Systematiskt kvalitetsarbete

(1)

Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm pers, Verksamhetschef förskola, 2016-04-18 08:39 1

Systematiskt kvalitetsarbete

Rapport

År: 2016

Organisationsenhet: Förskola

Fokusområde: Demokrati och värdegrund

Övergripande mål: Normer och värden

Deluppgift: Klassens kvalitetsrapport (fsk)

(2)

Nyckeltalsanalys

Svarsfrekvens 94% (708/752 barn i ålderna 3-5 år.)

*Antal förskoleenheter: 27

*Samverkan: 3,31

*Lärande och kunskaper: 3,46

*Demokrati och värdegrund: 3,64

*Medel: 3,47

(3)

1. Nulägesanalys

Nulägesbeskrivning

Klassens kvalitetsrapport genomfördes under perioden 1-26 februari 2016 och riktar sig till barn i förskolan mellan 3-5 år. Metoden går ut på att alla förskolebarn 3-5 år besvarar en enkät under en pedagogs ledning. Utöver

enkätresultaten bildar förskoleenheternas analyser över resultatet underlag för de slutsatser som denna övergripande kvalitetsrapport beskriver.

Klassens kvalitetsrapport fyller flera syften.

• Dels är det en metod där barnen aktivt deltar i gruppens och förskolans kvalitetsarbete och därmed ökar förståelsen för demokratisk styrning.

• Dels är det en metod som utgår från varje barn uppfattning om sin förskolevardag och som också ökar förståelsen för verksamheten genom den diskussion som resultat och analys medför.

• Det är också en metod där resultat och analys kommer till nytta i organisationens samtliga nivåer och ger förutsättningar till dialog för förbättrings- och utvecklingsarbete.

Under året har förskolans ledningsgrupp identifierat sju pedagogogiska grundvärderingar, där Barnperspektiv har bedömts ha stor betydelse för förskolans förmåga att utgå från barns intressen, behov och förutsättningar. För att kunna inta ett barnperspektiv är en viktig förutsättning att inhämta barns perspektiv. Metoden Klassens kvalitetsrapport är ett viktigt verktyg i denna process.

Inför denna undersökning har frågorna i enkäten reviderats och inordnats under aktuellt mål i läroplanen. De har även sorterats under in i de fokusområden som det systematiska kvalitetsarbetet är format kring:

• Samverkan

• Lärande och kunskaper

• Demokratik och värdegrund

Svarsfrekvensen i årets undersökning uppgår till 94%, vilket innebär att 708 barn av 752 har svarat på frågorna.

Medelbetyg (max 4) summerat per fokusområde är

• Samverkan 3,31

• Lärande och kunskaper 3,46 samt

• Demokrati och värdegrund 3,64.

Eftersom frågorna har reviderats och sorterats om i nya grupperingar är det inte möjligt att ange resultatet i relation till föregående års undersökning. Sammanvägt medelvärde uppgår till 3,47, vilket kan visa en marginell försämring i jämförelse med föregående års värde; 3,56.

Vid en jämförelse av resultat utifrån enskilda frågors resultat, visas inga större skillnader i relation till föregående år.

Dock är siffrorna i enkätresultatet inte det som kan tas som intäkt för att beskriva verkligheten. Det är först när pedagoger har analyserat datan, såväl tillsammans med barnen som utifrån ett pedagogiskt perspektiv som en

"sanning" kan skönjas. Barnens svar utgår i hög utsträckning av deras upplevelser i stunden och deras förståelse av olika begrepp kan se olika ut. Därför är det nödvändigt att pedagoger återkopplar, samtalar och analyserar vidare kring det resultat som siffrorna utgör.

Det framgår tydligt att syftet och utgångspunkten med Klassens kvalitetsrapport i högre och högre utsträckning förankras och ses som ett viktigt verktyg för förskolans utveckling. På det vis som förskolechefer och pedagoger beskriver vad som har påverkat resultatet och vilka åtgärder som behöver vidtas, visar att insikten och förståelsen för vikten av att inhämta barns perspektiv för att inta ett barnperspektiv är i högre utsträckning förankrat. Det innebär att målsättningarna från föregående års kvalitetsrapport är på väg att infrias. Innehållet och formuleringar visar också att det finns en mognad och insikt i att självkritiskt kunna granska sitt arbetssätt och att genomföra förändringar inom sitt eget ansvarsområde.

Hur skiljer sig resultatet i olika urval och grupper

Det finns inga stora skillnader mellan enkätresultaten för de 27 förskolor som har deltagit i undersökningen. Samtliga förskolor har ett medelvärde över 3,3, likvärdigt mot föregående år. Det högsta medelvärdet är 3,75 medan det lägsta är 3, 28 (av 4 möjliga).

De frågor som når högst resultat är upplevelsen av att det är roligt att leka inne på förskolan, att det finns kompisar att leka med på förskolan samt att de vuxna på förskolan bryr sig om när något barn är ledset. De frågor som barnen är minst nöjda med är om digitala verktyg används i förskolan, att sjunga, om jag är nyfiken på vad vi ska göra i förskolan.

(4)

Dessa överensstämmer med de frågor som fick lägst svar även förra året.

Skillnader mellan hur flickor och pojkar har svarat skiljer sig inte i någon högre utsträckning vid en jämförelse av fokusområden. Däremot finns det skillnader som bör uppmärkasammas när det gäller svar på enskilda frågor. Det visar att det är relativt stora skillnader mellan hur flickor och pojkar har svarat när det gäller frågorna "lyssna på saga",

"att sjunga" där flickor är mer nöjda än pojkar. Pojkar är däremot mer nöjda när det kommer till att "bygga" och att "leka ute". Detta är också något som flera förskolor lyfter fram som ett utvecklingsområde.

Flera förskolor anger att det kan vara svårt för barn med annat modersmål att förstå olika begrepp som efterfrågas i enkäten och att delta i efterföljande samtal. Här är det viktigt att notera att ALLA barn har rätt att göra sin röst hörd, att vara med och påverka och att förskolan har en viktig uppgift att finna former för att så sker.

Hur ser resultatet ut i jämförelse med kraven i styrdokumenten?

Enligt förskolans läroplan ska förskolan vara rolig, trygg och lärorik. Årets enkätundersökning visar ett fortsatt positivt resultat kring dessa frågor. De flesta barn upplever att de trivs, har roligt tillsammans med personal och kompisar och lär sig olika saker. En förutsättning för lärande och utveckling är att barn får det stöd de behöver, att de känner sig sedda och bemöts på ett bra sätt. Att de högsta värdena återfinns inom dessa områden är mycket glädjande.

I resultatet finns delar som också visar på utvecklingsbehov i relation till läroplanen. Det handlar om i vilken utsträckning som barn ges förutsättningar och möjligheter att vara med och påverka. Enligt förskolans läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att vara delaktig och ta ansvar genom olika former av inflytande. Det är angeläget att barn verkligen uppfattar när de har en reell möjlighet att påverka, bli lyssnade på och göra sin röst hörd.

Att modern teknik används i undervisning är ett sedan tidigare identifierat utvecklingsområdet. Förra årets förklaring till det låga resultatet, dvs. att dator inte användes, visar sig inte vara orsak. I årets enkät har frågan formulerats om för att bredda vilka digitala verktyg som används. Ändå är resultatet lågt.

(5)

2. Orsaksanalys

Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett positivt vis?

I förskolornas orsaksanalys beskrivs att resultatet har påverkats positivt genom att det finns en ökad pedagogisk medvetenhet om att förskolans miljöer liksom verksamhetens innehåll ska utgå från barnens intressen och behov. Att vara lyhörd för barns tankar och ställningstaganden beskrivs av flera förskolor som ett medvetet förhållningssätt.

Miljöerna förändras och utformas utifrån barns önskningar och behov och barngrupperna delas i mindre grupper för att bättre kunna möta varje barn. Därmed ges de även större förutsättningar att välja aktivitet och kompisar att vara med.

Överlag beskrivs arbetssätt som mer och mer utgår från barnens behov och en professionalitet att som pedagog anpassa verksamheten till barnens behov, önskemål och förutsättningar.

Vilka förutsättningar och arbetsprocesser kan ha påverkat resultatet på ett negativt vis?

En förklaring till negativa värden på frågorna anges att barn inte alltid har förståelse för de olika begreppen och kan relatera till dem och veta vad som avses. Begrepp som anges är t.ex. att bestämma, vara nyfiken, matematik.

Andra saker som påverkar resultatet negativt är barngruppernas sammansättning och storlek, som påverkar förutsättningarna att se och möta varje barns behov. Andra aspekter är hög personalomsättning, då gemensamt förhållningssätt och överenskomna spelregler är svåra att få till stånd.

Flera förskolor anger också utvecklingsområden inom sitt eget arbetssätt och organisation. Syskongrupper i åldern 1-5 år innebär svårigheter att möta barn på ett åldersadekvat vis, otydlighet i hur olika rum får/kan användas, att

sagoläsning sker vid fel tidpunkt etc.

Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste styrkor?

Den styrka som främst lyfts fram är den professionalitet och lyhördhet som präglar förskolans verksamhet. Att har roligt och använda ett medvetet och uppmuntrande förhållningssätt är aspekter som flera förskolor anger som viktiga styrkor.

Metoden att dela in barnen i mindre grupper är en framgångskoncept, vilket gör det möjligt att fånga ögonblick i stunden, vara flexibel utifrån barns behov och säkerställa att varje barn blir sett och bekräftat utifrån sina specifika förutsättningar.

Övergripande är det lätt att se att det professionella arbetet med att kritiskt granska sin verksamhet har stora potentialer att fortsätta utvecklas på ett positivt sätt. Förskolan som skolform, med läroplan och legitimerade förskollärare, bidrar till att höja statusen i verksamheten och därmed den professionella pedagogiska nivån.

Prioritering och urval. Vilka är våra viktigaste förbättringsmöjligheter?

Vi behöver fortsatt förbättra arbetet med hur barns inflytande och delaktighet kan utvecklas. Även om de vuxna i förskolan anser att barnen ges möjligheter att vara med och påverka, är det viktigt att barnen faktiskt upplever att de har inflytande. I detta arbete har det stor betydelse hur miljön kring barnen utformas och materialet är tillgängligt, inbjudande och stimulerande. Att vara intresserad, engagerad och lyhörd för barns upplevelser och låta det påverka är även fortsättningsvis ett utvecklingsområde.

Det finns även behov av att öka medvetenheten om hur verksamheten ger flickor och pojkar lika möjligheter och förutsättningar. Förskolan har stora möjligheter att påverka barns uppfattningar om vad som är "flickigt" och vad som är

"pojkigt". Inget barn ska behöva känna sig styrd av stereotypa könsrollsmönster.

(6)

3. Insatser och åtgärder för utveckling

Vilka insatser och förändringar kan vi själva genomföra?

Att ge barn rätt att uttala sig i frågor som de är berörda av ingår i barns rättigheter enligt Barnkonventionen. Genom klassens kvalitetsrapport undersöks hur barn uppfattar sina dagar i förskolan. I de analyser som förskolorna gör framförs ibland att barnen är för små för att förstå frågorna, det är för många frågor, de förstår inte begreppen. Detta används sedan som en förklaring till ett mer negativt resultat. En analys av detta resonemang kan vara att det förekommer att personal inte fullt ut anser att barn har förmåga, kompetens och kunskap att uttrycka sig om vad de upplever. En utvecklingsinsats som därmed forsatt behöver betonas är att försäkra att samtlig personal har kunskap, insikt och förståelse för barns rättigheter att påverka, bli lyssnade på och vara delaktiga i verksamheten oavsett ålder, modersmål etc. Här kan pedagogiska grundvärderingar vara ett stöd och bidra till att området förankras på riktigt.

Vilka insatser och förändringar ser vi behov av på övergripande nivå?

Att analysera resultatet av Klassens kvalitetsrapport är intressant och givande. Data tillsammans med förskolornas kvalitetsrapporter för området ger en god bild av hur metoden används och bidrar till utveckling. Dock är

sammanställningsarbetet av det statistiska materialet förenat med en stor arbetsinsats, som borde kunna genomföras smidigare i programmet "Minutvärdering".

Miljön har stor betydelse för barns möjligheter till delaktighet, självständighet och ansvarstagande. Det pågående arbetet med lokalförsörjning och nybyggnation av nya förskolor är insatser som sker på förvaltnings- och

kommunövergripande nivå.

(7)

4. Planering av införande

Mål/förbättringsåtgärder

Vid enkätundersökningen 2017 syns inga större skillnader mellan hur pojkar och flickor svarar på de olika frågorna i Klassens kvalitetsrapport.

Klassens kvalitetsrapport ses som ett viktigt och relevant redskap för att inhämta barns perspektiv på dagarna i sin förskola. Resultatet används för att reflektera och analysera hur förskolan ännu bättre kan inta ett barnperspektiv vid planering och utformning av innehåll och utformning av verksamheten.

Beslutade insatser

Utvecklingsinsatsen "Pedagogisk dokumention" kopplas tydligt till det systematiska kvalitetsarbetet. I det professionella förhållningssättet ingår att barns erfarenheter, intressen och behov påverkar innehållet i verksamheten.

Den pedagogiska grundvärderingen "Barnperspektiv" används som ett argument till att inhämta barns perspektiv på att vara barn. Det är de som är experterna!

Insatsernas konsekvenser för vårt sätt att arbeta

Samtliga förskolechefer har en tydlig viljeinriktning som tar sig uttryck genom att utmana, driva och stödja utvecklingsarbetet på varje förskola.

Målkriterier

INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET - personalen är lyhörd och intresserad av barns tankar och åsikter och låter det påverka den vardagliga verksamheten. - barnen får ta ansvar utifrån sin förmåga. - förskolans miljö och lekmaterial har en god ordning och används på ett ansvarsfullt sätt. - barn får, i demokratiska arbetsformer, delta i beslut och

ställningstaganden kring frågor som de är berörda av och kan delta i. - barnen utvecklar förståelse för att "vara med och bestämma" inte alltid innebär att man får som man vill.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE - Förskolan följer systematiskt och kontinuerligt upp hur barns lärande och utveckling påverkas av innehåll, arbetsformer och organisering av undervisningen - Förskolan använder den dokumentation och analys som görs i det dagliga arbetet med barnen som underlag för förskolans systematiska kvalitetsarbete.

Uppföljning

Målen följs upp genom Klassens kvalitetsrapport 2017 och ingår i fokusområdena B Demokrati och värdegrund samt fokusområde C Lärande och kunskaper.