l
Innehåll
1 SEB-gruppens och Skandinaviska Enskilda Bankens utveckling i huvuddrag
4 Konjunkturbilden
6 Verkställande ledningen har ordet 14 Förvaltningsberättelse
26 Resultaträkningar 27 Balansräkningar 28 Redovisningsprinciper
29 Noter till resultat- och balansräkningar 35 Långtidsöversikter
39 Bankens kontorsnät i Sverige 40 Revisionsberättelse
41 Styrelse och revisorer
42 Direktörer, Rådet för utvecklingslån Rådet för samhällsekonomiska frågor 44 SEB-gruppens organisation
Dotterbolag i Sverige Representation i utlandet
l denna årsredovisning förekommande sifferuppgifter inom parentes avser 1977, om inte annat sägs.
Procenttal avseende SEB-gruppens och bankens rörelse är baserade på icke avrundat sifferunderlag.
Vissa av Internationella standardiseri ngs-
organisationen (ISO) rekommenderade valutakoder används i årsredovisningen; se diagram s 5.
Bolagsstämma
Ordinarie bolagsstämma hålles tisdagen den 27 mars 1979 kl10.00 l Vinterträdgården, Grand Hötel,
Stockholm, ingång Royal, stallgatan 4. För att äga rätt att deltaga i stämman skall aktieägare dels vara införd i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken senast den16mars 1979, dels anmäla sig till styrelsen under adress Skandlnaviska Enskilda Banken, Huvud- - kontoret, Box 16067, 103 22 Stockholm, eller per telefon 08-763 50 00 senast fredagen den23mars 1979 kl13.00.
Aktieägare som genom banks notariatavdelning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste för att utöva rösträtt på stämman tillfälligt Inregistrera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast den16mars 1979.
Utbetalning av utdelning
styrelsen föreslår som avstämningsdag den29mars 1979. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av
Värdepapperscentralen VPC AB den 5 april1979.
SEB-gruppens och
Skandinaviska Enskilda Bankens utveckling i huvuddrag
Skandinaviska Enskilda Bankens rörel- sevolym ökade snabbt under 1978, som var bankens sjunde verksamhetsår. En av de främsta orsakerna var den starka
·:Hväxten av inlåningen. Balansomslut- hingen steg med drygt 13 procent till över 52 miljarder kronor. Resultatet ut- yecklades ännu snabbare, som framgår _,nedanstående sammanställning.
Även bankens dotterbolag utvecklades gynnsamt och koncernomslutningen växte med nära 14 procent till närmare 62 miljarder kronor. Koncernens rörel- seresultat förbättrades något mer än bankens.
Bankens styrelse föreslår att utdelning- en höjs med 1 krona till 9 kronor.
"'"<lörelseresultat i sammandrag
1978 19n Föränd·
Mkr Mkr %
Intäkter
Att banken med dotterbolag -
SEB-gruppen - haft en så påtaglig till- växt och en så tillfredsställande resultat- utveckling beror på en rad faktorer som närmare belyses i det följande. En viktig bidragande orsak utgör bankens syste- matiska breddning av det urval av finan- siella tjänster som under åren sedan bankens start ställts till kundernas förfo- gande. Denna breddning av utbudet har i flera fall skett genom dotterbolag som grundats- eller förvärvats - både i Sverige och i utlandet.
Det har därför ansetts rimligt att samti- digt beakta bankens och dotterbolagens utveckling. Från och med denna års- redovisning läggs följaktligen ökad vikt vid hela SEB-gruppen.
Skandinavi.sl~a Enskilda Banl<en
1978 1977 F ö ränd·
Mkr Mkr ring%
1.413,9 1.133,9 +24,7 Räntenetto .. . .. .. .. .. •. •.• ... ... .... 1.321,9 1.079,9 +22,4 867,9 n9,o +11,4 Provisioner och övriga intäkter .. .... . . ••• •• 629,1 581 ,2 + 8,2
2.281,8 1.912,9 +19,3 1.951,0 1.661,1 +17,5
Kostnader
754,0 710.4 + 6,1 Personalkostnader .... .. .. .. . .. .. . . .... .. . 707,2 666,7 + 6,1 419,1 356,5 +17,6 Ovriga rörelsekostnader . • . ... .. .. . .. .. . . 382,2 327,0 +16,9 146,9 131,4 +11,8 Avskrivningar ... ....
• • t • • • t • • • • •44,0 51,8 -15,0 8,4 6,0 +40,0 Orealiserade kursförluster .. .. • . ..•• . . . . . .. 7,6 6,0 +25,5
1.328,4 1.204,3 +10,3 1.141,0 1.051,5 + 8,5
RörelsereauHat före extraordinära poster,
bokslutsdispositioner och skatter ... . .. 810,0 609,6 +32,9
SEB-gruppens och bankens utveckling l huvuddrag
Ökad marknadsandel för inlåningen
1978 blev ett expansivt år för Skandinaviska Enskilda Banken och dess dotterbolag. Balansomslutningen ökade l SEB-gruppen med närmare 14% ti1161,6 miljarder kr och i banken med drygt 13% till 52,0 miljarder kr. Av gruppens totala tillgångar vid årets slut svarade dotterbolagen för närmare en femtedel.
Den viktigaste orsaken till den starka volymexpansionen under 1978 var den snabba inlåningsökningen i affärsbankerna. Banken kunde dessutom öka sin andel av samtliga affärsbankers inlåning. Under året steg den totala inlåningen i banken med 19% och inlåningen i svenska kronor med 23%. Bankens marl<nadsandel ökade med 0,2 procentenheter till 22,4 o/o för totalinlåningen och med 0,6
procentenheter ti1122,0o/o för inlåningen i svenska kronor.
Resultatökningen störst mot slutet av året
De yttre faktorer som i första hand bidrog till den snabba resultatförbättringen under 1978 fick sin starkaste effekt under tredje tertialet. Volymökningen var då snabbare än väntat och skillnaden mellan den långa och den korta räntan som störst; detta inverkade gynnsamt på bankens räntenetto. Diskontot - och därmed in- och utlåningsräntorna- hade tidigare under året sänkts med 1112 procentenhet, medan den långa räntan hade gått upp med1/4 procentenhet. Räntorna på specialinlåningen hade dessutom sjunkit mera än diskontot, vilket motverkade den räntekostnads- ökning som annars skulle ha blivit följden av att andelen sådan inlåning växte. Samtidigt som kostnaderna för inlåningen sjönk kunde forräntningen av obligationsportföljen höjas genom ökade placeringar och genom att gamla obligationer såldes och nya med högre ränta köptes. Placeringsmarginalen-dvs marginalen mellan ränteintäkterna av bankens placeringar och räntekostnaderna för kapitalanskaffningen-blev därmed störst under tredje tertialet.
Intäkterna steg snabbare än kostnaderna
Relationen mellan kostnader och intäkter utvecklades mycket gynnsamt under 1978- både i SEB-gruppen som helhet och i banken- och understeg för första gången 60%. Medan intäkterna i gruppen ökade med 19% stannade kostnadsökningen vid 10%.
För banken var motsvarande ökningstalHo/o och 8%. Bakom den snabba intäktsökningen låg främst en stark uppgång i räntenettot, till följd av både en snabb volymexpansion och en förbättrad placeringsmarginal. Kostnadsökningen kunde begränsas bl a genom att personalstyrkan fortsatte att minska trots stigande frånvaro på grund av det ökade antalet semesterdagar.
Rörelseresultat tertialvis, Mkr
SEB-gruppen
1974
Totala kostnader l procent av totala Intäkter
Inklusive avskrivningar; exklusive orealiserade kursförluster och extraordinära poster
400 350 300 250 200 150 100
o
Förbättrad räntabilitet
Avkastningen på det i gruppen och banken arbetande egna kapitalet- värdereg leringareserverna inräknade- steg påtagligt under 1978. Därmed kunde inte bara den tillfälliga försämringen 1977 återhämtas, räntabiliteten steg dessutom till den högsta nivån sedan bankens start. Lönsamheten har genomgående legat något högre i gruppen än i banken, och detta förhållande underströks ytterligare under 1978. Härtill bidrog bl a den goda resultat- utvecklingen i FinansSkandic-gruppen vars rörelseresultat växte med 75% till över 41 Mkr. För Skandinaviska Enskilda Banken (Luxembourg) SAvar 1978 det första hela verksamhetsåret och det gav ett rörelseresultat motsvarande närmare 12 Mkr.
) Diagrammet visar rörelseresultatet i procent av eget kapital och värderegleringskonton vid början av varje år plus hälften av årets rörelseresultat samt kapital som tillförts genom nyemissioner 1975 och 1976.
Snabb ökning av resultatet per aktie
SEB-gruppens redovisade årsresultat 1978 blev 14,68 kronor per aktie i banken, vilket var 15,5% mer än 1977. Om resultatet omräknas enligt de principer som rekommenderas av Sveriges Finansanalytikers Förening- och som bl a innebär att man från resultatet före bokslutsdispositioner gör avdrag för beräknad skatt och lägger till resultatandelar från intressebolagen-blev förbättringen närmare 29% och resultatet per aktie 27 kronor. Som intressebolag betraktas därvid Scandinavian Bank Ltd, Banque Seandinave en Suisse, Ship Mortgage International Bank NV och från och med 1976 Deutsch-Skandinavische Bank AG. 1974-76 års siffror har justerats med hänsyn till aktiespliten 1977.
Höjd real avkastning på bankens aktler
Diagrammet visar avkastningen på insatt kapital för den som varit aktieägare i banken sedan dess start 1972 och som deltagit i 1975 och 1976 års nyemissioner. Beräknad på en ursprunglig inköpskurs av 190 kronor har den nominella avkastningen stigit från 6,3% det första året ti1110,4o/o för 1978, sedan bankens styrelse föreslagit en utdelning för detta år med 9 kronor per aktie. Inflationen har emellertid urtlolkat avkastningen så att den realt sett har varit ungefär oförändrad under större delen av perioden. Så var dock inte fallet 1977. Den goda resultatutvecklingen under 1978 möjliggör emellertid en utdelningshöjning som förbättrar den reala avkastningen jämfört med föregående år.
Utdelningen för respektive år är, efter omräkning med hänsyn till aktiespliten 1977, kronor 6.-, 6.50, 7.-, 7.50, 8.-, 8.- och 9.-.
Räntabilitetens utveckling
SEB-gruppen
19,8
1976 1977
Arsresultat per aktie, kronor
Omräknat årsresultat
1974
Avkastning per aktie på vid bankens start insatt kapital, procent
6,3 6,5 6,5
Inflationsjusterad avkastning
(enligt konsumentprisindex)
5,8
22,6
1978
6,0
3
Konjunkturbilden
Exportledd konjunkturförbättring i Sverige
För industriländerna sammantagna blev 1978 liksom 1977 ett år med tämligen långsam ekonomisk tillväxt. l USA mattades expansionstakten något men var fortfarande högre än i de västeuropeiska länderna l Japan och Västeuropa förstärktes däremot konjunkturen, bl a som en följd av ekonomisk-politiska stimulansåtgärder.
Konjunkturutvecklingen i Sverige innebar en viss återhämtning från 1977 års djupa svacka Drivfjädern var främst exporten, medan den inhemska efterfrågan förblev matt under större delen av året Den privata konsumtionen och näringslivets investeringar sjönk för andra året i rad. Den offentliga sektorn fortsatte däremot att expandera. Bostadsbyggandet ökade åter efter flera års nedgång.
Avvecklingen av överlagren inom industrin fortgick i snabb takt.
Industriproduktionen var mot slutet av året på uppåtgående efter att ha sjunkit sedan början av 1975. Stora delar av näringslivet brottades dock med svåra lönsamhets- och strukturproblem.
Inflationstakten dämpades till 7,6 o/o under perloden december 1977-december 1978 jämfört med 13,1 o/o ett år tidigare.
Stark förbättring av handelsbalansen
Genom devalveringarna 1977 och en dämpad kostnadsstegring har den svenska industrins konkurrenskraft förstärkts. Under 1978 kunde företagen därmed börja återvinna marknadsandelar.
Exporten gynnades vidare av det förbättrade konjunkturläget i Västeuropa. Följden blev en snabb ökning av exportvolymen.
Importvolymen däremot sjönk kraftigt. Detta berodde till stor del på förbättringen av den inhemska produktionens konkurrensförmåga men också på att konsumtion och investeringar gick ned Inom den privata sektorn. Volymmässigt förstärktes sålunda handelsbalansen påtagligt. l värde var förbättringen något mindre, eftersom importpriserna steg snabbare än exportpriserna. Omslaget i handeisbalansen blev emellertid betydande- från ett underskott på 4,6 miljarder kr 1977 till ett överskott på
ca
6 miljarder 1978.Minskat behov av utlandslån
Den snabba förbättringen av utrikeshandeln motverkades i viss mån av att underskottet i andra löpande utlandstransaktioner-
turistutgifter, räntor, u-hjälp m m- fortsatte att växa För hela bytesbalansen blev därför förbättringen jämfört med 1977 mindre än 10 miljarder kr. På grund av ofullständig statistik är uppgifterna om bytesbalansens saldo osäkra Mycket tyder på att underskottet är mindre än vad hittillsvarande statistik utvisat. Bl a har vissa tjänstebetalningar från utlandet tidigare varit
oregistrerade. 1976-1978 års siffror har korrigerats med hänsyn till detta. Kapitalimporten 1978 utgjordes huvudsakligen av privat upplåning utomlands. statens utlandsupplåning stannade vid drygt 2 miljarder kr och vardärmed betydligt mindre än 1977. Bankerna fortsatte att refinansiera en del av sin utlåning utomlands. Den sammanlagda kapitalimporten blev drygt 3 miljarder kr större än underskottet i bytesbalansen.
Bruttonationalprodukten
Volymförändring från föregående år
1974 1975
Handelsbalansen
1976
Rullande 12-månadersbelopp, Mkr 1977
OECD
•rige
1978 pre l
Bytesbalansen och valutareserven
Mkr
• Exklusive kursändringar
1974 1975 1976 1977
Valuta- reservens förändring•
Bytes·
balansen (prel)
1978
% +5 +4 +3 +2 +1
-1 -2 -3
+6.000 +4.000
+2.000
o
-2.000 -4.000 -6.
-8.000
+5.000
+2.500
o
-2.500 -5.000 -7.500 -10.000 -12.500
Kronans kurs tämligen fast
På valutamarknaderna rådde tidvis oro, vilket tog sig uttryck i stora kursförändringar mellan dollarn och andra ledande valutor.
Dollarkursen föll brant under sommaren och hösten men återhämtades i någon mån mot slutet av året seelan åtgärder vidtagits för att stabilisera valutan. Spegelbilden av dollarns försvagning blev en ytterligare kursuppgång i de starka valutorna, främst tyska mark, schweizerfrancs och yen. Den svenska kronan utsattes inte för några allvarligare påfrestningar. Den kunde sålunda hållas tämligen stabil i förhållande till »Valutakorgen», dvs de femton valutor vars vägda genomsnittskurs utgör riktmärket för riksbankens styrning av kronkursen. Vid årets slut låg kronan något under det riktvärde som tillämpats sedan devalveringen i augusti 1977.
Diagrammet visar den procentuella kursförändringen för några viktigare valutor i förhållande till svenska kronor under tiden 30 december 1977-29 december 1978.
Snabb ökning av penningmängden
Sedan hösten 1977 har likviditeten i samhällsekonomin ökat avsevärt. Detta har dock skett från en mycket låg nivå. Den huvudsakliga orsaken till det starka penningtillflödet är det växande
·underskottet i statsbudgeten. 1978 innebar budgetutfallet att statens nettoutbetalningar till hushåll, företag, kommuner m fl uppgick till drygt 33 miljarder kr, vilket var nästan dubbelt så mycket som föregående år. Detta tillskott av likvida medel neutraliserades dock delvis av att statslån i ökad omfattning togs upp hos allmänheten och på kapitalmarknaden. Bankernas utlåning till allmänheten begränsades genom att riksbanken i flera
omgångar skärpte likviditetskraven. En betydande del av inlåningstillflödet styrdes därigenom till placeringar i statspapper och bostadsobligationer. Penningmängden-som främst utgörs av bankinlåning- ökade med sammanlagt 35 miljarder kronor eller 17%.
Sänkt räntenivå i Sverige
På vissa utländska marknader steg de kortfristiga räntesatserna avsevärt under året. Främst gällde detta USA och eurodollar- marknaden samt Storbritannien. l Sverige däremot sjönk räntenivån på penningmarknaden som en följd av den rikligare
penningtillgången och det stabilare valutaläget. Diskontot sänktes i tre etapper med vardera en halv procentenhet till 61/2%. Vissa andra räntesatser, t ex för skattkammarväxlar och dagslån, gick ned betydligt mera. På kapitalmarknaden höjdes räntesatserna i februari med en halv procentenhet men sänktes i juli med en kvarts procentenhet. l förhållande till både diskontot och inflationstakten var räntenivån på den långa marknaden sålunda betydligt högre än under 1977. Med denna räntepolitik avsåg riksbanken att öka intresset för långfristiga placeringar och därmed binda en del av penningtillflödet långsiktigt.
Valutakursernas utveckling
Schweiziska francs CHF Japanska yen JPY Holländska floriner NLG
Tyska mark DEM .. ...,='--""-"
Spanska pesetas ESP '"-==~
Danska kronor DKK Belgiska francs BEF österrikiska schiHing ATS Franska francs FRF
Engelska pund GBP Italienska lire ITL Norska kronor NOK Finska mark FIM Amerikanska dollar USD
- r - ··-
----,--.---r-""'_...~"""""--""";'.<''--'""'"!:!...,---15 -10 -5
o
+5 +10 +15%Penningmängden och inflationen
Förändring från samma månad föregående år Penningmängden =inlåningen i bankerna
samt utelöpande sedlar och mynt
1974 1975 1976 1977
Ränteutvecklingen
1978
Diskontot i vissa länder samt 3 månaders auradollarränta i London (månadsgenomsnitt)
Storbritannien
Eurodolla\
USA Västtyskland
l l l l ___l__i_l _j l l l
1977 1978
% 16 14 12 10
a ·
6 4 2o
% 14 12 10 8
6 4
2
o
5
Verkställande ledningen har ordet
Verksamhetsområdet för en affärs- bank har under de senaste åren snabbt utvidgats och många nya tjänster har tillkommit. Det är bl a en följd av den allmänna tekniska och ekonomiska utvecklingen, av struk- turförändringar l samhället och av ändrade marknadsförhållanden. Det sam manhänger också med att många investeringar blivit alltmer kapitalkrävande och att behovet av nya finansieringsformer har ökat.
Sist men inte minst ställer den stora allmänheten krav på ständigt för- bättrad och fördjupad bankservice.
Det är i korta drag bakgrunden till den systematiska breddning av vår egen banks verksamhet som ägt rum alltsedan den startade 1972.
Denna har inte enbart skett inom banken utan vi har också grundat helägda företag och inträtt som del- ägare i andra, både i Sverige och i utlandet.
Banken har därigenom snabbt ökat sitt innehav av aktler i olika företag och det överstiger nu en halv miljard kronor. Av detta belopp avser mer än hälften investeringar i dotterbo- lag och närmare en tredjedel anslut- na banker i utlandet.
Vår expansion i utlandet har varit ett naturligt sätt att underlätta finan- sieringen av svenska företags export och etableringar på nya marknader.
Sålunda startade vi 1976 i New York ett helägt finansieringsbolag, Scan- dinavian Sacurities Corporation.
Samma år grundade vi i Frankfurt am Main, tillsammans med Bayerische Landesbank, Deutsch-Skandi- navische Bank AG. Under 19n öpp- nade vi en helägd dotterbank i Luxemburg. Dessutom har vi ökat våra investeringar i anslutna banker och andra utländska participationer.
Det senaste exemplet är att vår bank beslutat inträda som delägare i Tri- continantal Holdings Limited i Mel- bourne. Denna participation ser vi som en ersättning för ett represen- tantkontor i Australien och vi avser att placera en svensk medarbetare där. Vi överväger liknande investe- ringar på andra marknader.
For att begränsa kursrisken vid utlandsaffärer behover många kunder bankens medverkan Arbitrageavdelningarna vid våra centralkontor har experter på sådana frågor. Bilden visar arbitragerummet i Stockholm, där man bl a gör terminsaffarer, dVS •kurssåkrar• affårer i fråmmande valutor fOr åtskilliga kunders rakning.
Factoring, leasing och avbetalnings- krediter är finansieringsformer som blivit allt mer anlitade. Det var därför naturligt för banken att utöka sina företagstjänster genom att 1975 för- värva FinansSkandic-gruppen. Den är nu ett helägt dotterföretag, som efter köp av AB Vendax i december 1978 är landets största inom leasing- området.
Allmänhetens behov av placerings- rådgivning och snabbt stigande In- tresse för att investera i aktiefonder var ett väsentligt skäl för banken att 197 4 starta ett särskilt dotterbolag, Aktiv Placering AB. Detta har vidare- utvecklat de tjänster som banken tidigare erbjöd och har bl a startat flera fondförvaltande bolag.
l flera fall har vi sålunda funnit det lämpligt att genom dotterbolag söka tillgodose våra kunders ökade be- hov av finansiella tjänster. Det är då rimligt att man vid en bedömning av bankens utveckling också beaktar dotterbolagens, varför det känns na- turligt att från och med denna årsre- dovisning lägga ökad vikt vid hela SEB-gruppen.
SEB-gruppens rörelseresultat steg 1978 med 35% till 953 Mkr. Balans- omslutningen ökade med 14% och var vid årets slut 61,6 miljarder kro- nor. Banken svarade för 81 % av gruppens totala tillgångar och för n% av rörelseresultatet.
Vår bank bygger systematiskt ut sitt kontakt- nät utanför Sverige. l Singapore - finansiellt centrum i Sydostasien där många svenska företag arbetar -öppnade vi 1978 ett repre- sentantkontor. På bilden syns bankens Fjärran Ostem-expert Nils Aström och en av våra ut- landschefer, Sven G Malmberg, tillsammans med Singapore-chefen Claes von Post.
;
1
Yttre faktorer gynnade bankens resultatutveckling
1978 var ett expansivt år för skandi- naviska Enskilda Banken. Rörelse- resultatet steg med 33% till810 Mkr.
Bankens Intäkter ökade med 17%, medan kostnadsökningen kunde be- gränsas till 8 o/o. Därigenom steg bankens räntabilitet, mätt som av- kastningen på eget kapital och vär- deregleringsreserver, till 20,6%. Det är den högsta siffra som noterats se- ., :an bankens start.
Gynnsamma yttre faktorer förklarar
till stor del den goda utvecklingen.
Detta gäller särskilt räntenettot, dvs
··- kiltoaden mellan bankens räntein·
· täkter och räntekostnader, som öka- de med 22 %. Den starka tillväxten av likviditeten i samhället gav utslag i en snabbt stigande inlåning och därmed ökad rörelsevolym. Vidare gynnades räntenettot av den sänkta diskontonivån, främst därför att ban- kens obligationsportfölj har en fast förräntning, medan kostnaderna för det kapital som anskaffats för att fi- nansiera den sjunker i takt med dis- kontot. Till följd av den rikliga pen- ningtillgången sjönk dessutom rän- tesatserna på specialinlåningen- större belopp på särskilda villkor- mera än diskontot. vilket ytterligare
·- 'idrog till räntanettots snabba till~
växt.
Genom att gamla obligationer med låg förräntning förföll eller såldes
1
.- · .}Ch nya med hög förräntning köptes
· ·1<unde den genomsnittliga avkast- ningen på bankens portfölj höjas med 0,49 procentenheter. Därmed ökade ränteintäkterna med närmare 50 Mkr. Försäljningen av äldre obli- gationer kunde emellertid inte ske utan vissa förluster, 25 Mkr. Dessa har dock inte belastat rörelseresulta- tet utan har täckts ur värderegle- ringskontot för obligationer.
skattesparandet bidrog - liksom trygghets- kontot- till att öka inlåningen i vår bank.
Under tiden oktober-deoember 1978 öpp- nades nära 57.000 skattesparkonton, med ett totalsaldo vid årets
slut av
47,9 Mkr. Dessutom öppnades 12.600 skattefondkonton på sam- manlagt 8,9 Mkr.Höjda likviditetskrav
Det dominerande inslaget i bankens utveckling sedan hösten 1977 är den snabba ökningen av inlåningen i
svenska kronor. Under 1978 steg denna med 5.420 Mkr eller 23%. Ett
så stort tillflöde av inlåningsmedel kunde ha möjliggjort en betydande kreditexpansion. Men ett väsentligt mål för 1978 var att förbättra ban- kens likviditet. Därtill kom att riks- banken av samhällsekonomiska skäl inte kunde tillåta en alltför kraftig ut- låningsexpansion. Riksbanken höjde därför successivt likviditetskraven för bankerna.
Likviditetskravet innebär att en viss andel av i första hand inlåningen måste placeras i s k likvida medel.
Under 1978 höjdes denna andel för vår bank från 23 o/o i början på året till 36 o/o fr o m oktober. En höjning gäller emellertid inte bara nytillkom- mande utan också redan inneståen- de inlåning. Den kraftiga skärpning- en av likviditetskravet medförde där- för i praktiken att varje
inlåningskr~na som sattes in i banken efter hand måste placeras i likvida medel.
Verkställande ledningen har ordet
Begränsat utrymme för nya krediter Utrymmet för utlåning finansierad med inlåningsmedel blev därigenom kraftigt beskuret. För ny utlåning fanns i stort sett bara de medel som tillfördes banken genom amorte- ringar på utestående lån. Därtill fort- satte vi att l stor utsträckning lämna krediter som på något sätt kunde re- finansieras- antingen i AP-fonden eller i utlandet.
Inte minst refinansieringar i utländ- ska valutor har på senare år kommit att spela en allt viktigare roll, framför allt för större företag som arbetar på utlandet. För andra företag har så- dan finansiering i regel inte varit lämplig. Låntagaren tvingas nämli- gen själv stå för hela kursrisken om han inte har några Inkomster i ut- ländska valutor. För att minska den- na nackdel introducerade vi under hösten 1978 ett s k korglån, som in- nefattar även svenska kronor. Kro- nor och dollar ingår med vardera 30 o/o, tyska mark och holländska flo- riner med vardera 20%. Genom att korglånet innehåller kronor och ge- nom att starkare och svagare valutor balanserar varandra begränsas kurs- risken. Korglånet är särskilt avsett för mindre och medelstora företag som behöver rörelsekrediter eller lån för investeringar. Lånebeloppet är lägst 250.000 kronor och högst 5 Mkr, och lånet är amorteringsfritt under hela den femåriga löptiden.
Trygghetskonto för pensionarer var en nyhet bland vår banks tjänster 1978. En pensionär låter sin pension automatiskt gå In på ett rån- tebärande pensionskonto och gör sedan lö- pande betalningar från detta med t ex checkar.
Ett sårskilt pensionänlkonto ger högsta bank- ränta och har förmånliga uttagsvillkor.
7
Verkställande ledningen har ordet
Stor obligatlonsportfölj skapar problem
Ett allvarligt problem är att vissa av de placeringar som görs för att upp- fylla riksbankens likviditetskrav egentligen inte är särskilt likvida. Hit hör stats- och bostadsobligationer som i regel har löptider på 10 år el- ler mera och alltså binder en bety- dande del av bankens inlåning på ett sätt som begränsar vår rörelsefrihet.
Detta överensstämmer inte med den traditionella inriktningen av en affärsbanks verksamhet. Eftersom anskaffade medel till övervägande del åtminstone formellt är kortfristiga bor inte en alltför stor del av place- ringarna vara långfristiga.
Vissa likvida placeringar, såsom skattkammarväxlar, lån till riksgälds- kontoret eller utlåning till andra ban- ker, är kortfristiga men ger lägre av- kastning än obligationer när pen- ningtillgången är god. Ränteinkom- sterna på dessa placeringar kan t o m sjunka till en så låg nivå att de blir lägre än ränteutgifterna för kapital- anskaffningen. Om vi väljer sådana placeringar ökar visserligen vår handlingsfrihet när penningmarkna- den stramas åt eller om tillväxten av i nlåningen skulle dämpas av andra skäl, men samtidigt kan- åtminsto- ne tillfälligt- räntabiliteten bli lägre än om vi väljer mera långfristiga placeringar.
Sammansättningen av vår banks inlåning- med en stor andel före- tagsinlåning som snabbt svänger med näringslivets likviditetssituation - kräver dock en hög verklig likvidi- tet. l tider av riklig penningtillgång tillgodoser vi därför detta krav även om det leder tilllägre ränteinkoms- ter på kort sikt. Vår bedömning är att detta är en politik som i det långa lop- pet också ger en bättre räntabilitet.
Om den svenska kapitalmarknaden omfattade även allmänheten och om en väl fungerande andrahandsmark- nad för obligationer funnes, skulle de berörda problemen vara mindre.
Som ett första försök att bredda ka- pitalmarknaden startade därför vår bank i november 1978 en obliga-
Vi fördjupar våra kunskaper om främmande marknader bf
a
genom representantkontoren l september 1978 kunde Pentti Nares bjuda välkommen till SergeJ Prokoflevs födelsehus vid Konstnårliga Teaterns gata 1 centrala MoskVa, där v1 har vårt nya representantkontor Ett annat exempel på våra Internationella kontakter år nar bankens styrelseordförande L E Thunholm och några av hans medarbetare gerråd åt
en av 1978 års nobelpristagare, Peter L Kapitsa, hur hans prispengar kan vidarebefordras.tionsfond, som vänder sig till alla som normalt inte placerar sina me- del i obligationer. För att uppnå en mera påtaglig breddning av markna·
den skulle dock särskilda stimulans- åtgarder behövas, t ex skattelättna- der för allmänheten vid
obligations~placeringar.
En stor obligationsportfölj leder till att bankens rörelseresultat blir mera känsligt för diskontoförändringar.
Som vi tidigare nämnt beror detta på att obi igationsräntorna är fasta, medan kostnaderna för finansiering- en, främst för inlåningen, följer dis- kontot. Under 19n låg inlånings- kostnaderna 0,22 procentenheter över avkastningen på obligations- portföljen. Diskontosänkningarna under 1978 och den förbättrade för- räntningen på obligationsportföljen kastade helt om denna relation. Inlå- ningskostnaderna 19781åg i stället 1,26 procentenheter under obligatio- nernas avkastning. En diskontohöj- ning leder dock omedelbart till att denna relation åter försämras.
Höjd obligationsränta sänker portföfjens marknadsvärde För att utjämna variationer i obliga- tionsportföljens marknadsvärde gör banken avsättningar till ett särskilt värderegleringskonto. Detta bör var -
~minst lika stort som skillnaden mel- lan anskaffningsvardet och mark- nadsvärdet på obligationerna. For närvarande överstiger värderegle- ringskontot detta minimikrav med 377 Mkr. Om riksbanken höjer rän- tesatsen för nya obligationer, den s k långa räntan, försämras omedel- bart marknadsvärdet på äldre obli- gationer. 1978 steg den långa räntan med 0,25 procentenheter, vilket mot- svarade en minskning av portföljens marknadsvärde med ca 100 Mkr.
De senaste årens successiva höjning
av den långa räntan har alltså pres-
sat ned marknadsvärdet på bankens
äldre obligationer. Om den långa
räntan höjs ytterligare blir fortsatta
stora avsättningar till värderegle-
ringskontot för obligationer nödvän-
diga. Eftersom dessa görs från rörel-
seresultatet kan de bli tillräckliga
endast om vår bank har en god
Exportfinansiering - en huvuduppgift
Vid flera tillfällen har vi framhållit att vi ser det som en huvuduppgift för banken att genom olika åtgärder främja svensk export. Höga krav måste därför ställas på vårt allmänna kunnande om utländska förhållan- den och på fördjupade kunskaper om länder, marknader, valutaför- hållanden, institutioner och ftnan- _$ieringsteknik. Det är därför viktigt
_)t vi har ett väl utbyggt nät av kon- 'takter med utländska banker liksom
egen representation i väsentliga af- färscentra världen över- antingen i Jorm av participstioner eller repre- - mtantkontor. Under det gångna
" äret har vi sålunda öppnat kontor i
Moskva och Singapore och, som ti- digare nämnts, beslutat inträda som delägare i en australisk bank. Ut- byggnaden av vårt utiandsnät kom- mer att fortsätta.
Efterfrågan på krediter vid s k paket- leveranser, där flera exportorer med- verkar, och vid export av nyckel- färdiga anläggningar växer mycket snabbt. Dessa exportaffärer har re-
dan stor betydelse för sysselsätt- ningen och samhällsekonomin i Sverige, och de kan väntas bli ett allt yiktigare inslag i den svenska expor-
1n. De krediter som behövs för så- -·aana affärer kräver mycket arbete
och specialistkunskaper. För att till- godose våra kunders behov av råd- givning och kreditstöd bygger vi
årför ut bankens kapacitet på detta
· område. Det svenska regelsystemet är ännu inte anpassat till de mycket speciella behov av stöd och ibland också av okonventionella kreditlös- ningar som är förenade med denna typ av exportaffärer. Detta försvårar konkurrens på lika villkor med andra länder, men ansvariga myndigheter arbetar med att förbättra förhållan- dena.
Vår bank tar aktiv del i detta arbete liksom tidigare i den statliga export- kreditutredningen. 1978 infördes ett nytt system för finansiering av ex- portkrediter, det s k SEK-systemet.
Vid Ketzersgracht i Amsterdam arbetar vi genom Ship Mortgage 1ntemational Bank med nya l:)rojekt. bl a finansiering av olje- borrplattformar.
Detta löste flera av de problem som svenska exportörer och deras bank- förbindelser hade mött i konkurren- sen med företag i länder som länge haft välutvecklade statsstödda ex- portfinansieringssystem. En av de främsta fördelama med det nya svenska systemet är att exportören redan vid offerttillfället kostnadsfritt kan få bindande utfästelse om finan- siering av medel- och långfristiga exportkrediter till fast ränta.
På en avgörande punkt ändrades exportkreditutredningens förslag av regeringen. Utredningen hade före- slagit att finansiering skulle ske till de räntavillkor som tillämpas av de viktigaste konkurrentländerna, men den slutliga lagen kom att innebära mindre gynnsamma villkor. Till rån·
torna läggs nämligen diverse extra avgifter och dessa reducerar i mot- svarande mån de svenska exportö- rernas konkurrenskraft. Vi anser det vara mycket viktigt att full kon- kurrensförmåga medges på detta område.
Verkställande ledningen har ordet
Ökad decentralisering stärtc:er organisatfonen
Varje större företag måste motarbeta tendenser till byråkrati och överdri- ven centralisering inom sin organi- sation. Särskilt viktigt är detta i en bank, där det för kunderna många gånger är helt avgörande med be- slut och besked utan onödiga dröjs- mål. l vår bank söker vi därför skapa en så decentraliserad och flexibel beslutsprocess scm möjligt. Men en awägning måste ske mot behovet av effektiv styrning och överblick.
strategiska beslut avseende ban- kens politik och planer kan ledning- en inte delegera. Detta gäller också en del viktiga löpande beslut som berör bankens ställning, fördelning av resurser och Jikviditetspolitik. l vissa fall motiverar också kostnader- na central handläggning. Hit hör bl a dataproduktionen. Den pågående datatekniska utvecklingen kan emel- lertid göra mera decentraliserade lösningar aktuella.
l gällande instruktioner har styrelsen
fastlagt en långtgående delegering
av beslutanderätten till bankens tre
centralkontor. Från dessa sker en yt-
terligare delegering till avdelningar
och lokalkontor. Vi avser emellertid
att ge kontoren ännu större själv-
ständighet och kommer i detta syfte
att genomföra försöksverksamhet
under de närmaste åren. Det är vår
förhoppning att på så sätt uppnå en
ännu bättre anpassning av bankens
organisation till kundernas och
marknadens önskemål samtidigt
som personalens arbetstillfredsstäl-
lelse bör öka
Verkståilande ledningen har ordet
Yrkesmässig och personlig utveckling väsentlig
Att få ett serviceföretag som vår bank att fungera väl och hävda sig på marknaden är i mycket hög grad en fråga om att ha en välutbildad, affärssinnad och serviceinriktad per- sonal, som känner sig engagerad i kundernas och bankens utveckling.
Vid rekrytering och personalutveck- ling försöker vi beakta dessa krav.
Den begränsade nyrekryteringen un- der senare år har medfört att vi kun- nat minska den grundlaggande un- dervisningen i bankteknik för att i stallet satsa på mera fördjupad ut- bildning. Nya former av arbetsledar- utbildning och mera specialiserad försäljningsutbildning har med gott resultat prövats under 1978 och kommer i fortsattniogen att ingå i det ordinarie utbildningspro- grammet.
Att ge varJe medarbetare tillfälle att utveckla sitt yrkeskunnande är ofta det bästa sättet att höja effektiviteten i banken. Detta är lika naturligt som att kvinnor och män skall ges sam- ma möjligheter och behandlas lika.
Den anställdes kompetens skall all- tid vara avgörande när en befattning skall tillsättas.
Bankernas arbetsgivarorganisation och bankmannaförbundet har nu träffat ett preliminärt avtal om med- bestämmandelagens tillämpning på bankområdet Detta gör det möjligt att bygga vidare på det förtroende- fulla samarbete mellan ledning och personal som i många år känneteck- nat verksamheten i vår bank.
Vär bank behöver .. valutbildad. affärssmnad och seNleeinriktad personal". Har år Ann-Christine Perland-Appelgren i Goteborg som forsöker lara valda delar av Sveriges VM-lag i fotboll något om resevaluta Om de mte känns igen. BJOrn Nordqvist, Georg Aby Ericson, Staffan Tapper, Ronnie Hellström och Ralf Edström.
Den »begränsade nyrekryteringen• i banken under de senaste åren hindrar inte att vi ofta har gladJen mottaga studiebesök av en och annan blivande medarbetare Har är det nioånngama i klass 3 A från Solsidans skola i Saltsföbaden som hälsar på i huvudkassan på centralkontoret i Stockhotm. Ciceroner: Göran Holmquist och Bengt Ahlberg.
Kontor måste Ibland läggas ned Bankens kontorsnät har byggts upp för att på bästa möjliga sätt betjäna vår stora kundkrets- företag, kom- muner, organisationer och privat- personer. Bosättningens och nä- ringslivets lokalisering liksom kravet på lönsamhet är därvid viktiga förut- sättningar som emellertid ständigt förändras. Därför måste nya kontor öppnas, andra flyttas eller läggas
~-ned.
\Ii har i år överlåtit våra kontor på Öland till sparbanken där, eftersom lönsamhetsutsikterna var svaga. Be- .. tvdande investeringar, bl a ombygg- lld av valv, var nödvändiga, medan en motsvarande intäktsökning inte kunde påräknas. Det hade därför va- rit felaktigt att fortsätta en rörelse som med tiden skulle ha blivit för- lustbringande. Nu kunde den av- vecklas på ett för kunder och perso- nal tillfredsställande sätt
Ett väl utbyggt datasystem nödvändigt
Vår bank handlägger varje år många miljoner affärer för kunderna. Enbart den sista bankdagen 1978 behand- lades ca 1,5 miljoner transaktioner.
Detta förutsätter ett väl utbyggt och . .driftsäkert datasystem. Under det
~· ~ngna
året har vi tyvärr fått uppleva vissa driftstörningar till följd av ka- pacitetsbrist. Den kommer att elimi- neras genom en ytterligare utbygg- nad av den maskinella utrustningen
nder 1979.
För närvarande pågår en omfattande planering av den fortsatta utveck- lingen av bankens datasystem som avser både dess innehåll och de tek- niska lösningarna. Nuvarande kassa- terminaler har varit i bruk länge och de börjar bli förslitna Beslut om ut- byte måste fattas under 1979, och vi står därmed inför omfattande ersätt- ningsinvesteringar i början av åttio- talet.
Begränsade kredltförluster, ökat risktagande
Banken redovisar för 1978 kreditför- luster på 26 Mkr. Dessa har inte på- verkat rörelseresultatet. Gällande re- dovisningsprinciper innebär nämli- gen att vi genom årliga avsättningar bygger upp värderegleringsreserver för bl a utlåningen. Konstaterade kreditförluster täcks sedan ur denna reserv.
l ett skede då det svenska näringsli- vet är utsatt för stora påfrestningar, som har framtvingat många före- tagsnedläggningar och omfattande stödåtgärder från statsmakterna, kunde man kanske ha väntat sig att bankens kreditförluster skulle ha va- rit betydligt större. l den aktuella de- batten om statens stöd åt krisdrab- bade företag har det hävdats att bankerna borde svara för en större del av risktagandet. De statliga in- satserna har emellertid främst till- kommit av hänsyn till sysselsättning- en, och det kan inte vara rimligt att bankerna genom att medvetet dra på sig kreditförluster skall överta statens arbetsmarknadspolitiska roll.
Om inte staten hade givit företagen subventioner hade deras kreditgiva- re, både i Sverige och utomlands, på ett tidigare stadium kunnat ingripa för att få till stånd behövliga rekon- struktionsåtgärder. l många fall har nu verksamheten fått fortgå längre än vad som varit företagsekono- miskt motiverat. Dessa företags eko- nomiska styrka har därigenom ur- holkats och deras sårbarhet vid framtida påfrestningar har ökat. En nedskärning av de statliga subven- tionerna- som vi av många skäl an- ser vara ofrånkomlig- kommer ef- ter hand att lägga större ansvar på kreditgivarna.
En grundläggande fråga i detta sammanhang är hur stora kreditris- ker bankerna får och bör ta. Bankla- gens stadganden om kreditgivning bygger på huvudprinciperna att trygghet skall föreligga för låneför- bindelsens fullförande och att sä- kerheten skall vara betryggande.
Verkställande ledningen har ordet
Bakom dessa stränga regler ligger inte minst erfarenheterna från tjugo- och trettiotalen, då många banker drabbades hårt av den ekonomiska depressionen. Reglerna har främst tillkommit för att skydda insättarna, eftersom det till övervägande del är deras pengar bankerna använder i sin kreditgivning.
De formella säkerhetskraven bör dock långt ifrån alltid vara utslagsgi- vande. Det är i första hand låntaga- rens framtida återbetalningsmöjlig- heter som avgör hur stor den verkli- ga kreditrisken är. Banklagen borde därför i betydligt högre grad än för närvarande medge mera affärsmäs- sigt grundade kreditbeslut En hu- vuduppgift för en affärsbank är att bidra till samhällets och näringsli- vets utveckling och förnyelse, och detta förutsätter en mindre formalis- tisk kreditprövning.
Enligt nu gällande regler har ban-
kerna rätt att utan formella säkerhe-
ter ge kortvariga rörelsekrediter och
dessutom- upp till5o/o av summan
av det egna kapitalet och inlåningen
-även andra s k blancokrediter. In-
om denna begränsade ram är det
bl a möjligt för banken att ge sitt
stöd åt utvecklingen av nya affärs-
ideer och produkter. För att ytterli-
gare stimulera sådan verksamhet
har vår bank inrättat »Utvecklingstå-
net .. , en ny låneform där vi lägger
mindre vikt vid den formella säker-
hetsprövningen och tillämpar mera
flexibla lånevillkor. l andra hänseen-
den blir däremot prövningen mera
ingående, nämligen när det gäller
originaliteten i ett affärsprojekt eller
de tekniska och ekonomiska förut-
sättningarna för att föra en nyhet till
lönsam produktion. För att granska
sådana kreditansökningar har ban-
kens styrelse tillsatt ett särskilt råd
av experter på innovation och tek-
nisk utveckling. Vi hoppas att »Ut-
vecklingslånet» skall bli till gagn inte
minst för mindre och medelstora
företag.
Verkställande ledningen har ordet
Rörelseresultatet klarade Inflationen
Bankens gynnsamma resultatut- veckling under 1978 har möjliggjort omfattande avsättningar till värde- regleringsreserverna och en ökning av det egna kapitalet. Trots detta sjönk konsollderlngsgraden, dvs summan av eget kapital och värde- regleringskonton i förhållande tiU balansomslutningen, och var vid ut- gången av året 7,7% jämfört med 7,8%1977.
De senare årens höga inflationstakt har tvingat oss att noggrant följa in- flationens inverkan på bankens ställ- ning. Eftersom de tillgångar vilkas värde sjunker på grund av inflatio- nen till en del är finansierade med eget kapital, sjunker även det egna kapitalets realvärde. Bankens rörel- seresultat bör enligt vår uppfattning vara så stort att inflationens urhol- kande effekt kan kompenseras ge- nom avsättningar till värderegle- ringskonton och till beskattat eget kapital.
Någon exakt metod att fastställa storleken på det kapital som be- höver ersättas - kompensationsbe- hovet-finns emellertid inte. l vår bank beräknar vi inflationseffekten på det sätt som framgår av tabellen på denna sida.
Under perioden 1 974-1977 har summan av kompensationsbehov, utdelning till aktieägarna, beräknad skatt och förluster som belastats värderegleringskontona överstigit rörelseresultatet. Den under 1978 avtagande inflationstakten i kombi- nation med den goda resultatut- vecklingen medförde att banken för första gången på fem år hade ett rö- relseresultat som var tillräckligt stort för att motverka det egna kapitalets urholkning.
Motsvarande beräkningar för hela SEB-gruppen leder genomgående tilllägre kompensatlonsbehov. An-
Inflationens Invertcan på bankens ställning, Mkr
Eget kapital... . . . . • .. . . . , • , 994 1.058 1.235 1.353 1.381 Värderegleringskonton . . . . . . . 1 312 1490 1.673 1.885 2.140 Avgår: anläggningstillgångar . . . . . . . . . • . . 491 517 625 661 694 Nettokapital som påverkas negativt av inflationen 1 815
""2.ö31 22'83 2iffi
2.827 lnflatlonstekt, årsgenomsnttt, procent 9,9 9,8 10,3 11,410,0
Kompensationsbehov1 • • • • • • • •.. .•• 271 299 358 450 429 Utdelning... . . ... . .... . . . .. ... . . 76 98 122 122 137 Skatt på utdelmng2 . . . .. . .. ... . 90 119 151 154 181 Förluster som belastats Vårdaregleringskontona 12 17 25 40 38 Summa ... ... .
Avgår: redovisat rörelseresultat ...•... överskott/underskott .. .. . . .. . .. . . ....
----;j49
---s33 ---s56
~-m.
422 499 599 610
810,
-=-zf -
34--=-57 -=156 +2s
1 Kompensationsbehovet motsvarar den del av rörelseresultatet före skatt som åtgår för att både det egna kapitalet och värderegleringskontona skall kunna öka i takt med Inflationen.
Ökningen av det egna kapitalat måste ske med beskattade vinstmedel; beraknlngen av kom-~
pensationsbehovet innehåller dårför schablonberäknad skatt ~
2 Skatten på utdelningen år också schablonmassigt beräknad och år således beroende av bankens skattesituation på lång Slkt och Inte under det aktuella året.
ledningen är dels att gruppen har en högre räntabilitet än banken, dels att de anläggningstillgångar som kan anses vara inflationsskyddade är större i förhållande till det egna ka- pitalet. 19n var gruppens »Under- skott» 61 Mkr att jämföra med 156 Mkr för banken. 1978 blev »över- skottet» för SEB-gruppen 150 Mkr och för banken 25 Mkr.
Vad händer 1979?
Mycket talar för att även 1979 kom- mer att bli ett bra år för vår bank och för SEB-gruppen som helhet. Vi för- utser en avsevärd volymtillvåxt bl a till följd av en fortsatt snabb ökning av penningmängden. Någon större förändring av den genomsnittliga diskontonivån för hela 1979 förefal- ler inte trolig. Vi räknar därför med att räntenettot skall utvecklas väl. De yttre förutsättningarna kan dock hastigt förändras. Skulle t ex diskon- tonivån stiga med en procentenhet innebär detta ett resultatbortfall med 60-70 Mkr . Det kan vidare bli svårt att bibehålla intäkterna från valuta- handeln på nuvarande höga nivå.
Även om bankens utveckling i bety- dande utsträckning styrs av pen-
n ing- och kreditpolitiken kan vi för- visso själva vidta åtgärder som stär- ker bankens ställning. Det som re- dan gjorts för att pressa ned kost- nadsnivån kommer att ge ytterligare resultat under 1979. Ansträngningar- na fortsätter och kostnadsökningen kommer därför att även detta år kunna understiga tio procent.
Men det är väl så viktigt att vi kan bibehålla och om möjligt stärka vår ställning på marknaden.
19781ycka~6 des vi öka vår andel av affärsban- kernas inlåning. Betydande resurser kommer 1979 att satsas på en ytterli- gare förbättring. Vår andel av utlå-
n ingen minskade något 1978, vilketf
var resultatet av en medveten politik och ett led i arbetet på att stärka bankens likviditet. Under 1979 anser vi det möjligt att bli mera offensiva- inte minst i fråga om krediter till mindre och medelstora företag.
Våra ambitioner för 1979 stimuleras helt naturligt av det gångna årets goda resultat. Det har visserligen i viktiga hänseenden gynnats av yttre faktorer, men våra många medarbe- tare skall också ha en stor del av äran. Vi tackar alla för goda insatser.
Hans Gavalli-Björkman Curt G Olsson Jacob Palmstierna Alf Åkerman
Bankens huvudkontor är inrymt bl a i fem byggnader i det centrala stockholmskvarter som begränsas av Kungsträdgårds-, Wahrendorffs- och Arsenalsgatorna For
att
rationallsera arbetet och underlätta de inre kontakterna uppförs en tillbyggnad som skall stå färdig l början 8!<11980.Byggledare år AB Arsenalen.
Byggnadens fasad mot den blivande blifria Arsenalsgatan VJsas på arkitekten Magnus Ahlgrens laveringar dels från Kungsträdgården, dels från Blasleholmstorg De nu så berömda almarna raddades genom stockholmarnas ingripande- den tunnelbanehall som hotade traden for- läggs till nybyggnaden med Ingång från Arsenalsgatan.
13
Förvaltningsberättelse
SEB-gruppen
l SEB-gruppen ingår Skandinaviska Enskilda Banken och de helägda dotterbolagen
Aktiv Placering AB med dotterbolag, Stockholm AB Arsenalen, Stockholm
Fastighets AB Öresund, Malmö
FinansSkandic AB med dotterbolag, Stockholm AB Garnisonen med dotterbolag, Göteborg Scandinavian seeurities Corporation, New York skandinaviska Enskilda Banken (luxembourg) S.A., Luxemburg
22 helägda fastighetsbolag, samt
Svensk Fastighetskredit AB, Stockholm, som ägs till 80,4%.
AB Vendax, som förvärvades av FinansSkandic AB 1978-12-31, ingår i koncernbalansräkningen men inte i koncernresultaträkningen.
SEB-gruppens balansomslutning växte under verksam- hetsåret 1978 från 54.174,9 Mkrtill 61.645,5 Mkreller med 13,8 o/o.
SEB-gruppens rörelseresultat blev 953,4 Mkr efter avskrivningar och orealiserade kursförluster. Detta innebär en resultatförbättring med 244,8 Mkr eller 34,5% jämfört med 1977. Intäkterna steg med 368,9 Mkr eller 19,3%, medan kostnaderna ökade med 121,7 Mkr eller 10,2 %.
Gruppens räntabilitet, dvs rörelseresultatet i förhållande till eget kapital och värderegleringskonton, uppgick till 22,6% jämfört med 18,9% 1977.
Medeltalet anställda i SEB-gruppen i Sverige var 6.698 (6.853). Se tabell 1. Till styrelser och verkställande direktörer utbetalades i löner och arvoden sammanlagt 9,6 Mkr (7,0 Mkr) och till övriga anställda 507,0 Mkr (470,2 Mkr). Medeltalet anställda i utlandet var 66 (38), till vilka betalades 10,0 Mkr (7,4 Mkr) i löner och arvoden.
Skandinaviska Enskilda Banken
skandinaviska Enskilda Bankens rörelse präglades under 1978 i hög grad av den under hösten 1977 inledda likvidisaringen av penningmarknaden. Det växande statliga budgetunderskottet i kombination med ett visst valutainflöde bidrog till att penningmängden ökade kraftigt, vilket kom till uttryck i en betydande
inlåningsökning i bankerna. Banken hävdade därvid sina marknadspositioner; andelen av affärsbankernas inlåning i svenska kronor steg med 0,6 procentenheter och var vid årets utgång 22,0 o/o.
Banken har traditionellt en förhållandevis stor andel av de svenska bankernas inlåning i utländska valutor.
Sedan riksbanken hösten 1977 kraftigt beskurit bankernas möjligheter att ge kunderna
ränt~på sådan inlåning, har denna kontinuerligt sjunkit, under 1978 med 582,2 Mkr. Denna minskning kompenserades dock av den goda utvecklingen av inlåningen i svenska
kronor, som ökade med 22,8%. Den totala inlåningen steg med 4.841,9 Mkr eller 19,1 o/o ti1130.182,4 Mkr.
Riksbankens rekommendation angående bankernas utlåning innebar att kreditgivningen till andra ändamål än bostadsbyggande skulle vara återhållsam även under 1978. Utlåning för konsumtionsändamål skulle
begränsas och det tillgängliga kreditutrymmet främst komma näringslivet till godo. De viktigaste motiven var att förbättra den yttre balansen och stimulera företagen till fortsatt utlandsupplåning, samtidigt som det gällde att underlätta finansieringen av industrins investeringar . .
~Den snabba likviditetsförbättringen i många företag i
~.förening med den matta investeringsverksamheten medförde dock att kreditefterfrågan för såväl
rörelsekapital som investeringar var förhållandevis låg.
Bankens utlåning i svenska kronor ökade med 1.158,1 Mkr eller 5,0% och utlåningen i utländska valutor med 742,0 Mkr eller 26,0%. Sammanlagt uppgick utlåningen vid årets utgång till 27.788,7 Mkr, varav 8.274,5 Mkr var refinansierade. l det senare beloppet ingår återlån refinansierade i AP-fonden med 4.493,0 Mkr. Av den totala ökningen av utlåningen, 1.900,1 Mkr, utgjorde den refinansierade delen närmare 70%.
Ett primärt mål för banken under 1978 var att använda den ökade inlåningen till att förbättra likviditeten.
Nödvändigheten av detta underströks ytterligare av att riksbanken inte mindre än fyra gånger höjde
likviditetskravet-för banken från 23% i januari till 36% fr o m oktober 1978. Därigenom begränsades möjligheterna att placera de inflytande inlåningsmedlen i utlåning. Dessa styrdes i stället till placeringar i - statspapper, obligationer och andra enligt den officiellaf definitionen likvida medel. Det bokförda värdet av
Tabell1. Medeltal anställda och antalet arbetsställen i Skandlnavlska Enskilda Banken och SEB-gruppen
Medeltal
Antal ~
anställda arbetsstäflen 1978 1977
1978
1977Huvudkontoret ... 646
----söT
- -1 1 stockholmsgruppen ... 2.945 3.045 169 171därav centralkontoret 1.258 1.270 1 1
lokalkontOfen . ... 1.687 1.775 168 170 Göteborgsgruppen .... ··· .. 1.695 1.732 126 124
därav centralkontoret
.. ...
625 641 1 1fokalkontoren ... 1.070 1.091 125 123 Malmögruppen ... 1.009 1.028 78 82 därav centralkontoret ... 320 346 1 1 fokalkontoren ... 689 682 77 81 Representantkontoren ,
i utlandet ... 23 16 7 5 Banken totalt ... 6.318 6.502
381
383Dotterbolag
i Sverige1 •••••••••••••••••••. 403 367 26 27 i utlandet ... 43 22 2 2 SEB-gruppen totalt ... 6.764 6.891 409
412
därav i Sverige ... 6.698 6.853 400 405 1. Exkl AB Vendax
•
Avståndet mellan den långa rantan och diskontot vidgades åter påtagligt under 1978 efter att ha vant forhållandevis litet vid den höga d1skontomvå som rådde under 1977. Medan diskontot sålunda vid tre tillfallen under 1978 sanktes med en halv procentenhet, höJdes den långa rantan vid det första tillfållat med en halv procentenhet, medan den förblev ofortmdrad vid den andra diskontoändringen och sänktes med 1/;, procentenhet nar diskontot sanktes för trad Je gången. Detta innebar alltså att avståndet mellan den långa och den korta råntan sammanlagt okade med P/;, procentenheter under året l förhållande t:U andra korta räntesatser, t ex skattkammarväxeldiskontot, okade spännVIdden annu mera.
Eftersom det stora inlånmgsflödet under 1978 huvudsakligen måste placeras i likvida medel - såsom de defimeras av riksbanken- ökade bankens obligatlonsportfölj avsevårt Främst var det inneha·
vet av statsobligatJoner som Okade, med 2.292 Mkr. Innehavet av bostadsobligationer okade med 630 Mkr på grund av bankens åtagande i den långfristiga bostadsfinansieringen. Inom portfölJen gJOrdes betydande omplaceringar, varvid aldre obligationer med låg ranta byttes ut mot
nya
med högre ranta. Harigenom kunde medel- fönantningen höJas med 0,49 procentenheter till 7,98 %, beraknad på obligationernas anskaffningsvärde i dagsmedeltaLAv bankens mlånmg harror mer än hälften från hushåll och personliga foretagare. Det betyder att banken har varlt mycket framgångsrik i sin satsning på denna marknad och Okat sin andel
av
bankernas totala hushållsinlåning.Utlåningsresurserna har under de senaste åren ofta varit knappa TidYls har detta berott på att inlåningstiUfiOdet varit svagt till fölJd av en stram penningpolitik, tidvis har riksbanken inte tillåtit en snabb ökning av utlåningen i svenska kronor även om inlånings- utvecklingen i sig skulle ha medgiv•t det Refinansieringar av olika slag har darför blivit allt viktigare för banken. Särsklit gäller detta refinansieringar i utlandet, vilka också fyller en viktig samhälls- ekonomisk funktion, eftersom de bidrar till den nödvändiga kapitalimporten.
Förvaltningsberättelse
Räntesatser på penning- och kapitalmarknaden
Stats- och bostadsobhgationer, ,em1ssionsranta •---~
Skattkammarvaxlar, 3 månader
L-~-1974 1975
_j
1976
Bankens obligatlonsinnehav
Anskaffnmgsvarde, Mkr
11 674 Ovnga
~ 1978
o/o
10
B
6
4
2
o
Bostadsobligationer
statsobligationer
Bankens inlåning, refinansiering och utlåning med fördelning på kundgrupper, 1978-12·29
Inlåning och
reftnansienng Utlåning 38.457 Mkr 27 789 Mkr EJ tordelat
738 Mkr, 1,9 %;
Offentliga sektorn 1 314 Mkr, 3,4 o/o Hushåll 14 443 Mkr, 37,6%
Naringsliv m m 13 687 Mkr, 35,6 o/o
Refinansiering 8275 Mkr, 21,5%
Ej fordelat 555 Mkr, 2,0 o/o
'rlff~ntlinA sektorn 406 Mkr, 1,5 o/o Hushåll
10.658 Mkr, 38,3%
Förvaltningsberättelse
bankens innehav av statspapper och obligationer steg sålunda med 3.065,1 Mkr. Inom ramen för bankernas årliga överenskommelse med berörda myndigheter om bostadsfinansieringen ökade banken sitt innehav av bostadsobligationer med 629,5 Mkr. Omfattande nyplaceringar gjordes i statsobligationer, 2.291,8 Mkr, vilket avspeglar det stora upplåningsbehov staten hade 1978 för att täcka underskottet i statsbudgeten.
För att förbättra obligationsportföljens förräntning har betydande omplaceringar gjorts under året. Äldre obligationer med låga räntor har sålts och nyemitterade obligationer med högre räntor har köpts. Därigenom har också marknadsvärdet på obligationsportföljen förbättrats.
Den oro som rådde kring dollarn under senare delen av 1978 ledde till ett tillfälligt utflöde av valutor, som för bankens del tidvis innebar en svagare inlåningsutveck- ling än förväntat. Detta medförde att likviditetsuppbygg- naden avstannade under oktober och november. Riks- bankens likviditetskrav avser emellertid inte enskilda månader utan löpande tolvmånadersgenomsnitt Ban- ken höll under hela året med god marginal sina likvida medel över den av riksbanken krävda miniminivån. Se diagram.
Bankens balansomslutning steg under året från 45.909,6 Mkr till 52.029,8 Mkr, eller med 13,3%.
Finansieringsanalys
Anskaffning
Interna källor (se specifikation) ... - Inlåning i svenska kronor ... . Amorteringar och avlyft ... . Refinansiering ... - Inlösta och försålda obligationer .
Förlagslån . . . . - -- .... . övrigt, netto . . . • . •. - • • . , , ... - -
Användning
Nya krediter ... - Utlåning till utländska banker
i svenska kronor ... . Valutainnehav ...• Obligationsförvärv ... . Förvärv av fastigheter,
inventarier och aktier ... . Förändring av primära likvida medel
Specifikadon av Interna källor
Nettovinst ..
···
···Föregående års utdelning
··· ····
Avskrivningar ···
..
Netto till värderegleringskonton ... ...
överfört till personalstiftelse ...•...
Nedskrivning av aktier ...
Arbetsmiljöfond och särskild
investeringsfond ...
Spärrkonto i riksbanken ...
1978 Mkr
+
509+
5.902+
7.277+
1.287+
2.167 - 162+
199 +17.179+
9.188 68 227+
5.282+
110 +14.285+
2.894 +17.179+ 158 122 + 44 + 402
+ 5
9
+ 5
19n Mkr
+
362 + 2.658+
5.141+
1.756+
1.907 41 - 339+11.444
+
8.206+
40- 201
+
2.605+
71 +10.721+
723 +11.444+ 150 122 + 52 + 255 8
+ 8
18 + 21
+
l • : i__L_j_J 1977
36
34
32
30 2824 Riksbankens krav
22
r-4
l l i l ..l...L....
1978
De likviditetskrav som riksbanken ståller på bankerna innebär att de inlåningsmedel som dessa tar emot inte i sin helhet får placeras i utlåning. De måste 1 ståilet delvis placeras i likvida medel l ~n (;,;
omfattning och på ett satt som riksbanken bestämmer. Ukv1da
'if
medel
ar
1 detta sammanhang bla
kassa, nettofordringar på andra banker, statspapper och bostadsobligatlaner Genom att höja likviditetskraven kan nksbanken alltså begränsa bankernas utlåningsmojligheter. Så skedde under 1978 då kravet för banken höjdes från 23% vid årets ingång till 36 o/o mot årets slut. Kravet .- behover dock inte uppfyllas for varje ensklld månad; detanses @
uppfyllt om den berälc't~ade likviditetskvoten 1 genomsnitt motsvarat -- kravet under närmast gångna 12~månadersperiod. Trots att banken under vissa månader mot slutet av 1978 inte nådde upp till den faststalida kvoten, kunde den under året som helhet med god marginal uppfylla riksbankens krav.
Bankens kapitaltäckning
Det genomsnittliga kapitaltäckningskravet på bankens placeringar och garantiförbindelser sjönk från 3,49%
ti113,28%. Trots den snabba expansionen av bankens rörelse stannade härigenom ökningen av kravet i absoluta tal vid 97,0 Mkr. Kapitalbasen-eget kapital och förlagslån- minskade under året med 100,5 Mkr, bl a till följd av att ett av bankens förlagslån i dollar förtidsinlöstes. Vid årets slut översteg kapitalbasen kapitaltäckningskravet med 105,3 Mkr.
· .,.~pltaltäcknlngen 31 december __ )lpltalkrav
1% .. . 4% ..
8°/o ...•...•...
Avgår 10%, ... .• .100% ... .
~mma kapitalkrav ... .
Kapitalbas före vinstdisposition
Eget kapital ... _ ... . Förlagslån2 ... . Summa kapitalbas ...•••
Överskott ... .
1978 Mkr 147,5 143,1 1.473,0
176,3 320,0 1.907,3
1.381,3 631,3 2.012,6 105,3
1. Provisorisk lindring i awaktan på ny lagstiftning.
2. Till ett belopp högst motsvarande aktiekapitalet.
1977 Mkr 153,5 141,8 1.424,4 172,0 262,7 1.810,4
1.352,8 760,3 2.113,1
302,7
