• No results found

06.1. Bilaga - Miljöredovisning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "06.1. Bilaga - Miljöredovisning"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

(2)

Förord

Miljöredovisningen redovisar miljö- situationen under 2014 i Sollentuna.

Kommunfullmäktige i Sollentuna beslutade 1993 att miljösituationen i kommunen årligen ska redovisas. Sedan 1995 har miljösituationen presenterats i en miljöredovisning. Miljöredovisningen för 2014 är framtagen av miljö- och byggnadskontoret under 2015. Underlag till rapporten har lämnats av SLB-analys, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Sollentuna Energi, trafik- och fastighetskontoret samt kommunlednings- kontoret.

Sveriges riksdag har fastställt 16 miljökva- litetsmål. Regeringen har efter det fattat beslut om 13 nya etappmål och reviderat dessa.

Länsstyrelsen arbetar med åtgärder direkt kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen på uppdrag av regeringen. Länsstyrelsen har valt att

prioritera sex av

miljökvalitetsmålen.

I denna redovisning behandlas femton av de sexton miljömålen i var sitt kapitel.

Varje kapitel inleds med det nationella miljömålet. Därefter följer en beskrivning av läget i Sollentuna. Miljökvalitetsmålen ska ha uppnåtts år 2020. För målet

”Begränsad klimatpåverkan” gäller år 2050.

I tabellerna för ”Precisering av miljökvalitetsmålet” finns rubriken

”Trend”. Under den rubriken visas om trenden är positiv, oförändrad, negativ eller om uppgifter saknas. Detta illustreras med följande markeringar:

Trenden är positiv Trenden är oförändrad Trenden är negativ Vet inte/ uppgift saknas

?

(3)

Innehåll

Förord ... 2

Innehåll ... 3

Sammanfattning ... 4

1. Begränsad klimatpåverkan ... 6

2. Frisk luft ... 8

3. Bara naturlig försurning ... 12

4. Giftfri miljö ... 13

5. Skyddande ozonskikt ... 14

6. Säker strålmiljö ... 15

7. Ingen övergödning ... 16

8. Levande sjöar och vattendrag ... 17

9. Grundvatten av god kvalitet ... 19

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård ... 20

11. Myllrande våtmarker ... 20

12. Levande skogar ... 21

13. Ett rikt odlingslandskap ... 22

15. God bebyggd miljö ... 24

16. Ett rikt växt- och djurliv ... 27

Referenser ... 29

Bilaga 1 - Kvävedioxid ... 30

Bilaga 2 – PM10 ... 30 Bilaga 3 – Biotopkarta ... Error! Bookmark not defined.

(4)

Sammanfattning

16 nationella miljömål

De 16 nationella miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda fram till. Målen ska nås inom en generation, alltså till 2020. Det gäller dock inte det första målet, ”Begränsad klimatpåverkan”, som ska nås till år 2050. Inom ramen för den regionala miljömålsdialogen har sex av de 16 nationella miljömålen som ska nås till år 2020 valts ut av länsstyrelsen för prioriterade insatser i länet. Det gäller begränsad klimatpåverkan, frisk luft, giftfri miljö, ingen övergödning, god bebyggd miljö och ett rikt växt- och djurliv.

För att skapa ett effektivare miljöarbete genomförde regeringen 2010 en större förändring av miljömålssystemet.

Syftet var att förstärka och utveckla systemet och fokusera mer på genomförande och åtgärder. Länsstyrelsen har därför fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärdsprogram kopplade till de 16 nationella miljökvalitetsmålen.

Miljöredovisningen redovisade fram till och med 2010 resultat för miljömålen för Stockholms län som nu är avskrivna. Därför har de regionala miljömålen reviderats och kallas nu ”precisering av miljökvalitetsmål” i miljöredovisningen.

Miljöredovisningen redovisar aktuell miljöstatus i Sollentuna för år 2014.

Miljökvalitetsmålen

1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft

3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö

5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning

8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker

12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap

14. Storslagen fjällmiljö (behandlas inte) 15. God bebyggd miljö

16. Ett rikt växt- och djurliv

(5)

Koldioxidutsläpp

Den största delen av koldioxidutsläpp som sker inom Sollentunas gränser kommer från vägtrafiken.

Luftföroreningar

Luftföroreningar kommer till största delen från vägtrafiken. Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen och ozon på två platser. Sommaren 2014 fick Eriksbergsskolan, Skälbyskolan och Ekmansvägen nya partikelmätare. Den gamla partikelmätaren vid E4 Häggvik byttes mot en ny i mars 2014. Totalt finns nu fem partikelmätare i Sollentuna.

Försurning

Nedfall av svavel och kväve är främsta orsaken till att mark försuras. Både kväveoxid- och svavel- dioxidutsläppen har minskat sedan mitten av 1990- talet.

Markföroreningar

I Sollentuna finns ungefär 500 fastigheter där det misstänks att det kan finnas föroreningar i marken.

Föroreningarna utgör inte någon akut fara, men de ska beaktas t.ex. vid nybyggnation.

Radon

Radon är en gas som finns naturligt i mark, luft och vatten. Markradon är vanligt i Sollentuna. Ungefär 9 774 av kommunens 14 230 objekt som finns i kommunens databas har mätt radon.

Övergödning

Sollentunas sjöar är inte hotade av försurning, men de flesta av dem är övergödda. Gödande utsläpp till vattendragen kommer framför allt från dagvatten, jordbruksmark och från enskilda avlopp.

Algblomning och låga syrehalter i sjöarna är exempel på problem som kommer från övergödningen.

Badvatten

Vid alla officiella strandbad tas vattenprover sommartid för att kontrollera att badvattnet inte är skadligt. Under 2014 togs 19 vattenprover. Av dessa var ett provsvar vid Rösjön otjänligt. Fem blev tjänlig med anmärkning, ett vid Rösjön och två vardera vid Edsviken Badberget och Edsviken Helenelund samt ett vid Ravalen. I övrigt var badvattenkvaliteten god.

Rening av vatten

Det vatten vi förbrukar i hemmet renas av Käppala reningsverk. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård och slammet sprids på

Dricksvatten

Dricksvattnet i Sollentuna kommer från Mälaren och har varit av god kvalitet under 2014. Det finns ett antal enskilda brunnar i kommunen, men många av dem kommer att tas ur bruk när Södersättra och Norrsättra byggs ut.

Våtmark

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Ett antal skogskärr har också återställts genom att diken har fyllts igen. Nya våtmarker har skapats utmed Edsån.

Naturmark

Ungefär hälften av kommunens yta är naturmark.

Sollentuna kommun äger ca 95 % av den totala skogsarealen. Skötseln av skogarna i naturreservaten följer reservatens skötselplan.

Ambitionsnivån är hög när det gäller att förstärka den biologiska mångfalden.

Odlingslandskap

Nästan all jordbruksmark i Sollentuna ligger i naturreservat där driften är inriktad på att ta hänsyn till natur- och kulturvärden, samt att hålla odlingslandskapet öppet. I översiktsplanen för Sollentuna kommun betonas vikten av sammanhängande naturområden. Betydelsen av att gynna den biologiska mångfalden, samt att behålla tillgängligheten till naturområdena, nämns också.

Buller

Det finns få platser i Sollentuna som kan räknas som riktigt tysta. Största delen av kommunen är utsatt för buller. Den främsta bullerkällan är vägtrafiken, men även järnvägen och flyget påverkar.

Avfallsplan

Sollentuna är en av de tio SÖRAB-kommunerna som tagit fram en gemensam avfallsplan fram t.o.m.

2020. Den har bl.a. som mål att minska mängden avfall och öka återvinningen. T.ex. samlas matavfallet in och behandlas så att det blir till biogas.

Klimatstrategi

Kommunfullmäktige antog hösten 2010 en klimatstrategi som syftar till att minska klimatpåverkan samt att anpassa och förbättra klimatarbetet i Sollentuna.

(6)

1. Begränsad klimatpåverkan

Nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.

Växthusgaser

Att växthuseffekten ökar beror i första hand på att luftens halt av koldioxid blir allt högre. Andra växthusgaser har jämförelsevis mycket låga halter, men eftersom dessa gaser har långt kraftigare växthusverkan ger de ändå ett märkbart bidrag till växthuseffekten. Till växthusgaserna räknas kol- dioxid, dikväveoxid, metan, fluorkolväten, fluorkarboner och svavelhexafluorid.

Kommunfullmäktige i Sollentuna antog hösten 2010 en klimatstrategi som ska följas av en årligen uppdaterad åtgärdsplan. Strategin syftar till att anpassa och förbättra klimatarbetet i kommunen.

Hösten 2013 bildades miljöutskottet under kommunstyrelsen.

Koldioxidutsläpp i Sollentuna

Utsläppen av koldioxid i Sollentuna var 183 000 ton under 2013. Den största delen, 98 %, av ut- släppen kommer från vägtrafiken. Resten kommer från bl.a. energiproduktion, arbetsmaskiner och industri. 1

Utsläpp per invånare i Sollentuna var 2,6 ton 2013 (värden för 2014 har inte tagits fram ännu). Dessa beräkningar baserar sig på den förbränning av fos- sila bränslen (kol, olja och naturgas) som sker inom Sollentunas gränser. Det finns idag inga mätningar som visar våra koldioxidutsläpp från konsumtion och viss del av produktion, och därför finns ett mörkertal vad gäller den totala mängden koldioxidutsläpp per person.

I kommunen förbrukas energi och produkter som producerats utanför kommunens gränser och samtidigt exporteras produkter ut ur kommunen.

Hur stor den verkliga klimatpåverkan per person i Sollentuna är finns det inga beräkningar för. 2013 påbörjades dock en livscykelanalys av

klimatpåverkan från kommunens inköp. När det gäller klimatbelastning för hela Sverige ur ett

konsumtionsperspektiv så har utsläppen uppskattats till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter per person och år i Sverige. Om utsläppsutrymmet för 2050 fördelas lika på en beräknad global befolkning på 9,6 miljarder människor så motsvarar det ett klimatmål på mindre än två ton

koldioxidekvivalenter per person och år. I förhållande till dagens utsläpp så innebär det en minskning på cirka 80 procent till år 2050. Ur ett konsumtionsperspektiv så orsakas svenskars klimatpåverkan till stor del av matkonsumtion, flygande och bilkörning. 3

Från 2009 används en ny gemensam beräkningsmetod inom Europa för utsläppen från vägtrafiken. Den visar på genomsnittligt 30 % högre siffror jämfört med föregående beräkningsmetod. Det gör att utsläppssiffrorna från 2009 och framåt inte rakt av går att jämföra med tidigare år, se diagram 1. Nya siffror på beräknad trafikmängd på E4:an som innebar mer trafik är främsta orsaken till ökade utsläpp av koldioxid.

Utbyte till nyare bilar medför dock att kväveoxid och flyktiga organiska ämnen minskar trots trafikökning.

Energiproduktion

98 % av alla flerfamiljshus och 24 % av småhusen i Sollentuna har fjärrvärme. Fjärrvärmen till kommunen produceras nästan uteslutande av förnybara bränslen och återvunnen energi.

Koldioxidutsläppen från fjärrvärmen är relativt sett låga 31

Antal nya installationer av bergvärme i småhus har minskat sedan 2006, som toppar med 310

nyinstallationer under det året. 2014 anmälde 78 fastighetsägare installation och totalt finns idag 2 819 stycken anmälda. De flesta som installerar bergvärme byter från oljepanna eller direktverkande el, vilket gör att koldioxidutsläppen minskar.

(7)

Diagram 1

Utsläpp av koldioxid (CO2) i Sollentuna (ton/år)

Utsläppen av koldioxid var 183 000 ton under 2013

För 2009 har beräkningsmetoden för utsläppen från vägtrafiken förändrats. I genomsnitt är utsläppen 30 % högre.

De samlade utsläppen från svensk konsumtion motsvarar drygt 10 ton växthusgaser per person och år. (Källa: Naturvårdsverket)

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus

1. Utsläppen av koldioxid i Sollentuna per person och år.

År 2050 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser.

Utsläppen av koldioxid 2013 var i Sollentuna 2,6 ton/person. (3,0 ton/person 2010).

(8)

2. Frisk luft

Nationellt miljökvalitetsmål

Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas.

Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormer är de förorenings- eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan större fara, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. I Sverige finns det idag miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly och partiklar (PM10 och PM2,5), kolmonoxid, ozon, bensen, benso(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel. Varje kommun ska kontrollera att normerna uppfylls inom kommunen. Sollentuna kommun är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund (LVF).

Under 2011 uppdaterades LVF:s kartor, se bilaga 1 och 2. Länsstyrelsen har i samarbete med andra aktörer tagit fram ett reviderat åtgärdsprogram för partiklar (PM10) och kvävedioxid (antogs 2012), som syftar till att aktuella miljökvalitetsnormer ska följas inom det geografiska område där de överskrids.

Kvävedioxid och kväveoxid

Sollentuna kommun mäter kontinuerligt kvävedioxid på sju platser i kommunen. Mätningar och beräkningar av kvävedioxidhalten visar att miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 och 30 µg/m³ för hälsa respektive vegetation) klaras i Sollentuna, se diagram 2. Miljökvalitetsmålet 20 µg/m³ för årsmedelvärdet klaras inte vid en av sju mätstationer: Lummervägen (Eriksbergsskolan).

De höga kvävedioxidhalterna har till största delen sitt ursprung i vägtrafiken. Mätningar har pågått sedan början av 1990-talet.

Partiklar (PM10)

Barn och astmatiker är särskilt känsliga för partiklar i luften. Exponering för partiklar kan hos barn försämra lungfunktionen och påverka lungornas normala utveckling.

Partiklar mäts kontinuerligt i Sollentuna. På sommaren 2014 fick Eriksbergsskolan, Skälbyskolan och Ekmansväg nya partikelmätare.

Den gamla partikelmätaren vid E4 Häggvik byttes

mot en ny i

mars 2014. Totalt finns nu fem partikelmätare i Sollentuna. Mätresultat av PM10 vid Eriksbergsskolan visar ett medelvärde på 11µg/m3 mellan Juli- december 2014. På grund av vindförhållanden är värdena på västra sidan lägre än de på den östra sidan om E4:an. Halterna varierar längs vägen beroende på trafikmängd och topografi.

2 Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet 40 µg/m³ klaras i Sollentuna, se diagram 4.

Miljökvalitetsnormen anger att dygnsmedelvärde 50 µg/m³ får överskridas 35 gånger per år (90- percentil). Partikelhalten överskred 50 µg/m3 6 dygn vid E4 Häggvik och ett dygn vid Töjnaskolan under 2014.

Den 1 november 2014 sänkte trafikverket hastigheten på E4 förbi Sollentuna från 90 km/timmen till 80 km/timmen i syfte att sänka halten partiklar i luften. Om man jämför mätvärden från november och december 2013 med november och december 2014 så visar partikelmätaren i Häggvik att mätresultaten är lägre under dessa månader 2014. De första mätningarna tyder således på att hastighetssänkningen kan ha medfört att partikelhalterna blivit lägre. En annan orsak kan också tillsammans med hastighetssänkningen vara att dubbdäcksanvändningen har minskat i Stockholms län från ca.70 % till ca. 55-60 % under de senaste åren 5.

Höga halter av partiklar (PM10) kommer till stor del från vägtrafiken genom t.ex. slitage av särskilt dubbdäck, vägbeläggning och uppvirvlad sand.

Halterna är framförallt höga på våren, se variationen per månad i diagram 5.

(9)

Diagram 2

Kvävedioxidhalter (NO2) i luften µµµµg/m3, årsmedelvärde.

År 2014 var värdena 16 µg/m3 vid E4 Pommern och 5,3 µg/m3 på Järvafältet.

Diagram 3

Ozonhalter (O3) i luften, µ

µ µ

µg/m3, medelvärde sommarhalvår

På Järvafältet var medelvärdet 54 µg/m3 och vid E4 Pommern 55 µg/m3 år 2014.

Ozonhalt

Ozonhalten i luften mäts under sommarhalvåret på två platser i kommunen. Sommarmedelvärdet ligger på båda platserna över det nationella generationsmålet 50 µg/m³. På Järvafältet var medelvärdet 55 µg/m³ och vid Pommern 54 µg/m³, se diagram 3.4

Svaveldioxidhalt

Svaveldioxidhalten i luften ligger med mycket god marginal under miljökvalitetsnormen. Resultat från luftvårdsförbundets mätstationer visar på låga halter i hela länet. Svaveldioxidhalten har minskat kraftigt i Sollentuna sedan 1970- och 1980-talet.5

Bensen

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen för bensen klaras i hela länet.5

Bly

Miljökvalitetsnormen för bly klaras med god marginal i länet.5

Benso(a)pyren

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen underskrids.20

Arsenik, kadmium och nickel

En kartläggning visar att miljökvalitetsnormen bedöms klaras med god marginal i länet.43

(10)

Diagram 4

Partiklar (PM10) i luften, µ

µµ

µg/m3, årsmedelvärde År 2014 uppskattas värdet till 14,5 µg/m3 vid E4 i Häggvik och11 µg/m3 vid Töjnaskolan.

Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m3. Mätvärden för mars saknas då mätutrustningen vid E4 Häggvik byttes mot en ny.

Detta kan påverka resultatet.

Diagram 5

Partiklar (PM10) i luften, µµµµg/m3, månadsmedelvärde PM10, i Sollentuna, gatunivå,

månadsmedelvärden 2014.

Miljökvalitetsnorm för månadsmedelvärde finns inte. Mätvärden för mars saknas då mätutrustningen vid E4 Häggvik byttes mot en ny. Detta kan påverka resultatet.

0 5 10 15 20 25

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

E4 Häggvik Töjnaskolan

PM10

Diagram 6

Partiklar (PM2,5) i luften, µµµµg/m3, månadsmedelvär de

PM2,5, i Sollentuna, gatunivå,

månadsmedelvärde 2014 för Töjnaskolan

0 2 4 6 8 10 12 14 16

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

PM2,5

Töjnaskolan 0

5 10 15 20 25

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

PM10

E4 Häggvik

(11)

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Halt av kvävedioxid

Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 60 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet för kvävedioxidhalten 20 µg/m3 som årsmedelvärde ska inte överskridas.

Årsmedelvärdet är 5,3-23 µg/m3 vid de sju mätpunkterna i Sollentuna. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärde klarades vid alla mätpunkter men inte miljökvalitetsmålet vid Lummervägen under 2014 .4

2. Utsläpp av flyktiga organiska ämnen

De sammanlagda utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) ska minska från 1997 års nivå.

Utsläppen i Sollentuna har minskat med ca 84 % totalt och med ca 98 % för vägtrafiken sedan 1997 (nya uträkningsmetoder anpassade för EU gör att värdena underskattats tidigare år).6

3. Halt av benso(a)pyren

Halten benso(a)pyren i luften ska inte överstiga 0,1 ng/m3 som årsmedelvärde år 2020.

En kartläggning visar att halterna underskrids i hela länet.20

4. Halt av partiklar

Miljökvalitetsnormen för PM 10 i luften ska inte överstiga 40 µg/m3 som årsmedelvärde och 50 µg/m3 som dygnsmedelvärde. Dygnsmedelvärdet får högst överskridas 35 dygn per år.

Miljökvalitetsmålet för PM 10 ska inte överstiga 30 µg/m3 som dygnsmedelvärde, eller 15 µg/m3 som årsmedelvärde.

Miljökvalitetsnormen för PM 2,5 i luften ska inte överstiga 25 µg/m3 som årsmedelvärde. Miljökvalitetsmålet ska inte överstiga10 µg/m3 som årsmedelvärde och 25 µg/m3 som dygnsmedelvärde. 25 µg/m3 får överskridas högst 3 dygn per år.

Miljökvalitetsnormen för PM 10 klarades vid Häggvik E4:an och vid Töjnaskolan.

Årsmedelvärdet uppmättes till 14 µg/m3 respektive 11 µg/m3 jämfört med normens gränsvärde på 40 µg/m3. Antal dygnsmedelvärden över 50 µg/m3 uppgick till 6 dygn vid Häggvik och 1 dygn vid Töjnaskolan jämfört med normens tillåtna 35 dygn.

Miljökvalitetsmålet för PM 10, 15 µg/m3 som årsmedelvärde och 30 µg/m3 som

dygnsmedelvärde, klarades också vid båda mätstationerna. Antal dygn över 30 µg/m3 var 27 stycken vid Häggvik och 12 stycken vid

Töjnaskolan jämfört med tillåtna 35 dygn (Mätaren vid Häggvik E4 byttes till en ny under mars månad 2014 det kan påverka resultatet). 5

Miljökvaltetsnormen för PM 2,5 klarades vid Töjnaskolan. Årsmedelvärdet uppmättes till 7 µg/m3 jämfört med normvärdet 25 µg/m3. Miljökvalitetsmålet som årsmedelvärde 10 µg/m3, klarades också för PM 2,5. Däremot överskreds miljökvalitetsmålet för dygnsmedelvärdet 25 µg/m3. Värdet får inte överskridas mer än 3 dygn per år och antal dygn över 25 µg/m3 var 7 stycken vid Töjnaskolan under 2014.5

5. Dubbdäcksandelar i % av stillastående fordon Stillastående fordon har räknats på infartsparkering Rotebro, företagsparkering Norrviken, företagsparkering vid KG Knutsson och parkeringshuset Sollentuna centrum.

?

Av totalt 678 stillastående räknade fordon hade 59,88 % dubbdäck i Sollentuna 2013.

(12)

3. Bara naturlig försurning

Nationellt miljökvalitetsmål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenledningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar

Försurande ämnen

Nedfall av svavel- och kväveföroreningar är främsta orsaken till att mark försuras. Försurningen medför bl.a. att kväve och metaller kan läcka ut i sjöar och vattendrag. Det görs inte längre mätningar av nedfall av svavel och kväve över Sollentuna, eftersom båda minskat sedan mitten av 1990-talet.

Ansvaret för övervakning av nedfall av svavel och kväve ligger på länsstyrelsen.

I Sverige anses miljökvalitetsmålet inte möjligt att nå till 2020. Bedömningen har inte ändrats och baseras främst på hur nedfall av försurande luftföroreningar och skogsbruk förändras över tid.

Utvecklingen i miljön bedöms dock vara svagt positiv. Det är endast i Stockholm och Uppsala län där miljökvalitetsmålet bedöms nås i Sverige.9

Utsläpp av kväveoxid

Beräkningar visar att utsläppen av kväveoxider har minskat med 68 % sedan 1995. För minskningen står främst utsläppen från trafiken som har minskat med 67 % sedan 1995. En ny beräkningsmetod innebär att minskningen dock är mindre än tidigare beräkningar visat. Trafikens minskade utsläpp beror på förbättrade bränslen och en ökning av fordon med hårdare avgaskrav.

Av de totala kväveoxidutsläppen kommer 98 % från vägtrafiken, 0,8 % från energiproduktion och 3

% från övrigt.7

Utsläpp av svavel

Sedan 1980-talet har svaveldioxid minskat kraftigt och årsmedelvärdet har det senaste året uppmätts till under 1 µg/m3. Anledningen till minskningen under 1980-talet var främst sänkt svavelhalt i eldningsolja, minskad oljeförbränning samt minskad svavelhalt i fartygsbränsle. Genom planerade åtgärder i Europa är det troligt att halten av svaveldioxid i tätorter ytterligare kan minskas.

Förbättringstakten bedöms dock bli betydligt blygsammare än under 1980- och 1990-talet.5

Naturligt sur sjö

Snuggan är en näringsfattig brunvattensjö i Sollentuna med ett naturligt lågt pH-värde på grund av omgivande hällmarker och magra jordarter.

Sjöns karaktär ska bibehållas, men ytterligare till- försel av försurande ämnen kan på sikt äventyra sjöns ekologi. Sollentunas övriga sjöar är inte hotade av försurning.

Anpassat skogsbruk

Vid avverkning och gallring i kommunens skogar lämnas oftast toppar och grenar att förmultna och återgå till skogens ekosystem. I samband med nedbrytningen av organiskt material sker en viss höjning av pH-värdet i skogsmarken som är positivt.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Försurning av sjöar och rinnande vatten

Sollentunas sjöar är inte försurade och det föreligger ingen försurningsrisk. Snuggan har naturligt lågt pH.

2. Försurning av skogsmarken

Trenden mot ökad försurning av skogsmarken i Stockholms län ska vara bruten i områden som försurats av människan och en

återhämtning ska ha påbörjats.

?

Markförsurningen har avstannat i norra halvan av länet. Basmättnadsgraden och pH-värdet ökar här, samtidigt som halten utbytbart aluminium minskar.

Detta har medfört att en stor del av länets norra halva numera ligger i den lägsta surhetsklassen, det vill säga den långsiktiga risken för försurningsskador är liten.10 3. Utsläpp av kväveoxider

De sammanlagda utsläppen av kväveoxider totalt och från transportsektorn ska minska från 1995 års nivåer.

Utsläppen har minskat i Sollentuna med 69 % totalt och 69 % för vägtrafiken sedan 1995

1995: totalt: 1 800 ton, varav vägtrafik 1 700 ton.11 2005: totalt: 560 ton, varav vägtrafik 520 ton.

2013: totalt 550 ton, varav vägtrafik 530 ton.6

(13)

4. Giftfri miljö

Nationellt miljökvalitetsmål

Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.

Markföroreningar i kommunen

Kommunen har genomfört en inventering av potentiellt förorenade områden i Sollentuna.

Resultatet av inventeringen visar att det finns ca 500 fastigheter där verksamhet som kan ha orsakat markföroreningar bedrivits. Föroreningarna är av mycket skiftande karaktär och kommer från bl.a.

befintliga eller nedlagda företag, från försvaret och från avfallsdeponier. De bedöms inte utgöra någon akut fara, men föroreningarna ska beaktas vid t.ex.

schaktarbeten och nybyggnation.12

En rikstäckande inventering av förorenade områden pågår också. Inventeringen sker branschvis och genomförs främst av länsstyrelserna.

Under 2014 inträffade två stora och tre mindre oljeutsläpp i Sollentuna.46

Tillsyn enligt miljöbalken

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn av så kallade miljöfarliga verksamheter, som hanterar bl.a. kemikalier och farligt avfall.

Tillsynen sker med olika intervall beroende på verksamhetens art och storlek. De verksamheter som bedöms kunna orsaka störst miljöstörningar prioriteras. Miljö- och byggnadsnämnden har också tillsyn av kemiska produkter och varor i detaljhandeln.

Under 2014 har ett tillsynsprojekt inriktat på REACH och företagens informationsskyldighet angående farliga ämnen genomförts.

Avloppsvatten till Käppalaverket

De flesta av Sollentunas hushåll och företag är an- slutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Till detta reningsverk leds avloppsvattnet från 11 kommuner i Stockholms län. Det renade vattnet släpps sedan ut i Stockholms inre skärgård.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och

fodergrödor. Under 2014 producerades 29 810 ton slam i Käppalaverket. Av slammet spreds 43 % på åkermark och 13 % användes som växtnäringsskikt på deponi. Resten har lagrats in för senare

spridning.14

Lag om förnybara drivmedel

Enligt lag ska alla bensinstationer av en viss storlek tillhandahålla förnybara drivmedel.15 I Sollentuna uppfylls reglerna. En automatstation har fått dispens från kravet på förnyelsebart bränsle.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Upphandling av miljömärkta varor

Andelen miljömärkta varor och tjänster av den totala offentliga upphandlingen i länet ska öka.

Nämnderna ska i sin upphandlande verksamhet ställa miljökrav inom de gränser som medges av LOU (lagen om offentlig upphandling).17 Vid upphandling ska miljöstyrningsrådets kriterier följas, minsta krav är bas.18 Det pågår ett arbete att plocka ut de områden där miljöpåverkan är som

(14)

rivningar.46 3.Användning av tungmetaller

Spridningen och användningen i länet av bly, kadmium, kvicksilver, zink samt koppar ska minska.

?

Mätdata saknas.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn av verksamheter som hanterar tungmetaller bl.a.

tandläkare, fordontvättar och konstnärsverksamheter.

4. Förbättrad slamkvalitet

Slam från länets kommunala avloppsreningsverk ska vara av den kvaliteten att det kan läggas på åkermark.

Käppalaförbundet är certifierat enligt REVAQ, Svenskt vattens certifieringssystem för slam, vilket innebär att slammet är godkänt för spridning på åkermark för livsmedelsproduktion och fodergrödor.14

5. Matfisk

All matfisk som fångas i Stockholms län ska vara tjänlig som människoföda.

Fisk (abborre) har analyserats i Väsjön under 2014.

I förhållande till andra sjöar i regionen innehåller fisken relativt låga föroreningshalter. Tidigare fiskundersökningar i Edsviken och Norrviken har visat förhöjda halter av miljögifter (exempelvis kvicksilver och perfluoroktansulfonat, PFOS).

Informationsskyltar gällande rekommendationer om intag av fisk har satts upp kring Edsviken.46 Livsmedelsverket har rekommendationer för intag av fisk.22

6. Rena vattentäkter

Länets kommunala vattentäkter ska vara fria från bekämpningsmedel, organiska miljögifter, läkemedel och hormoner.

Det kommunala vattnet från Görvelnverket kontrolleras på bl.a. bekämpningsmedel och organiska miljögifter. Dessa värden klaras.

Stockholms läns landsting kontrollerar eventuella rester av läkemedel. I Rotsunda ligger Norrvattens reservvattentäkt för dricksvatten. Vattenkvalitén under 2014 var utan anmärkning23

7. Förorenade områden

Samtliga förorenade områden i länet som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden ska vara utredda och åtgärdade vid behov.

_ Miljö- och byggnadsnämnden har inte kännedom om några förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering eller som hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden.

5. Skyddande ozonskikt

Nationellt miljökvalitetsmål

Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger skydd mot skadlig UV-strålning.

Ozonskiktet finns i stratosfären 10-50 km över jordytan. Det hindrar skadlig ultraviolett solstrålning, som bl.a. kan orsaka hudcancer, att nå jorden.

Under de senaste decennierna har ozonskiktet tunnats ut på grund av utsläpp av vissa ozonnedbrytande ämnen, som klorfluorkarboner (CFC eller ”freoner”) och liknande ämnen. Dessa ämnen har bl.a. använts som köldmedium i kyl-, frys- och andra klimatanläggningar, vid tillverkning av skumplaster, vid kemtvätt, i brandsläckare, som lösningsmedel och avfettningsmedel.

Flera internationella avtal reglerar användningen av ozonnedbrytande ämnen. I Sverige har vi förbud mot ett flertal ozonnedbrytande ämnen eller restriktioner i användningen av dem. I de fall det är

möjligt har ämnen bytts mot sådana som är mindre eller inte alls skadliga för ozonskiktet. Trots förbud och restriktioner kommer dessa ämnen ändå att fortsätta läcka ut från äldre produkter och anläggningar under lång tid framöver.

Miljö- och byggnadsnämnden bedriver tillsyn över anläggningar som innehåller köldmedier och bedömer att hanteringen är tillfredsställande.

Kasserade kyl- och frysskåp tas omhand av godkända anläggningar för återvinning av CFC och HCFC.

Sollentunas invånare och verksamheter har möjlighet att lämna avfall som kan innehålla ozonnedbrytande ämnen. Denna hantering bedöms som tillfredsställande.24

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen

Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen ska till största delen ha upphört i Stockholms län.

_

Kommunens miljö- och byggnadsnämnd bedriver tillsyn över anläggningar i kommunen som

(15)

innehåller HCFC och HFC (CFC är förbjudet sedan år 2000). Alla anläggningar bedömdes uppfylla kraven år 2014.24

6. Säker strålmiljö

Nationellt miljökvalitetsmål

Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning.

Radon

Radon är en naturligt förekommande gas i mark, luft och vatten. Lång tids exponering för höga radonhalter ökar risken för att få lungcancer.

I Sollentuna är radonproblem i fastigheter beroende av dels av radonförekomst i mark, dels om fastigheten innehåller s.k. blå lättbetong, som kan avge radon i högre halter. Markradon är relativt vanligt förekommande i kommunen. Det är fastighetens konstruktion som avgör om radon kan komma in och stanna kvar. Radon varken syns, känns eller luktar, men kan enkelt mätas med rätt utrustning. Radonhalter över riktvärdet 200 becquerel/m3 luft anses utgöra olägenhet för människors hälsa. Det nationella målet är att radonhalten är lägre än 200 Bq/m³ luft i alla bostäder år 2020.

Ungefär 9 774 av kommunens 14 230 objekt som finns i kommunens register, uppskattas ha utfört radonmätning. Fler mätningar kan vara utförda som kommunen inte har tagit del av.25

Alla fastighetsägare av flerbostadshus har enligt uppgifter mätt radon.

Solskydd på förskolor

Under 2014 bedrev kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet tillsyn över 41 förskolor med fokus på barnens utemiljö. Barnens utemiljö är viktig ur många aspekter. Forskning visar att barn mår bättre och är friskare när de vistas ute i gröna områden jämfört med inomhus. När barnen tillbringar mycket tid utomhus minskar risken för att sjukdomar sprids mellan barnen. På förskolor som har rymlig utemiljö med träd, buskage och kuperad terräng får barnen även en ökad fysisk aktivitet.

De anmärkningar som kvarstår från inspektionerna gällande barnens utemiljö kommer att följas upp under år 2015.26

Solarium

I Sollentuna kommun finns totalt sex solarium som är öppna för allmänheten. Under år 2013 bedrev kommunens miljö- och hälsoskyddsenhet tillsyn över dessa. Syftet var att kontrollera hur väl solarieverksamheterna följer lagstiftningens krav.

Tillsynen följdes till stora delar upp år 2014. År 2015 börjar Strålsäkerhetsmyndighetens nya föreskrifter att gälla i sin helhet. Miljö- och hälsoskyddsenheten kommer då åter att bedriva tillsyn över solarieverksamheterna.

Elektromagnetiska fält

Elektromagnetiska fält uppstår kring kraftledningar och andra elektriska anordningar.

Centrala myndigheter som

Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen menar idag att de vetenskapliga undersökningar som gjorts på området antyder en viss ökning av risk för leukemi hos befolkningsgrupper som exponeras för 50 Hz magnetfält över 0,4 µT. Under 0,4 µT ser man ingen riskökning. Det vetenskapliga underlaget anses dock fortfarande inte tillräckligt för att ett gränsvärde ska kunna sättas.

Kommunen strävar efter att nya mobilstationer och sändare inte utsätter kommuninvånarna för ökad exponering av lågfrekventa elektriska och magnet- iska fält. Utifrån nuvarande kunskapsunderlag bedömer kommunen att inga större insatser än att följa utvecklingen inom området kan göras.

(16)

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Färre hudcancerfall

Antalet årliga fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning ska inte vara fler år 2020 än år 2000 i Stockholms län.

Statistik saknas för Sollentuna. I Stockholms län fick 637 personer diagnosen malignt melanom 2013, år 2000 anmäldes 301 nya fall.27 2. Radon i bostäder

Radonhalten i alla bostäder är år 2020 lägre än 200 Bq/m³ luft.

Antal objekt som mätt radon som finns i kommunens register.

Ungefär 9 774 av kommunens 14 230 objekt som är registrerade har mätt radon.25

3. Radon i enskilda brunnar

De enskilda brunnar som har mätts och har otjänligt vatten med avseende på radon ska ha tjänligt vatten.

?

Av 11 brunnar som mätte radon 2012 är 3tjänliga <

100(Bq/l), 7 tjänliga med anmärkning < 1000 (Bq/l). Ingen var otjänlig.48

7. Ingen övergödning

Nationellt miljökvalitetsmål

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

Kväve och fosfor göder

Övergödning av mark och vatten beror på utsläpp av kväveoxider och ammoniak till luft, samt av kväve och fosfor till vatten. Utsläpp av kväveoxider till luft tas upp i miljömål 3 – bara naturlig försurning.

Kommunens sjöar näringsrika

De flesta av Sollentunas sjöar är näringsrika och påverkade av människans olika aktiviteter. Kväve- och fosforutsläpp till sjöar och vattendrag kommer framför allt via dagvatten, läckage från jordbruksmark och från enskilda avlopp.

Kommunen arbetar med att minska dessa utsläpp.

Edsviken betecknas som kustvatten och situationen där är sämre än i sjöarna. 28 Läs mer om dagvatten och kommunens vattenvårdsarbete i miljömål 8 – levande sjöar och vattendrag.

De flesta anslutna till reningsverk

De flesta hushållen i Sollentuna är anslutna till Käppala reningsverk på Lidingö. Där renas av-

loppsvattnet bl.a. från 97 % av fosforn och 81 % av kvävet innan det släpps ut i Stockholms inre skärgård. Läs om slam i miljömål 4 – giftfri miljö.

Få enskilda avlopp

Enskilda avloppsanläggningar försämras med tiden och orsakar då en ökad belastning av näringsämnen till sjöar och vattendrag.

I Sollentuna finns ca 170 enskilda avloppsanläggningar. De flesta finns i Norrsättra eller Södersättra. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp, vilket innebär att flertalet av de enskilda avloppen i kommunen kommer att tas ur bruk.

Jordbruksmark

Kommunen arbetar för att minska läckage från åkermark och djurhållning genom bl.a. arrendeavtal och information.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Fosforutsläpp

Utsläppen av fosfor från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

I havsviken Edsviken är belastningen från omgivningen ca 1,3 ton fosfor/år. För att nå god status behöver belastningen halveras. Ungefär 80

% av fosforn kommer från dagvatten och här står Sollentuna för 600-700 kg.De åtgärder som behövs är omfattande.28

2. Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar Fosforutsläpp från enskilda VA-anläggningar ska minska.

I och med utbyggnad av kommunalt VA i Södersättra/Norrsättra en bit in på 2010-talet kommer de flesta av kommunens enskilda avlopp försvinna. Fosforutsläppen kommer då kraftigt att reduceras.

3. Fosforhalt i avloppsvatten

Från länets samtliga avloppsreningsverk, oberoende av storlek, ska utgående fosforhalt i det behandlade avloppsvattnet normalt inte överstiga 0,3 mg/l.

Medelhalten av totalfosfor i utgående vatten från Käppalaverket var 0,17 mg/l under 2014. 44

(17)

4. Utsläpp genom bräddningar

Utsläppen av orenat avloppsvatten genom bräddning från länets avloppsanläggningar ska inte överstiga 1 % av det samlade avloppsvattenutsläppet.

Sollentuna Energi AB ska årligen lämna in en redovisning angående spillvattennätet. Under 2014 har 64 m3 avloppsvatten breddats.

5. Kväveutsläpp

Utsläppen av kväve från mänskliga aktiviteter till länets kustvatten ska minska.

Kommunerna runt Edsviken arbetar tillsammans för att minska belastningen på Edsviken, fokus läggs på rening av dagvatten. Att nå god ekologisk status till 2021 är svårt, vattenmyndigheten föreslår nu att god status ska nås 2027.

6. Totalfosfor i Edsviken och Norrviken Edsviken: 49 µ/l (mikrogram/liter) Norrviken: 70 µ/l. 28

8. Levande sjöar och vattendrag

Nationellt miljökvalitetsmål

Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara, och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Åtta sjöar och en havsvik

I Sollentuna finns åtta sjöar och en havsvik. Alla är mer eller mindre påverkade av föroreningar. Det största problemet är övergödning (kväve och fosfor) med algblomningar och periodvis låga syrehalter i vattnet vilket påverkar växt- och djurliv negativt.

Vattenförvaltningen

Vattenmyndigheterna i Sveriges fem vattendistrikt har beslutat om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram samt förvaltningsplan för perioden 2009-2015. Kommunens större sjöar och vattendrag berörs och gemensamt för alla är att vattenkvaliteten behöver förbättras. I Sollentuna finns miljökvalitetsnormer för Edsviken, Norrviken och Edsån. Normerna är en viktig utgångspunkt för Sollentunas och övriga kommuners vattenvårdsarbete. Den 1 november 2014 till den 30 april 2015 genomförs samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för perioden 2016-2021. Där föreslås bl. a. att Rösjön ska bli vattenförekomst.

Kommunens vattenvårdsarbete

Kommunen arbetar aktivt med att minska de föroreningar som förs till sjösystemet och samtidigt förbättra förutsättningarna för växt- och djurlivet.

Norrviken. Projektet finansieras av Upplands Väsby och Sollentuna

• Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden sant öka tillgängligheten till miljöerna kring ån. Arbete med gångvägar, bänkar och information kvarstår under 2015. Projektet har genomförts tillsammans med Upplands Väsby och berörda markägare. Planering för en ny dagvattendamm som ska ta hand om dagvatten från Rotebro pågår.

• En webbaserad föroreningsbelastningsberäkning för Edsvikens avrinningsområde togs fram 2014.

• En broschyr för hållbar dagvattenhantering togs fram i Edsviken vattensamverken 2014.

• Hantering av dagvatten sker löpande i samhällsplaneringen, bl.a. vid detaljplaneläggning.

• Biotopkartering av Rösjön, samt flera vattendrag har utförts inom Oxunda Vattensamverkan 2014.

(18)

Samarbete över kommungränserna

Alla kommunens sjöar utom Djupan, ligger inom Oxundaåns avrinningsområde som mynnar i Mälaren. I Edsvikens avrinningsområde finns få sjöar, i Sollentuna endast den lilla Djupan. För att vattenvårdsarbetet ska bli både miljö- och kostnadseffektivt samarbetar Sollentuna med övriga kommuner och städer inom dessa avrinningsområden. Gemensamma mål med prioriterade åtgärder, gemensamma policys, samordnade miljökontrollprogram och ett aktivt kunskapsutbyte bidrar till ett framgångsrikt arbete.

Målen med vattensamverkan är att förbättra vattenkvaliteten i sjöar, kustvatten och vattendrag - inklusive Mälaren. På så sätt gynnas också biologisk mångfald, friluftsliv och kulturvärden.

I Oxunda Vattensamverkan ingår Upplands Väsby, Vallentuna, Sigtuna, Täby och Sollentuna. I Edsviken Vattensamverkan deltar Sollentuna, Danderyd, Stockholm, Järfälla, Solna och

Sundbyberg. 8

Naturliga sjösystem är tröga och det kan ta lång tid, kanske decennier, innan resultat kan ses av de åtgärder som görs idag. Miljökvalitetsnormerna innebär krav på bättre vattenkvalitet till 2021, något som kan bli svårt att klara. I Vattenmyndighetens remissmaterial föreslås 2027 som nytt mål år för god ekologisk status i Edsviken.

Dagvatten stort problem

Förorenat dagvatten bedöms som ett stort problem i Sollentuna. Dagvatten är det regn- och smältvatten som rinner av hårdgjorda ytor, t.ex. gator, park- eringar och tak. Dagvattnet tar ofta upp föro- reningar från marken, som t.ex. oljespill, näringsämnen och partiklar från bilavgaser och bildäck. Dagvattnet leds till stor del via ledningar orenat direkt ut i närmaste sjö och bidrar till över- gödning, igenväxning och algblomning.

Ett sätt att rena vattnet är att infiltrera det på tomtmark och om det inte är möjligt anlägga dag- vattendammar eller sedimentationsbassänger där föroreningarna kan brytas ned eller ansamlas.

Under 2013 startades ett samarbete mellan förvaltningarna för att utveckla ett kommunövergripande sätt att hantera dagvatten.

Badvattnet oftast bra

Kommunen tar badvattenprover vid alla officiella

strandbad under somrarna. Under 2014 togs totalt 19 badvattenprover. Ett provsvar vid Rösjön blev otjänligt. Fem blev tjänlig med anmärkning, ett vid Rösjön och två vardera vid Edsviken Badberget och Edsviken Helenelund samt ett vid Ravalen. I övrigt var badvattenkvaliteten god.45

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd för natur- och kulturmiljö

Berörda myndigheter ska ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram för de mest värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Minst hälften av de skyddsvärda miljöerna ska ha ett långsiktigt skydd.

Framtagande av åtgärdsplaner pågår och har till stor del genomförts.33

De pågående reservatsbildningarna i kommunen tillsammans med befintliga reservat gör att mer än hälften av de skyddsvärda miljöerna i kommunen har ett långsiktigt skydd.33

2. Restaurering av vattendrag

Restaurering ska ha påbörjats i minst en fjärdedel av länets värdefulla och skyddsvärda vattendrag.

Inget av de av länsstyrelsen utpekade prioriterade vattendragen finns i Sollentuna. Tre av de utpekade

(19)

9. Grundvatten av god kvalitet

Nationellt miljökvalitetsmål

Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Grundvattenprover

För att kontrollera vattenkvaliteten, följa förändringar över tid, samt studera och upptäcka påverkan av föroreningar, har provtagning på grundvatten gjorts under 2011. Provtagning görs vart femte år.

I 2011 års provtagning förekom:

• mycket hög halt arsenik i en punkt av nio

• måttlig halt bly i två punkter av nio

• måttlig halt zink i två punkter av nio pesticider (bekämpningsmedel) i två

Få enskilda brunnar

I Sollentuna finns endast ca 170 enskilda brunnar som tar dricksvatten från grundvattnet. I Södersättra och Norrsättra förekommer föroreningar i vissa brunnar, vilket kan bero på närliggande enskilda avloppsanläggningar. I och med planläggning av området planeras utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Det innebär att flertalet av de enskilda brunnarna kommer att tas ur bruk.

Dricksvatten från Mälaren

Nästan alla invånare i Sollentuna får dricksvatten vattendragen finns dock inom Oxundaåns

avrinningsområde, varav Väsbyån berörs av avrinning från Sollentuna. 34

Inventeringar och framtagande av åtgärdsplaner för vattendragen i kommunen görs fortlöpande inom Oxunda och Edsviken Vattensamverkan.

Restaureringsåtgärder har utförts i Vibyån och Landsnoraån. Arbete pågår i Edsån.28 3. Kemisk och ekologisk status

Sjöar och vattendrag har minst god ekologisk status eller potential och god kemisk status i enlighet med förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

Kemisk status:

Norrviken , Edsån och Edsviken bedöms inte uppnå god kemisk status.

Ekologisk status:

Norrviken, Edsån och Edsviken uppnår inte god ekologisk status.47

.

(20)

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Skydd av geologiska formationer och grundvattentäkter

Grundvattenförande geologiska formationer i Stockholms län av vikt för nuvarande och framtida vattenförsörjning ska ha ett långsiktigt skydd mot markanvändning och verksamheter som begränsar användningen av vattnet.

Alla kommunala grundvattentäkter ska ha fastställda vattenskyddsområden enligt miljöbalken.

?

Det finns ett fastställt skyddsområde för grundvattentäkter med tillhörande

skyddsföreskrifter från 1974. Revidering pågår.

2. Rent dricksvatten

Dricksvatten från grundvattentäkter som ger mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år ska uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet.

Tre brunnar på Järvafältet klassas som allmänna och ska bedömas som vattenverk.Alla hade tjänligt dricksvatten 2014 45

3. Kemisk och kvantitativ status för grundvatten i

Stockholmsåsen. ? Kemisk status:

God kemisk och kvantitativ status uppnås i Stockholmsåsen-Silverdal, Sollentuna och Solna.

Stockholmsåsen-Upplands Väsby har

otillfredsställande kemisk status pga av förekomst av klorid men god kvantitativ status.47

10. Hav i balans samt levande kust och skärgård

Nationellt miljökvalitetsmål

Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.

Edsviken en del av Östersjön

För Sollentunas del berör detta mål Edsviken, som är en del av Östersjön.

Edsvikens vatten är näringsrikt med höga halter av kväve och fosfor. Bottensedimenten innehåller höga halter av metaller. Under somrarna uppstår syrebrist på bottnarna. Tillförseln av näringsämnen, metaller och organiska miljögifter sker framförallt via dag- vatten, men läckaget från bottensedimenten och inflöde från Värtan samt påverkan av verksamheter i avrinningsområdet, är också av stor betydelse.

Samarbetet med övriga kommuner inom Edsvikens

avrinningsområde fortgår för att förbättra vattenkvaliteten och förutsättningar för växt- och djurliv, fiske och annat friluftsliv.

En station för tömning av båtlatrin i Edsviken togs i bruk sommaren 2012.

I Sollentunas del av Edsviken finns tre badplatser och badvattenkvaliteten är god, förutom att den var kortvarigt otjänlig vid Strandvägen 2012.

Läs mer i miljömål 8 – Levande sjöar och vattendrag.

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Anpassning av fiskuttaget

Det lokala fiskebeståndet ska nyttjas på ett hållbart sätt.

?

Fiskebestånden i Edsviken har utretts och en fiskevårdsplan är framtagen av Edsvikens vattensamverkan. De provfisken som gjorts visar inga alarmerande resultat.Fiskevårdande åtgärder har genomförts, t.ex. utsättning av så kallade risvasar.28

(21)

2. Störningar från båttrafiken

Buller och andra störningar från bl.a. båtar och båtaktiviteter ska inte orsaka betydande störningar inom särskilt känsliga och utpekade områden i Stockholms läns skärgård.

Dialog med båtklubbar genomförs.46

3. Miljövänliga båtvårdsprodukter

Endast godkända färger och produkter ska användas för fritidsbåtvård. Dialog med båtklubbar genomförs. En

båttvättanläggning har anordnats vid Stocksundet i vattnet.46

11. Myllrande våtmarker

Nationellt miljökvalitetsmål

Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

Våtmarker anläggs och återställs

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar våtmark i det öppna landskapet och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Våtmarkerna finns vid Väsby sjöäng, Bögs våtmark, Nysveds ängar, Kolartorp, Södersättra och Kohlstadalen.

Ett antal skogskärr har återställts genom att diken har fyllts igen, t.ex. Älgkärret.

Vissa våtmarker är beroende av årlig skötsel för att naturvärdena ska bestå. Bete och slåtter gynnar naturvärdena i det öppna landskapets våtmarker.

Några våtmarker har också reglerbara dämmen så att vattennivån kan varieras under året.33

Våtmarker är inventerade

Skötselplanerna för de nya naturreservaten i södra Törnskogens naturreservat och i Rösjöskogens

naturreservat innehåller anvisningar för restaurering av våtmarkerna. Kommunens samtliga våtmarker är inventerade och förutsättningar för återställningsarbete är beskrivna.

Sollentuna har under 2014 slutfört omgrävningen av Edsån på en sträcka av 600 meter som nu har fått en längd av 1200 meter. Flera våtmarker har anlagts utmed sträckan. Syftet är att förbättra vattenkvaliteten, att gynna den biologiska mångfalden samt öka tillgängligheten till miljöerna kring ån.

Sumpskogar

Alla sumpskogar på kommunägd skogsmark har skötsel som utgår från de biologiska värdena.

Kommunen äger ca 95 % av totala arealen skog i kommunen.33

Precisering av miljökvalitetsmålet Trend Miljöstatus 1. Långsiktigt skydd av våtmarker

I Stockholms län är 18 våtmarker utvalda och ingår som länets bidrag till det totala myrskyddet i Sverige. Ingen av de 18 våtmarkerna ligger i Sollentuna.

Huvuddelen av Sollentunas våtmarker ligger i naturreservat och har därmed ett långsiktigt skydd.

Regelbundna skötselinsatser görs också för att bibehålla och utveckla våtmarkernas värden.

2. Våtmarker i odlingslandskapet

Minst 360 hektar våtmarker och småvatten har anlagts eller återställts i länets odlingslandskap från och med år 2000.

Under 1990-talet återskapades ca 15 hektar och ca 10 hektar tillkom under 2000-talet. Under 2011 har 10 stycken smådammar för grodor och andra vattenlevande smådjur skapats i Järvafältets naturreservat genom bidrag från länsstyrelsen. 33

References

Related documents

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsi-

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till

Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald

Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald