Kooperation är organiserad samverkan mellan medlemmar for att skapa ekonomiska och andra mervärden åt var och en.

252  Download (0)

Full text

(1)
(2)

~mans kan människor åstadkomma mer än var och en for sig. Detta är konsumentkooperationens formel for värdeskapande.

Kooperation är organiserad samverkan mellan medlemmar for att skapa ekonomiska och andra mervärden åt var och en.

Konsumentkooperationen ska göra det möjligt for

människor att i sin konsumtion bidra till ett samhälle

som präglas av ekonomisk utvecklin~ ekologisk ut-

hållighet, social tillit och samverkan.

(3)

INNEHÅLL

Året i korthet 4 Fackhandel 78

Nyckeltal 7 KappAhl 8r

Detta är konsumentkooperationen 8

.!(j

eks B z KF s ägare och ägarorganisacion 9 Stor&Liten 85 V d, Roland Svensson, har ordet

lO

City Stormarknad 87

Tillsammans- en hållbar ide r6 KF Media 88

Etik, roll och ansvar 22 Bokhandel 92

Nordisk samverkan 26 Förlagsverksamhet 95

Konsument och omvärld 30 Förvaltningsberättelse 96 Marknad och konkurrens 33 KF-koncernen och KF

Utveckling och värdeskapande 38 ekonomisk förening bokslut 1999 103

MedMera 42 Redovisningsprinciper och noter

III

KF Provkök 44 Revisionsberättelse 132

KF Affärsurveckling Hälsa 46 Medlemsorganisationer 133 Medarbetarna 48 Ordrorandens, Göran Axell,

Vårgård 53 kommentar 136

Hållbarhetsarbetet 54 Förbundsstyrelse 138

Dagligvaruhandel 58 Verkställande ledning 144

Gröna Konsum 6r Adresser 146

Prix 64

KF Stormarknader 67

Egna varumärken 70

Stödfonktioner 73

Kategoriorganisationerna 73 KF Distribution & Logistik 75 KF Projekt & Fastigheter 75

Kvarn AB juvel 76

l

(4)

KFs ror:a ordinarie forming.rstiimma hålls på Vår gård, Saltsjöbaden, den

I4

juni

2000.

KFs verksamhetsberättelse I999 finns även på engelska.

Läs även vår hemsida: www.kfse

Fotografierna i denna v<rksamhetsberättdse inledande dd,liksom omslagsbilden, är h~mt:ade &.tn KFs rikstäckan- de kampanj ~ temat "Tillsammans" och är tagna av Jan lkngnson. Produktema är fotogruuade av Björn Kdler och M2gnus Carlsson portritttetade vd, ordflirande, styldse och ledning.

Produlaiou: KF

och

lntdlecta. Ttyck: A. T. T. Grafiska, Stockholm, 2000. MiljötnUkt

uyck.sak.

Pappen Lessebo bok guloonat.

(5)

ÅRJ!T l KORTHET

Kooperativa Förbundet, KF, ökade den totala försäljningen med 5 procent till 32,1 miljarder kronor.

Försäljningsutvecklingen är den bästa på hela 199o-ralet, trots att ett tjugotal butiker och en stormarknad avyttrades. Försäljningsuppgången beror främst på framgångarna i omställda och förnyade enheter inom såväl Gröna Konsum som stormarknader. Även fackhandeln hade en god tillväxt.

Marknadsandelarna utvecklades gynnsamt inom flera affii.rsområden. Kooperatio- nens dagligvaruhandel visade ett positivt trendbrott och stabiliserades på 19,4 pro- cent.

Under 1999 förvärvades norskaAdelsten. Sarnordning med KappAhl skapar en stark nordisk klädked ja.

KF-koncernen redovisar ett resultat efi:er finansnetto på 328 miljoner kronor, en ökning med 141 miljoner kronor jämfört med rotegående år. Uppgången kan främst hänföras till krafugt förbättrade resultat i Gröna Konswn, KappAhl och KFs intressebolag.

Finansnettot har förbättrats markant, till stor del genom aktiv kapitalfOrvaltning.

KF har en god finansiell ställning. Till följd av en hög investeringstakt har dock so- liditeten sjunkit till 30·4 procent jämfört med 32,2 procent för 1998. skuldsätt- ningsgraden ökade från 0,32 för 1998 till o,61.

J.\~i~~ ;;.?-~':;;:,·

KF s kongress beslöt om nya stadgar med bland annat en förnyad verksarnherside.

4

(6)

r:.·~.-~

t;;· .i

s'!..--·f,.,.:L;t;n.~

KF-koll(:el'fteb

Försäljning. exkl. moms, mkr Resultat c:fttr finansklia poster, mkr An,tal försälj ningsstiilltn, i Svecige Meddantal anstillda.

KDnstunentfottn.ingama Försäljning. exkl. moms, mkr Antal fl:srsäljningsstiillen Meddantal ansrälida Antal R:sreningar

Antal

medlemmar ( rusentall

KAppAhl9% ,

;

)

1999

32 0]8 32.8 783 17 6o6

14 439 575 9 003 78

2

489

T

"-'---'7'--..

Distribution & Logistik, ro% \

ÅRET l KORTHET

1998 1997 1996 1995

30 561 2.9 873 J04o6 315+1

187 382. 2.54 2.01

733 72.5 745 746

18186 17 979 2.0 2.35 2.1093

14145 '4 077 13 992 14 Il4

593 613 62.7 653

916o 9 352 9 739 10140

82 83 87 98

2 433 2 3?8 2 345 2 310

Stonnarknatkr, 33%

(7)

ÅRET l JCOitTHET

Coop Norden har bildats som ett gemensamt ägt bolag av de danska, norska och svenska konsumentkooperativa förbunden- FOB, NKL och KF.

Coop Elektro initierades under året med syfte att skapa en gemensam nordisk kedja ror elektronikprodukter.

Coop Forum är ett helt nytt koncept, som utvecklats gemensamt av KF och NKL. Den första anläggningen invigdes i Fittja utanför Stockholm hösten 1999.

Arbetet med att kartlägga och minska KFs miljöpåverkan fortsatte. Miljöarbetet sattes under året in i ett större sammanhang av etik och samhällspåver kan.

Jubileet fick lika mycket fokus på framtiden som historien, bland annat i den riks- täckande kampanjen på temat "TIUsammans". Det bidrog till ett förnyat intresse ror de kooperativa ideerna.

6

(8)

ÅRI!T l KORTHET

Koncernens försäljning

och

Resultat efu:r Jinansidla

cillglngu. (mdr) poorer. (<nkr) Överskottsgrad (%)

3IoS 20,4 29,9 }0~,1 3112 2,3

-

'

328 2,0

l T

'·9

.,.

!,8

T -

254

l r

x6,4

-

1,4

1S·S 201

J

187

t

T

~

13·9 [4,1 l-4.5

l l t , . I I I l ~ T ~ l l .. ' s i + t t t

o o

, .

+

=r= =r= o =r= =r= =r=

95

96

97 98 99 95 96 97 98 99 95 96 97 98 99

- Försäljning

T

Tulgmgu

Omsättningshast:ighct, Avkastning på sysscl..att

syssdsatt hpital.

(ggr) kapital.

(%) Rämc:tickningsgrad. (ggr)

l l '

?.0 6,7 7.2

l l

3.8

... l

2,} 2,4

3·4

t

l 5·7

-

l

T

3·2 3>2 3·2 t

T T

l l 4·6

-

1,5

T

1,7

l

f ~ l ·

f t

l f l

l

o

o o

95 96 97 98 99 95 96 sr7 98 99 9S 96 97 98 99

Skuldsättningsgrad.

(ggr) soliditet.

(%)

l

0,6!

l -

l 3'·5 32·4 33>9 31,1

l~ l -

30·4 0,39 0,}8

';!'

l

j

0,32

T

l t

Definitioner

o o se sidan n6

9S 96 97 98 99 95

96

sr7

98

99

7

(9)

KF äger och driver detaljhandeln f'<ir medlemmar i dc fem affiirxsamverkande konsumendöreningarna; Stockholm, Norrort, Svea, Solidar och Väst. Dessa f'oreningar bar cirka 6o procent av landets närmare

2,5

miljoner medlemmar. Föreningarna har direkeinflytande över detaljhandeln

via

regionstyrelser.

De 73 detaljhandelsdrivande konsumendöre- ningarna har cirka

40

procent av medlemmarna och äger och driver själva detaljhandel. Verk- samheten svarar mot 35 procent av den konsumentkooperativa detaljhandeln. Före- ningarna varierar i storlek

fr~n

en-butiksföre- ningar med knappt

roo

medlemmar ciU de största som är Nord, Göta och Värmland. KF äger och driver fåckhandel även i dessa omclden.

ÄGARI!.: 2,5 MILJONER MI!.DLBMMAR l 78 KONSUMI!.NTFÖRBNINGAR

r es;- :. ~ l

- - , _ _ _ --, =---·---.. ·- - :

, Föreningsstyrelser i H l Regionstyrdser !

l - - ' !_ ___ , -· ____________ _!

T

1 ~-·----

-1 T

1

-

· - 1 t KF 1 r---J

.-

. - i<F

Sve~b;

,- -- - - ---, ; ia'"p;AhT. r . .. __ -.-" i

! Detaljhandeln : l KF Norden ! !

(inkl IGdtt}

i KF Media i --- ···---·- · · - - --

'--

---- - · __ __ _ _ _ ...

8

Hill

ingår

bia

Gröna Konsum,

Srormark.oada, Scor & Liren,

kacogori- organisationecna

Omfaccar bl a nordisk samverkan och integt'2cion, pågåencie samarbetsprojekt som Obs! Danmark, Coop Elekrro (inkl. City

Stormarknad).

J

l Allårsverksamhet j

l .

(10)

KF ägs och styrs av

78

lromummtfortningar samt övriga medlnnmar.

KEDJOR

fl&

AKAilEMa

~

OX.HA.NOI!lN

Sverig« störsra

och

mest välsorterade holdidor med tot11!t 47 butiker.

e1

Stormuknadslconccpt med unakd matprolil. 11 stornurko2der.

OTYf;'~~

<1'/r,..,._tf,U~~)

En

av landecs störsm kedjor inom hemelektronik med sina 32 butiker.

~

Ett nyn koncept med en första bucik i Pittja utanför Stockholm.

En av Nordens ledande modekedjor med 203 butiker i Sverige, Norge, Finbnd, Danmark

och

Polen.

KICKS

Med sina 41 butiker den ledande kedjan i Sverige

pi kosmetiska

produkter.

KonsutnentfOrecingar -71

samt

Folksam Liv , Folksam Sak.

Fonus

OK-föreningar

L., .:z;.-;18

Lutdcts största integrerade butikskedja

f'or

dagligvaror med 459 butiker. Stort utbud av ekologiska produkter.

Till NI!

omsärmingen landets största stormarkmdskedja mod 17 enheter.

Uga priser, brett

och

aktudlr sortiment inom mat och hem.

Utt J.r )lgptUicoll<l<pt m cd 13 sälj<

ni • or.

'4 stormarknader med ett brett sortiment dagligvaror till kon- kurrensksaftiga pri<er.

\~1

Med sina 16 butiker landets störsea kksakskcdja.

!

För<:ningsstämmor

L -- - - . . , ./r - - - '

~ -~ .;.::~t:.- --l

---· - . v · -· ---

KFsstämma (!01 om .• buå._=.D _ _ _,

l

'---'=..;.v-

KF s styrelse

KULTUR OCH ÖVRIGT P.A. Norsccdt & Söner Pörlagskonoerncn omfattat Norstedts Förlag, Raben & Sjö- gren, Prisma och Pan IntcracciV<

Publishing. Skön-

och

faclclinerarur,

barnböcker och

nya media.

lidoingen Vi

~poragccid.oing med ronvikten pi kultur, miljö och alcrualir<rcr.

Utkommer var fjortonde dag.

Kvarn AB

juvel

Kvarn AB Juvel säljer mjöl, ris, äster, bönor, skOJpor och ströbröd

och

är marknadsledande när det gäller KRAV-produkter.

9

(11)

VD ORD

D en konsumentkooperativa iden är enkel och kanske just därför så stark.

• Den grundas i uppfattningen att varje individ kan påverka och förändra sina förhållanden, ekonomiskt och på andra sätt, genom att engagera sig tillsammans med andra. Den bygger på värden om frihet, rättvisa och individens an- svarstagande, inte bara ror egna intressen uran också för en större gemenskap. Kon- sumentkooperationen är starkt forankrad i en humanistisk och frihetlig tradition och tillhandahåller inget alternativt samhälls- eller moralsystem. Den är öppen för alla och de närmare 2,5 miljonerna medlemmarna i konsumentkooperationen re- presenterar alla samhällsgrupper och skiftande politiska och religiösa åskådningar.

Den konsumentkooperativa iden har visat sin livskraft under såvälr8oo-tal som 1900-tal och har fonsatt bärighet på 2000-talet.

KF redovisar år 1999 sitt roo:e verksamhetsår. Den kooperativa iden har profile- rats framgångsrikt under jubileumsåret på temat "Tt.llsammans". Styrdsen föreslår 2000 års stämma att fastställa de värderingar som ska vara vägledande i såväl KF s som föreningarnas arbete.

Den främsta förklaringen till konsumentkooperationens framgångar under det gångna sekler är förmågan art utifrån en genuin konsumentförståelse utveckla nya lösningar. Därigenom har medlemmarna gång på gång kunnat skapa sig nya mer- värden. Under perioder då förnyelsen avtagit har verksamheten tappat stöd hos medlemmarna, stagnerat och förlorat konkurrenskraft.

Under 1990-taler genomfördes de största förändringarna i KFs strategi och struktur sedan genombrottsåren. För att skapa ny urvecklings- och konkurrenskratt infördes en modern, integrerad affii.rsmodell, som skapar långt större skalfördelar.

10

(12)
(13)

VD ORD

Integrationen möjliggör också ett effektivt utnyttjande av modern informations- teknik för varuflöden, kategoristyrning samt medlems- och kund.relationer. Först när bästa möjliga teknik används och utvecklas kan mervärden skapas för medlem- marna.

1990-ralets strategiska förändring innebär stora möjligheter att skapa värde för medlemmarna. Ett attraktivare erbjudande utvecklas samtidigt som verksamheten effektiviseras kraftigt.

l(f:.f:r·ri'ri'J''1::-f·l. )r

1

f'5'

Den omfattande förnyelse som präglat KF s detaljbandel under senare år fick under 1 999 ett tydligt genomslag på marknaden. Den samlade försäljningen i koncernen steg, trots ytterligare koncentration av verksamheten, med 5 procent och en positiv utveckling uppnåddes för såväl fackhandel som dagligvaruhandel. Dagligvaruhan- deln visade den största försäljningsökningen under hela 1990-ralet och forsvarade väl sina marknadsandelar. Även de detaljhandelsdrivande föreningarna hade en stark tillväxt. I jämförbara enheter blev konsumentkooperationen klar marknadsvinnare, vilket visar an butikernas sortiment, utformning, tillgänglighet samt inte minst medarbetarnas kunnande och kundbemötande uppskattas av konsumenterna.

Inom fackhandeln utvecklades såväl försäljning som resultat väl.

En betydande portfölj av nya etableringar har utvecklats under senare år inom såväl Gröna Konsum som KF Stormarknader. Dessa fullföljs nu i snabb takt oc.P le- der tillsammans med förnyelsen av befintliga enheter till kraftigt ökade investering- ar. Vidare genomförs Framtidsprogrammet med hög intensitet. Till förnyelsen av detaljhandeln hör också det nordiska konceptet för framtidens stormarknad där den forsta pilotanläggningen Coop Forum öppnades under hösten. Inom det ny- startade KF Affärsutveckling Hälsa konkretiseras afFärsideer i samverkan med kon- sumentföreningar.

Den höga förändringstakten och den stigande investeringsnivån möjliggörs av KF-koncernens finansiella styrka. Genom målmedveten och långsiktig forädling av tillgångar utanför kärnverksamheten frigörs steg för steg betydande resurser. Under

12

(14)

VD ORD

året avyttrades huvuddden av tillgångarna i KF lovest till riskkapitalfonden Nord- ico lnvest. KF bildade tillsammans med Bank of America Equity Partners och sven- ska investerare ett konsortium, där KF s andel är 33 procent.

KF-koncernens resultat förbättrades och uppgick till328 miljoner kronor (187).

Förbättringen uppstod i huvudsak inom Gröna Konsum och KappAhl samt inom intresse bolagen. Å ven ett forbättrat finansnetto bidrog till det högre resultatet, bland annat genom en framgångsrik kapitalforvaltning. Resultatnivån totalt är otillfreds- ställande. För

2000-2002

har en plan lagts fast som skallleda till betydande resul- tatförbättringar, under bibehållande av en hög förnyelse- och utvecklingstakt.

MedMera-kortet blev 1999 rikstäckande och därmed det största och bredaste de- talj handelskortet i Sverige. Premiering av aktiva medlemmar sker därmed i allt stör- re utsträckning genom premiepoäng, baserade på de köp i konsumentkooperativ de- taljhandel som registrerats via MedMera-kortet. Sammantaget innebär värdet av premierabatter, återbäring och ränta på medlemmarnas insatskapital att medlem- marna kan tillgodoräkna sig drygt

400

miljoner kronor från 1999 års verksamher i KF och föreningarna.

l ltJ::-d.J."Z

t!'ri

r /P.!

t:tl l:?!rof;~·

Internationaliseringen av detaljhandelsmarknaden fortsätter och Norden blir allt mer en del av den europeiska detaljhandelsmarknaden. Inte minst gäller det daglig- varuhandeln där tillgången till riskkapital och nya ägarkonstellationer kraftigt för- ändrat bilden. En omfattande konsolideringsprocess pågår bland de europeiska de- taljhandelsföretagen. De ledande internationella aktörerna förbättrar sina positioner genom att utveckla starka butikskoncept och ta tillvara skalekonomi i logistik, in- köp, egna varumärken och system för själva butiksdrifi:en. En alltmer avgörande faktor i konsolideringsprocessen blir möjlighererna till kunskapsöverforing.

Dagligvaruhandeln i de nordiska länderna matchar i dag inte den europeiska dagligvaruhandeln när det gäller lönsamhet och tillväxt. I ett europeiskt perspektiv är ytterligare kraftiga forändringar inom dagligvaruhandeln i Norden mycket san- nolika, både vad gäller ägandet och detaljhandelns utbud och effektivitet.

13

(15)

VD ORD

C'oop

l'iOf~':tl

Ett avgörande steg i det nordiska konsumentkooperativa samarbetet togs vid in- gången av

2000

när FDB, KF och NKL bildade Coop Norden AB. Aven de fin- ländska konsumentkooperationerna har inbjudits till det fördjupade samarbetet.

Med det gemensamma föreraget skapas nya och nödvändiga förutsättningar att ta tillvara skaletrekter och synergier i det nordiska samarbetet. Coop Norden ska göra det möjligt för konsumentkooperationen i de nordiska länderna att fullgöra sina uppgifter att skapa mervärde för medlemmarna även i en europeisk konkurrens- miljö.

Prioriterade utvecklingsområden för Coop Norden är bland annat gemensam- ma inköp av såväl dagligvaror som sällanköpsvaror, egna varumärken, IT, e-handel samt kort- och betalningslösningar.

L-:~ try e.lv~;·ai

Ekonomin genomgår en fundamental förändring, som är baserad på tekniska fram- steg. När informationstekniken binder .samman människor på nya sätt skapas nya beteenden och det är grunden för utvecklingen av en ny ekonomi.

Kostnaderna för interaktion mellan företagen och mellan företag och kunder fal- ler snabbt. Geografiska och industriella gränser mellan olika marknader försvinner i stor utsträckning. Företagen förlorar den unika kontakten med "sina'' kunder.

Initiativ tas i ökande utsträckning av kunderna som far en starkare ställning i den nya ekonomin. För företagen ökar möjligheterna till specialisering och nya former av allianser samtidigt som skaleffekterna framför allt när det gäller kunskap tilltar.

De nya trenderna är globala och internationaliseringen leder till ett mer komplext samhälle. Konsumenterna upplever en explosion av valmöjligheter, till exempel nya maträtter, nya vanor, nya inköpskanaler och nya varumärken.

Den nya ekonomin och !T-samhället öppnar nu helt nya möjligheter att fullgöra det konsumentkooperativa uppdrager. Nya former av detaljhandel och nya distribu-

1 4

(16)

VD ORD

tiansformer utvecklas snabbt på marknaden. Men framgång i den nya ekonomin kommer i hög grad att bygga på starka varumärken, stor kundbas, kommunika- tionskanaler samt hög kompetens när det gäller inköp, effektiva leveranser och ser- vice till konsumenterna, områden där konsumentkooperationen har en stark posi- tion. Samtidigt fru- kooperationens samverkansideer ny aktualitet. Aven iden om konsumenten som den drivande aktören stärks av ökad transparens och av möjlig- heten till aktivt informationssökande och dialog om krav och önskemål. Genom att utnyttja den nya tekniken kan konsumentkooperationen vitaliseras också när det gäller medlemskap, engagemang och demokratiska processer.

Den nya ekonomins tillgångar är människor, kunskap, image och relationer.

Tillgångar som i hög grad har varit basen för konsumentkooperativ verksamhet un- der mer än

100

år. Det var inte kapitalet som byggde upp konsumentkooperationen uran samverkande människors gemensamma kunskap och engagemang.

I den nya ekonomin och på en allt mer internationaliserad detaljhandelsmarknad kommer det att behövas nytänkande och djärva satsningar av konsumentkoopera- tionen, vilket understryker behovet av en snabb nordisk integration. De kooperativa ideerna måste samtidigt befästas och genomsyra verksamheten. Det gäller nu mer än någonsin att bygga vidare på vår grundläggande styrka, förankringen bland miljon- tals konsumenter och förmåga att samverka för att främja deras intressen.

/_

/

,-- · · ---+

. Roland Sve:s-:::-~

Vd och koncernchif

15

(17)

TILLSAMMANs

Under 1999 firade konsumentkooperationen KF s wo-årsjubileum; "mo år tillsam-

"

mans.

Under ett sekel hinner mycket hända och det har det gjort under 1900-talet. Det är inte många ideer från seklets gryning som ännu har bärkraft. I många europeiska länder har konsumentkooperationen trängts tillbaka, förlorat sin betydelse och i vissa fall försvunnit hd t. I andra länder har den kooperativa verksamheten inte bara hållit ställningarna utan vunnit terräng.

I Sverige har konsumentkooperationen gått igenom en mycket besvärligt 1990- tal. Utan en hållbar ide i grunden hade det inte varit möjligt att strukturera om verksamheten.

Den omvandling KF genomgått under 1990-talet innebär till viss dd en återgång till ursprunget; att fokusera på detaljhandeln på ett sätt som skapar nytta och värde för medlemmar och konsumenter på både kort och lång sikt. Givetvis har förut- sättningarna att göra detta ändrats dramatiskt under 100 år. Men grundtanken- att människor tillsammans formår mer än var och en for sig- är minst lika giltig i dag som för ett sekd sedan. "Tillsammans" är en hållbar ide.

I dag liksom för hundra år sedan innebär "tillsammans" också ett ansvar- för dem vi är tillsammans med, och det komplexa sammanhang vi alla lever i. I dag har företag runt om i världen identifierat ansvarsfullt företagande som en stark fram- gångsfaktor, där inte bara miljö utan även andra etiska och sociala ställningstagan- den och prestationer är en aktiv del av profileringen. Konsumentkooperationen är sprungen ur en ide om ansvarsfullt företagande och har en historik på området som

ta andra företag eller verksamheter kan visa upp.

De många storföretag som i dag investerar i en god etisk profil skulle inte göra detta om de inte trodde att det ger god avkastning. De vet art allt fler människor krä- ver av sina leverantörer, varumärken och produkter art de bidrar till en hållbar ut-

r6

(18)

TILLSAMMAI\IS

veckling- utöver att ge fullgod nytta, bra prisvärde och alla de upplevelser kunder- na i allt högre grad ocksi kräver.

Att förstå de stora förändringarna i värderingsbilden är avgörande för överlevnad och framgång. I dag är bilden komplex med många morstridiga tendenser. Det sto- ra övergripande mönstret är att individualistiska värderingar vinner över de tradi- tionellt kollektivistiska men ändå tar individen ansvar och vill påverka.

Detta är en del av bakgrunden till att konsumentkooperationen formulerat om sin värderingsgrund och sitt program för 20oo-talet.

Konsumentkooperationen har de senaste åren arbetat med framtidsfrågor och lång- siktiga mål och strategier. Det innefattade en översyn av själva fundamentet för verksamheten - stadgarna inklusive verksamhetsiden samt den värderingsgrund, varpå den konsumentkooperativa verksamheten ska vidareutvecklas.

Nya stadgar beslöts på KF s kongress i juni och vid en extra kongress i november 1999· Stadgarna gäller från

2000

och bygger på Internationella KooperativaAllian- sens (IKAs) värderingar och principer, som antogs 1995.

På kongressen beslöts också att ett underlag till "Konsumentkooperativt pro- gram for KF och konsumentföreningarna" skulle gå ut på remiss till föreningarna och delar av KF s verksamhet. Syftet är att skapa en plattform för hur KF och före- ningarna ska driva sin verksamhet, så att den kooperativa särarten tydliggörs och kommer till sin rätt. Programmet omfattar också tre områden av särskild betydelse:

etik, miljö och hälsofrågor. En av styrdsen utsedd programgrupp har behandlat remissvaren som underlag för styrelsens fårslag till KF s stämma

2000.

I?

(19)

TILLSAMMANS

De nya stadgarna inleds med en verksamhetside för hela konsumentkooperationen och anger ändamålet för KF:

Konsumentkoope rationen är organiserad samverkan me/Lm medlemmar for att skapa ekonomiska och andra mervärrkn dt var och en.

Konsumentkooperationen ska göra detmöjligtfor medkmmarna att i sin konsumtion bi- dra till ett samhälle som präglas av ekonomisk utveckling, ekologisk uthållighet, social tillit och samverkan.

Detta ska ske främst genom

• forsäljning och formedling av varor och tjänster som, utifrån medlemmarnas krav och önskemdl, ger ekonomiska, ekologiska och sociala mervärden

• kunskapsutveckling och information som ger medlemmarna untkrlagfor att planera sina inköp och sin ekonomi

• opinionsbildning i komumtionsfrågor.

Medlemmarna drar nytta av och pdverkar verksamheten främst genom sina inköp och konsumtionsval i kooperativ tktaljhandel genom engagemang i frågor som rör konsum- tion och genom det agarinflytande och de mervärden som är knutna till medlemskapet.

Fördelning av ekonomiskt överskott sker i forhållande till gjorda köp.

Konsumentkooperationen ska vara oberoenrk av andra intressen än de egna medlem- marnas och verksamheten ska bedrivas enligt kooperativa värderingar och principer, som fastställs av KFs stämma utifrån InternationellA KooperativaAlliansens forkiAring av kooperativ identitet.

r.):~fl:;·!.sv..~.;o;~

Konsumenter organiseras som medkmmar i konsummtformingar, vilka i sin tur är medlemmariKE

18

(20)

TILLSAMMANS

Konsumentkooperationens detaljhantkl bedrivs i olika organisatoriska former. Sam- handel med konsumenter som medlemmar sker till övervägaru:k del i KFs detaljhandel men sker även i detaljhandel som ägs och drivs av forening ar.

).'~;.$

. '!nt..!t>mi.-!

KFs uppgift är att gemensamt med anslutna konsumroiföreningar och organisationer forverkliga konsumentkooperationens verksamhetside att skapa ekonomiska och and ra mervärden for de konsumenter som har med lemskap i en konsumroiförening och göra det möjligt for dem att i sin konsumtion bidra till ett samhällt som präglas av ekonomisk ut- veckling, ekologisk uthtUlighet, social tillit och samverkan.

".;',-. .. ·~ '--1 ~l\' r-j-,7 ,.,.,_,, ... :,..,.,':J' ' {, ..,,., 'Mi'l' t;,.,,, ,./l"); .".W"

' -··• --~·1·u'"'· .!J>•"·--·~fo

- . J .t·'•·•·~« "./J'·'"'

KF och konsumentföreningarna ska tillsammans förverkliga uppdraget från med- lemmarna.

Avsikten med det "konsumentkooperativa programmet" för KF och konsu- mentföreningarna, som KF s stämma ska ta ställning till i juni

2.000,

är arr ge med- lemmar, förtroendevalda och medarbetare tillgång till ett navigeringsverktyg i ko- operativa affiirer. Det ska vara till hjälp och inspiration i alla beslut, stora som små.

För konsumenter, kunder, leverantörer , partners, opinionsbildare och omvärlden i övrigt ska det visa konsumentkooperationens värderingar och ställningstaganden.

Inför KF s mo-årsjubileum konstaterades att utvecklingen av ett ekologiskt hållbart samhälle är "den andra utmaningen" och att bidraget till "hållbar konsumtion" nu är en av konsumentkooperationens fundamentala uppgifter.

När KF bildades var bakgrunden en ekonomisk knapphet cich möjligheten att till- sammans påverka och förbättra den egna situationen. Det var" den första utmaningen ".

I dag står samhället inför en ny knapphet, denna gång i ett ekologiskt perspektiv.

En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina. Hållbar konsumtion innebär en

19

(21)

TILLSAMMANs

helhetssyn på människor och miljö och innefattar fclgor av etisk och social natur.

Det är inre bara de ekologiska systemen som påverkas av företagens och konsumen- ternas agerande utan även de sociala systemen på lokal och global nivå. I konsu- mentkooperationens nya verksamhetside är denna bredare syn på hållbarhet en hörnsten. KF vill i sitt hållbarhetsbegrepp väga in de effekter som varor och tjänster har på människors livsvillkor, både i Sverige och andra länder.

KF ska i sin löpande verksamhet omsätta verksamhetsiden i praktiken och håll- barhetsfilosofin ska genomsyra all verksamhet. KF s mål är att mer än någon annan

"stå för hållbar konsumtion''.

X-!.~7/'i -'<t··~.!? ; s.:7i-t,/l~.':b ~ . .-• .:..-/ i..· · .f: t::-:.'rr!: . i. ;;;

4

.t':l _ -.. . .... ~~.;~l.l. -:i:S -;;.,':1.---;:,:.!,:~:i~ ... :;·

Informationssamhället har goda möjligheter att bidra till en hållbar utveckling.

Industrisamhällets tillväxt och förädlingsprocesser byggde på en allt större för- brukning av fYsiska resurser, varav många ändliga naturresurser. Tjänste- och infor- mationssamhällets utveckling drivs främst av föräd- lingen av immateriella tillgångar och bygger inte på

: 7 :-:d ~-s- t.Nl(: " ··,'.7. ·.-r;:r.~ [y :/; ev samma höga material- och energiförbrukning.

J -

De stora kända miljöproblemen är intimt förknip-

i ·~r ,'i .

,:·:;:::: (,:-;_•;trtf;;n

,l.:o::;>r:··:t'.;: ,;t·~ pade med industrisamhället. Vi kommer under lång

z-et,:l?/:.-tt:;>;?-·r;·r·~ t:r~iN~L:t:;· tid att leva i en övergångsfas mellan industri- och in- formationssamhället, i den gamla och nya ekonomin på en och samma gång. Därför är hanteringen av miljö- frågorna av största betyddse för utvecklingen av ett hållbart samhälle. Vi kan inte heller utesluta att nya hälso- och miljöproblem uppstår i informationssamhället. I takt med att informationssamhället förverkligas blir också de etiska och sociala frågorna av allt större betydelse.

20

(22)
(23)

ETIK, ROLL OCH ANSVAR

Affärsmoral och andra etikfrågor, socialt engagemang på hemma- och bortaplan, kvalitetssäkring och leverantörskontroll samt hälso- och miljöfrågor är områden som många företag har uppmärksammat och identifierat som framgångsfaktorer det senaste decenniet, p~ senare tid under rubriken "ansvarsfullt företagande".

Med sitt ursprung i iden om att sluta sig samman för att skapa motvikt till explo- aterande företagsamhet har konsumentkooperationen arbetat med dessa

~r

under mycket lmg tid. Kooperationen kan därfor sägas vara pionjär och föregingate inom atJSVarsfullt företagande. Ett citat ur KFs verksamhetsberättelse 1905 kan illustrera:

» •••

dm röreLse vi arbaa uti [är] icke en vanlig krämarrörelre, utan ett ekonomiskt system vars främsta mål måste vara en lyckligare mänsklighet".

KF s etiska, sociala och miljömässiga profil är i dagens värderingsklimat en kon- kurrensfördel, som ska vårdas och utvecklas. Det fokus på hållbar konsumtion som nu slagits fast bygger på övertygelsen att "goda" affiirer också är goda "affiirer".

Konsumentkooperationens styrka är att kunna omsätta sina ideer p~ konsument- området i praktisk handling i sin egen verksamhet. Föreningarna startade ursprungli- gen ror att medlemmarna ville ha rena och oforfalskade varor tilllåga priser och ärlig information. I grunden är detta ledstjärnan än i dag.

Kooperationen syfrar till att skapa ekonomiska och andra mervärden åt med- lemmarna. Men grundläggande i filosofin är att medlemsnyttan också kan skapa samhällsnytta. Genom sina konsumtionsval ska medlemmar och andra kunder i den kooperativa detaljhandeln kunna bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle, som präglas av ekonomisk utveckling, ekologisk uthållighet, social tillit och samverkan.

Ett modernt roretag har en komplex roll i samhället med mmga intressenter som har legitima krav på foretager - ägare, kunder, medarbetare, partners, leverantörer,

22

(24)

ETIK, R.OLL OCH ANSVAR.

myndigheter, opinionsbildare och allmänhet.

I konsumentkooperationens fall glider flera av dessa intressenter ihop, framför allt kunder, ägare och allmänhet. Konsumentkooperationen ägs av sina nära 2,5 mil- joner medlemmar, vilket motsvarar hälfren av Sveriges _alla hushåll.

För att kunna svara mot de högt ställda förvänmingarna är KF och föreningarna aktiva på många olika plan och mot många in-

tressenter. Mervärden kan skapas i alla viktiga /(T, . !:;~'/", 7. , .:·~.-;: -;.'~- ; v!:h l';. ·:·ij3-·

intressentrelationer - i första hand med med- lemmar, kunder och medarbetare, men också

tillsammans med partners, leverantörer och ·::c;';~~:, ·;;f;;;_~··~.:i:•it.'ii f h i:J; • J./?·,> :;·:':? ~ :-·

opinionsbildare. Fonsatt opinionsbildning runt

ansvarsfullt företagande och hållbar konsum- v,~;}i-:.'i. }' ::: :i-: ,t~'C gt'.' :;::- ;) lit '~·!',':·/' rionär en viktig uppgift för konsumentkoopera-

tionen. Det är ett mål att fler konsumenter gör kunskapsbaserade val utifrån fler värden än pris

och funktionell kvalitet. Det kooperativa uppdraget är att göra detta möjligt för konsumenterna genom att skaffadler utveckla "hållbara'' produkter som är likvär- diga i pris och funktionalitet.

Medlemmarna är de som ytterst styr denna utveckling främst genom sina inköp, men också genom engagemang i frågor som rör hållbar konsumtion och genom det ägarioflytande som är knutet till medlemskapet.

Alla medlemmar har som ägare lika stort inflytande med en röst. Ägandet är frikopplat från hur stor insats den enskilde medlemmen gjon. Insatserna varierar mdlan

100

och

I

ooo kronor och är det grundläggande riskkapitalet i konsument- kooperationen. I likhet med annat ägarkapital beslutar ägarna på årliga stämmor hur överskotten ska disponeras och vad som eventuellt ska delas ut. Medlemmarna kan också individuellt besluta att låta sin d d av överskottet arbeta vidare i verksamheten.

Medlemmarna är konsumentkooperationens uppdragsgivare och största kundgrupp.

(25)

ETIK, ROLL OCH ANSVAR

Det är för dem KF och föreningarna existerar och arbetar. Att vara medlem är

ett

ställ~

ningstagande för ansvarsfUllt företagande och hållbar konsumtion, men innebär också en fätväntan om att S åmjuta de mervärden, ekonomiska, miljömässiga och sociala, som en framgångsrik konsumentkooperation kan åstadkomma.

Medlemsnytta skapas främst genom försäljning och förmedling av varor och tjänster. Andra värden är kunskap och information som ger medlemmarna underlag för att planera sina inköp och sin ekonomi samt opinionsbildning, som värnar de värden som konsumentkooperationen står för.

Det ska löna sig att vara medlem. Medlemsförmåner ges i form av premiesystem, medlemspriser och andra KF~ eller föreningsankaurna förmåner.

Verksamheten ska bedrivas så att fler konsumenter blir kunder och att fler kun- der väljer att bli medlemmar .

. !'~ t:::(;..zligtJt:.J ·-:~C'/7?,"'!XI!t

/;;.t'!,/

vi

ti!'"

:;.r:~: i/.: ;.-c,

-t :..:.w.t"t.?

Dagligvaruhandel är konsumentkooperationens primära verksamhetsområde.

Om~

rådena mat, hälsa och miljö rör själva grunden för våra liv. Hur dagligvarorna pro~

duceras, transponeras, förpackas och säljs har mycket stor inverkan på hälsan hos människor, djur och miljö. På viktiga delområden ligger KF före utvecklingen och har mer långtgående policies och striktare riktlinjer än vad som stadgas i lag. Leve- rantörer måste kunna garantera de kvalitetskrav kooperationen ställer och efterleva dess policies och riktlinjer.

Hårda krav från stora köpare som konsumentkooperationen lli ansenlig effekt,

när producenter och leverantörer i allt högre grad måste konkurrera också med sina

etiska, sociala och miljömässiga prestanda.

(26)
(27)

NORD!SK SAMVERKAN

Ett fördjupat nordiskt samarbete är en av KF s huvudstrategier och var vid sidan av fokuseringen på detaljhandel en av huvudpunkterna i det strategiska vägval som gjordes 1992.

Förutsättningarna på marknaden har förändrats på ett sådant sätt att en fram- g.ingsrik konsumentkooperativ detaljhandel måste drivas i större strukturer. Om- vandlingen på dagligvarumarknaden under det senaste året både tydliggör och skär- per behovet av fördjupat samarbete.

Konsumentkooperarionerna i Norden har samarbetat på olika sätt under större delen av 1900-talet. Redan 1918 inleddes ett praktiskt inköpssamarbete. På 1960- och 1970-talen drevs gemensamma industrier. 1997 träffades en ny överenskommelse om ett mer omfattande strategisk samarbete. Det resulterade bland annat i bildan- der av det gemensamt ägda Obs! Danmark Al$. Därefter har arbete pågått med att utveckla furmer för ett ytterligare fördjupat samarbete. Ett avgörande steg togs un- der 1999 då danska FOB, KF och norska NKL påbörjade formandet av ett nytt ge- mensamt bolag Coop Norden AB. Även de finska konsumentkooperationerna SOK, Tradeka och Elanro har inbjudits att delta i samarbetet.

Coop Norden AB, som ägs tilllika delar av de tre nordiska förbunden, har sitt säte i Göteborg och startade sin verksamhet 2000. V d är tills vidare KF s vd och koncern- chefRoiand Svensson. Bolaget ska göra det möjligt för konsumentkooperationerna i de nordiska länderna att fullgöra sina uppgifter att skapa mervärden för aktiva medlemmar.

En övergripande plan för Coop Norden AB utarbetas för närvarande och avsik- ten är att före urg.ingen av 2000 ha beslutat om de centrala frågorna inklusive hur företaget ska kapitaliseras. Prioriterade utvecklingsområden for Coop Norden är

26

(28)

NORDISK SAMVERKAN

gemensamma inköp av såväl dagligvaror som sällanköpsvaror, koncept- och varu- märkesbyggande, kortfrågor, IT och e-handel liksom möjligheten att dela de omfattande utvecklingskostnader, som satsningar på dessa områden medför. Flera projekt har initierats för att även i en marknad med stora internationella aktörer om- gående ta tillvara synergier.

Samarbetet byggs utifrån affärslogiken och kan bygga på olika driftskoncept.

Gemensamma nordiska koncept ska tas fram där det är möjligt samtidigt som nationella koncept ska drivas i nordisk

samverkan. Coop Forum är exempel '};i:srz:

''IVi,'t;lii

;~/f.i" ~-?/J::·~;~n: m•~- på ett nytt gemensamt koncept som

har utvecklats av KF och NKL. KF öppnade den rorsta pilotanläggningen i Fittja hösten 1999·

Avsikten är att det nybildade Coop Elektro for hemelektronikprodukter,

som samägs av KF, NKL och finska Tra- . t , - . , ..

deka, på sikt inordnas i Coop Norden. .~:;;:-v:':: . m . ::v

M''"f"!

e._?;.;;; :'!.; ,s·'f. (:<'?;~';·vJ"";:--:;:-- Tillsammans har konsumentko- / -;~ ;;~::Jl::

4

iVf'i'!

1t'"i.

(if;er Y'_pr.~.<;?•:t.

operationerna i de fyra nordiska län-

derna över 5,7 miljoner medlemmar. Sammantaget var deras omsättning i detalj- handeln 1999 närmare 140 miljarder svenska kronor och den sammanlagda andelen av den egentliga dagligvaruhandeln i Norden över 30 procent. Den nordiska inte- grationen ger en stark plattform där det finns stora skalfördelar och andra syneegi- vinster att hämta.

Till exempel har KF och NKL inlett gemensamma förhandlingar med några större leverantörer och på vissa varugrupper kan kostnaderna sänkas väsentligt genom större volymer. Potentialen uppskatras till minst

2

procent på KF s totala in- köp på omkring

10

miljarder kronor.

Under 1999 samordnade KF sina kategoriorganisationer. Det innebär att ko- operationens hela varuanskaffillng inom en viss varugrupp eller kategori görs på ett

27

(29)

NORDISK SAMVERKAN

och samma ställe oavsett i vilket koncept varorna sedan säljs. På sikt är avsikten att varuanskaffningen för de nordiska konsumemkooperationerna ska samordnas så långt som det är möjligt med hänsyn till anpassningen tilllokala marknader. Soni- mentsbyggande är i högsta grad kunskapsintensivt och ofta branschunikt och kom- petensen måste samlas på ett ställe för att uppnå en kritisk massa.

Mot bakgrund av den allt djupare strategiska samverkan mellan konsument- kooperationerna i Norden har KF-koncernen getts en nordisk struktur. I den nya strukturen urgör KF Svenska Detaljhandeln en operativt sammanhållen och inte- grerad verksamhet omfattande Gröna Konsum, stormarknader, Prix, kategoriorga- nisationerna för daglig- och special varor, distribution och logistik samt Stor & Liten.

KappAhl-koncernen driver ett för Norden gemensamt klädkoncept. Vidare har särskilda koncernresurser skapats för att planera och driva utvecklingen av den nordiska integrationen.

:!.8

(30)
(31)

KONSUMENT OCH OMVÄRLD

AN5YAR3TJ • (;:'>ND~ z:;:-mr;;-:D-:J:\.J.~su ö :u...a :ti.A~ D

KO~SU .'Il:

F.

''·TT<~

Kt-TA

Hur ser den konsumentverklighet ur där konsumentkooperationen ska utveckla medlemsnyttan under 2ooo-talet?

De klassiska kollektivistiska värderingarna - miljöengagemang och antikom- mersialism - är på tillbakagång. Individualistiska värderingar som njutning, kon- sumtionsglädje och personlig framtoning är långsiktigt och signifikant på fram- marsch.

Men även nya former av kollektivism utvecklas, inte minst i de elektroniska kommunikacionsmiljöerna. Där har även den kooperativa moddlen delvis återska- pats i lösliga och cill&lliga konsumentkollektiv med enda syfte att gemensamt kun- na köpa förmånligt. Nya kollektiv uppstår också utifrån intressekriterier, så kallade communities. Där är intressegemenskapen den primära drivkraften, men det finns ofta ett kommersiellt inslag.

Kännetecknande är att" den nya kollektivismen" utgår från individen. Kollekti- vet blir en metod att lösa individens problem.

Samtidigt som den stora trenden är att individualistiska värderingar vinner ter- räng, så har värderingsmönstret under det sena 199o-talet utvecklats mot en mer an- svarskännande individualism.

Avregleringen i samhället innebär att allt fler delar av hushållets ekonomi har överlämnats till husMilen själva att göra aktiva val inom. Vilket telefonbolag ska jag anlita? Vilken elleverantör ska jag ha? Detta driver på utvecklingen mot en medve- ten konsumtion, där konsumenterna gör kunskapsbaserade val och tar ansvar för sin konsumtion.

En ny konsumentprofil växer allt tydligare fram: individer som tar ansvar för sig själva och sin välgång.

30

(32)

KONSUMBNT OCH OMVÄRLD

Tilltron till de kommersiella krafterna ökar. Det politiserade engagemanget i miljö- frågor avtar. Miljö har utveckla

Q;

till en hygienfråga. Företag som inte sköter sin miljö- profil llr problem, men miljöargumentet säljer inte särskilt effektivt på egen hand utan måste kombineras med andra mer "aktiva'' argument.

Konsumenterna litar allt mer till föreragen och deras förmåga att lösa problem.

Viljan att pröva nytt är också stark. Dagens

konsument litar allt mer på att själv kunna be- _f.1!/ !.i!e<:~;.l;;ur.;;d -e b> tJti: ·-(,;~·l döma olika företags trovärdighet.

r:<.~/'·-·.'<1

"-clt>-i~~'''J;"~i'-"

, ".~- .~

...

-~~

·•7.''

.

, · ···· .. + u r.;.!···

'J ..

.':.-'i;-

. ~ 1

Trovärdighet och fortroende är nyckelord. I ~·~:{.!i-:;/:- ~.'!1 ."!..~:ki ?~ ii:CJ~ bi~·~

?.l;.

en marknad där utbud och valmöjligheter

se~

dan länge är oöverblickbart spelar varumärken ;,;;r:!-c , /

f.:>.;;

;_,;,.'17. :ir !C. !.i· •Ji/,.;; ;~ .j;; d;. '&~Y:

en allt större roll. Konsumenterna etablerar

relationer till varumärken, som man fatt ronroende för och sympatiserar med. De värderingar föreraget eller varumärket står for och att de överensstämmer med ens egna blir också allt viktigare.

God hälsa är en av de allra viktigaste frågorna för människor. Samtidigt tycker knappt hälften av befolkningen att det viktigaste är att sköta sin hälsa. Upplevelser, njutning och andra mer kortsiktiga lyckavariabler har högre prioritet, när männi- s korna försöker optimera sin lycka. Allt fler vill att företagen i sina produkter ska" ta hand om" både hälsa och miljö .

. Pl.!."!ris;;rf:t:'e hii }':;ai;'nstt'!·

Köpmönstren har sedan lång tid polariserats i effektiva inköp for livets grundbehov och shopping som också är underhållning. Många framgångsrika detaljhandels- koncept har ett starkt inslag av underhållande och sociala upplevelser.

Tid blir allt mer en bristvara. Detta påverkar i hög grad livsmedelshandeln. Fler och fler föredrar stora volymköp som både är penning- och tidseffektiva. Detta gynnar stormarknader, stora dagligvarubutiker och större lågprisbutiker. Närbutiker nyttjas för kompletteringsköp. Möjligheten att handla livsmedel över Internet kommer att bli

31

(33)

KONSUMENT OCH OMVÄRLO

ett attraktivt alternativ for många "bekväma volymköpare". ÖVer 30 procent av svens- karna bedömer att de kommer att handla mat över Internet om ett par år.

En ökande andel, framför allt unga konsumenter, planerar inte sin hushållning uran förlitar sig på service- och trafikbutikernas utbud, som är tillgängligt dygnet runt. Kombinationer av att "äta i butiken", "färdigt att ta med" och traditionell livs- medelsförsäljning efter amerikanskt mönster är en kraftigtväxande marknad. I USA svarar "äta i butiken" och "färdigt att ta med" för mer än halva livsmedelsforsälj- ningen. Hela ökningen de senaste åren har kommit från "färdigt att ta med".

Vi ser också ett polariserat inköpsmönster och beteende hos samma konsumen- ter, till exempel mellan vardag och helg. Många anser sig ha ont om rid ror mat och madagning i veckorna, men kostar på sig pengar och tid föt detta under helgen. Då

ar matinköpen också karaktär av upplevelse och underhållning.

!3;:--:ucilf,lidniug f.-ii.i/Nj:i .w "~/ ; .?.!mH·

De nordiska länderna har en tätposition när det gäller datortäthet. Dataspel är värl- dens mest snabbväxande bransch och i Sverige är tre av fyra dataprogram for kon- sumentmarknaden spel. Bredband och nya digitala distributionsformer kommer inom ett par år att revolutionera hela mediebilden för såväl kunskaps- som under- hållningskonsumtion.

Trots konkurrens från Internet och bokklubbar utvecklas den traditionella bok- handeln bra. Bokklubbarna har en svag utveckling, medan internetförsäljningen har en hög utvecklingstakt. Teknikutvecklingen driver fram nya fenomen såsom prim-on-demand och elektroniska böcker.

Marknaden för klassiska leksaker krymper och elektroniken kommer in allt ti- digare i bilden. Detta bidrar till en omfattande branschglidning.

Leksaksmarknaden är kraftigt beroende av barnafödandet. Efter några år med stora kullar har barnafödandet åter sjunkit. Detta har ännu inte avspeglats fullt ut i leksakshandeln. Märkesmedvetande och reklam ar allt större betydelse även på detta område. Kända figurer marknadsfors via TV och filmer och finns allt oftare både i fYsiska och elektroniska versioner.

32

(34)

MARKNAD OCH KONKURRENs

Av den totala omsättningen i egentlig detaljhandel i Sverige var 1999 cirka 56 procent dagligvaror och cirka 44 procent sällanköpsvaror. Inom konsumentkooperationen har dagligvarorna en mycket större andel - cirka 70 procent.

Sverige har de senaste åren åtnjutit en gynnsam konjunktur. Under 1999 ökade BNP med 3,8 (2,9) procent och tillväxten i den svenska ekonomin låg därmed högre än genomsnittet för OECD-länderna. Ttllväxten i den inhemska efterfrågan fortsatte att vara stark och den privata konsumtionen ökade med 4,1 (3,0) procent. Inflatio- nen var fonsatt låg och totalt ökade konsumentpriserna under året med 1,2 procent.

På livsmedel var ökningen 0,9 procent.

Hushållens sparande minskade med 8,6 miljarder kronor jämfört med året innan och sparkvoten föU med 1 procentenhet till 2,1 procent. Därmed fortsatte den minskning av sparkvoten som pågått sedan 1993 och den är åter på samma låga nivå som i början på 1990-talet. Trots detta ökade under 1999 hushåUens förmögen- het kraftigt till följd av de starka kursuppgångarna på aktiemarknaden samt stigande huspriser.

Trenden inom privat konsumtion under 1990-talet har varit att kostnaderna för boende tagit en allt större del av totalen - från 24,6 procent 1990 till 31,1 procent 1999. Dagligvarornas andel harunder samma period minskat från 21,6 till 17,6 pro- cent och sällanköpsvarornas från 17,6 till 13,9 procent.

1990-talet har varit ett förlorat årtionde för detaljhandeln i Sverige med en kraf- tig nedgång i konsumtionen av säUanköpsvaror och en svag tillväxt för dagligvaror.

Först 1998 hade konsumtionen av detaljhandelsvaror efter krisåren åter nått upp till

nivån från 1990. 1999 innebar å andra sidan en kraftig volymökning med 4,1 procent

tiU 3II miljarder kronor. Framför aUt ökade säUanköpsvarorna där volymökningen

(35)

MARKNAD OCH KONKURRENS

blev 6,7 procent till 139 miljarder. Den största ökningen hade branscherna dektro- nikvaror och hemutrusming.

Dagligvaruhandeln ökade i volym med 2,1 procene till 175 miljarder kronor.

Inom dagligvaruhandeln fortsatte trenden med tillväxt på marknaden för stor- marknader och lågpris. Mellan 1993 och 1999 har stormarknaderna ökat sin andel från 7,4 procene till8,7 procent, lågpris~ 5·4 till 10,5 procent och storlivsbutikerna minskar från 7,8 till 6,4 procent.

Konsumentkooperationen hade under året den bästa försäljningsutvecklingen för dagligvaror under hela 1990-ralet med en volymökning i nivå med marknaden trots att inga nyetableringar skedde. För jämförbara enheter hade konsumentkooperationen den högsta volymut- ,:;(;.;'.t ;;:.'~&r /;re>: len i;&v; vecklingen. Marknadsandelen för dagligvaror stabilise-

fi: ..

~~"',./:.: ;•,·•er-.·

·•r..

i.~

J ,

!&J.Ö'"'Ö!h..-~·-'· '·-· ~-..J.i...

rades på 19,4 procene (19,4). Därmed bröts trenden sedan flera år med svagt sjunkande marknadsandel för konsumentkooperationen.

Konsumentkooperationens andel av den totala de- taljhandeln blev 15,7 (15,8) procent. På sällanköpsvaror minskade andelen till u,o (n,2) procent. Antalet MedMera-kort ökade till p (2,7) miljoner och var drivande i försäljningsutvecklingen.

D:"!~;,·r'Jtis/?'.l JJ-7 ~:Å:~u;t;·k~: J~'li!.n(.;ri:r:t,-a:"

Den svenska detaljhandelsmarknaden fortsätter att internationaliseras genom in- träde av nya aktörer, uppköp och andra former av djupa samarbeten över gränserna.

Detta gäller inre minst inom dagligvaruhandeln där förändringstakten varit drama- tiskt hög. KFs främsta konkurrenter har genom olika ägarförändringar fltt tillgång till resurser som förbättrar deras konkurrenskraft och möjliggör ytterligare föränd- ring. Synergier i inköp och logistik samt kunskaps- och konceptutveckling i större strukturer är drivkrafter.

34

(36)

MARKNAD OCH ICONKURRENS

Den europeiska dagligvarumarknaden har genomgått en dramatisk struktur- omvandling de senaste åren och de centrala EV-länderna Frankrike, Tyskland och BeNeLux är på väg att bli en helt integrerad detaljhandelsregion. Aggressivt inträde av amerikanska aktörer driver &am fonsatt strukturförändring.

Ett hårdnande konkurrenstryck och fortsart strukturomvandling på de nordiska marknaderna är att vänta. De nordiska konsumentkooperationernas fördjupade samarbete ska ses i detta perspektiv.

35

(37)

·

..

....

~

. .

(38)
(39)

UTVECKLING OCH VÄRDESICAPANDE

KF är inne i en period av offensiv förnyelse. Utvecklingsarbetet omfattar affärs- och produktutveckling, kooperativ identitet, system- och processutveckling, kompe- tensutveckling samt förnyelse och omställning av butiker och stormarknader.

Den framtidssatsning som beslutats av KF s styrelse för en treusperiod, bland an- nat med finansiella resurser (900 miljoner kronor) som frigjorts genom avyttringar, har intensifierats under uet. Framtidssatsningen är definierad inom fyra huvudom- råden: förnyelse och expansion inom detaljhandeln, ökad konkurrenskraft genom IT, utveckling av en lärande organisation samt kooperativ identitet.

1\f]'' v !i:-desluptr; l·:ie

st;d,'u~r

Genomförandet av den nya varuanskaffningsstrategin har slutförts under året. Den bygger på att KF i stället for egen produktion ska bygga upp marknadens bästa in- köpsorganisation. Som

ett

led i förverkligandet har KF s detaljhandelsverksamhet or- ganiserats i en så kallad kategoriorganisation. Detta innebär att sortimentsbyggan- de och inköpsfunktioner för en viss kategori varor samlas på

ett

ställe, oavsett i vil- ket koncept varorna sedan säljs. Under 1999 infördes en gemensam kategoriorgani- sation för dagligvaror.

Kunniga team inom Kategoriorganisation Dagligvaror (KOD) och Kategorior- ganisation Specialvaror (KOS) utgår från kedjornas, konceptens och de enskilda butikernas behov för att optimera det sortiment som möter konsumenten i varje bu- tik. På detta sätt har kedjorna möjlighet att arbeta som integrerade kedjor. När det gäller dagligvaror sköts sortimentsbyggandet av ett femrontal team, där varje team har ansvar för 5oo-1 ooo produkter. I kategoriorganisationen samlas specialistkom- petensen branschvis, vilket: är en förutsättning för att attrahera de bästa medarbe- tarna på marknaden.

KF inledde under 1999 en kraftfull satsning på IT, som kommer att stärka den

(40)

UTVECKLING OCH VÄaDESKAPANDE

operativa infrastrukturen i koncernen. Centrala koncernfunktioner, såsom ekonomi och personaladministration, har under året lltt ett väl utvecldat IT-stöd. KF har under verksamhetsåret också påbörjat implementeringen av ett for kooperationen gemen- samt butiksdatasystem. Under woo kommer r

200

kassapunkter att vara utbytta.

Under 2ooo ska också affärsprocesserna a det IT-stöd som behövs, framfor allt i kategoriorganisationerna och för varuhanteringen inom distribution och logistik.

Dessa satsningar kommer att ge ökade intäkter och minskade kostnader redan under innevarande år.

Flera intranätprojekt pågår också för att förbättra och forkorta ledtiden for kommunikation mellan affii.rsledningarna, anställda och föreningar.

Nyr;. /;;;,t-:~t -;cb trjfti.~trts7li;Jt-"""

Som ett led i förnyelsen av detaljhandeln har Coop Forum i Fittja öppnats under året. Konceptet har utvecklats i samarbete med den norska kooperationen. Coop Forum är en prototyp för en helt ny form av kundstyrd stormarknad, som saknar motsvarighet någonstans. Satsningen har föregåtts av omfattande undersökningar och bakgrundsanalyser och konceptet testas nu i praktiken.

Helt nya shoppingsystem provas också ut i butiksmiljö. Ett exempel är" shop &

go", som bygger på att varorna registre- ras elektroniskt i kundvagnen och aldrig behöver slås in i någon kassa.

Köpet regleras på Med.Mera-kontot.

Årligen omställs .5o till6o butiker i s:;m f(/lf}"j-'i r::t-i· va:-o:-n~ :rtg:r;-,-er,rs

KF och i ökad utsträckning sker decra eh~t;-c;~is.-~i i kt:;.u['iJa;y~en och 1./a.iig

d fl .. d b d d där"

o J.,

.i

··~s·

...

/~

.: ... : _ ...

_....!l !, ,.

me o es asera e mero er, sa

J"l?tJ.?f.,._, ~ •.

,...s •. ·J • ,j,ltzor;. .•

~_,a.

mycket som möjligt görs utanför buti-

ken. Exempelvis kan utrustning från den ena butiken rekonditioneras på annan plats innan den installeras i nästa butik.

KF far mycket god effekt av butiksomställningar, och en ökning av takten planeras för de kommande åren.

39

(41)

UTVECKLING OCH VÄRDESKAPANDE

Utvecklingen av kommersiellt fungerande e-handdssystem är ett högt prioriterat område. KF har redan erfarenheter både från dagligvaru-och bokbranschen. Express Food är ett e-handelskoncept med hög servicegrad inom ramen f'or B&W E- bokhanddn bokus.com är både pionjär på området och störst i Norden. Partnerska- pet med BOL, Berteismann Online, (se sid 93), som är Europas största e-bokhandel, innebär att KF Br tillgång till ytterligare erfarenhet och kompetens på området.

Helt nya koncept, som om&ttar både varor och tjänster, utvecklas också på kon- cernnivå. Hälsoområdet har identifierats som ett angeläget område att expandera inom. Inom KF Projekt & Fastigheter har nya industriella metoder utvecklats för ombyggnad av butiker. Att minimera ombyggnadstiden är en förutsättning för att inte tappa f'orsäljning, och repetition är grunden för låga kostnader. KF Affärsut- veckling Hälsa ligger bakom en nyskapande satsning, som lanseras successivt med början hösten

2000

(se sid 46).

J(Jr.~/ifi,·.~i .~~~_.,,:};J.g J.\~1 a~ ··'!!J1.f!. v ~ J:,·;:,.;fr.~t;J/'.

Utvecklingen av egna varumärken är ett sätt att skapa mervärde. Utöver att bidra till den kooperativa detaljhandelns konkurrenskraft på marknaden har de egenmärkta produkterna bättre lönsamhet än externa jämförbara varumärken. Detta samtidigt som priserna kan hållas låga. Målet är att successivt öka de egna varumärkenas andel av omsättningen från drygt 8 procent 1999 till25 procent inom tre år.

KF s stora egna produktvarumärken är Signum, Änglamark och Blåvitt (se sid 70). KF i sig och n~ av kedjorna, till exempel Gröna Konsum och KappAhl, hör också till Sveriges allra mest kända märken.

KF har under året profilerats i samband med roo-årsjubileet, då en om&ttande rikskampanj på temat

"Tillsammans'~

lyfte fram den kooperativa särarten. De vär- deringar KF står ror ligger i hög grad i linje med hur värderingsklimatet utvecklas.

Förtroendekapitalet är mycket stort och en strategisk tillgång när KF nu furnyar ddar av verksamheten.

40

(42)
(43)

MEDMERA

MedMera är konsumentkooperationens medlemskort och är från våren 1999 riks- täckande. Antalet koninnehavare, som under 1999 vuxit från 2,7 till3,1 miljoner, fortsätter att öka.

MedMera har under året bidragit stort till KF s och föreningarnas framgångar på marknaden. Totalt registrerades 128 miljoner köp över koner, vilket svarade mot drygt 27 miljarder kronor i försäljning. Den andd av KF s försäljning som registre- ras över MedMera-kortet ökade under 1999 till 53 (sr) procent. På Gröna Konsum ökade andden till72 (70) procent.

Den riksomfattande lansering av MedMera Premieprogram, som genomfördes under året, medverkade till den kraftiga tillväxten i antalet kort. Premieprogrammet är enkelt. Medlemmen lli en poäng för varje krona. När man samlat 7 500 poäng får man en premiecheck som ger rabatt. Extra premiepoäng som ges i samband med butikskampanjer är en uppskattad förmån.

Det ekonomiska värdet av premiepoängen 1999 uppgick till330 miljoner kronor och gav medlemmarna rabatter på motsvarande belopp .

• <!i/t

fl:iif;m,~tio,t;·;·

ocL

1~)1ttor"

MedMera-kortet kan också användas som betalkort. Medlemmen kan sätta in max- imalt 15 ooo kronor på sitt MedMera-konto och får förmånlig ränta på de pengar som står kvar på kontot. Antalet kort med kontofUnktion uppgick 1999 till 1,4 miljoner.

Inlåningen på MedMera-kont~ uppgick vid årsskiftet till 904 (781) miljoner kronor. Genom KF Sparkassa erbjuds också medlemniarna förmånliga räntevillkor på sparkapital via kapitalkonto och s-årslån, denna inlåning var vid årsskiftet cirka 2,5 (2.4) miljarder kronor.

MedMera har blivit en av konsumentkooperationens viktigaste kanaler för med-

lemsförmåner och andra mervärden. Arbetet med att bygga ut dessa fortsatte under

(44)

MBDMBRA

året. MedMera Tdefoni lanserades i samarbete med Vattenfall, som också erbjuder el på rormånliga villkor till medlemmarna. O K-Q8 anslöt sig också till programmet för köp på deras stationer. Det omfattande samarbete med Riksteatern som KF inledde 1999 innebär bland annat att medlemmarna har tillgång till hela teaterutbudet till ra- batterat pris.

Kortet har också en viinig lokal funktion. Varje förening knyter olika aktiviteter och erbjudanden till kortet.

Tidningen Mersmak erbjuds föreningarna som en del i MedMera Premiepro- gram, men är ännu inte rikstäckande. Tidningen distribueras till medlemmarna via butikerna och i vissa fall med de månatliga utskicken. Mersmak f"ar högt betyg av medlemmarna i de undersökningar som löpande görs.

Under hösten har också 330 ooo studenter fln ett eget Studentkort, som utges av KF, FöreningsSparbanken och SFS, Sveriges

Förenade Studentkårer. Kortet gäller överallt

,,:t_'l,..- •..•

r. r~-j;:tl""c··...: r-,-~,-·, _1,;., .• ...

t~\)'-'• .,,,,

..

.. : , . l ' ....

,.~·-,.=i'~·

J~ ..

där MedMera gäller och har ett eget lojalitets- program, vars poäng lätt kan översättas till

MedMera-poäng. ~.~t; d;~-:-; ?SYi.<:obl ~e't'-'cr:.

Målet för MedMera är att bygga ett hel-

täckande hushållskort, som motsvarar alla vardagsbehoven och ger poäng på dem.

KFs egen kedjebredd morsvarar 20-30 procent av det som hushållen spenderar sin disponibla inkomst på. Parmerskap med aktörer inom andra områden kan bredda användningen i princip hur långt som helst. MedMera bygger nu ett nätverk av allianser, som successivt ska öka nynobredden. Förmedlade tjänster av olika slag, som möter KF s krav på etik och kvalitet, ska på sikt göra MedMera till en bred in- gång till medlemsnytta.

43

Figure

Updating...

References

Related subjects :