DIAGRAM INNEHÅLL

INNEHÅLL DIAGRAM OCH TAB ELLER

Ordförandens kommentar 3 Störsto tillverkare av papper ocn kartong 6 Resultaträkning, sammondrog 13

Koncernchefens kommentar .. , ... 4 Tillverkningskapacitet 6 Förändring i rörelseresultat 13

Koncernöversikt . . • • . . . 6 STORAs produkt- och affärsområden 7 Analys av finansnetto 13

STORA-aktien . . • . • • • • . • . . 10

Koncernekonomi .•.• , •• , . . 13

Kraft ... ___ . . . • • . _ . _ 19 Efterfrågetillväxt i Västeuropa 9 Fakturering, rörelseresultat och Känslighetsanalys 9 räntabilitet per produktområde 14 Extern fakturering per marknad 9 Specifikation av poster av engångs- Finansiella mål 9 ^{karaktär 14} Skog... • . . . • • • • • . . 20

Sågade trävaror •••.••••.•.. 21

Massa... • ..... . 12

Tryckpapper .. ___ . . 23

Tekniska kontorspapper 25 Förpackn. papper och kartong 26 Finpapper . . . 28

Grossiströrelse .... _____ . 30 Byggprodukter • . • . • .. • • . . . 31

Finanstjänster 32 Konverteringslå n lO ^Förändring i rörelseresultat per Börskurs per aktie lO ^{produktom råd e 14} Utdelning per aktie 10 ^Foktureri ng, rörelseresu ltot och Justerat eget kapital per aktie räntabilitet per affärsområde 14 jämfört med börskurs per aktie lO Sysselsatt kapital per land 15 Kursrelaterade aktiedata l l ^Sysselsatt kapital och dess finansiering 15 Nyckeltal per aktie l l ^Balansräkning, sammondrag 15 Justerade nyckeltal per aktie l l ^{Kassaflöde 15} Förändring av aktiekapital l 2 N ettolå nesku Id 16 Fördelning av aktier 12 lnvesteri n go r 16 Aktieägorkategorier 12 Investeringar per region 16 Aktieäg arstati s tik 12 skogstillgångar (Sverige) 17 12 Vattenkrafttillgångar 17 35 Förvaltningsberättelse Koncernen Slörsto ägare Aktiekursen 12 Prisutveckling, Optionsovtal Kopparkraft 17 Resultat räkning .. Balansräkning . . .. Finansieringsanalys Moderbolaget . 36 • • • • . . 38

... 40

Resultaträkning . . • • • • • . . . . 41

Balansräkning . . . . 42

Finansieringsanalys • . • . , _ _ . 44 Redovisningsprinciper ... 45

Kommentarer till boksluten ... 47

Förslag till vinstdispositiqn ... 54

Revisionsberättelse . . . . • . 54

Ledande befattningshavare ... 55

Styrelse och revisorer . 56 Hi-tech och miljöprofil • , . . • 58

STORA på kartan . . . 00

Adresser ... . , ... 61 STORAs organisation . 63

Förklaringar , 64

Aktie om sött n i ng 12 Prisutveckling, Leveronsavtal mellan Kursutveckling, Stockholms fondbörs 12 Kopporkraft och Storo Kraft Omsättning, Slackholms fondbörs 12 Tio or i sommondrag

EKONOMISK INFORMATION

STORA publicerar följande ekonomiska rapporter:

• Bokslutskommunike i mars

• Arsredovisning i april

• Delårsrapport (januari-mars) i maj

• Halvårsrapport Qanuari-juni) i augusti

• Delårsrapport (januari-september) i november

All ekonomisk information finns på svenska och engelska och kan beställas från STORA, Koncernfunktion Information, 791 80 FALUN. Tel 023-78 00 00. Telefax 023-71 15 81.

Pressreleaser och ekonomiska rapporter kan också beställas genom STORAs Direktfaxservice, tel 023-127 69

(förutsätter tonvalstelefon och tillgång till fax).

DEN HÄR ÅRSREDOVISNINGEN ÄR TRYCKT PÅ FEM AV KONCERNEN$ PAPPERSPRODUKTER.

CHROMOCARD, 200 G, EN GRAFISK KARTONG, LÄMPLIG FÖR TRYCKSAKER OCH FÖRPACKNINGAR MED HÖGA KRAV PÅ BILDÅTERGIVNING G·PRINT MATT, 130 G, ANVÄNDS FÖRETRÄOESVIS FÖR BÖCKER, TIDSKRIFTER OCH KATALOGER

COLORIT, 11 O G, TILLVERKAS l 33 OLIKA KULÖRER OCH ÄR LÄMPLIG FÖR ALLA SORTERS REKLAMTRYCK

CYCLUSPRINT, 130 G, TILLVERKAT AV 100% RETURFIBRER OCH PASSAR TILL KATALOGER, HANDBÖCKER, REKLAMTRYCK.

MULTIART 51LK, 130 G, ETT HÖGBESTRUKET PAPPER FÖR KVALIFICERADE TRYCKSAKER, SOM T EX ÅRSREDOVISNINGAR OCH BÖCKER.

17 18

994

ÅRET l SAMMANDRAG

Fakturerad försäljning , MSEK 48.894 50.435

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader, MSEK 3.217 529

Nettoresultat, MSEK 2.038 651

Resultat per aktie, SEK 31,70 10,90

Föreslagen/faktisk utdelning, SEK 10,00 6,50

Investeringar, MSEK 3.249 3.327

Antal anställda 26.858 33.641

ORDFÖRANDENs KOMMENTAR:

Till våra aktieägare

SKOGSJNDUSTRIN kan blicka tillbaka på 1994 som ett år då efterfrågan, efter en lång och djup nedgång alltsedan 1990, återigen vände uppåt. Låt mig peka på några väsentliga förhål- landen i den konjunkturuppgång vi nu ser.

Industrin har under lågkonjunkturen ge- nomgått en omfattande rationalisering och strukturering. Det är inte minst fallet inom STORA. Bolaget har idag en väl trimmad och kostnadseffektiv struktur, med hög produkti- vitet och gott kapital utnyttjande. En följd av den övergripande inriktning som koncernen

har, att skapa nödvänQig fokusering och koncentration i våra verksamheter, är att var och en av våra enheter måste vara konkurrenskraftig inom sitt produktområde.

Vi kan också se hur konsolideringar och sammanslag- ningar i industrin skapar större och långsiktigt stabila fö- retagsenheter. STORA har deltagit i, och i vissa avseenden lett, denna utveckling allt sedan mitten av 80-talet. Det är med tillfredsställelse vi kan konstatera att de långsiktiga insatser som då initierades för att skapa en stark och väl sammanhållen skogsindustrikoncern, nu har fullföljts och burit frukt, och att vi under 1994 kunnat återställa vår finansiella ställning. Det beslut som togs hösten 1994 och som innebär att Sverige sedan årsskiftet är medlem i den Europeiska Unionen, EU, medför att många av de osäker- hetsfaktorer som tidigare påverkat diskussionerna om in- vesteringar och industriella satsningar, nu klarlagts och stabiliserats. Tillsammans med Finland har Sverige en möj- lighet att få betydande inflytande på utformningen av den skogsindustriella politiken inom EU. Det är också viktigt att konstatera att svenska och finska företag, i kraft av sitt ägande i europeisk skogsindustri, redan är stora aktörer på den europeiska marknaden. Den roll som nordisk industri här spelar, har betydelse inte minst inom miljöområdet, som också är ett av STORA prioriterat område. Den nor- diska industrin, med tillgång till färsk fiber, står inför del- vis andra miljöutmaningar än kontinental industri, som till delar är baserad på returfiber.

Utvecklingen i Europa, vår hemmamarknad, är viktig.

Förutom i Sverige ligger koncernens geografiska tyngd- punkt i Tyskland, Frankrike och England, som är Europas största ekonomier. Denna struktur, där vi har råvarubasen i "Europas vedbod", dvs Norden, och samtidigt full till- gång till de viktiga avsättningsområdena för koncernens produkter i Europa genom såväl produktions- och som försäljningsenheter, utgör en viktig resurs och är ett resul- tat av vår långsiktiga förvärvsstrategi.

En fri handel mellan länder och ekonomiska regioner gagnar såväl konsumenter som producenter och leder till effektivare och mer konkurrenskraftiga företag. Av det skälet är avtal såsom det nyss upprättade GATT -avtalet i

grunden bra. Ett fritt utbyte av varor, tjäns- ter och kapital bidrar till en positiv ekono- misk utveckling, inte bara på koncernens traditionella marknader, utan också inom tillväxtområden som Östeuropa och Asien.

Sedan länge har STORA ett nära samar- bete med sina kunder inte minst vad avser produktutveckling, ett arbete vi ytterligare prioriterat under lågkonjunkturen. Sett över en längre period kan man konstatera att industrin kontinuerligt erbjuder förbätt- rade produkter som i vid mening allt bättre uppfyller kundens krav. Ur det perspektivet kan också papper framöver väl konkurrera med andra alternativa material. Långsiktigt har efterfrågan på papper ökat i ge- nomsnitt 2,5 till 3% per år, och det finns ingenting som tyder på att detta väsentligen skulle förändras.

Delar av 1994, men framför allt inledningen av inneva- rande år, har präglats av stor oro på valutamarknaderna.

Valutors inbördes relationer har stor betydelse för all in- ternationell verksamhet, men ett långt större problem är den grundläggande osäkerhet som kan uppstå kring ett eller flera valutaområdens långsiktiga stabilitet och eko- nomiska hälsa. Det är därför av största vikt för en kapital- intensiv industri med långsiktiga mål, att kunna verka i en omgivning där den ekonomiska politiken skapar stabilitet och långsiktig trovärdighet.

Sammanfattningsvis är ändå det konjunkturläge vi nu har i högsta grad gynnsamt för industrin och förutsätt- ningarna att bygga vidare på den effektiva struktur vi har skapat är mycket goda. Den strukturomvandling som STORA genomgått och de förhållanden som jag ovan redogjort för bidrar sammantaget till en i allt väsentligt positiv syn på det kommande året.

skogsindustrin är inte en bransch med extrema till- växttal, samtidigt som industrins investeringar är kapital- krävande. Vi strävar efter att, med beaktande av båda dessa förhållanden, ha en långsiktig uthållig utdelnings- nivå i bolaget. Utdelningen bör, sett som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, motsvara ca en tredjedel av net- tovinsten. styrelsen föreslår därför att aktieutdelningen för 1994 höjs från 6:50 kr till 10 kr.

STORAs goda utveckling tillskrivs gärna konjunkturen och valutasituationen. Dessa båda faktorer spelar natur- ligtvis en viktig roll. Emellertid vill jag framhålla de mål- medvetna och kraftfulla insatser som anställda i STORA gjort i syfte att stärka koncernen och dess finansiella ställ- ning. Koncernens ledning har genom långsiktigt arbete lagt grunden för dagens lönsamhet och för en fortsatt god utveckling.

Jag vill å styrelsens vägnar tacka företagsledning och anställda för deras insatser under året.

Falunimars1995

~~~~

BoBrRGCmNf/V

Styrelsensardfärande 3

· ~

l

Inriktningen mot sammanhållen industristruktur fullfölid

UNDER 1994 har vi i koncernen arbetat med aktiviteter och program för att slutföra koncentrationen, stärka den fi- nansiella ställningen och förbättra resultatet.

Under året har avyttringarna av T arkett och Åkerlund

& Rausing fullföljts. Vi har vidare avyttrat vårt 50% inne- hav i skogsprojektet Farestal Valdivia i Chile. Nu har vi en homogen och väl sammanhållen industrikoncern med en harmonisk produktsammansättning. Inom de produktom- råden där vi finns har vi dessutom, nästan utan undantag, en stark ställning på den europeiska marknaden.

Koncernens finansiella ställning har stärkts. Det är främst en effekt av avyttringarna genom reavinster och minskad balansomslutning. Vår nettolåneskuld minskade under 1994 med nästan 8 miljarder SEK. Soliditeten öka- de under året från 32,5 % vid årets början till 41,1 % vid dess utgång. Detta innebär att vi nu uppnått den solidi- tetsnivå vi anser rimlig med hänsyn till branschens cyk- liska karaktär och kapitalintensitet.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 3.217 (529) MSEK. Bakom resultatförbättringen ligger ett flertal faktorer. De aktiviteter som inleddes under 1991 och som ytterst syftar till att öka koncernens produktivi- tet och konkurrenskraft har successivt fått fullt genom- slag. Från 1991 och till idag har produktiviteten, räknat som antalet mantimmar per producerat ton, ökat med ca 33%.

Den svenska kronans kurs i förhållande till de för oss viktiga valutorna, främst USD, DEM och GBP, förändra- des ej nämnvärt under 1994. Sedan 1992, då kronans värde i förhållande till omvärlden förändrades, har dock koncer- nens svenska enheter ett förbättrat konkurrensläge, vilket positivt bidragit till resultatförbättringen för dessa enhe- ter.

Den förbättrade konjunkturen har under årets senare hälft positivt påverkat resultatet. För första gången sedan 1990 har vi under 1994, för ett antal produktområden, haft högre genomsnittspriser än året innan. Det är dock viktigt att påpeka att vi inom vårt största produktområde tryckpapper, som motsvarar hälften av koncernens kapaci- tet, sammantaget under 1994 inte haft några prishöjning- ar. Inom detta område sker prishöjningarna från årsskiftet 1994/95, varför resultatpåverkan sker först från 1995.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till lO%.

Detta är lägre än vårt långsiktiga mål, 13% över en kon- junkturcykeL

INDUSTRIELL UTVECKLING HAR EN MÄNSKLIG DIMENSION

STORA har under de senaste lO åren i huvudsak vuxit genom förvärv av större, komplexa företag. Med dessa för- värv har, av naturliga skäl, tillkommit verksamheter som passat mindre bra ihop med koncernens huvudinriktning.

Dessa är nu avyttrade och synergieffekterna från förvär- ven har också i huvudsak tillvaratagits.

4

Det finns emellertid också en mänsklig dimension i en industriell utveckling som den STORA genomgått. Detta innebär bl a att det är viktigt att se till att så många män- niskor som möjligt känner sig respekterade och motivera- de i sin nya miljö, att få människor att förstå och accepte- ra nödvändigheten av samarbete över affärsområdesgrän- ser för att tillvarata synergieffekter, nya ledningsformer och rutiner. De senaste åren med stora personalneddrag- ningar har naturligtvis inte underlättat denna situation för någon. Min uppfattning är dock att vi även inom detta område är på god väg tack vare ett engagerat arbete, för- ståelse och uthållighet från medarbetare på alla nivåer.

VAD SKER NU? -INVESTERINGAR,

FÖRSÄUNINGSORGANISATION OCH FoU

Konjunkturförbättringen såväl i Europa och Nordamerika som Asien, har inneburit både ökad efterfrågan och pris- höjningar. Efterfrågeökningen har medfört att koncernens kapacitet idag är nästan fullt utnyttjad. Detta är idag situ- ationen för hela industrin i Europa.

Inom områdena papper och kartong, således exklusive massa, har STORA en tillverkningskapacitet om ca 6 mil- joner ton. Om vi antager en tillväxt om 2-3% årligen, innebär detta för STORA att vi genomsnittligt måste öka vår tillverkningskapacitet med ca 150JX)() ton varje år för att bibehålla våra marknadsandelar. Omsatt i maskiner krävs en ny stor pappersmaskin vartannat år. Den senaste nya maskinen inom STORA-koncernen togs i drift 1990 i Corbehem och beslutades och byggdes av dåvarande Feld- muhle Nobel. Det förtjänar att i detta sammanhang påpe- ka att det inte är marknadsandelar utan bedömd lönsam- het som styr våra investeringar.

Under hösten 1994 beslöt vi, mot bakgrund av dels den nuvarande kapacitetssituationen, och dels utifrån projek- tets bedömda lönsamhet, att åter aktualisera frågan om en ny kartongmaskin vid vår anläggning i Skoghall för produk- tion av kartong som framför allt används till dryckesför- packningar. Produktområdet uppvisar en god tillväxt inte minst på nya marknader i Asien. Dessutom har STORA en stark konkurrenssituation, genom vårt koncept- högstyv kartong. Igångsättningsbeslutet togs i mars 1995 och den nya maskinen beräknas kunna startas under första kvarta- let 1997 -sju år efter Corbehem.

Även inom finpappersområdet behöver vi öka kapacite- ten. Vi gör därför en ombyggnad av en pappersin.askin i Nymölla, vilket ger oss ett tillskott på ca SO.<XXl ton.

Genom de här nämnda investeringarna får vi inte endast bättre möjlighet att försörja våra kunder. Vi förbättrar också lönsamheten genom ytterligare två högeffektiva an- läggningar med potentiallångt in på 2(X)()-talet.

Detta senare att investering i ny maskinkapacitet vid sidan av ökad volym också ger möjlighet att öka effektivi- teten eller lösa strukturproblem i redan befintliga anlägg- ningar är viktigt. Ett företag som STORA kan aldrig lång-

siktigt och med bibehållen lönsamhet, för sin tillväxt, lita till enbart förvärv i kombi- nation med normala underhållsinvestering- ar. Både förvärv och organisk tillväxt genom nyinvesteringar behövs.

I föregående års verksamhetsberättelse berörde vi arbetet med att skapa en offen- sivare försäljningsorganisation. Under 1994 har vi etablerat 14 STORA-gemensamma säljbolag på olika marknader. Syftet är att tillvarata koncernens samlade styrka på res- pektive marknad.

Koncernens forsknings- och utvecklings- verksamhet omfattar samtliga förädlings-

steg från råmaterial och processer till nya produkter.

Framsteg har gjorts under året. Här kan nämnas nytt kon- cept för att tillverka bestruket journalpapper, marknads- introduktion av nytt bestruket finpapper helt baserat på returfiber, respektive delslutningar av processer för att minska utsläpp. Ett område som haft fortsatt hög prioritet är miljöområdet och under året reviderades koncernens miljöpolicy. Till grund för uppdateringen ligger erfaren- heter från de miljörevisioner som koncernens egna miljö- revisorer genomfört.

Inom vår byggkomponentverksamhet kommer det pågå- ende omstruktureringsarbetet att slutföras. Som exempel på åtgärder kan nämnas inrättandet av en helt ny affärs- organisation samt att kökstillverkningen i Danmark kon- centreras till två fabriker. Vidare kommer satsningar på ökad export till framför allt Tyskland att genomföras.

MARKNADEN - POSITIV UTVECKLING 1995 Världskonjunkturen förbättrades under 1994 med fort- satt god utveckling i Nordamerika och Asien samt åter- hämtning i Europa.

Volymökningarna i Europa uppvisade under 1994 ök- ningstal som t o m överskred de vi upplevde under slutet av 80-talet. Inom vissa produktområden, t ex finpapper, innehåller ökningstalen 12-16% också ett visst mått av lageruppbyggnad, varför den verkliga konsumtionsökning- en är något lägre än vad totalökningstalen visar.

Vi förväntar att den positiva utvecklingen av världseko- nomin kommer att fortsätta under 1995 vilket bör inne- bära en fortsatt god konsumtionsutveckling. För 1995 respektive 1996 vet vi dessutom redan nu att det inte kommer några större kapacitetstillskott, varför kapacitets- utnyttjandet fortsatt förväntas vara högt.

] Faluni

~

1994 undertecknades GATT-avtalet, vilket successivt leder till en förändrad konkurrenssituation. Elimineringen av tul- lar till Europa från till exempel den nord- amerikanska skogsindustrin, innebär att våra europeiska produktionsanläggningar nu inte bara måste vara effektiva ur ett europeiskt, utan också ur ett globalt per- spektiv.

Samtidigt erbjuder detta många möjlig- heter för ett företag som STORA. Bland annat innebär det framtida möjligheter på de ytterst dynamiska och tillväxtoriente- rade marknaderna i Sydostasien.

Den industriella koncentrationen inom den globala skogsindustrin fortsätter. I Europa såväl som i USA har vi under 1994 och början av 1995 sett exempel på detta.

Denna utveckling är positiv och måste fortsätta då bran- schen alltjämt är för fragmenterad.

Nyproduktionen av bostäder i Skandinavien kommer att ligga på en låg nivå även 1995 trots en viss återhämt- ning i Danmark och Norge. ROT-marknaden-reparation, om- och tillbyggnad-beräknas öka. Detta tillsammans med ökad export till och försäljning i Tyskland gör att volymen totalt bedöms öka något under 1995.

INRIKTNINGEN DE KOMMANDE ÅREN

Under den senaste 10-årsperioden har STORA successivt bytt skepnad. Vi är nu en homogen internationellt ut- bredd skogsindustriell koncern som står på en sund finan- siell grund. Inriktningen från de senaste åren fortsätter med fokusering av produktutbudet, investeringar för att underhålla eller utveckla nya effektiva produktionsanlägg- ningar samt effektivisering

?-V

Industrins kunskapsinnehåll ökar ständigt från produkt- utveckling via produktion och miljö till försäljning. Ut- bildning av befintliga medarbetare liksom att vid anställ- ning eftersträva hög utbildningsnivå är således viktigt.

Utbildade och självständiga medarbetare innebär också ökade krav på öppenhet, information och dialog. Detta är också prioriterade arbetsområden inom koncernen.

Med de förutsättningar vi har, både internt och ex- ternt, har 1995 alla möjligheter att utvecklas till ett bra år förSTORA.

VD och koncernchef

s

.l , ,

• !

. ,

Koncernöversikt

STORA BLAND VÄRLDENS STÖRSTA

STORA, med en omsättning 1994 på 49 miljarder SEK och en total produktionskapacitet av papper och kartong på 6 miljoner ton, räknas till världens största skogsindustriföre- tag, tillsammans med bl a amerikanska företag som Interna- tional Paper, Georgia-Pacific och Stone Container.

STORA är en av världens ledande tillverkare inom flera produktområden, t ex massa, tryckpapper, finpapper samt förpackningspapper och kartong. Dessa produktområden är dominerande inom STORA och svarade 1994 för ca 70% av koncernens totala fakturering.

STORA har idag nio huvudproduktområden. Tryckpap- per, förpackningspapper och kartong samt finpapper är omsättningsmässigt de största. ÖVriga är skog och sågade trä- varor, kraft, massa, grossiströrelse, byggprodukter och finans- tjänster.

Sambandet mellan produktområden och affärsområden framgår av schemat på nästa sida.

STORAs UTVECKLING l KORTHET

Dagens STORA är resultatet av många års kraftig struktur- omvandling, då bl a stålverksamheten, som på 1970-talet sva- rade för drygt hälften av koncernens omsättning, helt av- vecklats. Däremot har den skogsindustridia delen förstärkts och utvecklats. På 1970-talet förvärvades Bergvik och Ala, på 1980-talet Billerud och Papyrus samt i början av 1990-talet det tyska Feldrniihle. Till detta kom också köpet av Swedish Match 1988.

Billerud-förvärvet stärkte STORAs position på främst för- packningspapper och kartong. Genom köpet av Papyrus blev STORA en av världens största aktörer på finpappersområdet.

Feldmiihle var EUs största papperstillverkare med tyngd- punkten på bestruket journalpapper.

1980- och 90-talens fÖrvärv medförde att STORAs totala produktionskapacitet inom massa, papper och kartong ökade från 1,6 till dagens 7,4 miljoner ton.

Tillverkningskapacitet

(1000 TON/Å~) Avsalumassa Tryckpapper

Totalt

TRYCKPAPPER

1.325 3.000 185 680 l .000 1.160 7.350

Tryckpapper- dvs tidningspapper samt bestruket (L WC) och abestruket {SC) journalpapper, som används till bl a tid- skrifter, kataloger och reklamtryck- är STORAs största pro- duktområde med en omsättning 1994 på 15,2 miljarder SEK.

Det motsvarar 27 % av STORAs totala omsättning.

Produktionskapaciteten för tryckpapper uppgår till3 mil-

6

Största tillverkore ov popper och kortong, januari 1995

1 000 lon i(Oiia Jookko ll>yry

8000 ~=---

7000 6000 5000

4000 3000 2000

joner ton och utgör därmed hälften av STORAs totala kapa- citet för papper och kartong.

STORA är en av de ledande tryckpapperstillverkarna i Europa. Även i ett världsperspektiv tillhör STORA de främsta; trea på tidningspapper, tvåa på bestruket och fyra på abestruket journalpapper.

Tillverkningen sker vid Stora Feldrniihles anläggningar i Sverige, Tyskland, Frankrike, Belgien och Kanada.

Konsumtionen av tidningspapper i Västeuropa ökade un- der 1994 med 6,2% till8,8 miljoner ton. STORA, vars pro- duktionskapacitet inom detta område är 1,6 miljoner ton, ökade sina leveranser med 5 % och nådde en marknadsandel på 13%.

På abestruket journalpapper, där STORAs kapacitet är 0,5 miljoner ton, ökade efterfrågan i Västeuropa till drygt 2,1 miljoner ton, varav STORAs marknadsandel uppgick till 14 %. Tyskland svarade för närmare hälften av den västeuro- peiska konsumtionen.

På bestruket journalpapper, där STORAs produktionska- pacitet är knappt l miljon ton, ökade konsumtionen i Väst- europa med 10% till drygt 4,5 miljoner ton. STORAs leve- ranser steg med 9% och marknadsandelen var 15 %.

Mot slutet av 1994 genomfördes prishöjningar på bestru- ket journalpapper med lO%. I början av 1995 höjdes priserna på tidningspapper och abestruket journalpapper med 15-25% och från l april priset på bestruket journalpapper med ytterligare 15%.

En stark konjunktur-framförallt i Tyskland och Storbri- tannien som är STORAs enskilt viktigaste tryckpappersmar k-

nader -leder till fortsatt ökad efterfrågan på tryckpapper.

Ökad annonsering ger volymmässigt större tidningar och tid- skrifter, med ökat pappersbehov som följd. Detsamma gäller för katalog- och reklamtryckmarknaden.

FÖRPACKNINGSPAPPER OCH KARTONG

Förpackningspapper och kartong är STORAs näst största pro- duktområde, med en omsättning 1994 på 9,4 miljarder SEK, motsvarande 17 % av den totala omsättningen.

Produktionskapaciteten uppgår tilll,7 miljoner ton, vil- ket gör STORA till en av de ledande tillverkarna i Europa inom detta område. I ett världsperspektiv återfinns STORA bland de tio största tillverkarna.

Produktionen av kartong sker i Stora Billeruds anlägg- ningar i Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien.

STORAs totala produktionskapacitet för kartong uppgår till l miljon ton.

Tillverkningen av förpackningspapper- wellråvaror samt säckpapper och kraftpapper - är koncentrerad till Stora Bil-

lerud med en kapacitet på 0,7 miljoner ton.

Efterfrågan på olika kartongkvaliteter och kraftpapper var genomgående hög under 1994. Prishöjningar kunde också ge- nomföras; på t ex White Top Liner och fluting med 10-20%.

STORAs kartongprodukter används främst till att för- packa livsmedel, mejeriprodukter, juicer, farmaceutiska pro- dukter och cigaretter. Ökad ekonomisk aktivitet i Västeuro- pa väntas leda till ökad konsumtion och därmed fortsatt tillväxt för förpackningspapper och kartong. Det allt större miljömedvetandet ökar intresset för pappersförpackningar.

Nya marknader som Asien och Sydamerika växer i betydelse.

FINPAPPER

Finpapper, som främst används inom kontorssektorn och den grafiska industrin, är STORAs tredje största produktområde med en omsättning på 8,2 miljarder SEK. Det motsvarade 15% av koncernens totala omsättning.

STORAs PRODUKT- OCH AFFÄRSOMRÅDEN

M1i":rilij

STORA är en av världens största finpapperstillverkare med en kapacitet på ca 1,2 miljoner ton, varav 70% avser bestruket finpapper och 30 % obestruket. Huvuddelen av tillverkningen sker vid Stora Papyrus bruk i Sverige, Dan- mark, Tyskland och USA. Tillverkning sker också inom Stora Feldmuhle.

Efterfrågan i Västeuropa på abestruket finpapper ökade 1994 med 12% til16,2 miljoner ton. STORAs leveranser öka- de med 4% och marknadsandelen uppgick til15 %.

På bestruket finpapper ökade den västeuropeiska konsum- tionen med 16% til14,5 miljoner ton. Leveranserna ökade med l3% och marknadsandelen uppgick til18 %.

Successiva prishöjningar genomfördes under året för både abestruket och bestruket finpapper.

En allt större del av det abestrukna finpapperet går till kontorssektorn, där ökad användning av kopiatorer, laser- printrar och"faxmaskiner väntas innebära fortsatt stark till- växt.

Konsumtionsutvecklingen av bestruket finpapper beror till stor;del på företagens satsningar på reklamtryck i olika former:

GROSSISTRÖRELSE

STORAs pappersgrossister, som 1994 omsatte 6,4 miljarder SEK, är den tredje största grossistkedjan i Europa.

Grossisterna marknadsför och distribuerar ett heltäckan- de papperssortiment till den grafiska industrin. Till övervä- gande del utgörs detta av STORA-produkter och främst fin- papper. Härutöver marknadsförs kontors-, serverings- och hygienprodukter samt emballageartiklar till industri, kontor och offentlig förvaltning. '

MASSA

Även inom produktområdet massa, med en omsättning 1994 på 5,1 miljarder SEK, tillhör STORA världens ledande till- verkare.

-

7

i.

l

'l

l

Den totala produktionskapaciteten är 1,3 miljoner ton, fördelade med 1,1 miljoner ton på pappersmassa för pappers- och kartongtillverkning samt 0,2 miljoner ton på fluffmassa för hygienprodukter.

Huvuddelen av pappersmassan tillverkas vid Stora Cells anläggningar i bl a skutskär och Norrsundet samt Celbi i Por- tugal. Viss tillverkning sker också inom Stora Feldmiihle, Stora Billerud och Stora Papyrus. Tillverkningen av fluffmas- sa är koncentrerad till Stora Cell.

Efterfrågan på pappersmassa ökade globalt med lO% un- der 1994, vilket gav utrymme för successiva prishöjningar.

Prisutvecklingen på fluffmassa var svagare.

STORAs leveranser av blekt långfibrig sulfatmassa ökade under året med l % och av kortfibrig sulfatmassa med 3 %.

Leveranserna motsvarade en marknadsandel i Europa med 25 % avseende fluffmassa och 7 % avseende pappersmassa.

Efterfrågan på fluffmassa förutses öka i såväl Asien som Östeuropa.

SKOG OCH SÅGADE TRÄVAROR

STORAs totala skogstillgångar uppgår till ca 2,3 miljoner hektar produktiv skogsmark och finns i Sverige, Portugal och Kanada. Innehavet i Kanada (0,6 miljoner hektar) långtids- arrenderas.

Stora Skog och Trä svarar för virkesförsörjningen till STORAs svenska enheter, producerar och säljer sågade träva- ror samt förvaltar det svenska skogsinnehavet som uppgår till knappt 1,6 miljoner hektar produktiv skogsmark.

STORA är också ett av landets ledande sågverksföretag.

Närmare 80 % av trävaruproduktionen vid koncernens fyra sågverk exporteras, främst till Nederländerna, Storbritan- nien och Frankrike.

Produktområdet skog och sågade trävaror redovisade 1994 en omsättning på 6 miljarder SEK.

8

KRAFT

STORA är Sveriges femte största kraftleverantör och svarar för ca 5 % av landets elleveranser. I koncernen ingår hel-och delägda vattenkraftverk samt andelar i kärnkraftverk och andra värmekraftverk.

Den totala faktureringen inom produktområdet uppgick 1994 till1,6 miljarder SEK. Sommarens torka resulterade i låg fyllnadsgrad i vattenmagasinen och därmed minskad vat- tenkraftproduktion, vilket framtvingade köp av dyrare kol- och oljekraft.

BYGGPRODUKTER

Inom produktområdet byggprodukter tillverkas och mark- nadsförs dörrar, fönster samt inredningar till kök och bad- rum. Verksamheten bedrivs i Stora Byggprodukter, som bil- dades 1993 genom sammanslagning av Stora Kitchen och Swedoor.

Produktområdet omsatte 3,7 miljarder SEK 1994. Huvud- marknader var Norden, med 80% av omsättningen, samt Storbritannien och Tyskland.

Byggaktiviteten var under året fortsatt hög i Tyskland samtidigt som en återhämtning noterades i Norge, Danmark och Finland. Den svenska marknaden var fortsatt svag.

FINANSTJÄNSTER

Vid ingången av 1994 blev affärsrörelsen inom Stora Finans- tjänster ett eget affärsområde och dess resultat redovisas därefter i koncernens rörelseresultat. Verksamheten inom Stora Finanstjänster kan indelas i två delar:

En koncernbank som sköter all in- och utlåning, valuta- transaktioner, rådgivning och andra aktiviteter som industri- rörelsen har behov av.

En affärsrörelse som bedriver aktiv handel i finansiella instrument som räntor och valutor. Affärsrörelsen ses som ett komplement till STORAs industriella verksamhet.

l

MARKNADSUTVECKLING

Under 1994 ökade efterfrågan inom samtliga produktområ- den och STORAs leveranser steg med totalt 6 %.

Efterfrågan på skogsindustriprodukter brukar traditio- nellt följa utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP).

Under 1980-talets senare del var efterfrågetillväxten hög, men återgick i början av 1990-talet till en mera normal nivå.

1994 tog efterfrågan ny fart och som framgår av tabellen nedan var ökningen allra störst för bestruket finpapper (16 %) och falskartong (12 %).

Efterfrågetillvöxt i Västeuropa 1985 - 1994

ÅRliG FÖRÄNDRING l :0. • 1985-Q() 1991 1992 1993 1994

Fluffmassa 2 2 2 o o

Tidningspapper 6 o 3 4 6

se {obestruket journalpopperl 4 -4 -3 -6 10

LWe {bestruket journol~pper) 10 4 JO 3 10

Vätskekartong 5 3 3 3 5

Falskartong 3 2 -1 -5 12

Säckpopper -2 -3 -4 -4 2

Kraftpopper 3 5 5 3 6

Bestruket finpapper 12 7 10 6 16

Obestruket linpapper 5 4 5 3 12

~1-5% FÖ~NDRING

Känslishetsanalls tMSEK) PRtS VOLYM

Fluffmassa 50 30

Tidningspopper 230 120

se iobestruket journalpopperl BO 30

LWe {bestruket journalpoeeerl 250 120

Vätskekarlong 90 40

Övrig korton!il 200 100

Förpackningspopper 130 60

Fin~pper 370 150

Tekniska kontorspopper 100 50

Totalt 1.500 700

Extern fakturering per marknad

ANDEL AV ANDELAV

MSEK 1994 TOTAl% 1993 TOTAL%

Tyskland 10.424 22 9.895 23

Sverige 8.017 17 7.577 18

Storbritannien S.564 11 4.694 11

Frankrike 4.469 9 4.045 9

Danmark 2.502

s

Nederländerna 2 422

s

Italien 2.100 4 1.709 4

Belgien 1.759 4 1.256 3

Norge 1.614 3 1.286 3

Övriga Europa 4.021 8 3.164 7

Summa Euro~ 42.892 88 37.794 88

USA och Kanada 2.378

s

Övriga marknader 3.182 7 2.602 6

48.452 100 42.755 100

AvyMrade enheter 442 7.680

Totalt 48.894 50.435

För första gången sedan 1990 ökade också genomsnittspri- serna. Prishöjningarna fick dock inte genomslag förrän under andra halvåret 1994, och för vissa produktområden först 1995.

Volym- och prisförändringar får naturligtvis effekter på STORAs resultat. I tabellen nedan visas hur de olika pro- duktområdena påverkas av en 5-procentig förändring av för- säljningspriser respektive volym.

Som framgår är resultatpåverkan störst för produktområ- dena finpapper, bestruket journalpapper och tidningspapper.

Totalt för STORA-koncernen indikerar känslighetsanalysen en resultatpåverkan på 1.500 MSEK av en 5-procentig pris- förändring och 700 MSEK av en motsvarande volymföränd- ring.

STORAs huvudmarknad är Europa dit 88% av den totala försäljningen går. Tyskland, Sverige, Storbritannien och Frankrike är de enskilt viktigaste länderna. Utanför Europa är USA och Kanada med 5% av försäljningen, den största marknaden. Asien är en snabbt växande marknad.

FINANSIELLA MÅL

I en cyklisk bransch med hög kapitalintensitet krävs finansiell styrka. Den finansiella styrkan kan mätas i soliditet och STORAs målsättning är att den skall överstiga 40 %.

STORAs lönsamhetskrav är att avkastningen på sysselsatt kapital skall uppgå tilll3% över en konjunkturcykel.

Finansiella mål KONCERN-

% -90 -91 -92 -93 -94 MÅL

Soliditet 25 25 31 33 41 >40

Avkastning på

sysselson kapital 14 8 3 5 10 13

9

:l

: l

STORA-aktien

STORA PÅ BÖRSEN

STORA-aktien är noterad på stockholmsbörsen sedan 1901.

För att öka den internationella spridningen av STORA- aktien är aktien noterad i Frankfurt och London sedan 1989.

På Londonbörsen och Frankfurtbörsen noteras aktier av serie B.

STORA-aktiens börskurs ökade under 1994 med 14% från 395 SEK vid årets ingång til1449 SEK vid årets utgång.

Börsindex, vid Stockholms fondbörs, ökade under samma period med 5 % medan skogsindex ökade med 7 %.

Den genomsnittliga omsättningen per dag vid Stockholms fondbörs var för STORA 140.<XX) aktier jämfört med 112.<XX) aktier föregående år. Motsvarande siffror vid Londonbörsen var 77.000 resp 5l.CXX> aktier.

Den 31 december 1994 var koncernens börsvärde 27.856 MSEK (23.597), vilket motsvarar 3,1 % (2,8) av det totala börsvärdet på Stockholms fondbörs och 40% (36) av skogsin- dustrins motsvarande värde.

AKTIEFAKTA

STORAs aktiekapital uppgick den 31 december 1994 till 1.552 MSEK fördelat på 62.065.698 aktier, var och en på no- minellt 25 SEK. Börsposten uppgår till 100 aktier. Efter en i

maj 1988 genomförd fondemission finns STORAs aktier i två serier-serie A (en röst) och serie B (en tiondels röst). Anta- let aktieägare uppgick i december 1994 enligt VPC till ca 44.CXX>. Styrelsen har föreslagit bolagsstämman att en aktie- split genomförs innebärande att det nominella beloppet ändras från 25 SEK till5 SEK per aktie. Uppdelningen med- för att för varje gammal aktie erhålls fem nya. Det nya anta- let aktier kommer därefter att uppgå till32l.505.015.

KONVERTIBLA FÖRLAGSLÅN

STORA har vid fem tillfällen emitterat konvertibla förlags- lån. Det första lånet konverterades i sin helhet till aktier i samband med en under 1984 riktad nyemission till AB Vol- vo. Två av förlagslånen emitterades i samband med förvärven av Billerud 1984 och Papyrus 1986. Lånen löpte med en årlig ränta om 8,5 % och förföll, om konvertering dessförinnan ej skett, till betalning den 15 februari 1995. Den per årsskiftet kvarvarande delen av lånen ( 448 MSEK) har i sin helhet för- utom l MSEK konverterats till aktier under februari 1995.

Det i samband med förvärvet av Billerud emitterade lånet om ursprungligen 1.290 MSEK nedsattes under 1987 med 853 MSEK motsvarande förlagsbevis som STORA förvärvat till ett genomsnittspris av 99,1 %.

NOMINELLT BELOPP VID NOMINEUT BI'LOPP KONVERTERINGs- MOTSVARANDE ANTAL

Konvarterinsslån EMISSION iMSEK) 1994-1 2 31 iMSEKI KURS ISEKI AKTIER 1994·12-31

1983 Riktad emission till AB Volvo 495 110'¹

1985/95 Apportemission vid förvörv av Billerud AB 1.290 276 200¹1 1.381.21821

1987/95 Apportemission vid förvärv av AB Papyrus 257 172 20011 860.01321

1987/93 Konvertibelt förlagslön till de anstölldo 331 36011

1989/94 Konvertibelt förla§lsl6n till de anställda 427 375

Totalt 448 2.241.231

11 Efter ju>lering för spill resp fondemls.>lon.

11 Konverteringsrällen förfäll den l februari 1995. L6nen har i sin helhet loJutom l ,2 MSEK konverterals till aktier under januari-februari 1995.

Antal el aktier per 20 feb1uori 1995 uppgår till 64 30 l 003.

Börskors per aktie 31/12

Kronor Nominell börskurs

450 - Reol b ör>kurs

400

350

300

.r

250 ^~

200

-

150

- .

100

l

50

•

63 116 l!7 llll l!Y 90 Yl Y:l 93 94

10

Utdelning per aktie

Kronor . . . . Nominell uldelning 18 - - - - ---=-= ..:..R..:..eo:_l..:.:ut..:..de:_ln_;_in.:!:gc___

16 14

12

l

10 8 6

t l•·

l

^{t r}

4 2

85 86 87 88 89 90 91 92 93 94

Justerat eget kapital per aktie jämfört med börskurs per aktie, kr/aktie

- -s47

449

\ j

Under 1987 emitterades ett konvertibelt förlagslån till STORA-koncernens anställda i Sverige. Lånet löpte ut den

21 april 1993 och återbetalades i sin helhet.

I början av 1989 emitterades ett konvertibelt förlagslån till de anställda i det dåvarande Swedish Match. Lånet löpte med en årlig ränta om 10 % och har i sin helhet förutom 2,5 MSEK konverterats till aktier under februari 1994.

NYCKELTAL

Tabellen- Kursrelaterade aktiedata-visar nyckeltal som är direkt relaterade till STORA-aktiens börskurs vid resp års utgång.

Tabellen under denna visar nyckeltal per aktie, beräknat på antalet aktier vid resp års utgång, som är relaterade till koncernens resultat- och balansräkning. Använda definitio- ner framgår av sammanställning nedan.

JUSTERADE NYCKELTAL

Utöver det synliga egna kapitalet finns dolda (ej redovisade) reserver i skogs- och vattenkrafttillgångar. De dolda reser- verna framkommer som skillnaden mellan uppskattade mark- nadsvärden och de redovisade värdena på STORAs skogs- och vattenkrafttillgångar. l beräkningarna har använts ett genom- snittligt värde av 8.700 SEK per ha för den produktiva skogs- marken samt 2:60 SEK per årskWh för vattenkrafttillgångar- na och 0:80 SEK per årskWh för kärnkraft. Se vidare Justerat eget kapital sidan 17.

Betonas bör att de justerade uppgifterna med nödvändig- het är baserade på uppskattade värden.

UTDE LNI NGSPOLITIK

Avsikten är att en tredjedel av intjänade nettoresultat, un- der en konjunkturcykel, skall utdelas. Årets utdelning mot- svarar 32 % av nettoresultatet.

Kursrelaterade aktiedato 1990 1991 1992 Börskurs'' vid årets slut, SEK/aklie 250 240 282

Direktavkastning, % 5,2 5,4 2,3

Börskurs 11/ eget kapital, % B3 Bl 77 Börskurs'l/justerat eget kapital,% 46 47 63

P /E·tal, ggr 11,8 27,9 neg

Högsta börskurs'! under å re t 370 400 328 lägsta börskurs²¹ under året 188 225 143 11 Börskurs vid årets slut, A fria, Stockholms fondbörs.

ll A fria, SEK/aklie, Stockholms foodbörs.

Nyckeltal per aktie 1990 1991 1992

Fakturerad försäljning, SEK/aktie 1.1 l 1 1.175 797

Resultat, SEK/aktie 45,20 8,60-18,70

Kassaflöde Iron rörelsen, If SEK/ aktie -41 40 -28 Neijolåneskuld, SEK/aktie 532 535 368

Eget kapital, SEK/aktie 302 297 365

Utdelning, SEK/aktie 13,00 13,00 6,50 Utdelning/resultat per aktie,% 61 151 neg Utdelning/Eget kapital, % 4,3 4,4 l ,8 1l Exkj effekt av större företagsförvarv och avyttringar.

'J Antalet aktier efter konvertering av lärlagslån under jan-feb 1995.

Justerade nyckeltal per aktie 1994

Redovisat eget kapital, SEK/aktie 375

Beräknad dold reserv i skogstillgångar, SEK/oktie 140 Beräknad dold reserv i vattenkrafttillgångar, SEK/aktie 32

justerat eget kapital, SEK/ aktie 547

1993 1994

395 449

1,6 2,2

108 120

82 83

36,2 14,2

405 475

251 351

1993 1994"

844 760 10,90 31,70

-16 37

404 252

365 375 6,50 10,00 60 32

1,8 2,7

1993 365

89 28 482

DEFINITIONER

RÖRELSERESULTAT

Finansiella nyckeltal RESULTAT PER AKTIE

Redavisat nettoresultat enligt resultaträkningen, dividerat med antalet aktier vid årets utgång.

AVKASTNING PÅ SYSSELSATI KAPITAL

Rörelseresultat i procent av genomsnittet av sysselsatt kapital vid årets in· respektive utgång.

Resultat eller avskrivningar enligt plan.

EGET KAPITAL

Redavisal egel kapila l enligt balansräkningen.

JUSTERAT EGET KAPITAL

Eget kapital med tillägg för dolda reserver i skogs·

ach krahtillgångar.

SYSSELSATI KAPITAL

Balansomslutning med avdrag för icke röntebäronde skulder exklusive skatteskulder och räntebärande tillgångar samt spärrkontamedel.

Enligt rekommendation från Näringslivets Börs·

kommille skall skatteskulder behandlas som rörelseskulder. Denna definition ör dock ej möilig art tillämpa för samtliga organisatoriska enheter.

För att underlätta j ä mlörel se me Ila n koncernen och de operativa enheterna har vi va!t all, för koncernen, redovisa sysselsatt kap1tal både före och eller avdrag för skatteskul der.

SOLIDITET

Summan av eget kapital och minoritetsintresse i procent av balansomslutning.

RÄNTET ÄC KNI NGSGRAD

Rörelseresultat i förhållande till finansnetto.

RÄNTEBÄRANDE NETTOlÅNESKULD Räntebärande skulder enligt balansräkningen reducerade med räntebärande tillgångar enligt balansräkningen.

SKULDSÄTINING

Räntebärande nettoloneskuld i förhållande till eget kapital inklusive mi noriletsintressen.

AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL

Redovisat nettoresultat, i procent av genomsnittet av eget kapital vid årets in· respektive utgång

KASSAFLÖDE

Resultat efter finansnetto med tillägg för avskrivningar ach justering för förändring i sysselsatt kapital

Kursrelaterade nyckeltal DIREKT AVKASTN ING

Utdelning i förhållande till börskursen vid slutet av respektive år. För 1994 används föreslagen utdelning.

P/E·TAL IPRICE/EARNINGSI

Börskurs vi d slutet av respektive år i lär hå Ilande Ii Il resultat per aktie.

Il

l

,,

l

'·

ÖKNING AV TOTAlT AKTIEKAPITAL AKTIEKAI'IT AL

Föröndrins av alctiekaeitol IMSEKJ iMSEKI ANTAL AKTIER

1983 730 7.302.750

1984 Konvertering av förlagslön 90 820 8.202.750

1984 Split4:1 820 32.811.000

1986 Konverterin!i! av förla!i!slån 820 32.811.378 1987 Apportemission vid förvärv

av AB Papyrus 374 1.194 47.762.903

1987 Konvertering av förlagslå n 1.194 47.763.458 1988 Fondemission l :4 299 1.493 59.704.783 1988 Konverterin!i! av förla!i!slån 1.493 59.707.939 1989 Konvertering av förlagslån 1.493 59.709.988

1990 Konvertering av förlagslån 1.493 59.714.462

1991 Konvertering av förlogslön 1.493 59.733.906

1992 Konver1ering av förlogslån 1.493 59.735.856

1993 Konver1erin!i! av förlogslån 1.493 59.738.124

1994 Konvertering av förlogslån 1.552 62.065.698

1995 jon-leb Konver1erin~ av lörlolijslån 1.608 64.301.003

fördelnins av aktier Fria 31 december 1994 Aktier vilka tillkommit genom konverter! ng av förlagslån under 1an - feb 1995 Totalt efter konvertering av utestående förlogslån

Aktieägarkategorier ENLIGTVPC

Svenska - Institutlaner

-Akties~r-och ollemansfonder -Privot~:ersoner

Utländska Ölijore

KURSUTVECKLING Stockholms fondbörs

l<r 450

•oo

350

SERIE A SERIE B SUMMA

50.124.373 11.941.325 62 065.698

2.235.305 2.235.305

52.359.678 11.941.325 64.301.003

DECEMBER 1994 ANDHAV ANDEL AV ANTALET ANTALfT AKTIER 'X RÖSTER 'X

53 60

9 9

Il 11

27 20

V"\

J\

DECEMBER 1993 ANDEL AV ANDEL AV ANTALET ANTALET AKTIER 'X RÖSTER%

59 67

9 9

15 14

17 lO

A fria Skog>index Generalindex

f\,,-r-'

.'/\, \~

JOO

LA ^/!t.

\\ l l

.Hl

2.50

200

1.50

f;j l /' ^{v \l\ \\,} \ :f' '\\

/P · ^v

^{. ,,}

\~

\\

f.l

~·

-~~ J Il

\

\;v<":,

-.:vr

100

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 19114 1995 Kölio: Findare

12

Alctieögarstotistik

ENUGT VPC 1994 ANTAL ANTAL 'X·ANDEL

ANTAL AKTIER l STORLEKSKLASSER AKTIEÄGARE AKTIER AV AKTIER

l -1.000 42.086 5.532.219 8,9

1.001 -5.000 1.409 3023 132 4,9

5.001-10.000 213 1.537.493 2,5

10.001 -50.000 225 5.168.281 8,3

50.001-100.000 51 3.655.548 5,9

100.001- 91 43.149.025 69,5

Summa 44.075 62.065.698 100,0

Största ägare ANDEL AV ANDEL AV

ENLIGT VPC DECEMBER 1994 ANTALET AKTIER 1~1 ANTALET RÖSTER I'XI

l Investor-koncernen 16,9 20,5

2 NOfdbankens aktie-,

oktiespor-och ollemonsfonder 4,4 3,9

3 Allmönno Pensionsfonden

fjärde fondstyrelsen 3.9 4,8

4 Aibetsmorknodsförsäkringor 2,8 3,3

5 SPP 2.7 3,0

6 Sko n d i o-koncernen 2,2 2,1

7 s-E-Bankens aktie-,

aktiespor-och allemansfonder 2,0 2.4

8 Folksam-koncernen l ,8 2,2

9 T rygg-Honso-koncernen 1,7 1,9

lO Erik j. Liungbergs utbildningsfond 1,5 l ,5

Summa l O störsto ägare 39,9 45,6

Aktiekursen

KURS BÖRSVARDE HÖGSTA KURS LÄGSTA KURS

31 DEC tMSEKI UNDER ÅRET UNDER Åm

Serie A fria 449 22.506 475 351

Serie B fria 448 5.350 480 353

Totalt 27.856

ANTAL OMSATTA AKTIER Aktieomsättnina STOCKHOIM

Serie A fria 21.851.446 Serie B fria 13.505.222 Totalt 35.356.668

OMSÄTTNING Stockholms fondbörs

475

l ^{1 1111}

l•

hl

₁ ¹ 1.

•so

Il

li t l h

400

Il

375

Ii • l

LONDON

19.380.801 19.380.801

l

FRANKFURT TOTALT 21.851.446 34.415 32.920.438 34.415 54.771.884

A fria, B fria Om>olt anlal aktier l 000-talr:

(in kl eheranml

Il

_{l l,,}

IJ

l'

:l Il l1lh

.r l u

^'rr•

I l

l

fil

,.l

llrliiJJ)IIII.Ir

1111tll~l

lhtllllllil •t ^{111 111,}

Jon 94 Fe b Mor A r Ma Jvn Jul Sop Okt Nov Dec Jon 95 Feb 3.50

1600 1200 800 400

t

t

f'