www.sahlgrenska.se Avdelning 12 och 25 Thorax (ulrst12)
Godkänd av: Richard Zätterman, Verksamhetschef, Verksamhetsledning thorax (ricza) Denna rutin gäller för: Verksamhet Thorax
Revideringar i denna version
Ändringar är rödmarkerat.
OBS nya bilagor!
Syfte
Rutinen syftar till att ge en enhetlig vård samt dokumentation baserad på kunskap, erfarenhet och forskningsresultat. Att systematisera och effektivisera omvårdnadsarbetet och säkerställa patientens vård och omhändertagande på ett optimalt sätt enligt SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) åtgärdspaket sedan 2008, samt att minska risken för fel och brister uppstår samt att underlätta introduktionen av nya medarbetare.
Ansvar
Medicinskt ansvarig sektionschef på enheten är tillsammans med vårdenhetschefen på enheten ansvarig för att rutinen är känd och följs.
Arbetsbeskrivning
BAKGRUND Malnutrition är förenad med en förändrad kroppssammansättning med förlust av cellulärt protein. Energiförråden är olika hos varje individ. En del har väl bevarade och en del har helt uttömda förråd. Ett dåligt
nutritionsstatus kan ge olika följder, bl a försämrad sårläkning, nedsatt immunförsvar, nedsatt aptit och nedsatt skelettmuskelfunktion.
Målet för bedömning av nutritionsstatus är att identifiera riskpatienter, vilket i sin tur skall leda till att rätt nutritionsbehandling påbörjas.
Gör riskbedömning i Melior vid inskrivningen främst vid VAC-behandling men även på de som uppger att de ofrivilligt gått ner i vikt.
Gå in på ”Ny anteckning” -> ”Aktiviteter” -> ”Omvårdnadsområden” och välj
”Plan för undernäring/risk”. Kcal-registrering ska ske från början på dessa patienter för att kunna bedöma nutritionsbehovet. Om kcal-registrering inte behövs kan den då avslutas.
Riskbedömning för undernäring
1. Har födointaget minskat under de senaste månaderna pga försämrad aptit, matsmältningsproblem, tugg eller sväljningsproblem?
0 = ja , minskat avsevärt 1 = ja, minskat något 2 = nej, ingen förändring
2. Viktförlust under de senaste månaderna?
0 = ja mer än 3kg 1 = vet ej
2 = ja, mellan 1-3kg 3 = nej, ingen viktförlust 3. Rörlighet
0 = är säng eller rullstolsbunden
1 = kan ta sig ur säng/rullstol men går inte ut 2 = går ut med eller utan hjälpmedel
4. Har varit psykiskt stressad eller haft akut sjukdom under de senaste månaderna?
0 = ja 2 = nej
5. Neuropsykologiska problem 0 = svår demens eller depression
www.sahlgrenska.se 1 = lindrig demens
2 = inga neuropsykologiska problem 6. Body Mass Index (BMI) = vikt/längd
0 = BMI <19 1 = BMI 19 -<21 2 = BMI 21<23 3. = BMI 23 >
Screenings resultat (max 14p) 12-14p => normalt
8-11p => risk för undernäring 0-7p => undernärd
FÖRBEREDELSER Räkna ut patientens BMI och energibehov/dygn enligt Vårdhandboken.
Formeln, patientens vikt i kg x 25–30 kcal. Vid grav övervikt och vid immobilisering, räkna på patientens vikt i kg x 20–25 kcal.
BMI räknas ut = vikt (kg) längd² (m)
Dokumentation:
Starta Plan för nutrition och skriv in kcal/dygn. Obs! Glöm ej att utvärdera!
Dokumentera under kaloriregistreringskolumnen i kardex.
Dagliga intaget/dygn tills vidare.
Detta beräknas kl 06.00 som vätskebalansen.
SPECIELL Uppföljning av kroppsvikt ska ske måndag och torsdag.
OMVÅRDNAD
Labvärden; Albumin och Protein, samt bedömning av insatt behandling ska kontrolleras måndag och torsdag.
All uppföljning skall dokumenteras.
Förutom kcal behov så ska vätskebehovet tillgodoses. Se då till att räkna med 30 ml/kg/dygn. Obs! med sviktpatienter då annat
kan gälla.
Nutrition vid kronisk hjärtsvikt
Vid högersvikt förekommer det venstas i gastrointestinalkanalen och obehag från buken. Ödem i tarmen kan förklara den malabsorbtion av protein- och fett från tarmen som kan uppträda. Det ökade hjärtmuskel- och andningsarbetet tillsammans med förhöjd sympatikusaktivering ger en
förhöjd basalmetabolism som ökar energibehovet.
Hjärtsviktspatienter utvecklar tidigt i sitt förlopp natrium- och vattenretention. Därför är det viktigt med restriktion av natrium och vatten.
Nutrition vid lungsjukdom
Det ökade andningsarbetet kan ge en högre basalmetabolism som leder till ökade energibehov.
Patienterna har ofta även en uttalad muskelatrofi, den orsakas bl.a. av immobilisering sekundärt till ökad dyspné och trötthet vid fysisk aktivitet.
Tröttheten och muskelatrofin leder vidare bl. a. till att patienterna får försämrad hostfunktion, syresättning och vitalkapacitet. Detta kan utveckla en försämrad respiration med lunginfektioner och atelektaser, vilket ytterligare ökar den metabola stressen som i sin tur försämrar patientens malnutrition
www.sahlgrenska.se Nutrition vid njursvikt
Nedsatt glomerulär filtration leder bl. a. till att njurarnas förmåga att utsöndra kreatinin, urea och andra kvävehaltiga metaboliter försämras. Dessa metaboliter är direkt beroende av proteinintaget.
Ett minskat intag av proteiner leder således till minskad ansamling av kvävehaltiga restprodukter.
Vid nedsatt njurfunktion uppkommer metabolisk acidos.
Proteinfattig diet har därför en given plats i behandlingen av patienter med avancerad njurinsuffi- ciens som ej går under dialys.
Patienter som dialyseras ska P- Glucos kontrolleras pga. den uttalade glukosintoleransen och insulinresistensen. Vid dialys ska mängden vätska som är dragen dokumenteras.
ENTERAL NUTRITION
Vid start av enteral nutrition var god se Sondmatningsschemat. Dokumentation görs på enskilt blad i patientens pärm. Enteral nutrition: sondmatningsschema
,
dessa finns bland stenciler påexpeditionerna. (Se även bilaga.)
Välling som vi använder är Fresubin 2 kcal HP. Efter sju dagar bör bedömning tas att byta till Isosource Protein.
SONDMATNINGSSCHEMA TIDER 06.00-06.00
Dag Välling
1 20 ml/h i 24 tim = 480 ml
2 30-40 ml/h i 24 tim = 720-960 ml 3 50-60 ml/h i 24 tim = 1200-1440 ml 4 70 ml/h i 24 tim = 1680 ml
OBSERVATION/ Kontroll av läge av sond görs 2 ggr/dag.
ÖVERVAKNING
Vid behov av ytterligare information var god se TIVA:s Rutin Enteral Nutrition
PARENTERAL NUTRITION
INDIKATION Till patienter som inte kan försörja sig tillräckligt per os eller via sond.
All parenteral nutrition samt tillsatser skall ordineras av läkare.
TILLVÄGA- Administreras via CVK i 1: a hand och i PVK i 2: a hand och då endast GÅNGSSÄTT SmofKabiven perifer.
SmofKabiven är en vätska/emulosion av sojabönsolja medellånga fettsyror (kokosolja), olivolja, fiskolja.
SmofKabiven ska administreras under 12–24 timmar.
INFORMATION Vitaminlösningar och spårämnen skall tillsättas från första dagen med undantag vid patienter med leversvikt.
SPECIELL Viktigt är att PVK och infusionsställe byts vid behov.
Vid användning av CVK se Rutin CVK CRISS.
Före TPN påbörjas kontrollera Na, K, Krea, fosfat, Mg, Albumin, Urea och leverstatus.
www.sahlgrenska.se Kontrollera regelbundet (mån och torsdag):
P-Glukos Na, K, Krea,
ASAT, ALAT, ALP,Bil, Albumin, Protein
Kontrollera efter mer än 2 veckors behandling:
Triglycerider (om de skall tas skall infusionen vara avslutad minst 6 tim innan)
Fosfat Magnesium.
V.b syra-bas balans, urea Alkalisk fosfatas
OBSERVATION/ Leverfunktion:
ÖVERVAKNING Vid långvarig parenteral nutrition och tarmvila kan man se en reversibel stegring av s-ALP och s-Bil (det kan bli en gallstas pga frånvaro av sekrektionsstimulans som vid normalt intag).
Uppföljning, utvärdering och revision
Avvikelse från rutinen ska dokumenteras i patientjournalen och inträffade negativa händelser ska rapporteras i avvikelsesystemet Med Control Pro där aktuell linjechef ansvarar för utredning, åtgärd och uppföljning.
Utvärdering och revidering av rutindokumentet ska ske senast två år efter godkännande. Ansvar för revidering har avd 12-25 rutinansvarig tillsammans med vårdenhetschefen.
Relaterad information
Enteral nutrition: sondmatningsschema Klinisk enhet för nutrition
Vårdhandboken
Dokumentation
Styrande dokument arkiveras i Barium. Redovisande dokument ska hanteras enligt sjukhusets gällande rutiner för arkivering av allmänna handlingar.
Granskare/arbetsgrupp
Ulrica Steingrímsson, Nutritionsgruppen avd. 12-25 Andreas Westerlind, Vårdenhetsöverläkare Thorax.
www.sahlgrenska.se
www.sahlgrenska.se
Schema för patienter med långvarig svält
För tillförsel av sondnäring via nasogastrisk för patienter med långvarig svält och/eller har uttalad metabol stress eller är malnutrierad.
Patient: Personnummer:
Sondnäring: Beräknat energibehov: kcal
Patientens huvudända skall vara höjd minst 30° vid matning i sonden, framförallt viktigt vid matning i ventrikeln, via nasogastrisk sond.
Vid problem med uppspändhet eller diarré minska i första hand tillförselhastigheten.
Resterande mängd vätska ges via sonden eller som parenteral nutrition alt. som dryck (t ex näringsdryck) om patienten klarar intag per os.
Avsluta alltid tillförseln med 50 ml vatten för rengöring av sonden.
Aggregat byts vid ny sondnäring eller minst var 24h.
OBS! Bör man ej ha en hastighet mer än max 125 ml/h, vilket är omkring samma hastighet som ventrikeln tömmer sig. Klarar patienten av att till viss del äta bör sondvällingen av samma anledning ges nattetid, då patienten inte äter.
Sondvälling Fresubin 2 kcal HP och vid längre användning bör det bytas till Isosource Protein Datum Hastighet
(ml/h)
Införseltid (h)
Total volym (ml)
25 20 h 500
30 Ca 17 h 500
40 12,5 h 500
50 20 h 1000
60 Ca 17 h 1000
80 Ca 18 h 1500
100 125
* Vissa standardsondnäringar ger >1 kcal/ml.
www.sahlgrenska.se
Namn: Personnummer:
Sondnäringssort:
Tänk på:
Vid start av sondmatning, viktigt att sondläge är kontrollerad av röntgen om inget annat ordineras.
Börja med uppstartsschema: Standard eller försiktig uppstart
Patientens huvudända skall vara höjd minst 30° vid matning i sonden.
Påbörja alltid tillförseln med att kontrollera sondläge med kurrljud med stetoskop.
Avsluta alltid tillförseln med 50 ml vatten för rengöring av sonden
Aggregat byts vid ny sondnäring eller minst var 24 h.
Vid upp- spändhet eller diarré minska i första hand tillförselhastigheten.
Datum Ordinerad mängd
Pumphastighet ml/ h
Påbörjat kl Sign
Tillförd mängd EN + vatten
Avslutad kl Sign
Kommentar
www.sahlgrenska.se Datum Ordinerad
mängd
Pumphastighet ml/ h
Påbörjat kl Sign
Tillförd mängd EN + vatten
Avslutad kl Sign
Kommentar
