• No results found

Den fysiska miljön: En kvalitativ studie om hur den fysiska miljöns utformning skapar förutsättningar och hinder i fritidshemmet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Den fysiska miljön: En kvalitativ studie om hur den fysiska miljöns utformning skapar förutsättningar och hinder i fritidshemmet"

Copied!
44
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Den fysiska miljön

- En kvalitativ studie om hur den fysiska miljöns utformning skapar förutsättningar och hinder i fritidshemmet

Av: Adam Fast & Farman Khalil

Handledare: Karin Eriksson Aras Södertörns högskola | Lärarutbildningen Självständigt arbete 15 hp

Fritidspedagogiskt område VII VT 2021 Grundlärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot fritidshem 180 hp

(2)

Innehållsförteckning

1 ABSTRACT ... 4

2 SAMMANFATTNING ... 5

3 INLEDNING ... 6

3.1 Syfte ... 7

3.2 Frågeställning ... 7

4 BAKGRUND ... 8

4.1 Fritidshemmets fysiska miljö förr och nu ... 8

4.2 Den fysiska miljöns betydelse på fritidshemmet ... 9

5 TEORETISKA RAMVERK ... 10

5.1 Sociokulturellt perspektiv ... 10

5.2 Miljöpsykologiskt perspektiv ... 11

6 CENTRALA BEGREPP ... 11

6.1 Fysisk miljö ... 11

6.2 Lärande ... 12

6.3 Social interaktion ... 12

6.4 Välbefinnande ... 12

7 MATERIAL OCH METOD ... 13

7.1 Val av metod ... 13

7.2 Intervjuer ... 13

7.3 Observation ... 14

7.4 Urval ... 14

7.5 Fördelning av arbetet med uppsats ... 15

7.6 Bearbetning av material ... 15

7.7 Etiska överväganden ... 15

8 TIDIGARE FORSKNING ... 17

9 RESULTAT OCH ANALYS ... 19

9.1 Beskrivning av fritidshemmens miljö ... 19

9.1.1 Fritidshem A ... 19

9.1.2 Fritidshem B ... 20

(3)

9.1.3 Fritidshem C ... 21

9.2 Utformning av den fysiska miljöns och dess påverkan på välbefinnande, sociala interaktioner och lärande. ... 21

9.2.1 Gemensamma lokaler med skolan ... 22

9.2.2 Barngruppernas och lokalernas storlek ... 23

9.2.3 Lokalernas utformning och placering och dess påverkan ... 23

9.2.4 Ljusets påverkan ... 25

9.2.5 Ljudets påverkan... 26

9.2.6 Utemiljön... 27

10 SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE DISKUSSION ... 29

10.1 Sammanfattning ... 29

10.2 Hinder och förutsättningar i den fysiska miljön ... 29

10.3 Avslutande diskussion och idéer till vidare forskning ... 33

10.4 Slutsats ... 33

11 REFERENSLISTA ... 35

11.1 Otryckta källor ... 35

11.2 Elektroniska källor ... 36

11.3 Tryckta källor ... 37

12 BILAGOR... 40

12.1 Bilaga 1 ... 40

12.2 Bilaga 2 ... 41

12.3 Bilaga 3 ... 42

(4)

1 ABSTRACT

The physical environment

-

A qualitative study of how the design of the physical environment creates conditions and obstacles in the leisure center

The physical environment includes everything that surrounds us. It affects our senses and emotions and is part of the large amount of impressions we absorb every day. The purpose of our study is to shed a light on how after-school center teachers experience the physical

environment at the after-school center and the way the design of the physical environment can set conditions and obstacles for social interaction, well-being and learning. The study is performed through interviews with after-school center teachers from three different after- school centers in Stockholm and Södertälje, as well as self-made observations to gain a greater insight. Through our study, we can confirm that the environment is important and sets the prerequisites for social interaction, well-being and learning. We also found that there are several factors that affect our physical environment, such as the size and placement of rooms, the size of the group of children, the shared spaces with the school and high noise levels. We will address these obstacles and conditions that exist for a functional environment.

Keywords: Physical environment, Learning, Social interaction and Well-being.

(5)

2 SAMMANFATTNING

Den fysiska miljön inkluderar allt som omger oss. Den påverkar våra sinnen och känslor då vi tar in många olika intryck dagligen. Syftet med vår studie är att belysa hur fritidshemslärare upplever den fysiska miljön på fritidshemmet och på vilket sätt den fysiska miljöns

utformning kan främja social interaktion, välbefinnande och lärande. Studien har genomförts med hjälp av intervjuer med fritidshemslärare vid tre olika fritidshem i Stockholm och Södertälje samt observation av dess fysiska miljö. Det vi kommer fram till i denna studie är att den fysiska miljön är viktig då den har en stor påverkan på, samt etablerar

förutsättningarna och hindren för, social interaktion, välbefinnande och lärande. Vi har även identifierat vilka olika faktorer som påverkar den fysiska miljön, såsom storlek och placering av rum, barngruppers storlek, gemensamma lokaler med skolan och höga ljudnivåer, och presenterar därmed vilka hinder och förutsättningar som finns för en fungerande miljö.

Nyckelord: Fysisk miljö, lärande, social interaktion och välbefinnande

(6)

3 INLEDNING

Skolan är enligt Arbetsmiljöverket Sveriges största arbetsplats när det gäller antal elever och personal vilket gör att skolan är elevers och lärares arbetsmiljö. För att arbeta för en god arbetsmiljö finns arbetsmiljölagen med regler som skolans rektor ska följa. Arbetsmiljö i skolan är den miljö som elever och lärare befinner sig i och kan vara den fysiska miljön såsom de lokaler man vistas i, ljud, ljus, buller och dålig ventilation. Det innefattar också den psykosociala arbetsmiljön som handlar om hur man mår, samarbetet mellan personal/elever och elever/elever, konflikthantering, stress, utanförskap och mobbning. Dock gäller inte arbetsmiljölagen för elever på fritidshem (Arbetsmiljöverket 2017).

Samtidigt framkommer det i Skolverkets ”Allmänna råd med kommentar fritidshem” att undervisningen i fritidshemmet ska erbjuda elever trygghet och arbetsro. För att skapa detta är den fysiska miljön en viktig del för att eleverna ska kunna utföra aktiviteter såsom lekar och rörelser (Skolverket 2014, s. 18-19). Barn med tidig stimulans av lärmiljöer med möjlighet till interaktion och lek med kompisar och med engagerade vuxna har större möjlighet att

utvecklas och lära sig betydligt mer än barn som inte har dessa möjligheter (Skolverket 2014, s. 13).

Under våra praktikperioder har vi upptäckt att fritidshemmen ofta består av små lokaler integrerade i skolans lokaler, stora barngrupper och höga ljudnivåer. Detta har väckt ett intresse för hur den fysiska miljöns utformning påverkar elevers och lärares välbefinnande, sociala interaktion och utveckling. För att få en uppfattning om hur fritidshemmens fysiska miljö är utformade och dess påverkan har vi valt att få en djupare inblick i tre olika

fritidshem.

(7)

3.1 Syfte

Syftet med vår studie är att belysa hur fritidshemslärare upplever den fysiska miljön på fritidshemmet och på vilket sätt den fysiska miljöns utformning kan främja social interaktion, välbefinnande och lärandemiljö.

3.2 Frågeställning

1. Hur kan man utforma den fysiska miljön på fritidshemmet så att den främjar välbefinnande?

2. Hur kan man utforma den fysiska miljön på fritidshemmet så att den främjar den sociala interaktionen?

3. Hur kan man förbättra lärmiljön på fritidshemmet genom den fysiska miljöns utformning?

(8)

4 BAKGRUND

4.1 Fritidshemmets fysiska miljö förr och nu

Historiskt sett fanns föregångare till fritidshem såsom arbetsstugor kring sekelskiftet 1900. De uppstod i samband med att barnarbete förbjöds och man var orolig för att barnen skulle driva runt på gatorna. I arbetsstugorna fanns frivilliga föreningar, skollärare och yrkeslärare vars uppgift var att uppfostra barn genom arbete och senare infördes även sagostunder och lekar.

Under 1930-talet övergick arbetsstugorna till eftermiddagshem då det blev bättre

förutsättningar för barnen och där eftermiddagshemmen tog hand om dem efter skolan. Den fysiska miljön i eftermiddagshemmen skulle likna hemmiljön och bestå av mindre

barngrupper. Nu fokuserade man på att barnen behöver rekreation och fria aktiviteter samt utvecklas där lek och material skulle leda till inlärning. Man ansåg att barnet skulle utvecklas genom en god miljö på eftermiddagshemmet. Dock fick de äldre barnen ofta göra läxor på eftermiddagshemmen (Pihlgren & Rohlin 2011, s. 18-23).

Under 1950-talet utvecklades eftermiddagshemmen till fritidshem. Under 1960-talet startade utbildning till fritidspedagog efter protester om att deras utbildning inte var anpassade för den åldersgruppen. Nu ville man att barnen skulle bli mer självständiga och ansvarstagande, ha mer rekreation, kreativitet och utevistelser. Även här skulle den fysiska miljön efterlikna hemmiljön där skolan skulle hållas på avstånd. Under 1980-talet började man närma sig ett samarbete mellan skolan och fritidshem men där lokalerna fortfarande var avskilda från varandra och där fritidshemmens lokaler fortfarande var mer hemlika. I samband med att läroplan Lpo 94 genomfördes integrerades fritidshemmet och skolan organisatoriskt, där många fritidshemslokaler flyttades in i skolans lokaler. Man ville att de båda verksamheterna pedagogiskt skulle präglas som en helhet med fokus på utveckling och inlärning (Pihlgren &

Rohlin 2011 s .24-31).

Sammanfattningsvis kan man säga att den fysiska miljön har utvecklats utifrån hur man har sett på barnet som individ, från att se det som ett uppfostringsuppdrag där lokalerna har utformats som arbetsplatser och verkstäder till en mer hemliknande miljö avskild från skolan och senare till mer integrerade lokaler gemensamt med skolan.

(9)

4.2 Den fysiska miljöns betydelse på fritidshemmet

Fritidshemmets uppdrag är att erbjuda elever en meningsfull fritid och rekreation samt uppmuntra till utveckling och lärande. För att kunna erbjuda detta är därför utformningen av den fysiska miljön en viktig del innefattande lokalers storlek och placering, gruppstorlekar, ljud, ljus, ventilation och rum för olika aktiviteter samt utemiljö. Den fysiska miljön är enligt Skolverket lokalernas utformning och utemiljön. Den ska skapa olika förutsättningar men även möjligheter för att utforma verksamheten. Miljön återspeglar hur man utformar den fysiska miljön och vilka handlingsmöjligheter som skapas så att eleverna utvecklas. Den fysiska miljön ska formas så att eleverna stimuleras, men den ska även förändras och anpassas utifrån elevgruppen och verksamhetens behov (Skolverket 2014, s. 18-19).

Den fysiska miljön på fritidshemmet för unga har en viktig betydelse för utveckling.

Människan har en känslomässig tillhörighet till speciella miljöer. Fysiska miljöns utmärkande är tillräckligt utrymme, belysning, luftkvalitet. Kvaliteten av den fysiska miljön påverkar egenskapen i det sociala sammanhanget (Björklid 2005, s. 53).

Ann Skantze, forskare i pedagogik, beskriver också att fysisk miljö hänger ihop med meningsskapande och utveckling. Hon menar att teman på rum kan urskilja vad barnet vill göra, såsom att leka, ha roligt, att få vara ifred eller att vila (Skantze 1988, s. 137). Den fysiska miljön påverkar barnets meningsskapande genom att de får utforska den med sina sinnen, känslor, stämningar, sina rörelse och handlingar. Den fysiska miljön kan anknytas även till att barnen känner självständighet, ansvar och frihet (Skantze 1988, s. 146).

Barn utforskar sin omgivning och dras till det de är intresserade av. Ann Kronberg Larsson menar att den fysiska miljön behöver bearbetas efter möjligheter till fysisk aktivitet, vila, eftertanke och återhämtning. Den ska även erbjuda plats för egen lek och egen utforskning.

Barn påverkas av sin krets såsom ljud, ljus och rörelse i omgivningen (Kronberg Larsson 2016, s. 176).

Anneli Hippinen Ahlgren beskriver att den fysiska miljön ger tecken till barnen på fritidshemmet om de är välkomna eller inte. Hon skriver även att barn i möte med vissa miljöer kan framstå som kompetenta, kreativa och positiva medans i andra miljöer kan barnen inte koncentrera sig och visar ovilja. (Hippinen Ahlgren 2017, s. 99). Vidare menar Hippinen

(10)

Ahlgren att den fysiska miljön även innefattar den sociala miljön där barnet får uppleva trygghet och gemenskap och där den fysiska miljön har en ledande relevans för barnets sociala interaktioner och informella lärande i vardagliga situationer (Hippinen Ahlgren 2017, s. 106).

5 TEORETISKA RAMVERK

Under detta kapitel beskrivs de teoretiska perspektiven som vi utgår ifrån och som vi använder som stöd i vår studie.

5.1 Sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet utgår ifrån Lev Vygotskijs teorier om att människan är en biologisk, social, kulturell och historisk varelse, där dessa egenskaper måste samspela med varandra för att människan ska utvecklas. En människas förmågor utvecklas inte enbart med hjälp av kroppen utan även med hjälp av verktyg som vi använder oss av i olika sammanhang (Säljö 2015, s. 91). Den sociokulturella människan utvecklas genom interaktion och i samspel med andra där vi kommunicerar genom språk, praktiker och tankar i samspel med vår kropp och våra sinnen samt fysiska redskap (Säljö 2015, s. 94-95). Vygotskij menar också att människan är i en ständig psykologisk process såsom tänkande, talande, lärande och problemlösande. För att utveckla denna process så gör man aktiviteter i olika former och sammanhang som exempelvis sociala aktiviteter genom interaktion med andra, medierade aktiviteter genom att använda olika hjälpmedel och verktyg, situerade aktiviteter där aktiviteterna sker i olika rum och platser samt kreativa aktiviteter där man skapar och omskapar (Strandberg 2017, s. 10-12, jfr Vygotskij 1978).

Sociala interaktioner är viktiga för elevernas lärande och utveckling. Den sociala

interaktionen sker ständigt i fritidshemmets fysiska miljö i form av lekar samt i möten med andra. För att få en förståelse för hur samspelet och lärandemiljön påverkas av den fysiska miljöns utformning kommer vi att använda oss av det sociokulturella perspektivet som stöd i vår studie.

(11)

5.2 Miljöpsykologiskt perspektiv

Enligt Pia Björklid ligger det miljöpsykologiska perspektivet fokus på den fysiska miljöns sociala, kulturella och samhälleliga möjligheter för utveckling och inlärning. Miljöpsykologin ses även från ett interaktionistiskt perspektiv där interaktion sker mellan människan och miljön och som påverkas av varandra (Björklid 2005, s. 33). När man interagerar med andra människor i en miljö skapas minnen och känslor som man kopplar till platsen där det skapas en platsidentitet. Det kan vara barndomsminnen och platser man har besökt som till exempel fritidshem, skola, utemiljöer och hemmiljö (Sandberg 2008, s. 14). Miljöpsykologiskt perspektiv kan innefatta hur man upplever ett rums storlek och utformning och hur man påverkas av dessa faktorer, men även faktorer som ljud, ljusstyrka, färger och luft (Küller 2005, s. 20-21).

Utifrån den insamlade empirin har vi sett hur det miljöpsykologiska perspektivet återkommer där faktorer såsom ljud, lokalernas utformningar, storlekar och placering ses som viktiga delar för social interaktion, välbefinnande och arbetsro. Därför har vi valt detta perspektiv i vår studie för att belysa hur den fysiska miljöns utformning på fritidshemmet påverkar elevers och lärares välbefinnande och sociala interaktion.

6 CENTRALA BEGREPP

Vi kommer här att förklara och beskriva de centrala begreppen som vi kommer att använda i denna studie. Begreppen har sedermera en analytisk funktion och kan ses som verktyg i ett teoretiskt ramverk.

6.1 Fysisk miljö

Utifrån ett miljöpsykologiskt perspektiv innebär begreppet fysisk miljö det fysiska rummet där man ser rummet och omgivningen objektivt i form av storlek, läge och i relation till andra fysiska platser, men även subjektivt hur man upplever rummet som en enskild individ eller som grupp. Det fysiska rummet kan vara laddat med olika känslor beroende på vilken betydelse och vilka minnen det väcker (Björklid 2005, s. 29). Den fysiska miljön innefattar både inomhus och utomhus såsom klassrum, fritidshemslokaler och skolgård (Tufvesson 2018, s. 71). Den fysiska miljön innefattar även ljud, ljus, luft och visuellt. Ur ett

(12)

sociokulturellt perspektiv är den fysiska miljön även viktig då tillgång till olika rum ger förutsättningar för interaktioner med andra (Strandberg 2017, s. 28). Eftersom den fysiska miljön omger oss dagligen är den central i denna studie.

6.2 Lärande

Begreppet lärande är ett komplext begrepp som kan användas i många olika sammanhang och är svårt att definiera med bara ett ord. Lärande är osynligt och kan bland annat ses som

kognitiva processer och beteenden där man lär sig utifrån aktiviteter och egna erfarenheter både individuellt och utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Säljö 2015, s. 22-23). Lärandet kan både vara formellt och informellt, där det formella lärandet sker i skolan och där det

informella lärandet kan ske i den fria leken som är spontan, inte planerat i förväg och är baserat på intresse och frivillighet (Hansen Orwehag 2017, s. 41-42). Detta begrepp är aktuellt i vår studie då vi vill ta reda på hur den fysiska miljöns utformning kan främja lärandet.

6.3 Social interaktion

Social interaktion är ett samspel som sker mellan barn och barn, mellan barn och vuxen samt mellan vuxen och vuxen. Samspelet kan ske både formellt och informellt i olika miljöer och rum både inomhus och utomhus, där man kommunicerar med ord, kroppsspråk, tonlägen och blickar (Björkman 2019, s. 149). På fritidshemmen sker den sociala interaktionen ständigt.

Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utvecklas människan tillsammans med andra och i vår studie undersöker vi hur den fysiska miljöns utformning kan främja den sociala interaktionen.

6.4 Välbefinnande

Begreppet välbefinnande innefattar enligt Skolverket hälsa, rekreation, trygghet och arbetsro (Skolverket 2019). Välbefinnandet gäller inte enbart elevhälsan utan även personalen på skolan (Skolverket 2020). Ur ett miljöpsykologiskt perspektiv kan välbefinnande påverkas beroende på hur den fysiska miljön är utformad. Begreppet kan även ur ett sociokulturellt perspektiv kopplas till sociala interaktioner, där möten med andra i en fysisk miljö kan leda till välbefinnande hälsa och rekreation. Eftersom välbefinnande är viktigt för både lärare och elever är begreppet viktig i denna studie.

(13)

7 MATERIAL OCH METOD

Under detta kapitel beskrivs vilken metod vi har använt för att samla in empirin, hur vi har bearbetat denna, etiska överväganden och urval av undersökningsgrupp.

7.1 Val av metod

Som metod har vi använt oss av intervjuer, observationer och litteratursökning. Vi intervjuade dessa personer på plats i skolan och även via videolänk på Zoom i de omständigheter där det inte gick att vara på plats. Under intervjuerna använde vi oss av ljudinspelning för att hinna få med all information som framkom under intervjun.

7.2 Intervjuer

En studie kan genomföras med olika metoder såsom kvalitativ och kvantitativ intervju. Den kvantitativa metoden används för att samla in data och statistik (Patel & Davidson 2011, s.

13). En kvalitativ intervju är att man vill ta reda på undersökningspersonens uppfattningar om ett visst ämne där man ställer öppna frågor (Patel & Davidson 2011, s. 81-82). Vi har valt kvalitativ intervjumetod för studien och intervjuade tre fritidshemslärare från tre olika fritidshem för att få inblick i intervjupersonernas erfarenheter, åsikter och tankar kring den fysiska miljöns utformning och dess påverkan.

Steinar Kvale och Svend Brinkmann menar att syftet med den kvalitativa intervjun kan vara explorativt, alltså på ett undersökande sätt går det att intervjua med en fråga där svaret kan ge nya ingångar till ämnet (Kvale & Brinkmann 2014, s 148). Under den semistrukturerade intervjun har vi använt oss av en intervjuguide med förberedda frågor så att man håller sig till samtalsämnet men även möjlighet till att kunna ställa öppna följdfrågor beroende på svar från intervjupersonen (Kvale & Brinkmann 2014, s. 172). Det är viktigt att man inte har med för många intervjufrågor som intervjupersonen ska besvara då det kan bli tröttsamt (Patel &

Davidson 2011, s. 86). Därför har vi tillsammans noggrant kollat igenom frågorna i

intervjuguiden, för att välja vilka frågor som är relevanta för studien och som är riktade mot vårt syfte och våra frågeställningar. Vi valde att ha öppna, korta och lättförståeliga frågor för att få bredare svar och en bättre följsamhet i samtalet med intervjupersonerna (Kvale &

Brinkemann 2014, s. 173).

(14)

Innan vi utförde våra intervjuer skickade vi ut ett meddelande där vi förklarade syftet med vår studie och att intervjun kommer att vara anonym och att inga personliga uppgifter kommer att delas (Patel & Davidson, 2011 s. 62-63). Intervjun skedde med ljudinspelning för att det är lättare att kunna koncentrera sig på intervjupersonen, ämnet och få en bra kontakt till den man intervjuar. Ljudinspelning är även bra för att kunna bearbeta och transkribera materialet på ett effektivt sätt (Kvale & Brinkmann 2014, s. 218). På grund av coronapandemin har vi valt att ha två av intervjuerna via videolänken Zoom och en intervju på plats.

7.3 Observation

Enligt Patel och Davidson är observation ett av våra mest använda medel för att få fram information om vår omgivande miljö och det sker bland annat från våra egna erfarenheter.

Observation kan användas i olika syften, där vi använde denna metod i tillägg till intervjumetod i explorativt syfte. Den största användningen av observationen är att få upplysning om situationer som uppstår mellan människor, känslor och uttryck i vardagliga situationer för att få en bild av verkligheten som kanske inte framkommer i en intervju, där observation kompletterar annan information som är insamlad (Patel & Davidson 2011, s. 91).

Vi har under våra praktikperioder och jobbtillfällen observerat den fysiska miljön på de undersökta fritidshemmen och hur dessa var utformade både i inom- och utomhusmiljön.

Under dessa observationer har vi slumpmässigt genom erfarenheter vi fått men också genom planerad observation fått inblick kring dessa miljöer (Patel & Davidson 2011, s. 91). Innan vårt arbete så diskuterade vi vad som skulle observeras så att det skulle underlätta arbetet samt för att hålla oss till det vi vill undersöka. Vi använde oss dock av ostrukturerade

observationer i explorativt syfte där vi inte använde något specifikt observationsschema, utan försökte notera de aspekter som är kopplade till våra frågeställningar i vår studie (Patel &

Davidson 2011, s. 97).

7.4 Urval

Som intervjupersoner har vi valt legitimerade fritidshemslärare från tre olika skolor, två i Stockholms innerstad och en skola i Södertälje tätort. Vi har valt legitimerade

fritidshemslärare som har erfarenhet och är insatta i läroplanen för att få större trovärdighet.

(15)

Dessa personer har vi valt utifrån de kontakter vi har skapat under våra praktikperioder och jobbtillfällen.

7.5 Fördelning av arbetet med uppsats

Under insamling av empirin var vi lika delaktiga genom att en intervjuade en skola på plats och en intervjuade två skolor via videolänk. Efter detta transkriberade vi våra egna intervjuer var för sig. Under arbetets gång delade vi upp skrivandet av olika delar men där vi hela tiden diskuterade och hjälpte varandra för att ge våra synpunkter. För att få ett enhetligt språk och en likartad uppbyggnad genom hela arbetet valde vi att utgå från en persons struktur och disposition. Vi formulerade och omformulerade våra meningar så det skulle se enhetligt ut under hela processen. Vår insamlade empiri var väldigt omfattande vilket skapade goda förutsättningar för att fortsätta arbetet i bra takt samt att vi fick bra handledning under arbetets gång.

7.6 Bearbetning av material

Efter intervjuerna började vi bearbeta materialet genom att lyssna på de inspelade intervjuerna för att sedan transkribera materialet och på så sätt lättare kunna få en översikt över intervjun.

Under bearbetningen gick vi noga igenom intervjuerna för att välja ut citat och teman för vår studie och för att beskriva intervjupersonernas erfarenheter och tankar på ett tillförlitligt sätt (Eriksson-Zetterquist & Ahrne 2015, s. 51).

7.7 Etiska överväganden

När vi genomförde våra intervjuer tog vi hänsyn till de personer som deltog i våra intervjuer.

Vi utgick från Vetenskapsrådets etikkrav som innehåller flera delar. Den ena delen handlar om informationskrav, vilket innebär att intervjupersonerna får information om studiens syfte och att de deltar frivilligt. Vidare finns samtyckeskravet där intervjupersonerna samtycker till deltagandet. Konfidentialitetskravet menar på att vi behandlar det insamlade materialet på säkert sätt med tystnadsplikt. Nyttjandekravet innebär att materialet om intervjupersonerna bara används för vår studies syfte (Vetenskapsrådet 2017, s. 40-41). Vi har skickat ut ett brev till intervjupersonerna där vi informerar om vårt syfte med studien, att de deltar frivilligt och kan avsluta deras medverkan när som helst, att eventuella personuppgifter inte kommer att

(16)

komma i orätta händer, att de samtycker till att de spelas in och att deras identitet är anonyma samt att vi bara använder materialet i studiens syfte (Patel & Davidson, 2011 s. 62-63). Vi har även informerat vilka frågor som kommer att tas upp för att förbereda intervjupersonerna (Öberg 2015, s. 62). Vi har informerat intervjupersonerna om att intervjuerna spelas in vilket de har gett både muntligt och skriftligt samtycke till.

Vi tog bilder på relaterade områden med samtycke från skolorna. Bilderna hade inte med några barn med för att man behöver samtycke från föräldrarna. Integritetsskyddsmyndigheten är en myndighet som arbetar för att människors rättigheter ska skyddas i samband med behandling av personuppgifter. I deras hemsida framgår det att personuppgifter till barn inte får användas då barn har svårt att på förhand förstå risker och deras rätt till att lämna ut uppgifter. De skriver även att när det gäller barn så bör man alltid få vårdnadshavarens samtycke innan man inkluderar in deras barn (Integritetsskyddsmyndigheten).

(17)

8 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel tar vi upp tidigare forskning som berör den fysiska miljöns utformning och dess påverkan på välbefinnande, social interaktion och lärande.

Björklid har gjort en kunskapsöversikt över hur den fysiska miljön påverkar lärandet, leken, samspelet och utvecklingen i skolan. Det formella lärandet sker inomhus och det informella lärandet sker utomhus där den sociala leken utvecklas. Dessa miljöer kan både begränsas och möjliggöra beroende på lokalernas och platsens utformning och placering. Denna översikt har hjälpt oss att se hur den fysiska miljön påverkar många olika områden och detta har hjälpt oss att få många ingångar till våra analyser (Björklid 2005, s. 10-205).

Eva Boman och Ingela Enmarker har gjort studien ” Noise in the school Environment – memory and annoyance”. I deras studie har de undersökt hur ljud påverkar elever och lärare inom skolans miljö såsom minne, koncentration och läsförståelse. Utifrån våra intervjuresultat har det kommit fram att ljudpåverkan är en viktig faktor och denna studie har hjälpt oss att få insikt i att även låga ljudnivåer kan betraktas som en störande faktor (Boman & Enmarker 2011, s. 1-59).

Regeringen gav i uppdrag till en utredningsgrupp 2018 att utreda möjliga förslag till att stärka kvaliteten i fritidshemmen. I juni 2020 blev utredningen klar med förslag i ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”. Utredningen kom fram till att faktorer som bland annat gruppstorlekar, personaltäthet och hur lokalerna ser ut och används har stor betydelse. Man såg bristande förutsättningar för att kunna bidra till elevernas utveckling och meningsfull fritid och har därför föreslagit att man ska förtydliga i skollagen att skolorna ska ha anpassade lokaler till ett lämpligt antal elever per grupp. Denna utredning synliggör vilka problem som finns och åtgärder som behöver göras gällande den fysiska miljön vilket vi också har fått fram i vår insamlade empiri och som kan hjälpa oss längre fram i vår diskussion (Regeringen 2020, s. 5-561).

Leif Strandberg har tolkat Leif Vygotskijs teorier och tankar kring lärande och utveckling genom sociala interaktioner. I sin bok ”Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar” tar han upp rum för lärande ur ett sociokulturellt perspektiv. I vår analys har vi

(18)

tagit hjälp av Strandbergs tolkningar för att belysa vikten av att det finns rum och material för samspel (Strandberg 2017, s. 7-198).

Anna Larsson, Björn Norlin och Maria Rönnlund har i boken ”Den svenska skolgårdens historia – skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum” beskrivit om skolgårdens historia och hur den har använts och utvecklats. Skolgården som plats skapar identitet och främjar elevernas informella lärande, fantasi, kreativitet och sociala interaktioner. Deras forskning kan bidra till vår förståelse för skolgårdens och utemiljöns betydelse ur ett sociokulturellt och miljöpsykologiskt perspektiv när vi analyserar våra intervjuresultat (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s. 14-247).

(19)

9 RESULTAT OCH ANALYS

Under denna del kommer vi att beskriva fritidshemmen, presentera och analysera våra intervjuresultat angående den fysiska miljöns utformningar ur det sociokulturella och miljöpsykologiska perspektivet. Vi kommer att belysa hur dessa påverkar välbefinnande, social interaktion och lärmiljön på fritidshemmet. Vi kommer även att koppla våra resultat och analyser till tidigare forskning. För att skapa en tydlig struktur har vi valt att dela in analysdelarna utifrån de aspekter som kommit fram i intervjuerna med fritidshemslärarna. I analysen har vi haft syftet och frågeställningarna som utgångspunkt.

9.1 Beskrivning av fritidshemmens miljö

9.1.1 Fritidshem A

Fritidshem A är placerad i Stockholms innerstad. Fritidshemmet har tre olika avdelningar med åldershomogena grupper om cirka 84-86 elever i varje avdelning och mellan fem-sju

fritidshemslärare per avdelning. Fritidshemmets lokaler är integrerade i skolans lokaler.

Skolan är över 200 år gammal och är K-märkt vilket gör att det inte går att göra några ändringar utan tillåtelse. Lokalerna som barnen vistas i ser lite olika ut beroende på olika åldersgrupper. Med anledning av det stora antalet elever per avdelning måste de delas upp i mindre grupper där det krävs planering och anpassning för att det ska fungera.

Förskoleklasserna och ettorna har större avdelningar med många och stora utspridda

rum/korridorer. Korridorerna på dessa avdelningar är långa med ingångar till många rum och vissa rum ligger i vinkel som inte är i en rak korridor. Ettorna och förskoleklasserna använder rummen till olika aktiviteter beroende på intresse och behov såsom läsrum, byggrum och utklädningsrum med mera. Lokalerna beskrivs ha stora fönster med bra ljusinsläpp och högt i tak. Tvåorna har mindre och färre rum/korridorer med utgång direkt ut till skolgården, då de är mer självständiga och klarar av mindre utrymmen bättre. Tvåornas aktivitetslokaler som är anslutna till klassrummen används till byggrum, läsrum, spelrum och verkstad. Det finns även en liten köksdel som i ansluten till verkstaden. Flera av rummen har ingångar från minst två olika håll.

(20)

Utemiljön kring skolan är en klassisk innerstadsskolgård med asfalterade ytor och en

fotbollsplan, några få klätterställningar och någon liten sandlåda. Skolgården är ganska liten med tanke på att det nästan är 900 elever här, men det finns mycket parker och grönområden som de använder hela tiden och de har nära till kommunikationer för att åka iväg på utflykter.

Skolgården ligger inte i direkt anslutning till några större gator så de påverkas inte av avgaser, lukter eller ljud förutom det tillfälliga husbygget. Lärmiljön på skolgården påverkas också av vad som är tillåtet att ha och inte ute på skolgården för fasta lekmaterial och liknande. Detta får inte skolan bestämma utan det bestämmer företaget som äger skolfastigheten. Barnen har länge önskat gungor men det är inte möjligt på grund av detta. Utemiljön har utnyttjats mer nu under coronapandemin då de inte har kunnat åka iväg på några utflykter och istället gått till närliggande parker och varit på skolgården.

9.1.2 Fritidshem B

Skola B är placerad i Södertälje, en tätort i Stockholms län. Fritidshemmet har två

avdelningar, den första är förskoleklass och den andra är årskurs 1-3. Det finns ungefär 15 pedagoger som jobbar inom fritidshemmet. Fritidshemmet har ungefär 75 elever per

avdelning. I skolan finns inga väggar mellan klassrummen utan de har ljuddämpande skärmar men diskussion pågår med ledningen om att bygga väggar. Mellan dessa avdelningar så finns det en planlösning, den ses som en samlingspunkt för avdelningarna. Fritidshemmet delar sina lokaler med skolan vilket betyder att fritidshemmet inte får ha sitt material framme. De har även tillgång till idrottshallen för olika aktiviteter. Då fritidshemmet har tillgång till mycket så krävs en bra planering. Lokalerna har höga fönster och bra ljusinsläpp.

Skola B:s skolgård är ganska stor. Det finns en fotbollsplan, basketplan, olika varianter av klätterställningar och en skog. Skolan har även förråd, där det finns material som barnen kan låna för att leka med. Skolan har inga stängsel i skogen men barnen blir informerade sedan första dagen de börjar i skolan om var gränsen är. Den sociala delen är annorlunda hos barnen när de är ute och inne. Utomhus så leker barnen med varandra oavsett kön och ålder, medan det inomhus bildas grupperingar. Coronapandemin har påverkat deras verksamhet på så sätt att utflykter har ställts in och man spenderar all sin tid utomhus förutom när det är mellanmål.

(21)

9.1.3 Fritidshem C

Skola C är placerad i Stockholms innerstad. Skolan C har fyra olika avdelningar med 78 barn i varje där de vistas i två olika hus och det är tre-fem fritidshemslärare på varje avdelning. För att kunna anpassa till verksamheten måste eleverna delas in i halvgrupper. I ena huset finns det tillgång till fler rum, fler större rum och fler klassrum jämfört med det andra huset där det inte finns några grupprum. Fritidshemmets lokaler är integrerade i skolans lokaler där de även använder skolans klassrum på fritidstiden. I det ena huset har de två stora fritidsrum där de kan ha samlingar och två ordentliga kök där de kan baka och göra roliga saker i just de rummen och där finns också tre små grupprum där de kan ha olika aktiviteter som att bygga lego och spela spel med färre barn. I de andra husen med mindre lokaler finns det större möjligheter till att ha koll på vad som händer i de olika rummen. Flera av rummen har ingångar från minst två olika håll med genomgång. Lokalernas storlek kan påverka lärmiljön beroende på vilken aktivitet som ska utföras. Det finns bland annat ett tyst rum där man kan läsa och det finns även tillgång till en liten idrottshall. Skolan är nästan 200 år gammal och det är gamla lokaler som har sämre isolering. Lokalerna är ljusa med mycket ljusinsläpp.

Väggarna är vita men de hänger upp barnens teckningar för att det ska bli mer visuellt inbjudande.

Skola C:s utomhusmiljö består av en skolgård både på baksidan och framsidan. Baksidan är uppdelad i fyra olika zoner, en fotbollsplan med konstgräs, en lek yta med gungor, en liten trädgård där man kan plantera blommor och basketplan samt en scen som man kan uppträda på. På framsidan har de klätterställning, gungbräda, linbana och en lite större yta där man kan ha bandyplan samt en bod med material som spader, bollar, hinkar med mera. De har även tillgång till flera parker runt omkring men för tillfället så har de tagit bort parkbesök på grund av säkerhetsfråga. De har utnyttjat utomhusmiljön och anpassat aktiviteterna under

coronapandemin.

9.2 Utformning av den fysiska miljöns och dess påverkan på välbefinnande, sociala interaktioner och lärande.

I detta avsnitt kommer vi att belysa de faktorer som kommit fram i intervjuerna vad gäller den fysiska miljöns utformning och dess påverkan på välbefinnande, sociala interaktioner och lärande.

(22)

9.2.1 Gemensamma lokaler med skolan

I resultatet av intervjuerna framkommer att fritidshemmens lokaler är integrerade i skolans lokaler, där både fritidshem B och C ansåg att det kunde vara lite problematiskt. Dels ansåg C att det kunde vara svårt för eleverna att veta gränsen mellan skola och fritidshem där eleverna har svårt att veta när skolan är slut och när fritidstiden börjar, trots att personalen påtalar att fritidshemmet har tagit över verksamheten. Fritidshem B som också använder skolans

klassrum tycker att det är en nackdel att dela lokaler med skolan, vilket man också kunde se i intervjupersonens ansiktsuttryck och kroppsspråk. Det verkade finnas mer att berätta än vad som kom fram under intervjun. Då det är vanligt att fritidshem delar lokaler med skolan är det viktigt att det finns en överenskommelse om hur lokalerna ska användas (Skolverket 2014, s.

19). Även om samarbetet fungerar bra menar intervjupersonen B att det kan bli problematiskt när varken skolan eller fritidshemmet kunde ha material framme i lokalerna, att fritidshemmet inte kunde hänga upp var som helst och man måste plocka upp efter sig. Enligt B skulle det underlätta om fritidshemmet kunde lägga fram materialen såsom pennor, papper, spel och byggmaterial innan eleverna började för att bjuda in till lek och lärande. Det är viktigt att det finns material tillgängligt för att främja interaktionen mellan den fysiska miljön och leken. På så sätt kan eleverna leka ostört utan att behöva be om materialet själva och skapa deras egna miljöer i leken (Björklid 2005, s. 11). Enligt Vygotskij bidrar tillgång till material till elevens utveckling kulturellt, där materialet hjälper eleven att både tänka och göra aktiviteten

(Strandberg 2017, s. 30, jfr Vygotskij 1978).

Fritidshemmet ska enligt Skolverket komplettera skolans undervisning där fritidshemmet ska erbjuda meningsfull fritid och rekreation (Skolverket 2014). När fritidshemmets lokaler är integrerade i skolan är den fysiska miljön inte alltid optimal för att erbjuda rum för lärande och välbefinnande, något som intervjupersonerna har vittnat om, även om det finns undantag.

Att eleverna inte har tillgång till fritidshemmets material hela tiden hindrar det leken och den sociala interaktionen, vilket kan bli svårigheter för att få en följsamhet i verksamheten (Björklid 2005, s. 159). Två av skolorna är som vi har beskrivit tidigare också väldigt gamla där lokalerna kanske inte är till för att bedriva fritidsverksamhet men där man har anpassat så gott som man kan. Leif Strandberg, legitimerad psykolog, har i sin bok ”Vygotskij i

praktiken” beskrivit olika läranderum där man har tillgång till olika aspekter ur ett

sociokulturellt perspektiv såsom interaktioner, aktivitet, material, utvecklingspotential och

(23)

kreativitet för att främja en god lärandemiljö där eleverna får vara delaktiga. Strandberg menar att tillgång till olika rum är viktigt för att eleverna ska känna sig inbjudna till aktiviteter och interaktioner vilket leder till ett lärande. För att eleverna ska utvecklas behöver de tillgång till olika material som främjar den kognitiva processen (Strandberg 2017, s. 23-32).

9.2.2 Barngruppernas och lokalernas storlek

Enligt Skolverkets statistik fanns det i snitt 37,6 elever per avdelning under 2019/2020 (Skolverket 2020). De fritidshem vi har intervjuat har i snitt 79,3 elever per avdelning där fritidshem A och C har i snitt 4,5 fritidshemslärare och fritidshem B 7,5 fritidshemslärare per avdelning. Lokalerna mellan fritidshemmen skiljer sig åt där A och C har varierande storlekar och gamla lokaler och där B har lokaler utan väggar mellan klassrummen. Detta betyder att det är stora barngrupper som ska få plats i lokaler som inte alltid är optimala för interaktioner, lärande och välbefinnande vilket kan leda till stress och störande ljudmiljö. I intervjun med fritidshem A uttrycks det att stora barngrupper skapar stress för både personal och elever där personalen måste hålla reda på många elever och där inte alla elever klarar av att vistas i stora barngrupper och i stora sammanhang. Fritidshem C tillägger:

” Det blir fler konflikter för att det finns för lite yta men för stora barngrupper. Det gör ju liksom att man måste samsas mycket omkring material och allting.” (Intervju 3)

Under våra praktikperioder har vi observerat att stora barngrupper i kombination med små lokaler under en längre tid kunde leda till frustration där eleverna kunde komma i konflikt med varandra och där de hade svårt att hitta utrymme för att lugna ner sig. Björklid menar att trånga miljöer kan vara en stressfaktor och kan leda till konflikter för både vuxna och elever där det blir svårt att tillgodose allas behov (Björklid 2005, s. 38). Å andra sidan menar C att det kan vara en fördel med små lokaler då det var lättare att hålla reda på eleverna och vad de gör för aktiviteter.

9.2.3 Lokalernas utformning och placering och dess påverkan

Utifrån våra intervjuer framgår det att lokalerna på fritidshem A och C har varierande storlekar och placeringar beroende på avdelning, vilket ger olika förutsättningar för att bedriva olika aktiviteter. En del av lokalerna är anslutna till klassrummen där även

(24)

klassrummen kan användas under fritidstiden. Det finns dock olika utrymmen som kan leda till störande miljöer såsom korridorer som bjuder in till spring och högt till tak som förstärker höga ljudnivåer. Samtidigt så anses korridorer vara en mötesplats för elevernas interaktion och utveckling (Björklid 2005, s. 65). Både A och C har tillgång till lokaler utformade som kök, verkstad och läsrum på vissa avdelningar där man kan baka, utföra kreativa aktiviteter och göra lugna aktiviteter. Rum för lugnare aktiviteter är placerade mer avskilt just för att få en lugnare och tystare miljö. Att få tillgång till aktivitet främjar lärandet och att ha tillgång till rum för olika aktiviteter ger förutsättningar för interaktioner och välbefinnande (Strandberg 2017, s. 28-29).

En miljö som erbjuder många varierande aktiviteter skapar också välbefinnande och tillfredsställelse för alla elever ur ett miljöpsykologiskt perspektiv (Laike 2005, s. 127).

Verksamheter som har kök, verkstad, läsrum och byggrum kan skapa hemliknande miljöer där eleverna kan uppleva verkliga och äkta aktiviteter tillsammans med andra (Hippinen Ahlgren 2017, s. 106). Även om det finns variationer av miljöer som ska främja välbefinnandet kan vi inte komma ifrån att vi under våra observationer av fritidshem A och C har märkt att rummen för de olika aktiviteterna är små och när det är många elever som ska trängas blir det lätt höga ljudnivåer. Detta resulterar enligt vår mening i att alla inte får möjlighet till att delta i

aktiviteter de önskar, där fritidshemslärarna måste planera hur elevgrupperna ska turas om att få vistas i fritidshemmets lokaler.

Fritidshem och skola B som delar lokaler med varandra har inga traditionella väggar som avskiljer klassrummen och övriga utrymmen utan endast låga skärmväggar, vilket kan vara problematiskt för en fungerande verksamhet. Det finns en överenskommelse mellan

fritidshemmet och skolan att de ska städa efter sig och när man delar lokaler på detta sätt är det viktigt att ha ett bra samarbete (Skolverket 2014, s 19). Utformningen av fritidshem B och dess gemensamma lokaler med skolan kan dock stämma överens med Gunnar Löwenhielms tankar i artikeln ”Rum för en ny skola” om hur framtidens skolor ska utformas. Han menar att skolans alla ytor ska kunna användas på ett varierande sätt och under hela dagen, där olika verksamheter kan äga rum samtidigt. Lokalernas utformning och inredning ska också kunna göras om till både öppna och avskilda rum, där rum för fria aktiviteter har direkt förbindelse till klassrummen eftersom tiden mellan skola och fritidshem ska ses som flexibel (Björklid 2005, s. 56, jfr Löwenhielm 1999). Dessa tankar låter bra i teori enligt vår mening men som vi i praktiken har sett inte fungerar, då det blir för höga ljudnivåer på grund av avsaknad av

(25)

väggar och avskildhet vilket leder till distraktion och koncentrationssvårigheter. Fritidshem B bekräftar:

”Man måste hela tiden tänka när man planerar sin verksamhet var man ska vara för att kunna nå ett optimalt resultat, så att barnen tycker att det är roligt och inte blir avbruten eller att det blir för höga ljudnivåer trots att vi har ljuddämpande skärmväggar.” (Intervju 2)

Fritidshem B menar också på att de har långa korridorer som leder till mycket spring och jagalekar vilket låter väldigt mycket i och med att de saknar traditionella väggar. Detta skapar oro när man arbetar med någonting och det är lätt att tappa fokus. Eftersom det är mycket spring blir det allt viktigare för fritidshemslärarna att ha ett klart och tydligt förhållningssätt för vad som är tillåtet eller inte, att man inte rör sig fritt utanför klassrum och andra pågående aktiviteter. Av våra erfarenheter har vi sett att fritidshemslärarna behöver säga till eleverna när de springer vilket inte alltid hjälper, men där vi även sett att det finns elever som inte klarar av bullret som stör. Malin Valsö och Frida Malmgren beskriver i sin bok ” Fysisk lärmiljö” att en fri lärmiljö ställer krav på elevers sociala och kognitiva förmågor för att klara av en bullrig miljö, då det påverkar deras välbefinnande, minne och sömn. Det ställer även krav på fritidshemspersonalen där det i en friare miljö krävs en tydlig struktur för att få verksamheten att fungera (Valsö & Malmgren 2019, s. 75-76). Lokalernas placering och hur skolans arkitektur är uppbyggd är grunden till en fungerande miljö och verksamhet som ska främja välbefinnandet och arbetsro (Björklid 2005, s. 34-35).

9.2.4 Ljusets påverkan

En annan faktor som är viktig för välbefinnandet är ljuset. Dålig belysning kan påverka barn och lärare negativt med trötthet, huvudvärk och koncentrationsförmåga. Rikard Küller och Carin Lindsten har gjort forskning på belysningens påverkan på prestation och välbefinnande i skolmiljö för att se hur produktionen av stresshormoner påverkas av dagsljus.

Undersökningen visade att otillräcklig belysning kan orsaka störningar i hormonbalansen och i sin tur kan påverka koncentrationsförmågan och kroppstillväxten (Björklid, 2005, S. 104).

Samtliga fritidshem vi har intervjuat har uppgett bra ljusinsläpp som ger positiva effekter på deras välmående. Fritidshem B menar att de har sett hur viktigt ljuset är för barnen och hur det påverkar deras humör, utveckling och ger energi. Olika studier har även visat att ljuset från lampor med olika färgtoner och temperaturer kan påverka koncentration, välbefinnande

(26)

och humör. Beroende på vilket rum och vilken aktivitet som ska utföras kan man variera graden av ljus samt placering av lampor för att öka koncentration, prestation och även minska negativa beteenden (Valsö & Malmgren 2019, s. 107-109). Eftersom vi har mörka årstider under vinterhalvåret är ljuset en viktig del som vi behöver tänka mer på när vi planerar aktiviteter.

9.2.5 Ljudets påverkan

En gemensam faktor som påverkar den fysiska miljön och som alla fritidshem har tagit upp är de höga ljudnivåerna som verkar vara ofrånkomligt. Även under våra praktikperioder har vi upplevt att mycket och höga ljudnivåer påverkade oss genom att vi kunde tappa

koncentrationen och där vi fick höja våra röster för att höras. Staffan Hygge definierar buller som oönskade ljud och ljud som påverkar ens prestation negativt. Ljud kan uppfattas olika beroende på person och aktivitet, en person kan uppfatta ett ljud som störande medan en annan inte störs alls (Hygge 2005, s. 37). I vår studie har vi noterat att lokalernas utformning såsom högt i tak, avsaknad av väggar, placering av rummen och trånga utrymmen samt stora barngrupper ur ett miljöpsykologiskt perspektiv kan leda till störande ljudnivåer. Det finns studier på att störande ljud kan påverka den kognitiva inlärningen, skolresultat och stimulans.

Det har visat sig att även låga bakgrundsljud såsom irrelevanta prat eller samtal kan störa korttidsminnet och arbetsron (Hygge 2005, s. 41). Lokaler med genomgångsrum, störande ljud, svårigheter att få en överblick samt dålig utformning och små lokaler leder till stress och oljud (Björklid 2005, s. 40-41).

Fritidshem C:

” Jag vet att det är väldigt många som känner att det påverkar, dels att man blir trött och att man känner att man kanske får huvudvärk ibland för att det är för höga ljudnivåer.” (Intervju 3)

Eva Boman och Ingela Enmarker har genomfört en studie angående oljud i skolmiljö och dess påverkan. Man har kommit fram till att betydelselösa bakgrundsprat stör elevers läsförståelse och minne. När man utsätts för bakgrundsljud blir minnet försämrat och elever uppnår inte full uppmärksamhet. Boman och Enmarker har kommit fram till att det påverkar både långtidsminnet och korttidsminnet samt att det påverkar alla åldersgrupper i skolan inklusive lärare. Studien visar också på att bakgrundsprat redan på låg ljudnivå kan påverka

(27)

koncentrationen negativt. Även trafikljud utomhus kan påverka prestation i skolan (Boman &

Enmarker 2004, s. 3-7). Fritidshem A hade dessutom ett pågående arbetsbygge som skapade mycket oljud både inomhus och utomhus, så mycket att de inte kunde vistas ute på skolgården vilket påverkade deras lärmiljö. De fick tillgång till bullermätare och även senare bullerskydd.

Under våra observationer kunde vi uppmärksamma att de höga ljudnivåerna utomhus begränsade vilka aktiviteter man kunde göra då det inte gick att vistas bland bullret.

9.2.6 Utemiljön

Fritidshemmets utemiljö omfattar skolgård, närliggande naturmiljö och parker. Enligt Skolverket ska elever ha möjlighet att få vistas i en utemiljö som bidrar till lek och rörelse samt varierande aktiviteter (Skolverket 2014, s. 19). Gällande fritidshemmens utemiljö har alla tillgång en skolgård. Skolgården ses som en viktig plats för leken där skolgården ska erbjuda intressanta valmöjligheter (Björklid 2005, s. 117). Den huvudsakliga användningen av skolgårdar är raster och sociala interaktioner men även plats för identitetsskapande.

Larsson, Norlin och Rönnlund har skrivit boken ”Den svenska skolgårdens historia – skolans utemiljö som pedagogiskt och socialt rum” och menar att olika platser på en skolgård kan relateras till olika identiteter, kön och ålder där man umgås i sociala sammanhang. Eleverna ser skolgården som en friare miljö och som en rastplats för avkoppling, medan lärare ser skolgården som en plats för både raster och lärande (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s.

226-228). På skolgården finns även chans för lärarna att bygga sociala band med eleverna genom att skapa aktiviteter och undervisningar (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s. 223).

Fritidshem C:

” Man märker att eleverna tycker om när det är uppstyrt och man märker ju också att eleverna uppskattar när vi vuxna håller i något, det finns elever som känner att de inte har någon att leka med eller känner att de inte har något att hitta på under rasten, då finns det alltid något att göra. Vi erbjuder alltid någonting att göra på rasterna, så på det sättet tycker jag ändå att den typen av lärmiljö är väldigt bra.” (Intervju 3)

Fritidshem C beskriver sin skolgård som är uppdelad i fyra zoner med bland annat en fotbollsplan med konstgräs, en lekyta med gungor, en liten trädgård där man kan plantera blommor och basketplan samt en scen som man kan uppträda på. Här ser man att dessa

(28)

varierande aktiviteter på skolgården främjar och bjuder in till informellt lärande, social interaktion, fantasi och kreativitet (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s. 14).

Fritidshem C:

”Jag skulle ändå säga att även om de har mycket saker som finns på plats så finns det ju även ganska stora ytor, där det finns tillgång till fri lek och där de kan använda sin egen fantasi så det finns ju liksom bägge delarna, så där tycker jag ändå att vi har väldigt bra skolgård.”

(Intervju 3)

I detta citat från fritidshem C tas det upp hur bra skolgården är utformad och att det ger en positiv påverkan på elevernas lärande, sociala interaktion och fantasi vilket kan kopplas till våra frågeställningar. Det som skiljer sig här från de andra fritidshemmen är dock att de har tillgång till en trädgård där man kan plantera växter. Patrick Grahn beskriver att

trädgårdsarbete miljöpsykologiskt är som en slags terapi där man stannar upp i tiden och använder sig av olika sinnen vilket leder till rekreation och välbefinnande (Grahn 2005, s.

258).

Fritidshem B har även tillgång till en skog i anslutning till sin skolgård. Enligt Anette

Sandberg visar studier på att utomhusmiljö som natur och skog är en betydelsefull mötesplats för barn. Dessa platser får barn att träffa andra barn och känna en frihet från vuxnas kontroll (Sandberg 2008, s.15). Naturmark i närområden ökar möjligheter för lek. Barn vill ha utmanade och spännande miljöer än de traditionella lekplatser som existerar runt i skolorna.

Naturmiljön erbjuder många värdefulla källor för lärande (Björklid, 2005, s. 127). En statisk miljö kan skapa frustration hos barn till skillnad från naturliga miljöer. Anledningen till detta är enligt Sofia Eriksson Bergström att den statiska miljön är skapad av vuxna och blir mer obegripligt för barn. Barn visar mer engagemang och kreativitet när miljöns möjligheter inte är definierade i förhand. Barn är mer bekväma i miljöer som är omformade efter deras behov.

I naturen finns det mer lösmaterial som barnen kan samspela med (Eriksson Bergström 2017, s. 40).

(29)

10 SAMMANFATTNING OCH AVSLUTANDE DISKUSSION

10.1 Sammanfattning

Vårt syfte med studien var att belysa hur fritidshemslärare upplever den fysiska miljön på fritidshemmet och på vilket sätt den fysiska miljöns utformning kan främja social interaktion, välbefinnande och lärandemiljön. Vi valde att intervjua tre olika fritidshem för att få så mycket insamlad empiri som möjligt för att från deras perspektiv belysa åsikter och kunskap angående studiens ämne. Utifrån vårt syfte har vi utformat frågeställningar som vi har analyserat genom intervjusvaren vi fått in. Från den insamlade empirin kunde vi se hur den fysiska miljöns utformning skapade hinder och möjligheter för både fritidshemslärare och elever. Vi kommer i detta avsnitt diskutera det vi har kommit fram till i underrubrikerna hinder och förutsättningar för en fungerande fysisk miljö med avseende på våra

forskningsfrågor.

1. Hur kan man utforma den fysiska miljön på fritidshemmet så att den främjar välbefinnande?

2. Hur kan man utforma den fysiska miljön på fritidshemmet så att den främjar den sociala interaktionen?

3. Hur kan man förbättra lärmiljön på fritidshemmet genom den fysiska miljöns utformning?

10.2 Hinder och förutsättningar i den fysiska miljön

Den här studien har synliggjort hur viktig den fysiska miljön är för sociala interaktioner, välbefinnandet och lärmiljön. Det vi har kommit fram till är att fritidshemmet inte har så stor möjlighet att påverka hur den fysiska miljön är utformad, eftersom de har gemensamma lokaler med skolans lokaler vilket är ett hinder i sig. I intervjuerna bekräftas det att lokalerna inte är optimala för att bedriva fritidshemsverksamhet. Eftersom fritidshem A och C har gamla lokaler och en av dem är K-märkt kan man inte göra några större ändringar då det finns regler som hindrar. Det som förvånade oss mest var att fritidshem B inte hade några

traditionella väggar mellan klassrummen och lokalerna vilket också är ett hinder. Däremot har

(30)

de större möjlighet att påverka utformningen när de i framtiden ska planera för att bygga väggar.

Samtidigt har fritidshemmen anpassat och planerat utifrån den befintliga fysiska miljöns utformning, elevens intresse och behov för att uppmuntra till samspel och lärande. Ur ett sociokulturellt perspektiv utvecklas människan genom aktiviteter och interaktion med andra och enligt Vygotskij behöver man två olika rum, ett rum där det finns utrymme för samspel och ett rum där kognitiv process är möjlig (Strandberg 2005, s. 28). På fritidshemmen

planerar de även aktiviteterna i lokalerna utifrån storlek och placering. Vissa rum används till byggrum, verkstad, utklädningsrum medan andra rum kan användas till läsrum för lugnare aktiviteter och som är placerat lite mer avskilt läge. Enligt Björklid så behövs små rum avlägsnas från vrån för att lekverksamhet ska utvecklas (Björklid 2005, s. 163). Fritidshem A anpassar och förändrar också i rummen efter barnens intressen och behov där eleverna får vara med och påverka i ett fritidsråd. Vi har alltså sett att fritidshemslärarna har gett eleverna förutsättningar för samspel, välbefinnande och lärande. Dock kräver det mycket tid och planering för att göra det så bra som möjligt.

Regeringen har gett i uppdrag att utreda fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg och under 2020 färdigställdes utredningen ”Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg”, där man kommit fram till att en allt mer strukturerad och skolifierad organisation i fritidshemmen gör att elevernas påverkan och valmöjligheter reduceras. För mycket struktur i verksamheten hindrar istället flexibiliteten som ses som en viktig faktor för en god kvalitet i fritidshemsverksamheten, vilket leder till att aktiviteterna blir mer styrda till platsen.

Dessutom menar utredningen att fritidshemslärarna påverkas i sin yrkesmässiga utveckling av den fysiska lärmiljön och elevernas uppfattning om fritidshemmens egna roll och värden, när fritidshemsverksamheten ständigt får anpassa och byta lokaler efter skolans behov

(Regeringen 2020, s. 211). Det vi ser här är att utredningen stämmer ganska väl med de fritidshem vi har intervjuat där de blir begränsade utifrån hur lokalerna är utformade och placerade och att lokalerna styr vilka aktiviteter som kan genomföras. Å andra sidan har vi sett att fritidshemslärarna utvärderar efter barnens önskemål och behov som kan variera från år till år vilket gör att eleverna har en viss påverkan. Det är viktigt att analysera för att se om man behöver göra några förändringar beroende på vilken barngrupp man har för att skapa välbefinnande, social interaktion och lärande (Hippinen Ahlgren 2017, s. 114).

(31)

Som vi tidigare har nämnt i vår analys skapar stora barngrupper stress för både personal och elever. Björklid har skrivit om en intervjustudie av nio lärare och kommit fram till att stora barngrupper är svåra att hantera på grund av organisatoriska skäl (Björklid, 2005, s. 128).

Även i regeringens utredning har man kommit fram till att stora barngrupper är en avgörande faktor som bidrar till stress, höga ljudnivåer, trängsel, mindre utrymmen. Detta resulterar i sin tur i att man inte kan göra de aktiviteter som önskas, svårare att nå lärandemålen samt svårare att variera sitt arbetssätt. Stora barngrupper försämrar även relationen och det sociala

samspelet mellan lärare och elever. De stora barngrupperna leder också till att säkerheten försämras (Regeringen 2020, s. 214-215). Vi har i våra observationer sett att de stora barngrupperna kan göra att lärarna inte har lärt känna barnen ordentligt samt att barnen inte alltid kan varandras namn. Vidare kan vi också tänka oss att det blir svårt att få en bra kontakt med föräldrarna då det är så stora barngrupper, vilket är minst lika viktigt. I intervjusvaren med fritidshem C har det även kommit fram att säkerhet under utflykter med stora

barngrupper har varit ett problem och lett till att man har ställt in utflykter helt vilket är negativt och stämmer överens med regeringens utredning. Som vi ser det är stora barngrupper ett stort hinder och en förutsättning för att en fysisk miljö ska vara tillfredställande för

välbefinnande, lärande och sociala interaktioner är just att minska på antalet i barngrupperna.

Alla tre fritidshem har tagit upp att de höga ljudnivåerna är svåra att komma ifrån och påverkar personal och elever negativt. Dessa höga ljudnivåer stärks av små lokaler, stora barngrupper, öppna lokaler utan väggar och placering av rum. För att göra någonting åt ljudnivåerna måste man alltså åtgärda dessa faktorer. Under vårt arbete med denna studie har vi upptäckt hur ljud kan påverka vårt välbefinnande, lärande och vår sociala interaktion. I Boman och Enmarkers studie ”Noise in the school enviroment – Memory and annoyance”

framgår det att oljud påverkar kort - och långtidsminnet, speciellt bakgrundsprat och även på låg nivå. Detta skapar irritation och stress (Boman & Enmarker 2004, s. 32-35). Deras studie är visserligen gjord i skolans miljö, men där oljud som aspekt även finns i fritidshemmets miljö och där även barngrupperna är större. Alla de tre fritidshem vi har intervjuat har försökt göra ljudrelaterade anpassningar, där bland annat fritidshem A och C har hjälpmedel såsom hörselkåpor och ljudisolerade skärmar för de som behöver lugn och ro och som tar in mycket intryck. Även lärare har efterfrågat öronproppar då det blir för höga ljudnivåer och som lett till tinnitusliknande symtom och huvudvärk. Vi har i våra observationer sett att höga

ljudnivåer påverkar både elever och lärare där det blir en negativ effekt på deras arbetsro och där man kan tappa koncentration, inte minst med tanke på fritidshem B som saknar

(32)

traditionella väggar. Enligt Arbetsmiljöverket kan all oönskade ljud vara ett problem. Det blir störst problem för barn med en sjukdom eller funktionsnedsättning (Arbetsmiljöverket, s.11).

Å andra sidan har vissa fritidshem försökt anpassa så att eleverna får tillgång till lugna rum för att ge dem möjlighet till rekreation.

Under arbetets gång märkte vi att utemiljön spelade en stor roll i den fysiska miljön.

Utemiljön utnyttjades mycket då vissa fritidshem delade in barngrupperna i smågrupper inomhus och utomhus. De hade tillgång till både skolgård och parker samt fritidshem B hade dessutom tillgång till skog i anslutning till skolområdet. Skolgården ska främja fysisk aktivitet som bidrar till förbättrad motorik (Larsson, Norlin & Rönnlund 2017, s. 219). Vi såg att möjligheten till utemiljön främjade elevernas informella lek och lärande. Jane Brodin och Peg Lindstrand menar att informellt lärande ger förutsättningar för kreativitet och fantasi om lekmiljön finns i en skiftande naturmiljö utan några krav på eleven (Brodin & Lindstrand 2008, s. 156). Något som vi noterade var att elevernas grupperingar kunde se annorlunda ut när de var i utemiljön jämfört med inomhus. När de var utomhus kunde de leka med varandra oavsett kön och ålder, även om det vanligtvis är så att det blir könshomogena grupperingar som leker såg vi att utemiljön skapade möjligheter för att leka tillsammans vilket ger

förutsättningar för att främja den sociala interaktionen. Ur miljöpsykologiskt perspektiv finns det även studier på att utevistelse i naturmiljöer främjar förekomsten av lek dubbelt så mycket än lek i idéfattiga miljöer (Jarle Sorte 2005, s. 229). Dessutom bidrar en miljö innehållande natur, grönområden och trädgårdar till en förbättrad mental hälsa vilket också ger

förutsättningar för välbefinnande (Björklid 2005, s. 130-131). Fritidshemmen har under coronapandemin också utnyttjat utemiljön och anpassat verksamheten mycket mer vilket har gjort att dessa förändrade förutsättningar har skapat nya utformningar. Det har krävt mer planering och ändring av rutiner, men det har även varit positivt då eleverna har blivit mer självständiga, haft mer aktiviteter ute och mer parkbesök för vissa av fritidshemmen, vilket vi sett har gett förutsättningar för nya lärmiljöer.

Fritidshemmen är begränsade av regler och ekonomi när de planerar kring den fysiska miljöns utformning (Regeringen 2020, s. 212). Dels är ett av fritidshemmen K-märkt där de inte kan göra några större ändringar kring både inomhus- och utomhusmiljön, dels kunde de inte heller få tillgång till material såsom gungor och klätterställning på skolgården på grund av

markägarens regler. Vidare vill man inreda korridorer för att minska på springet och ljudnivåerna men där regler om brandsäkerhet sätter stopp. Ekonomi kan ses som en

(33)

anledning till att man har begränsningar när man ska planera utformningen av den fysiska miljön, där skolans behov går före fritidshemmen.

10.3 Avslutande diskussion och idéer till vidare forskning

Vi anser att våra intervjuer var bra då vi fick in mycket material att bearbeta då vi hade tre fritidshem att intervjua. Dessutom var fritidshemmen ganska varierande i utformning av den fysiska miljön både inomhus och utomhus. Vi valde att fokusera på fritidshemslärare för att belysa deras perspektiv och intervjuade därför enbart fritidshemslärare. Något som vi

diskuterade var om vi skulle intervjua barnen vilket kanske hade gett en bredare förståelse för hur eleverna känner då de vistas i dessa miljöer och gruppkonstellationerna dagligen. Det som gjorde att vi inte valde att intervjua barn var för att vi fick in tillräckligt mycket insamlat material av fritidshemslärarna och kände att det räckte men också för att vi ville se från fritidshemslärarnas erfarenheter. Vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att kunna ställa följdfrågor för att kunna leda in intervjupersonen i det vi vill ta reda på men även för att få öppna svar och diskussioner. Helstrukturerade intervjuer med statiska frågor hade nog inte varit lika givande då vi ville få fram deras tankar och åsikter. Observationerna kunde vi ha använt oss lite mer av och tagit hjälp av observationsschema för att strukturera upp exakt vad vill få inblick i.

Som förslag på vidare forskning skulle man kunna undersöka fritidshem med

utomhuspedagogik, då vi under vårt arbete såg vilken tillgång utomhusmiljön är för elevernas välbefinnande, sociala interaktion och lärande. Man kan även välja att fördjupa sig på enbart en aspekt såsom ljudet som vi såg hade en större påverkan än vad vi först trott och sedermera var ett resultat av utformningen och placeringen av lokalerna samt stora barngrupper. Vidare finns det förslag från regeringen att Skolverket ska ta fram riktlinjer för gruppstorlekar och även riktlinjer för utformning och användning av fritidshemslokaler (Regeringen 2020, s.

224-226). Detta skulle vara intressant att följa upp i framtiden för att se vilka förbättringar som skapats.

10.4 Slutsats

Med vår undersökning så tycker vi att vi har uppnått vårt syfte och fått en djupare förståelse om hur den fysiska miljön påverkar barnen och fritidshemslärarna, både inomhus och

(34)

utomhus. Vår slutsats är att den fysiska miljön har en stor betydelse för välbefinnande, social interaktion och lärande för både fritidshemslärare och elever. För fritidshemslärarna är den fysiska miljön avgörande för deras planering av aktiviteter och för att kunna bedriva

verksamheten samt undervisningen. Den fysiska miljön på fritidshemmet omger oss hela tiden och påverkar alla våra sinnen och känslor. I vår studie har vi sett att det inte bara är en enda faktor ensamt som påverkar de sociokulturella och miljöpsykologiska aspekterna. För att åtgärda de höga ljudnivåerna och anpassa lokalerna behöver man se över barngruppernas storlek. För att anpassa gruppstorlekarna krävs det att man vet hur rummen och lokalerna ska användas. Om det är en fysisk miljö med mindre förutsättningar blir det en dominoeffekt där alla faktorer påverkar varandra på ett negativt sätt. För att främja välbefinnandet, sociala interaktionen och lärandet behöver fritidshemmet ha tillgång till flera olika rum och

utrymmen både inomhus och utomhus för varierande aktiviteter, där närhet till natur ses som positiv inverkan.

(35)

11 REFERENSLISTA

11.1 Otryckta källor

Intervjuer

1. Fritidshem A

Yrke: Lärare i fritidshem Intervjudatum: 2021-02-25 Intervjuns längd: 45 min Intervjun utförd av Adam Intervjun förvaras hos Adam

2. Fritidshem B

Yrke: Lärare i fritidshem Intervjudatum: 2021-02-25 Intervjuns längd: 35 min Intervjun utfördes av Farman Intervjun förvaras hos Farman

3. Fritidshem C

Yrke: Lärare i fritidshem Intervjudatum: 2021-02-27 Intervjuens längd: 60 min Intervjun utfördes av Adam Intervjun förvars av Adam

Observationer

Observation under VFU-perioder och jobbtillfällen.

References

Related documents

Resultatet visar att de sociala arenor som förskollärarna organiserar är centrala för barns språkutveckling, vilket kan kopplas till Gjems (2011) beskrivning av

In order for a wave to transmit digital data over an analog medium, the carrier wave, that is, the wave carrying the data, must alternate between different distinguishable states,

De olika områdena i intervjuguiden bestod av fem områden den allmänna informationen om respondenten, miljö och lärande i helhet, den befintliga verksamheten, barnens

Det fanns inga skillnader mellan könen eller hur lång yrkeserfarenhet deltagarna hade, med avseende på hur god deltagarna ansåg sin egen förmåga vara att kunna se

slutsatsen att de har en viktig uppgift att skapa en rörelseglädje bland eleverna, samt att de besitter ett stort ansvar för att läroplanen efterföljs i avseende att skolan ska

studier har visat att olika insamlingssystem hade inverkan på nedbrytning av matavfallet och avgång av ämnen som potentiellt skulle kunna blivit biogas.[ 6 ] Med denna utgångs-

Skolan ligger så pass nära planområdet att det inte är några större problem att ta sig dit till fots eller med cykel från någon del av området, men det är nödvändigt att

stimulerande miljö på ett lekfullt och lustfyllt sätt för barnen genom att göra de delaktiga i förskolan om hur rummen ska utformas, ta reda på vad som intresserar de som leksaker