På väg mot en hållbar plastanvändning. Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket

(1)

1

På väg mot en hållbar

plastanvändning

Åsa Stenmarck, Naturvårdsverket

(2)

Vad är nationell plast-

samordning?

Vad innebär hållbar plast- användning?

Hur kopplar arbetet till befintliga mål?

2020-09-28 Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

2

Vilka möjligheter kan Nationell

plast- samordning

innebära?

Vad kan kommuner göra ?

Agenda

(3)

Mål för Nationell plastsamordning

Att verka för en hållbar plastanvändning genom att tillsammans med andra aktörer:

• Samla in och förmedla kunskap som stödjer en hållbar

plastanvändning hos aktörer nationellt samt i internationella samarbeten där Sverige deltar.

• Samverka för att identifiera och genomföra aktiviteter för att realisera en hållbar plastanvändning. Samverkan innebär också att utbyta kunskap och erfarenheter som underlättar detta.

Förhållningssätt i arbetet:

• Drivande

• Samlande

• Helhetsperspektivet

(4)

Vi inkluderar

• Plast

• Mikro-plast

• Däck

• Inte textilier eller nano-plast

(5)

Målbild och färdplan Kunskap kring

handlingsalternativ och effekter till stöd för

beslut och genomförande

Utvecklade och stärkta

nätverk

(6)

Kunskapsinsamling och -förmedling Aktörers

kunskaps- behov

Mål och system- utmaningar

Hur drivs arbetet?

Mål och systemutmaningar

▪ Översikt över politiskt uppsatta mål och pågående politiska processer

▪ Identifierar systemutmaningar

▪ Väljer och kommunicerar fokusområden baserat på detta

Aktörers kunskapsbehov

▪ Kunskap till stöd för beslut och arbete för en hållbar plast-användning.

▪ Önskemål kring insatser

Kunskapssammanställning och förmedling

▪ Sammanställer och beställer kunskap

▪ Förmedlar efterfrågad kunskap till stöd för

aktörers vägval.

(7)

K un sk ap Negativa effekter

av plast

Positiva effekter av plast

Handlings- alternativ

Miljönyttan för de olika handlingsalternativen Nationell

plastsamordning

Myndigheter

Näringsliv

Forskning Kommuner

Regioner

▪ Ger översikt

▪ Visar på var man kan hitta information

▪ Skapar mötesplatser

▪ En oberoende aktör

(8)

12

Plast används på rätt plats, i resurs- och klimateffektiva, giftfria och cirkulära flöden med försumbart läckage

Resurssmart användning Råvara med minimal miljöbelastning

Minimera läckage Kraftigt ökad och

högkvalitativ

återvinning

(9)

Cirka 60% av plastavfallet finns i blandat avfall från hushåll

och verksamheter

Källa: SMED (2019).

Totalt 1,7 miljoner ton plastavfall per år

Använd plast blir tillslut ett avfall, närmare 80 % av plastavfallet förbränns och mindre än 10 % materialåtervinns

13

8%

76%

1% 15%

1 2 3 4

Källa: SMED (2019).

Klimatpåverkan

(10)

Nedskräpning är sannolikt en betydande källa till mikroplast, men är svår att kvantifiera

Kvantifierbara källor till plast i miljön:

• Vägtrafik genom slitage av fordonsdäck, vägbeläggningar och –färg: Ca 8000 ton per år

• Förlust av granulat från konstgräsplaner: Ca 500 ton per år

• Tvätt av syntetfibrer: Upp till ca 1000 ton per år

• Industriell produktion och hantering av plast: 300 – 500 ton per år

• Båtbottenfärg genom slitage: Ca 10 ton per år

Eller läcker ut till miljön

Makro Mikro

De mest betydande spridningsvägarna är:

Dagvatten, avloppsreningsverk och luftdeposition

Källa: Naturvårdsverket.

Läckage av plast

(11)

Användningen av kemikalier ökar

15

• Den globala försäljningen av kemikalier förväntas fördubblas till 2030 jämfört med 2017.

• Det finns mellan 40 000 – 60 000 kemiska ämnen på världsmarknaden.

• I dagsläget är drygt 22 500 ämnen registrerade i EU varav 14 500 är klassificerade som farliga för hälsan eller miljön.

• Kemikalieinspektionen bedömer att minst 1500 av de registrerade ämnena kan ha egenskaper som gör att de inom EU ska anses vara särskilt farliga. Sannolikt finns det fler, men underlag saknas för att göra en bedömning.

• Särskilt farliga ämnen som tillverkas och används i låga volymer behöver inte registreras inom EU, till exempel många PFAS-ämnen.

Farliga ämnen

(12)

Lösningsstrategier för plastens klimatpåverkan, läckage till naturen och farliga ämnen

16 Smart och resurseffektiv användning Återvinning Klimatneutral produktion och råvara

Design för återvinning

Insamling och sortering av plastavfall Mekanisk återvinning

Kemisk återvinning

Förnybar råvara Energianvändning Materialsubstitution Minskad konsumtion

Resurssmart användning Materialeffektiv tillverkning

Koldioxidinfångning och förvaring

CCS CCU Deponi

Lösningsstrategier för plastens klimatpåverkan

Förebyggande insatser Substitution och materialval Insamling av läckt plast och begränsade spridningsvägar

Minskad användning av material/produkter som bidrar till läckage av plast

Materialinnovation

Begränsa spridningsvägar Insamling av läckt plast Minskad uppkomst och konsumtion

Beteendeförändring (resurssmart användning) Design för minskat läckage av plast

Lösningsstrategier för läckage av plast till naturen

Lösningsstrategier för farliga ämnen

Förbud/begränsning av farliga ämnen

Minskad och kontrollerad användning

Substitution

Materialinnovation

Design som minskar behov av FÄ

Information och spårbarhet

Info om kemikalieinnehåll som följer med produkten

Identifiering och utsortering

Identifiera och separera SFÄ i avfall eller återvunnen råvara

Destruktion och deponi Förbränning som destruerar Deponering

(13)

En inventering av lösningsstrategier för minskad miljöpåverkan visar att de befinner sig längs hela plastens värdekedja

17

• Förnybar råvara • Design för återvinning • Minskad konsumtion &

användning

• Beteendeförändringar m.m. för minskad nedskräpning

• Kemisk återvinning • Materialeffektiv tillverkning • Reparation och återtillverkning • Källsortering, pantsystem

• Energianvändning • Användning av återvunnen plast • Återanvändning och nya

affärsmodeller för leverans • Eftersortering

• Materialsubstitution • Materialval och val av tillsatser • Delningstjänster • Begränsa spridningsvägar

• CCS i produktionsprocessen • Design för minskat läckage • Ökad städning där plastavfall

uppkommer och hanteras • Insamling av läckt plast

• Syntetisk kemi (CCU) • Minskad och kontrollerad användning av farliga ämnen

• Beteendeförändring hos

användare • Avfallsförbränning med CCS

• Minskat läckage i produktion • Substitution av farliga ämnen • Deponi

• Information och spårning av farliga ämnen

Produktion Produktdesign och

tillverkning

Försäljning &

användning

Insamling &

avfallshantering

Lösningsstrategier för klimatpåverkan, läckage till naturen och farliga ämnen

(14)

Scenarier: Stora förändringar mot dagens plastanvändning krävs för målet om klimatneutralitet år 2045 – det finns flera olika vägar dit

Scenarier för hållbar plastanvändning år 2045 Tusen ton ”plastnytta”

6% 11%

20%

23%

1.818 40%

Nya processer Cirkularitet Fossil råvara & CCS

Fokus på ny processer för plastproduktion som

ersätter fossil råvara

Fokus på cirkularitet i form av smart användning och hög andel återvinning, större roll för

substitution för att minska behovet av ny plast

Fortsatt roll för fossil råvara i plastproduktion med hjälp av

CCS, elektrifiering m.m.

Fortsatt förbränning möjliggörs av avfalls-CCS

PRELIMINÄRT

1.818 21%

19%

10%

30%

20%

6% 11%

30%

13%

1.818 Substitution

Smart användning

Kemisk återvinning Bio/CCU

Mekanisk återvinning

Fossil råvara + CCS Gruppering av

lösningsstrategier

Samtliga scenarier är rimliga med en balanserad bedömning av potentialen hos de olika

lösningsstrategierna, och är alltså inte skapade som karikatyrer.

(15)

Hur kopplar arbetet till befintliga mål etc?

19

(16)

Bidra till Sveriges miljömål och Agenda 2030

Ökad nytta

Minskad negativ påverkan

… av samhällets användning av plast

• 5-10 % av Sveriges territoriella

växthusgasutsläpp

kommer från produktion och förbränning av plast

• Plast och mikroplast läcker ut och förblir i naturen

• Exponering för farliga

ämnen

(17)

Regeringens strategi för cirkulär ekonomi

Vision:

Ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter jungfruliga material Övergripande mål: Omställningen till en cirkulär ekonomi ska bidra till att nå miljö- och klimatmålen,

samt de globala målen i Agenda 2030 Plast är en av de prioriterade strömmarna

Fokusområdet hållbara sätt att konsumera och använda material, produkter och tjänster inriktas bl a på att:

• Förbättra konsumentinformationen för att underlätta för den enskilde konsumenten att göra hållbara och cirkulära val i vardagen.

• Skapa förutsättningar för ett större utbud och efterfrågan av tjänster för återanvändning, reparation och delningstjänster.

• Bidra till resurseffektivitet, återvinning och cirkulära affärsmodeller genom offentlig upphandling.

Fokusområdet giftfria och cirkulära kretslopp inriktas på att:

• Främja återanvändning av produkter framför materialåtervinning och annan avfallshantering.

• Utveckla utsorteringen av avfall så att mer avfall kan materialåtervinnas.

• Styra mot att avfallet hanteras i giftfria och resurseffektiva kretslopp

och att utbud och efterfrågan samt användningen av högkvalitativa

sekundära råvaror ökar.

(18)

Vad kan kommuner

göra?

(19)

Kommuner har många

roller i

arbetet för en hållbar

plast-

användning

Konkurrenskraft för miljöbättre alternativ

Förebild, skapar förutsättningar

Kommunen central

Ur regeringens strategi för en cirkulär ekonomi:

Kommunerna är en viktiga aktörer på avfallsområdet och bidrar i hög grad till omställningen till en cirkulär ekonomi bland annat genom information, innovation och teknikutveckling för att främja en avfallshantering som bidrar till cirkulära och fossilfria materialflöden. Kommunerna kan på detta sätt underlätta för hushållen och verksamheterna, inklusive de kommunala verksamheterna, att bidra till en cirkulär ekonomi.

Vidare har kommunerna också huvudansvaret för fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling vilket kan ha stor betydelse för människors förutsättningar att bidra till en cirkulär ekonomi.

(20)

Plastanvändning

I kommunens verksamhet Totalt (genomsnitt för Sverige)

(21)

Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84) - exempel på hur kommuner kan bidra till en resurssmart användning

• Kartlägg verksamhetens plastströmmar och prioritera utifrån det avfallsförebyggande arbetet, uppsatta miljömål och möjligheter till minskade kostnader vilka strömmar fokus bör ligga på.

• Baserat på en genomgång av användningen av engångsmaterial fundera över i vilka sammanhang en övergång från engångs- till flergångsprodukter kan ske.

• Inför en tydligt uttalad policy som anger att avfallsförebyggande arbete är ett prioriterat område och avsätt resurser för att arbeta avfallsförebyggande både i verksamheten och med att ställa avfallsförebyggande krav i den offentliga upphandlingen.

• Dra nytta av vägledningsmaterial som finns tillgängligt.

• Innan upphandling av en ny produkt sker överväg vilket behov som finns och möjliga alternativa lösningar för att uppfylla behovet utan att upphandla nya produkter.

• Överväg i varje enskild upphandling vad behovet består i och vad som är möjligt utifrån en marknadsanalys samt hur upphandlingen kan bidra till att driva marknaden framåt.

- Involvera beställare och personal i verksamheterna för att tydliggöra vilka funktioner/aspekter som är nödvändiga.

- Vid behov, undersök och nyttja möjligheten att använda alternativ till tekniska specifikationer till exempel tilldelningskriterier eller särskilda kontraktsvillkor.

• Undersök möjligheten till samverkan med andra, därmed kan större upphandlingar göras och incitamentet för leverantörerna att svara upp mot kraven ökar.

• Genomför avfallssnåla evenemang och undvik produkter som medför en hög risk för nedskräpning exempelvis ballonger och engångsartiklar i plast.

• Sverige har bra dricksvatten varför satsningar bör göras på att:

- Införa dricksvattenkranar eller på andra sätt främja allmänhetens tillgång till gratis kranvatten i de offentliga rummen såväl inom- som utomhus samt

- Kranmärka verksamheten och anordnade evenemang.

• Stärk begagnathandeln genom att arbeta för att plastprodukter med oönskade ämnen inte recirkuleras, att

produktkategorier som lämpar sig för återanvändning har en kvalitet som medger det (till exempel i form av lång livslängd) samt genom att skapa incitament för konsumenter och andra aktörer att välja begagnat.

(22)

Hur kan man tänka?

1. Behövs produkten? Hur ser behovet ut?

2. Produktens livslängd har den största effekten – en kort livslängd innebär att det krävs att fler produkter tillverkas och därmed större materialåtgång och kan i vissa fall också öka risk för läckage av plast.

3. Bromsa läckage av plast. Plastskräp bryts med tiden ner till mikroplast.

4. Möjlighet till materialåtervinning och användning av återvunnen råvara

• För en produkt som till stor del består av återvunnet material ger inte materialtillverkningen någon stor inverkan på klimatet.

• Materialåtervinning kräver homogena eller sorteringsbara flöden. Arbetet för ökad

materialåtervinning bör inriktas mot att tillvarata, och t ex genom designkrav skapa, sådana flöden. Potentialen har bedömts vara störst för

• förpackningar (både från hushåll och från verksamheter),

• plast som uppkommer vid byggnation (nya krav på separat utsortering av plast, viktigt att sortera i olika fraktioner som möjliggör faktisk materialåtervinning)