter som ska leda till önskad effekt för respektive idrott. Under hela programperioden har arbetet delats upp i tre olika områden, Föreningsstöd, Utvecklingsstöd och Anläggningsstöd.

Inom Idrottslyftets Föreningsstöd (projektstöd direkt till förening) har drygt 15 700 projekt genomförts under året. 5350 föreningar har blivit beviljade stöd inom 288 kommuner. Stödet har också nått föreningar inom samtliga idrotter (SF) förutom ett. Flest projekt har genomfört genom olika utbildningsinsatser i förening samt att utveckla träningsformer för barn och ungdomar.

Lika mycket verksamhet har skett inom Idrottslyftets Utvecklingsstöd (verksamhet som genomförs av SF för att stärka sina föreningar). Arbetet ser här olika ut mellan förbunden, men har som

utgångspunkt i strukturpåverkande insatser, antingen inom förbundens verksamhet för tävling och träning eller direkt mot förening. I det arbetet har SF haft kontakt med 7704 föreningar och distrikten har haft kontakt med 56202. Denna siffra ska läsas med försiktighet, då det handlar om en

uppskattning. Insatserna är också av olika karaktär och omfattning.

När det gäller stöd till anläggningar och idrottsmiljöer är flera av projekten fortfarande pågående där föreningen har ett år på sig att starta projektet. Fler projekt ligger därmed som Godkänd med

förbehåll där föreningen i vissa fall behöver visa upp övrig samfinansiering innan RF betalar ut stöd.

Detta gör också att antal beviljade projekt kan förändras under denna period och där vissa projekt inte blir av.

Totalt har 556 projekt beviljats stöd under året. Stödet uppgick till 98 miljoner kronor och fördelades till föreningar inom 55 SF. Observera att detta är beviljade ansökningar där några projekt vanligtvis inte blir genomförda och några betalas tillbaka inom året (vilket gör att beviljat stöd kan bli högre än budget). Av dessa 556 projekt var ca 55 % kopplade till nya aktivitetsytor, 20 % renovering, 10 % miljö och säkerhet. Under året har specialidrottsförbund också kunnat söka stöd för utvecklingsprojekt.

Det har exempelvis handlat om hur idrotter bättre ska kunna verka på samma yta för att öva effektiviteten för en viss anläggningstyp.

Sammantaget för åren 2016–2019 har Idrottslyftet varit en viktig och bidragande faktor till

specialidrottsförbund och föreningars utveckling i arbetet med barn och ungdomsidrott. Detta inom en rad områden såsom jämställdhet, att nå nya/fler målgrupper, trygghet samt anpassad träning för barn- och ungdomsidrott. Totalt sett har ca 70 000 projekt genomförts inom föreningsstödet och drygt 2 000 anläggningsprojekt. Idrottslyftet har gjort skillnad i hela landet och för samtliga idrotter.

Nedan följer några exempel på projekt som har genomförts via Idrottslyftet under 2019.

11 Från år 2020 har stödsystemet för barn och ungdomsidrott uppdaterats med nya riktlinjer.

2 Frågan som ställt är: Ange hur många föreningar som ni har nått i ert arbete med utvecklingsstödet. Här menas ett direkt deltagande från föreningen via exempelvis möte med konsulent, utbildning eller konferens.

Dvs, mer än att sprida information via mail eller liknande.

(4)

3

Ett gott exempel är läxhjälpen i Tranås. Föreningen erbjuder ungdomar att komma till anläggningen direkt efter avslutad skoldag där de tas emot av pedagoger som hjälper till med läxläsning. Ungdomarna får sedan ett energigivande mellanmål innan det är dags för träning. Föreningen upplever detta som ett projekt som gett en otroligt bra effekt som är uppskattat av både ungdomar och föräldrar. Projektet har bland annat

uppmärksammats i lilla sportspegeln (svenska bandyförbundet).

Vi gav en möjlighet att investera i modern träningsutrustning som våra IF varit i princip ovetande om.

Omvärldsbevakningen tillsammans med föreningsstödet har gjort en direkt påverkan för säkrare träningar (Svenska Amerikansk Fotbollförbundet).

Vi har gjort omfattande satsningar för att förbättra hallklimatet vid match. Detta gjordes i samverkan med föreningar och ledde till två liknande koncept som ska användas vid matcharrangemang. Matchvärd, möjlighet till händelserapportering, jinglar om respekt och rutiner kring domarna (Svenska innebandyförbundet).

Projekt att sänka tröskeln in i ishockeyn, då via medel till att Låne-/Prova på utrustningar ska finnas tillgängligt i föreningarna är lyckat. Då vi använt medel till detta har vi under senaste Idrottslyftsperioden nått 277 av våra 300 föreningar med barn-/ungdomsverksamhet, vilket gör att det är lättare att kunna prova på ishockey utan att behöva köpa egen utrustning eller inte behöva fullständig utrustning (Svenska ishockeyförbundet).

Begreppet "Ledarcoach" där logiken är att vi ger en förening medel, för att dom i sin tur ska möjliggöra för en enskild individ i föreningen att lägga lite extra tid på att coacha de övriga ledarna kring ledarskap. Det är ett bra exempel på hur man kan stötta föreningen för att orka lägga lite extra tid på att implementera något man arbetat med i föreningen. Detta har i sin tur lett till att vi nu jobbar med samma logik, men med fler ämnen, värdegrund, föräldrar, unga ledare (RF-SISU Stockholm).

(5)

4

Nyckeltal för Idrottslyftet

I denna del presenteras nyckeltal för Idrottslyftets föreningsstöd. Notera att endast föreningsstödet presenteras här, dvs.de projekt där förningen har fått ett direkt ekonomiskt bidrag. Det så kallade utvecklingsstödet presenteras endast i ringa omfattning. Utvecklingsstödet avser det arbete som genomförs inom det egna specialidrottsförbundet/distriktet och i samverkan med förbundets

föreningar (utan att bevilja ekonomiskt bidrag direkt till föreningen). Idrottslyftet fördelar lika mycket medel till utvecklingsstöd, men kan inte på samma sätt presenteras genom nyckeltal. Observera att många av resultaten är relativt konstanta över programperioden, vilket också medfört att RF enbart i mindre utsträckning har uppdaterat förklaringstexten för detta dokument.

Grundläggande

Totalt sett genomfördes cirka 15 500 projekt under året och cirka 2 600 projekt fick avslag eller aldrig genomfördes. Föreningar sökte under perioden stöd för cirka 190 miljoner3 och knappt 150 miljoner beviljades. Totalt sett var det 5 350 föreningar som beviljades stöd och som också genomförde sitt projekt.

Figur 1: Antal ärenden i Idrottslyftet 2019, uppdelat på ärendets status

Idrottslyftet över tid

Under programperioden (2016–2019) har antalet projekt och föreningar som beviljats medel minskat något varje år. Anledningen till detta är att flera förbund (SF och distrikt) har avsatt mer resurser till utvecklingsstöd som beskrivs under nästa rubrik4.

På en aggregerad nivå är skillnaden relativt liten mellan andel pojkar och flickor som deltagit i projekteten. Fördelningen mellan pojkar och flickor också är relativt stadig över tid. Även när vi går tillbaka ytterligare 3 år så ser vi ungefär samma mönster. Resultaten skiljer sig dock mer uppdelat per idrott.

Tabell 1: Nyckeltal för Idrottslyftet 2017–2019

År Antal föreningar Beviljade projekt Deltagande Pojkar Deltagande Flickor

2017 5 606 17 640 53 % 47 %

2018 5 403 15 610 53 % 47 %

2019 5 350 15 724 52 % 48 %

3 En förning sökte av misstag 100 miljoner i stöd vilket har räknats bort.

4 I arbetet med utvecklingsstödet når förbundet idrottsföreningar med egna resurser snarare än att fördela ett ekonomiskt bidrag.

15574

2600 124 26

0 5000 10000 15000 20000

Beviljad Avslagen Beviljad men ej genomförd

satsning Beviljad med minskat belopp

(6)

5 Utvecklingsstöd

SF och DF har också angett hur många föreningar de nått med sitt utvecklingsstöd. I arbetet med utvecklingsstödet når förbundet idrottsföreningar med egna resurser snarare än att fördela ett ekonomiskt bidrag. Tabell 2 visar att distrikten och Specialidrottsförbunden tillsammans når ca 13 000 föreningar. Observera att en förening både kan ha fått stöd från sitt förbund och sitt distrikt.

Denna siffra ska också läsas med försiktighet, då det för flera SF handlar om en uppskattning3. Insatserna mot föreningarna är också av olika karaktär och omfattning. De föreningar som fått ett stöd behöver inte vara unika, utan kan vara samma mellan två SF (fleridrottsföreningar) eller mellan ett SF och distrikt.

Tabell 2: Antal föreningar som specialidrottsförbund respektive distriktsidrottsförbund har nått med sitt utvecklingsstöd.

År SF DF

2017 7 279 4 028

2018 7 404 4 126

2019 7 704 5 620

Anmärkning: Frågan underlaget bygger på lyder enligt följande: ”Ange hur många föreningar som ni har nått i ert arbete med utvecklingsstödet. Här menas ett direkt deltagande från föreningen via exempelvis möte med konsulent, utbildning eller konferens. Dvs, mer än att sprida information via mail eller liknande”.

Projektens inriktning

För varje projekt som genomförs inom Idrottslyftets föreningsstöd, samlas information in för att få en övergripande bild av projektet/projekten. Vilken av idrottsrörelsens utvecklingsresor som stödet riktar sig mot är en av uppgifterna.

Två av utvecklingsresorna sticker ut vad gäller antal genomförda projekt, och har gjort så under hela programperioden 2016-2019. Gemensamt för dessa två resor är att de direkt eller indirekt kopplar an till ledarens roll. I projektens genomförande ser vi både exempel på detta genom ledarutbildningar, men även genom mer konkreta satsningar där projekt utgår från att implementera nya

träningsformer eller tävlingsformer i praktiken. Detta ser vi också som en röd tråd när vi tittar på huvudsakliga aktiviteter (diagram 3) och huvudsakliga kostnader (diagram 4).

Figur 2: Utvecklingsresa som projektet riktar sig till

Anmärkning: I ett projekt kan flera utvecklingsresor anges.

1%

8%

13%

17%

29%

32%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Ingen av resorna Jämställd idrott Den moderna föreningen Inkluderande idrott för alla Ny syn på träning och tävling Ett stärkt ledarskap

(7)

6 Huvudsaklig aktivitet

Figur 3 visar vilken typ av aktiviteter som Idrottslyftet har bidragit till. Flera aktiviteter kan anges till samma projekt. Den i särklass vanligaste aktiviteten är utbildningsinsatser av olika slag. Även här är det även den vanligaste aktiviteten över tid. När det gäller utbildning är det viktigt att komma ihåg att denna typ av satsning kan bestå av många olika delar. Både att utbilda tränare/ledare för att utveckla tränings- och tävlingsformer, men också avgränsat till en specifik sakfråga. Det kan handla om arbete med jämställdhet eller värdegrundsfrågor i föreningen.

Figur 3: Huvudsaklig aktivitet (antal projekt) inom Idrottslyftets föreningsstöd.

Anmärkning: I ett projekt kan flera huvudsakliga aktiviteter anges.

Huvudsakliga kostnader

Likt huvudsaklig aktivitet, är även satsningens huvudsakliga kostnader i störst utsträckning kopplade till utbildningsinsatser. Utbildare och utbildningsmaterial är den vanligaste kostnaden. Även kost och logi samt lokalhyra kan många gånger kopplas till utbildningsinsatser. Material/utrustning är en annan relativt vanlig kostnad inom projekten.

Figur 4: Huvudsakliga kostnader inom Idrottslyftets föreningsstöd.

Anmärkning: I ett projekt kan flera huvudsakliga kostnader anges.

2%

2%

4%

5%

6%

7%

8%

15%

16%

35%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

Lägerverksamhet Övrigt Påverkansarbete/information Upprustning/inköp av material Prova på/skolsamverkan Utveckla tävlingsformer Processarbete/föreningsutveckling Utbilda aktiva/utövare Utveckla träningsformerna Utbilda tränare/ledare/funktionärer

4%

5%

8%

10%

11%

14%

16%

32%

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%

Informationsmaterial/broschyrer Resekostnader Övrigt Material/utrustning Ledararvode Kost och logi Lokalhyra Utbildare/utbildningsmaterial

(8)

7 Effekter av genomförd satsning

Efter genomförd satsning har föreningen i sin återrapportering fått ange vilka effekter (om någon) som det enskilda projektet har skapat. Vanligaste upplevda effekten är stärkt kompetens bland tränare/ledare. Denna effekt, tillsammans med förbättrad träningsverksamhet och en mer positiv föreningsmiljö kan härledas till de utbildningsinsatser som Idrottslyftet i stor utsträckning varit med och stöttat.

Var fjärde projekt har enligt föreningen varit med och bidragit till att attrahera nya medlemmar. Flera områden kan tänkas ha varit med och bidragit till denna effekt. Det gäller bland annat prova-på- verksamhet, att arbeta med nya träningsformer och arbetet med att göra föreningen mer modern och attraktiv för befintliga och nya målgrupper. Hit kan också inköp av utrustning och material till viss del härledas, för att få möjlighet att prova på olika idrotten.

Sammantaget kan också sägas att projektens i störst utsträckning har bidragit till en ökad kvalité i verksamheten, snarare än att attrahera nya barn oh ungdomar till verksamheten. Men en mer attraktiv verksamhet kan samtidigt ses som en viktig pusselbit för att också attrahera fler. Vid en jämförelse mellan de senaste åren, är det endast mindre procentuella skillnader i svaren och rangordningen mellan svarsalternativen har varit intakt över tid.

Figur 5: Föreningens upplevda effekt (andel projekt) efter genomförd satsning.

Anmärkning: Denna fråga har inte besvarats av samtliga föreningar. Några Specialidrottsförbund och distrikt har valt att ta bort denna fråga från återrapporten.

Målgrupp

I återrapporten anger föreningen hur många flickor respektive pojkar som har deltagit på satsningen5 samt inom vilket åldersspann. Barn 7–12 år är den vanligaste målgruppen för Idrottslyftet, följt av ungdomar 13–16 år. Det är också inom dessa två åldersgrupper där flest barn finns representerade inom idrottsrörelsen idag. I de fall målgruppen är 26 år eller äldre kopplar det an till utbildningen av tränare som nämnts tidigare.

Fördelningen mellan deltagande pojkar och flickor är relativt jämn. Totalt var det 52 procent pojkar och 48 procent flickor som deltog i en aktivitet. Diagram 6 visar att fördelningen mellan pojkar och

5 Denna fråga har inte besvarats av samtliga föreningar. Några Specialidrottsförbund och distrikt har valt att ta bort denna fråga från återrapporten. Den statistik som presenteras avser de projekt för vilka uppgifter om kön/ålder finns tillgängliga.

9%

16%

22%

26%

34%

51%

55%

60%

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70%

Något annat (beskriv nedan) Minskade kostnader för barn och ungdomar En mer jämställd/inkluderande verksamhet Fler medlemmar i åldersgruppen 7 - 25 år Förbättrad tävlingsverksamhet Förbättrad träningsverksamhet En mer positiv föreningsmiljö Stärka kompetensen hos tränare/ledare

(9)

8

flickor är jämnast i de yngre åldersgrupperna. En anledning till att en större andel pojkar tagit del av satsningen i äldre åldrar, kan förklaras av att pojkar generellt sätt är aktiva i en förening längre upp i åldrarna.

Figur 6 (vänster): Andel deltagare i genomförd satsning, fördelat på ålder Figur 7 (höger): Andel pojkar som deltagit i en satsning, uppdelat på ålder

Anmärkning: Denna fråga har inte besvarats av samtliga föreningar. Några Specialidrottsförbund och distrikt har valt att ta bort denna fråga från återrapporten. Den statistik som presenteras avser de projekt för vilka uppgifter om kön/ålder finns tillgängliga.

Geografisk spridning

När det gäller geografisk spridning har Idrottslyftet nått i princip hela Sverige (alla kommuner utom en) under 2019. Figur 8 visar fördelningen (i kronor) av Idrottslyftmedel per barn i kommunen, mellan olika kommungrupper. Med andra ord, hur mycket medel som fördelats till föreningar i en kommun, delat på antal barn och ungdomar (7–25 år) som bor i de kommuner som representerar kommuntypen6.

Diagrammet visar att det relativt sett har fördelats något mindre resurser till föreningar inom de tre storstadsregionerna. En förklaring till detta är att en större andel barn idrottar i en förening i mindre städer och på landsbygden samt att det relativt sätt finns många föreningar i dessa kommuner (i relation till antal barn 7–25 år).

Figur 8: Idrottslyftmedel per barn (7–25 år), uppdelat på kommungrupp

6 Indelningen består av totalt nio grupper fördelade på tre huvudgrupper, där kommunerna grupperats utifrån vissa kriterier som tätortsstorlek, närhet till större tätort och pendlingsmönster. Dataunderlaget är hämtat från SCB:s olika databaser.

https://skl.se/tjanster/kommunerlandsting/faktakommunerochlandsting/kommungruppsindelning.2051.html 6%

45%

20%

7%

5%

17% 6 år och yngre

7 - 12 år 13 - 16 år 17 - 20 år 21 - 25 år 26 år och äldre

49% 50% 50% 51% 53% 60%

6 år och

yngre 7 - 12 år 13 - 16 år 17 - 20

år 21 - 25 år 26 år

äldreoch

56

69 75

0 10 20 30 40 5060 70 80

A. Storstäder och storstadsnära

kommuner B. Större städer och kommuner nära

större stad C. Mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner

(10)

9

Idrottslyftet utifrån genomsnittlig betalningsförmåga i kommunen

Figur 9 visar fördelningen av idrottslyftmedel i relation till hushållens ekonomi (genomsnitt i en kommun). I figuren kan vi utläsa två resultat. För det första så ser vi att det är en relativt stor spridning av fördelade medel till föreningar i en kommun. 90 procent av föreningarna ligger mellan någon krona till ca 150 kronor per barn. Resultatet skiljer sig också mellan åren, beroende på vilka föreningar som tilldelats medel. Störst blir då skillnaden i små kommuner som har få föreningar, då utfallet blir stort om en enskild förening fått stöd under det aktuella året.

Det andra resultatet vi kan utläsa är att fördelningen av stöd till föreningar, inte påverkas av hushållens genomsnittliga betalningsförmåga i en kommun7. Med andra ord har föreningar i ekonomiskt svagare kommuner, i lika stor utsträckning blivit tilldelade medel, som föreningar i kommuner med en (i genomsnitt) starkare betalningsförmåga.

Figur 9: Idrottslyftets fördelning per kommun i relation till hushållens betalningsförmåga i kommunen

Anmärkning: Diagrammets Y-axel avser disponibel inkomst per hushåll per konsumtionsenhet år 2017 och är hämtat från SCB. Förenklat kan måttet sägas beskriva hushållens genomsnittliga betalningsförmåga per kommun.

7 Jämförelsen bygger på SCB:s standardiserade mått för hushållens ekonomi. För att göra jämförelser av t.ex.

disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet.

0 50 100 150 200 250 300 350 400 450

0 50 100 150 200 250 300

Genomsnittlig betalningsförmåga per hushåll

Idrottslyftemedel per barn 7-25 år

(11)

10

Idrottslyftet uppdelat på SF

I tabell 3 och 4 sammanfattas Idrottslyftets föreningsstöd för respektive SF. Nedan följer en förklaring av de variabler som presenteras.

Variabel Förklaring

Tabell 3 Tilldelat föreningsstöd i tkr

Avser det föreningsstöd som tilldelats varje SF. Förbundet har under året haft möjlighet att omvandla medel mellan föreningsstöd och utvecklingsstöd. Tilldelat föreningsstöd kan därför skilja sig mot vad som tilldelades innan årets start.

Antal IF i för.reg Avser de idrottsföreningar som fanns med i Riksidrottsförbundets föreningsregister år 2019.

Antal beviljade

projekt Avser de projekt som har beviljats medel under året av respektive SF.

Antal unika föreningar inom IL

Visar hur många unika föreningar per SF som har tilldelats medel från Idrottslyftet 2019.

Antal projekt per förening i för.reg

En beräkning utifrån antal beviljade projekt/antal IF i för.reg.

Tabell 4 Ansökt belopp

till SF Avser hur mycket stöd föreningar ansökte om i olika projekt för respektive SF.

Beviljat belopp

från SF Avser hur mycket medel respektive SF har beviljat i föreningsstöd. Summan över beviljat stöd skiljer sig många gånger från summan över tilldelat stöd vilket har flera förklaringar.

Några SF har inte beviljat alla sina medel. Några förbund har också beviljat mer medel än de blivit tilldelade. Detta är möjligt då en förening ej genomfört sitt projekt och förbundet då fördelar dessa medel till en annan förening

(12)

11

Tabell 3: Tilldelat föreningsstöd och antal deltagare per SF (en förklaring för respektive variabel återfinns på sida 10)

SF Tilldelat

föreningsstöd i tkr

Antal IF

i för.reg Antal beviljade projekt

Antal unika föreningar inom IL

Antal projekt per förening i för.reg

Akademisk idrott 839 000 98 85 29 0,9

Amerikansk fotboll 405 000 59 26 14 0,4

Badminton 1 032 000 222 75 31 0,3

Bandy 1 192 000 156 146 57 0,9

Bangolf 388 000 84 74 28 0,9

Baseboll och softboll 237 000 28 31 15 1,1

Basketboll 3 416 000 326 376 115 1,2

Biljard 270 000 35 17 10 0,5

Bilsport 693 000 414 38 31 0,1

Bordtennis 817 000 462 38 25 0,08

Boule 313 000 237 39 18 0,2

Bowling 1 167 000 613 118 78 0,2

Boxning 1 132 000 191 107 63 0,6

Brottning 873 000 146 99 44 0,7

Budo och kampsport 3 873 000 772 134 88 0,2

Bågskytte 724 000 157 121 62 0,8

Casting 216 000 60 16 6 0,3

Cricket 387 000 72 59 30 0,8

Curling 743 000 63 60 26 1,0

Cykel 589 000 487 44 38 0,1

Danssport 938 000 157 82 41 0,5

Dart 196 000 148 30 12 0,2

Draghund 162 000 112 9 8 0,1

Dragkamp 167 000 39 24 17 0,6

Dövidrott 671 000 32 30 8 0,9

Flygsport 643 000 352 35 27 0,1

Fotboll 25 567 000 3 209 3 209 1 145 1,0

Friidrott 4 305 000 986 981 195 1,0

Frisbee 157 000 111 17 12 0,2

Fäktning 508 000 56 18 14 0,3

Golf 2 023 000 414 144 104 0,3

Gymnastik 6 068 000 1 036 324 191 0,3

Gång och vandring 121 000 70 0 0 0,0

Handboll 4 368 000 430 496 198 1,2

Innebandy 7 783 000 905 1 396 347 1,5

Ishockey 8 348 000 569 1 018 269 1,8

Issegling 347 000 51 12 11 0,2

Judo 1 017 000 159 183 78 1,2

Kanot 714 000 128 79 37 0,6

Karate 1 827 375 321 109 62 0,3

Klättring 582 000 82 56 27 0,7

(13)

12

Konståkning 1 567 000 138 271 92 2,0

Korpen 2 370 000 278 85 48 0,3

Kälksport 95 000 14 16 9 1,1

Landhockey 238 000 13 21 7 1,6

Motorcykel och snöskoter 749 000 454 62 38 0,1

Mångkamp 548 000 79 19 10 0,2

Orientering 2 030 000 561 130 87 0,2

Parasport 509 000 552 28 20 0,05

Racerbåt 230 000 29 0 0 0,0

Ridsport 10 548 000 858 793 316 0,9

Rodd 225 000 61 48 21 0,8

Rugby 308 000 62 22 13 0,4

Segling 819 000 323 18 15 0,1

Simning 3 578 000 295 602 150 2,0

Skateboard 448 000 94 20 16 0,2

Skidor 1 493 000 1 271 142 87 0,1

Skidskytte 538 000 82 21 20 0,3

Skolidrott 272 000 1 046 52 48 0,05

Skridsko 219 000 78 8 8 0,1

Skyttesport 1 613 000 1 069 40 36 0,04

Sportdykning 357 000 141 41 26 0,3

Squash 207 000 55 10 5 0,18

Styrkelyft 338 000 140 19 18 0,1

Taekwondo 1 556 000 198 45 36 0,2

Tennis 4 025 000 398 261 107 0,7

Triathlon 143 000 252 12 7 0,0

Tyngdlyftning 341 000 111 35 20 0,3

Varpa 213 000 44 39 11 0,9

Vattenskidor och wakeboard 544 000 66 54 24 0,8

Volleyboll 583 000 185 70 33 0,4

(14)

13

Tabell 4: Sökt och beviljade medel från SF och distrikt fördelat på föreningens SF-tillhörighet (en förklaring för respektive variabel återfinns på sida 10)

SF Sökt belopp hos SF Beviljat belopp hos SF

Akademisk idrott 1 229 473 800 308

Amerikansk fotboll 1 934 755 405 000

Badminton 2 602 693 1 032 000

Bandy 1 330 900 1 054 400

Bangolf 160 070 386 906

Baseboll och softboll 176 792 229 849

Basketboll 4 400 620 3 498 600

Biljard 490 694 191 123

Bilsport 828 455 635 215

Bordtennis 769 400 797 100

Boule 352 316 317 122

Bowling 1 689 426 1 163 200

Boxning 741 198 771 570

Brottning 648 040 815 440

Budo och kampsport 7 215 187 4 342 111

Bågskytte 841 090 712 964

Casting 254 995 196 184

Cricket 840 064 400 500

Curling 464 871 408 978

Cykel 874 767 452 649

Danssport 808 597 815 576

Dart 206 712 184 888

Draghund 162 000 162 000

Dragkamp 353 700 203 800

Dövidrott 1 320 560 670 500

Flygsport 153 400 854 407

Fotboll 26 285 142 25 973 776

Friidrott 4 136 854 4 159 439

Frisbee 230 235 172 752

Fäktning 583 836 498 336

Golf 1 740 419 2 022 650

Gymnastik 12 556 748 6 827 668

Gång och vandring 0 0

Handboll 5 595 038 4 355 651

Innebandy 11 497 128 7 810 120

Ishockey 20 752 640 8 357 000

Issegling 482 000 347 000

Judo 1 354 899 1 006 269

Kanot 2 162 435 1 187 000

Karate 3 302 079 1 922 379

Klättring 645 835 586 140

Konståkning 1 610 856 1 345 238

(15)

14

Korpen 3 013 980 2 388 550

Kälksport 177 000 118 000

Landhockey 313 810 193 782

Motorcykel och snöskoter 1 026 500 779 000

Mångkamp 987 260 449 600

Orientering 1 609 075 1 369 700

Parasport 1 489 486 500 000

Racerbåt 25 000 0

Ridsport 24 849 428 11 333 151

Rodd 358 061 222 836

Rugby 718 274 307 500

Segling 1 687 309 818 683

Simning 3 657 658 3 903 170

Skateboard 717 762 497 741

Skidor 3 183 783 1 493 000

Skidskytte 903 140 558 000

Skolidrott 300 000 269 400

Skridsko 209 860 131 000

Skyttesport 7 694 530 1 532 825

Sportdykning 573 440 344 000

Squash 322 897 225 397

Styrkelyft 192 117 338 000

Taekwondo 4 185 484 1 559 600

Tennis 2 345 290 4 085 108

Triathlon 161 000 143 000

Tyngdlyftning 476 050 341 000

Varpa 344 450 212 975

Vattenskidor och wakeboard 804 462 545 177

Volleyboll 621 182 584 311

Summa 186 735 207 123 318 314

Anmärkning: Några förbund har beviljat mer medel än de blivit tilldelade. Detta är möjligt då en förening ej genomfört sitt projekt och förbundet då fördelar dessa medel till en annan förening.

(16)

15

Idrottslyftet uppdelat på distrikt

I tabell 5 och 6 sammanfattas Idrottslyftets föreningsstöd för respektive distrikt. Nedan följer en förklaring av de variabler som presenteras.

Variabel Förklaring

Tabell 5 Tilldelat föreningsstöd i tkr

Avser det föreningsstöd som tilldelats varje distrikt. Förbundet har under året haft möjlighet att omvandla medel mellan föreningsstöd och utvecklingsstöd. Tilldelat föreningsstöd kan därför skilja sig mot vad som tilldelades innan årets start.

Antal IF i för.reg Avser de idrottsföreningar som fanns med i Riksidrottsförbundets föreningsregister år 2019.

Antal beviljade

projekt Avser de projekt som har beviljats medel under året av respektive distrikt. Beviljade projekt som ej genomförts av föreningen har här rensats bort.

Antal unika föreningar inom IL

Visar hur många unika föreningar per distrikt som har tilldelats medel från Idrottslyftet 2019.

Antal projekt per förening i för.reg

En beräkning utifrån antal beviljade projekt/antal IF i för.reg.

Tabell 6 Ansökt belopp

till distrikt Avser hur mycket stöd föreningar ansökte om i olika projekt inom respektive distrikt.

Beviljat belopp

från distrikt Avser hur mycket medel respektive distrikt har beviljat i föreningsstöd. Summan över beviljat stöd skiljer sig många gånger från summan över tilldelat stöd vilket beror på flera orsaker. Några distrikt har inte beviljat alla sina medel. Distrikten fick också omfördela medel från föreningsstöd till utvecklingsstöd, vilket inte framkommer i tabellen Ansökt belopp

till SF Avser hur mycket stöd föreningar från respektive distrikt ansökt om till sitt SF för olika projekt inom Idrottslyftet

Beviljat belopp

från SF Avser hur mycket stöd föreningar från respektive distrikt blev beviljade i olika projekt av sitt SF. Med andra ord hur SF:s föreningsstöd har fördelats mellan olika distrikt

(17)

16

Tabell 5: Tilldelat föreningsstöd och antal deltagare per distrikt (en förklaring för respektive variabel återfinns på sida 15)

SF Tilldelat

föreningsstöd i tkr

Antal IF i

för.reg Antal beviljade projekt

Antal unika föreningar inom IL

Antal projekt per förening i för.reg

Blekinge 204 000 361 16 15 0,04

Dalarna 550 000 899 129 97 0,14

Gotland 203 000 178 22 18 0,12

Gävleborg 502 000 665 101 81 0,15

Halland 868 000 712 115 95 0,16

Jämtland-Härjedalen 580 000 397 68 47 0,17

Norrbotten 1 099 000 660 136 102 0,21

Skåne 4 499 255 2202 364 243 0,17

Småland 1 713 000 1764 186 126 0,11

Stockholm 7 098 000 2716 537 270 0,20

Södermanland 956 525 655 53 51 0,08

Uppland 139 000 893 44 43 0,05

Värmland 353 000 790 21 17 0,03

Västerbotten 904 000 599 78 63 0,13

Västernorrland 178 000 619 22 19 0,04

Västmanland 1 017 000 530 92 81 0,17

Västra Götaland 4 956 000 2994 537 399 0,18

Örebro 382 000 520 101 71 0,19

Östergötland 2 602 000 788 163 127 0,21

(18)

17

Tabell 6: Sökt och beviljade medel från Distriktet och SF, fördelat på föreningens DF-tillhörighet (en förklaring för respektive variabel återfinns på sida 15)

SF Ansökt

belopp till distrikt

Beviljat belopp från distrikt

Ansökt

belopp till SF Beviljat belopp från SF

Blekinge 247 877 200 327 2 229 747 2 227 247

Dalarna 770 565 543 500 5 795 990 4 201 693

Gotland 936 668 203 000 2 430 257 1 140 971

Gävleborg 0 439 305 4 230 280 4 003 258

Halland 0 715 186 6 414 550 5 042 334

Jämtland-Härjedalen 0 517 760 3 437 238 2 603 902

Norrbotten 502 032 1 099 000 5 244 425 4 050 898

Skåne 0 3 906 385 19 484 949 13 872 909

Småland 29 015 1 262 320 14 247 122 9 322 672

Stockholm 7 800 5 637 590 38 883 629 19 789 575

Södermanland 0 905 720 7 590 139 4 034 966

Uppland 0 110 000 9 679 725 6 422 444

Värmland 453 300 337 800 5 228 351 4 039 578

Västerbotten 618 851 904 000 7 196 846 5 098 612

Västernorrland 0 164 500 6 212 151 4 544 741

Västmanland 0 1 006 500 5 987 608 3 798 359

Västra Götaland 0 4 952 580 28 411 101 20 126 825

Örebro 0 389 500 5 765 638 3 522 725

Östergötland 0 2 612 000 8 265 461 5 474 605

Summa 3 566 108 25 906 973 186 735 207 123 318 314

Anmärkning: Distriktens arbete utgår till stor del från uppsökande verksamhet, där distrikten beviljar projekt i samråd med föreningen (istället för att invänta ansökan). Detta påverkar kolumnen ”ansökt belopp till distrikt”.

(19)

18

RF:s stöd till anläggningar och idrottsmiljöer

När det gäller stöd till anläggningar och idrottsmiljöer är flera av projekten fortfarande pågående där föreningen har ett år på sig att starta projektet. Fler projekt ligger därmed som Godkänd med

förbehåll där föreningen i vissa fall behöver visa upp övrig samfinansiering innan RF betalar ut stöd.

Detta gör också att antal beviljade projekt kan förändras under denna period och där vissa projekt inte blir av.

Totalt har 556 projekt beviljats stöd under året. Stödet uppgick till 98 miljoner kronor och fördelades till föreningar inom 55 SF. Observera att detta är beviljade ansökningar där några projekt vanligtvis inte blir genomförda och några betalas tillbaka inom året (vilket gör att beviljat stöd kan bli högre än budget). Av dessa 556 projekt var ca 55 % kopplade till nya aktivitetsytor, 20 % renovering, 10 % miljö och säkerhet. Under året har specialidrottsförbund också kunnat söka stöd för utvecklingsprojekt.

Det har exempelvis handlat om hur idrotter bättre ska kunna verka på samma yta för att öva effektiviteten för en viss anläggningstyp.

Tabell 7 visar anläggningsstödet över tid utifrån antal projekt och antal idrotter (räknat utifrån SF) som har beviljats medel från satsningarna. Tabell 8 visar på vilken typ av åtgärder som genomfördes 2018. Tabell 9 och 10 visar antalet projekt, bidragets storlek uppdelat på distrikt respektive idrott.

Tabell 7: Anläggningsstödet över tid

År Antal beviljade

projekt Antal berörda idrotter (SF)

2017 573 49

2018 499 52

2019 556 55

Typ av stöd Antal Beviljade medel

Energi och miljö 59 8 591 281

Nya aktivitetsytor, mindre projekt 295 46 972 353

Nya aktivitetsytor, större projekt 22 19 974 330

Renovering 115 14 442 657

Speciella anläggningssatsningar 14 4 930 000

Säkerhetsprojekt 33 1 832 484

Ökad tillgänglighet och Parasport 18 1 582 250

Totalsumma 556 98 325 355

Tabell 9: Antal projekt inom anläggningsstödet, uppdelat på distrikt

Distrikt Antal Beviljat stöd

Stöd till Specialidrottsförbund 13 4 530 000

RF-SISU Blekinge 17 1 699 180

RF-SISU Dalarna 29 4 372 632

RF-SISU Gotland 18 1 359 775

RF-SISU Gävleborg 19 3 884 000

RF-SISU Halland 19 3 324 000

RF-SISU Jämtland-Härjedalen 15 1 853 337

RF-SISU Norrbotten 16 2 790 000

RF-SISU Skåne 41 9 589 444

RF-SISU Småland 97 8 705 719

RF-SISU Stockholm 47 13 031 519

(20)

19

RF-SISU Sörmland 12 3 192 825

RF-SISU Uppland 30 4 991 943

RF-SISU Värmland 25 2 978 292

RF-SISU Västerbotten 17 3 766 000

RF-SISU Västernorrland 13 2 605 750

RF-SISU Västmanland 11 3 155 000

RF-SISU Västra Götaland 62 14 440 304

RF-SISU Örebro län 16 2 513 539

RF-SISU Östergötland 39 5 522 096

Totalsumma 556 98 325 355

Tabell 10: Antal projekt inom anläggningsstödet, uppdelat på SF

Idrott Antal Beviljat stöd

Badminton 1 60 000

Bandy 2 271 000

Bangolf 8 2 274 396

Basket 5 616 583

Biljard 1 89 000

Bilsport 6 972 500

Bordtennis 4 949 950

Bowling 1 26 000

Boxning 3 422 667

Brottning 3 111 375

Budo och Kampsport 14 1 807 369

Bågskytte 3 213 250

Cricket 3 111 375

Curling 1 40 000

Cykel 15 2 196 667

Danssport 1 200 000

Draghundsport 1 76 500

Fotboll 147 27 195 493

Friidrott 15 2 259 018

Frisbee 4 261 000

Fäktning 3 770 000

Golf 23 4 498 933

Gymnastik 29 5 328 886

Handboll 5 641 667

Innebandy 13 1 073 000

Ishockey 13 2 868 667

Judo 2 94 942

Kanot 8 1 825 250

Karate 2 101 667

Klättring 4 555 000

Konståkning 2 800 000

Korpen 5 2 536 000

Kälksport 2 37 500

Motorcykel och Snöskoter 7 563 000

Orientering 43 3 963 700

Parasport 15 1 392 272

(21)

20

Ridsport 37 6 020 960

Rodd 3 246 000

Segling 25 2 877 303

Simidrott 3 135 500

Skateboard 4 1 449 000

Skidor 42 6 301 742

Skidskytte 4 239 833

Skolidrott 2 170 000

Skyttesport 23 1 867 035

Squash 2 550 000

Styrkelyft 1 180 472

Taekwondo 6 1 285 604

Tennis 38 7 235 199

Triathlon 3 311 468

Tyngdlyftning 3 146 500

Varpa 2 156 000

Vattenskidor och Wakeboard 5 836 225

Volleyboll 3 504 149

Totalsumma 620 98 325 355

Anmärkning: Föreningen som blivit beviljad bidrag kan utöva flera idrotter. Handläggaren för ärendet anger därför de idrotter som är aktuella för satsningen. I de fall flera idrotter (SF) har varit summan för bidrag delats med antalet idrotter. Antal projekt har däremot inte delats utan räknas som varje gång en idrott räknats med i ett projekt.

References

Related documents

Akademisk Idrott* Mikael Fagerström Amerikansk fotboll Ulf Petersson. Badminton

Varje specialdistriktförbund har en idrottskonsulent hos RF-SISU Småland som fungerar som kontaktperson. Det är denna person ni lättast tar kontakt med om ni

Varje specialidrottsdistriktsförbund har en idrottskonsulent hos RF-SISU Småland som fungerar som kontaktperson. Det är denna person ni lättast tar kontakt med om ni har

Stödet är relaterat till SF och IF:s :s intäktsbortfall och direkt ökade kostnader under perioden 1 januari – 30 april 2021 med anledning av coronaviruset.. Verksamhet och evenemang

Genomföra projekt Pingiskraft för att utveckla föreningsstruktur och verksamhet för att kunna inkludera och vara mer attraktiv för tjejer, samt arbeta för att stärka de tjejer som

Vecka ____börjar period ____ med aktiviteter

Beredningen sker inom ramen för det samordnade elitidrottsstödet 2 och ska så långt det är möjligt anpassas till SF:s olika säsonger (se 1.8 Ansökan) samt samordnas med övriga

Det ska ske i huvudsak på två sätt; för det första genom att distrikten fungerar som stöd till SF i deras arbete med att utveckla sina idrotter och sina föreningar.. För det