Fredrik Nordgren & Gustav Sjöstedt
Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk
What factors influence a company's choice of accounting rules
Företagsekonomi C-uppsats
Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Charlotte Hemmingson
2
3
Förord
Denna kandidatuppsats är genomförd vid Handelshögskolan vid Karlstads universitet. Vi vill tacka alla respondenter som besvarat vår enkät och gett oss värdefull information, tack vare er har vi kunnat genomföra denna studie.
Vi vill också ge ett stort tack till vår handledare, Charlotte Hemmingson, Karlstad, maj 2014.
Denna uppsats är i sin helhet gemensamt skriven av författarna.
--- ---
Fredrik Nordgren Gustav Sjöstedt
4
Sammanfattning
Titel: Vilka faktorer påverkar företags val av redovisningsregelverk
Ämne/Kurs: Företagsekonomi – kandidatuppsats Handledare: Charlotte Hemmingson
Bakgrund: Det har genom historien förekommit ett flertal olika redovisningsskandaler vilket lett fram till att kraven på redovisningsregler har ökat. För att informationen som företag delar med sig av i sina årsredovisningar ska bli tillförlitlig och användbar för dess användare krävs det att vissa regleringar finns för att säkerställa att de upprättas på ett korrekt sätt utifrån lagar och regler.
Den 1 januari 2014 infördes nya regler gällande upprättande av finansiella rapporter i Sverige.
Med andra ord så infördes nya regler gällande Bokföringsnämndens kategori 2 regelverk och kategori 3 regelverk.
Problemdiskussion: Företags val av regelverk är ett av de största och viktigaste beslut som de står inför. Med val av regelverk menas att bolaget väljer att tillämpa ett redovisningsregelverk framför ett annat. De nya reglerna som infördes den 1 januari 2014
”tvingade” företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL (se avgränsningar) att ta beslutet efter vilket redovisningsregelverk, K2 eller K3, de vill upprätta sin årsredovisning.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar företag i deras val gällande redovisningsregelverk.
5 Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen behandlas teorier och tidigare forskning kring vilka faktorer som kan ha påverkat företagens val av redovisningsregelverk, samt en presentation av de två regelverken K2 och K3.
Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod i form av en webbenkät med kvalitativa inslag. Detta genom att företagen har kunnat lämna egna kommentarer och viss mailkontakt skett med redovisningsspecialist för att stämma av faktorer som kan ha påverkat företagen i deras val mellan redovisningsregelverk.
Empiri: Empirin är uppdelad i åtta olika delar utifrån de frågor vi har valt att ställa i vår kvantitativa studie.
Analys: I analysen presenteras hur de ställda frågorna i vår kvantitativa studie kopplats till tidigare forskning och teorier.
Slutsats: Alla faktorer som det ställdes frågor om i enkäten har påverkat företagen i olika grad, det var alltid minst ett företag som upplevde att de påverkats i sitt val av redovisningsregelverk. Med andra ord så hade alla faktorer som det ställdes frågor om i enkäten haft någon form av inverkan på företagens avgörande beslut mellan redovisningsregelverken. Dock har vi sett att det framförallt är två faktorer som påverkat företagen i deras val av redovisningsregelverk. Dessa två är ”Påverkan av den ekonomiska rådgivaren” och
”Företagets storlek”.
6
Abstract
Title: What factors influence a company's choice of accounting rules?
Subject/Course: Business Administration - Bachelor thesis Supervisor: Charlotte Hemmingson
Background: Throughout time several of accounting scandals have been discovered, which has increased the demands and requirements of accounting standards. To ensure that the information companies share in their annual reports will be reliable and useful for its users, it is required that certain regulations are in place to ensure that they are established correctly based on laws and regulations. On the first of January 2014, new rules regarding the preparation of the financial reports were established in Sweden. In other words, new rules were introduced by Bokföringsnämnden regarding category 2 and category 3 accounting rules.
Problem: The companies had to make their choice between the two different accounting rules. The new rules introduced on the first of January 2014 "forced"
companies classified as small according to ÅRL to make their decision on which accounting rules submit to, K2 or K3.
Purpose: The purpose of this paper is to create an understanding of the factors that affected the companies in their choice of accounting rules.
Frame of reference: In the theoretical framework addressed theories and previous research on the factors that may have affected the firm's choice of accounting rules, and a presentation of the two accounting rules K2 and K3.
7 Method: We have chosen to use a quantitative approach through a web survey with qualitative elements that companies have been able to leave their own comments and some e-mail contact occurred with accounting specialist to confirm factors that may have influenced companies in their choice between accounting rules.
Empiricism: Empirical research is divided into eight parts based on the questions we have selected for our quantitative study.
Analysis: In the analysis we presented how our quantitative study is linked to previous research and theories.
Conclusion: All the elements that we asked about in the survey had some form of impact on the companies’ crucial decision between accounting rules. However, we have seen that it is mainly two factors affecting their choice of accounting rules. These two are "the economic adviser" and " company size".
8
Förkortningslista
BFL Bokföringslagen (SFS 1999:1078)
BFN Bokföringsnämnden
K2 BFNAR 2008:1 BFN:s allmänna råd om årsredovisning i mindre aktiebolag
K3 BFNAR 2012:1 BFN:s allmänna råd om årsredovisning och koncernredovisning
FASB Financial Accounting Standards Board IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committee IAS International Accounting Standards
IFRS International Financial Reporting Standards
RFR Rådet För Finansiell Rapportering (Förr RR:
Redovisningsrådet)
SEC Securities and Exchange Commission
ÅRL Årsredovisningslagen (SFS 1995:1 554)
9
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 10
1.1. Bakgrund ... 10
1.2. Problemdiskussion ... 11
1.3. Syfte ... 13
1.4. Avgränsningar ... 13
2. Teoretisk referensram ... 14
2.1. Regelbaserat- kontra Principbaserat regelverk ... 14
2.2. Intressenter och information ... 15
2.3. Agent- och principalförhållande ... 16
2.4. Institutionell teori ... 17
2.5. K3- och K2- regelverken ... 18
2.5.1. K3- regelverket ... 19
2.5.2. K2- regelverket ... 21
2.5.3. Skillnader mellan K2- och K3- regelverken ... 21
2.5.4. Byte mellan regelverken K3 och K2 ... 23
3. Metod ... 24
3.1. Population och urval ... 25
3.2. Studiens trovärdighet ... 26
4. Empiri ... 28
4.1. Företagens val mellan K2 och K3 ... 28
4.2. Företagsstorlekens påverkan på valet mellan regelverk ... 29
4.3. Branschrelaterad påverkan på valet mellan regelverk ... 31
4.4. Den ekonomiska rådgivarens påverkan på valet mellan regelverk ... 32
4.5. Intressenternas påverkan på valet mellan regelverk ... 34
4.6. Regelbaserat kontra principbaserat regelverk ... 35
4.7. Svårighetsgradens påverkan på valet mellan regelverk ... 36
4.8. Sammanställning av påverkande faktorer ... 38
5. Analys ... 39
6. Slutsats ... 42
6.1. Förslag till vidare forskning ... 42
Källförteckning ... 43
Bilaga 1 ... 46
Bilaga 2 ... 49
Bilaga 3 ... 60
10
1. Inledning
Uppsatsen är tänkt att söka skapa en större förståelse för vilka faktorer som påverkat företag i deras val mellan redovisningsregelverk. Inledningskapitlet redogör för bakgrunden till ämnet, vad det finns för problemområde följt av studiens syfte och slutligen vilka avgränsningar som gjorts.
1.1. Bakgrund
Ända sedan uppkomsten av redovisningsskandaler som till exempel Enron i början av millennieskiftet har principbaserat- kontra regelbaserat regelverk debatterats. Det har även varit en viktig punkt på dagordningen för tillsynsmyndigheter, särskilt hos US Securities and Exchange Commission (SEC), samt nationella och internationella standardiseringsorgan och revisionsorgan. Nämnas kan amerikanska FASB, IASB och Institute of Chartered Accountants i Scotland. Ämnet har varit kontroversiellt även i redovisningstidskrifter som till exempel Accounting Horizons och Abacus (Wüstemann & Wüstemann 2010).
Ursprunget till diskussionen går tillbaka till början av nittonhundra talet. Ända fram till dess hade utövare misslyckats med att införa en enhetlig redovisningsstandard. Det hävdades att valet av redovisningsmetoder, som på lämpligt sätt återspeglar den ekonomiska innebörden av specifika transaktioner och händelser, krävde professionellt omdöme för att kunna användas (Previts
& Merino 1998). Med den spridning av olika åsikter om rätt redovisningsmetoder och kraschen av den amerikanska aktiemarknaden 1929, fanns det en uppmaning till inrättande av enhetliga redovisningsstandarder som skulle begränsa ledningens användning av professionella ”åsikter” och öka jämförbarheten mellan de finansiella rapporterna (Previts & Merino 1998).
Internationalisering av företag ställde till en del problem i redovisningen, i och med att olika länder kunde ha olika regelverk. Detta ledde till ett behov av att få en starkare harmonisering i redovisningen länder emellan. 1973 grundades International Accounting Standards Committe som ett initiativ till att utveckla en mer enhetlig redovisning länder emellan. IASC kom senare att byta namn till IASB, där det var en blandning av personer från näringslivet och revisionsorganisationer som arbetade. IASB ger ut standarder som kallas IFRS, det är standarder som koncernbolag ska följa. IASB:s mål är att vara oberoende av olika intressenter och de arbetar med att utveckla principbaserade standarder (Marton et al. 2012).
11 På senare tid har redovisningen ändrats i snabbare takt med normer och normbildning främst. Företag måste redovisa mer (med andra ord, mer information ska ges i den finansiella rapporten) och det sker en allt mer utbredd internationell harmonisering inom redovisningen. Större företag söker också en bredare publik och har därmed fler intressenter (Nilsson 2010).
Enligt Nilsson (2012) är en av de viktigaste orsakerna till svårigheterna kring normgivning av redovisningsområdet att det inte finns och aldrig har funnits någon riktig enighet gällande redovisningens yttersta syfte. Dock definieras ofta syftet med redovisningen som att tillhandahålla information som är användbar vid ekonomiskt beslutsfattande (Nilsson 2012). Som både Wüstemann &
Wüstemann (2010) och Previts & Merino (1998) nämner har det genom tidens gång uppkommit olika redovisningsskandaler vilket lett fram till att kraven på redovisningsregler har ökat. För att informationen som företag delar med sig av i sina årsredovisningar ska bli tillförlitlig och användbar för dess användare krävs det att vissa regleringar finns för att säkerställa att de upprättas på korrekt sätt utifrån lagar och regler (IASB 2001).
Bokföringsnämnden beslutade år 2004, istället för att anpassa RR:s rekommendationer, om att ge ut allmänna råd för olika typer och storlekar av företag. Tidigare hade Bokföringsnämnden enbart gett ut allmänna råd om ett specifikt område och olika regler beroende på företagsstorlek. För att ge företagen ett samlat regelverk så valde BFN istället att ge ut heltäckande allmänna råd för respektive företagskategori och på så sätt sattes det så kallade K-projektet igång (Drefeldt & Törning 2012). Från och med 1 januari 2014 så blev det lagstiftat att företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL ska följa ett av Bokföringsnämndens K-regelverk (BFN 2013c).
1.2. Problemdiskussion
Ett företags val av redovisningsregelverk är ett av de största och viktigaste val som de står inför. Med redovisningsval menas att företag väljer att tillämpa ett redovisningsregelverk framför ett annat. Valet kan påverkas av en rad olika faktorer som till exempel vilka intressenter företaget har (Bowen et al. 1995).
Sharma & Patterson (1999) diskuterar kring hur mottagaren ska kunna bedöma tillförlitligheten på den information de får i form av råd och professionella tjänster från konsulter. De diskuterar även om det finns informationsasymmetri mellan professionella konsulter och företag, med andra ord ger konsulterna de råd till företagen som i slutänden är bäst för dem själva? Mishra et al. (1998)
12 berör informationsasymmetrin som kan uppstå när den ena parten har mer information än den andra och diskuterar huruvida det kan påverka företags val av redovisningsregelverk.
Intressentens efterfrågan av redovisning vid beslutsfattande till exempel vid ett investeringsbeslut och hur detta påverkar företags val mellan redovisningsregelverk diskuteras av Holthausen & Leftwich (1983) och ses som en faktor som kan påverka. Fields et al. (2001) är inne på ett liknande spår och nämner informationssymmetri och agentkostnader som faktorer som påverkar valet mellan redovisningsregelverk. Fields et al. (2001) nämner också de kostnader som kan uppstå för den ena parten när informationstillgången mellan två olika parter skiljer sig åt.
Men valet berör även ställningstagandet företaget får göra angående regelbaserat- eller principbaserat regelverk (Wüstemann & Wüstemann 2010).
Eftersom många transaktioner och händelser som ska redovisas, endast vagt eller inte uttryckligen regleras i normer eller standarder, leder det till att en konsekvent tillämpning av redovisningsstandarder endast kan garanteras om redovisningsstandarder själva är enhetliga. Standarder som i avsaknad av tydliga riktlinjer ger företagen valmöjligheten (mer eller mindre godtyckligt) att välja redovisningsmetod (Wüstemann & Wüstemann 2010). Godtyckligheten som ett principbaserat regelverk för med sig, kontra den begräsning som ett regelbaserat regelverk för med sig är någonting ett företag måste ta ställning till när det gör sitt val enligt Wüstemann & Wüstemann (2010).
Ytterligare faktorer som diskuterats och som företag skulle kunna ta i beaktande vid valet av redovisningsregelverk är dess företagsstorlek, vilken bransch de befinner sig inom och svårigheten med att upprätta årsredovisningen enligt de olika redovisningsregelverken (PWC, Caisa Drefeldt).
För att citera Caisa Drefeldt i Balans nummer 8-9/2012 “företag som har planer på att expandera, och därmed hamnar över gränsvärdet för K2-företag, bör lägga sig i K3 redan nu”. Men även PWC, i sina råd om K2 och K3, nämner företagsstorleken som en faktor som företagen bör väga in vid valet (PWC).
Caisa Drefeldt (revisor, medlem i FAR och även kallad redovisningsspecialist) nämner att både vilken bransch företag befinner sig inom och svårighetsgraden med att upprätta redovisningen enligt olika redovisningsregelverk som två faktorer som kan påverka företags val. För att citera Caisa Drefeldt “en del företag som är fastighetsförvaltande väljer K2 (om de är mindre) för att inte
13 behöva tillämpa komponentavskrivning (krav i K3)” och “K2 är regler – gör så här. K3 är ett principbaserat regelverk och innehåller mycket bedömningar, i detta ligger en större svårighetsgrad”.
Som presenteras ovan så finns det en hel del frågetecken och tankar kring vilket redovisningsregelverk företag ska välja och varför. Det är just de frågetecknen som har väckt vårt intresse. Vilka faktorer leder fram till att företag väljer ett redovisningsregelverk framför ett annat.
1.3. Syfte
Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar företag i deras val mellan redovisningsregelverk.
1.4. Avgränsningar
Vi har valt att utgå från K2 (regelbaserat) och K3 (principbaserat) regelverken och valet mellan dessa för att exemplifiera vilka faktorer som kan påverka företag i deras val av redovisningsregelverk. I och med den nya regleringen som började gälla från och med den 1 januari 2014, blev företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL ”tvingade” att göra valet mellan dessa. Detta gav oss möjligheten att studera faktorer som påverkat företag i valet mellan redovisningsregelverk.
Vi kommer att fokusera på de olika faktorer som presenteras löpande genom problemdiskussionen, detta på grund av att det annars blir för många faktorer att väga in som hade kunnat påverka företags val av redovisningsregelverk. Vi har även valt att avgränsa oss till enbart aktiebolag och kommer således inte att granska ekonomiska föreningar.
14
2. Teoretisk referensram
I den teoretiska referensramen behandlas teorier och tidigare forskning kring vilka faktorer som kan ha påverkat företags val av redovisningsregelverk, samt en presentation av de två regelverken K2 och K3. Detta i syfte att öka läsarens förståelse för ämnet.
2.1. Regelbaserat- kontra Principbaserat regelverk
Det har länge diskuterats kring vilket av de principbaserade- och regelbaserade regelverken som bör förespråkas.
Enligt Wüstemann & Wüstemann (2010) visar det sig att en konsekvent tillämpning av standarder förutsätter att det finns särskild vägledning (regler) i syfte att utforma ledningens bedömningar. De hävdar även att beroendet av principer misslyckas med att säkerställa en konsekvent tillämpning av standarderna eftersom det ger företaget möjligheten att utöva dem olika i olika fall.
I ett regelverk där det finns tydliga regler för varje redovisningsfråga och där tillämpningen av reglerna inte kräver någon bedömning/tydande av vad som gäller, skulle det inte behövas någon ”intern överenskommelse” mellan företagen hur redovisningen ska ske (god redovisningssed) eftersom likvärdig tillämpning i företagen ändå skulle uppnås (American Accounting Association, FASC 2003). Däremot har ett sådant system aldrig existerat. Den kontinuerliga utgivningen av nya redovisningsstandarder och tolkningar i regelbaserade regelverk, t.ex. US GAAP visar att det alltid finns frågor som inte täcks av någon befintlig regel eller regler vars tillämpning kräver ledning av bedömning/tydande av vad som gäller (Wüstemann & Wüstemann 2010).
I mer principbaserade regelverk, såsom IFRS, används tillämpning av bedömningar på hög nivå, i och med att vissa bokföringsfrågor kräver det.
Framförallt behövs bedömningar när det handlar om olika typer av transaktioner eller händelser som inte täcks av någon redovisningsstandard eller om det bara ”styrs” genom breda principer. (Wüstemann & Wüstemann 2010) Om de standarder som behandlar likartade transaktioner och händelser inte är konsekventa med varandra, kan olika företag göra olika tolkningar och val och därmed tillämpa olika redovisningsprinciper för identiska fall (Wüstemann &
Wüstemann 2010).
15 Forskare som förespråkar ett principbaserat regelverk, hävdar att begränsningen som görs av företagets egen bedömningsförmåga i ett regelbaserat regelverk som följer av målet att uppnå en konsekvent tillämpning försämrar relevansen av den finansiella rapporteringens uppgifter. Detta anses vara viktigare än konsekvens och jämförbarhet (Alexander & Jermakowicz 2006).
Med andra ord kan man inte uttala sig om vilket av principbaserat- eller regelbaserat regelverk som är att förespråka. Det är upp till företaget och vilken situation de befinner sig i som är avgörande. (Wüstemann & Wüstemann 2010)
2.2. Intressenter och information
Syftet med de finansiella rapporterna är att ge insyn och information om företags finansiella ställning, finansiella resultat och kassaflöden. Informationen ska vara användbar för olika intressenter och fungerar som beslutsunderlag rörande ekonomiska frågor. De finansiella rapporterna ger även en insyn i hur pass väl företagsledningen klarar av att förvalta företaget ifråga. Som underlag för ekonomiska beslut tillgodoser de finansiella rapporterna större delen av användarens behov av information. För att informationen i de finansiella rapporterna ska vara användbar för intressenterna är det viktigt att den är tillförlitlig. Detta innebär att informationen inte ska vara vinklad eller innehålla felaktigheter. (IASB 2001)
Intressentmodellen visar vilka aktörer som har ett intresse i ett företag.
Företagen eftersträvar att skapa bra förhållanden till sina intressenter, detta för att de hoppas kunna skaffa sig en gynnsam ekonomisk situation. Mellan ett företag och dess intressenter sker någon form av utbyte det kan vara genom information, varor, finansiering eller tillhandahållande av tjänster. På grund av dessa utbyten dem emellan finns det ett ömsesidigt beroendeförhållande.
Respektive parter har ett intresse i hur det går för det andra företaget. Enligt Metcalfe (1998) är ägare, anställda, kunder, leverantörer, kreditgivare, stat och kommun alla exempel på vilka en organisation kan ha som intressenter.
Clarkson (1995) benämner kunder, konkurrenter, anställda, investerare, aktieägare och leverantörer som primära intressenter. Det anser Clarkson (1995) dem vara eftersom deras fortsatta involverande är nödvändigt för företagets fortsatta existens. För att intressenter ska vara villiga att göra affärer med företaget så måste de visa att de är trovärdiga och att de är att lita på. Det kan de göra genom exempelvis sin årsredovisning. Utifrån den och annat underlag kan intressenter avgöra om de är intresserade av att göra affärer med företaget ifråga. Om någon eller några av de primära intressenterna blir missnöjda med
16 företaget så innebär det problem och kan få till följd att företaget får svårigheter att överleva.
Intressenternas efterfrågan av företagens finansiella information diskuteras i Holthausen & Leftwich (1983). Här lyfts intressenternas intresse av de finansiella rapporterna vid till exempel ett investeringsbeslut. Enligt Holthausen
& Leftwich (1983) så påverkar företagens vilja att dela med sig av information intressenternas vilja att investera i företaget.
Fields et al. (2001) är inne på informationsasymmetri mellan två olika parter och de kostnader som kan uppstå för den ena parten när informationen som parterna har skiljer sig åt. Om man knyter tillbaka till vad Holthausen &
Leftwich (1983) nämner om intressentens behov av information för att investera så kan man se att informationsbehovet till intressenterna är av största intresse för företagen för att inte tappa tänkbara investerare, kunder eller liknande.
Vilka intressenter företaget har och hur de reagerar på den information som företaget delar med sig av kan vara faktorer som påverkar företagets val av redovisningsregelverk enligt Bowen et al. (1995).
2.3. Agent- och principalförhållande
Agentteorin beskriver två parters förhållande till varandra och tar upp hur det kan uppstå problem när en agent och principal har mål som skiljer sig åt. Det kan vara svårt för principalen att få bekräftat vad agenten gör och att det som görs verkligen är för företagets bästa. Det har sin grund i att agenten har mer information än principalen. Det råder alltså informationsasymmetri dem emellan. Det gäller att principalen skapar en miljö där agentens intressen kongruerar med principalens intressen. (Eisenhardt 1989)
Till agentteorin kan kopplas det Sharma & Patterson (1999) nämner om agentproblem och den informationsasymmetri som kan uppstå mellan företagen och dess konsulter. Informationsasymmetri kan uppstå när den ena parten har mer information än den andra. Oftast har konsulter ett informations- och kunskapsövertag på sina specialområden vilket kan leda till att företagen väljer att lyssna på de råd som ges, trots att råden kanske inte är de bästa för företaget.
Beslutet grundas då på att de inte har tillräckligt med kunskap själva (Sharma &
Patterson 1999).
17 2.4. Institutionell teori
Paul J. DiMaggio och Walter W. Powell är två sociologer som utvecklat en teori som behandlar det faktum att organisationer som är verksamma inom samma område liknar varandra allt mer desto längre tiden går. De nämner tre pelare, dessa pelare används av DiMaggio & Powell (1983) för att i sin artikel koppla till isomorfa system. Organisationer inom samma område liknar varandra allt mer trots att de jobbar för utveckling och förändring. En förändring som inom många organisationer skulle vara viktig för att få konkurrensfördelar. Vad är det då som gör att många organisationer liknar varandra, frågar sig DiMaggio &
Powell (1983). Tvingande isomorfi, mimetisk isomorfi och normativ isomorfi är tre förklaringar till varför olika organisationer liknar varandra allt mer.
Tvingande isomorfi
Organisationer kan påverkas av kultur och förväntningar från samhället som de verkar i. Detta kan kallas informell påverkan. Det finns även formell påverkan och det kan komma ifrån exempelvis staten i form av lagar. Statens lagar och regler får påverkan på organisationers uppbyggnad/struktur och deras beteende.
En organisations struktur och beteende kan även påverkas av sammanslagningar, de kan vara frivilliga eller ofrivilliga. (DiMaggio & Powell 1983)
Mimetisk isomorfi
Bakom mimetisk isomorfi kan osäkerhet inom organisationen vara en starkt bidragande orsak, organisationer tar då efter eller imiterar andra organisationer.
Av att imitera andra organisationer kan det skapas fördelar, en lösning på problem kan då uppnås till en liten kostnad. Modellering är en term som DiMaggio & Powell (1983) använder för att förklara den organisation som kopieras. Modellorganisationen kanske inte alltid önskar att man kopiera den men det kan vara svårt att stoppa. Det kan spridas oavsiktligt genom gamla anställda eller via konsulter. (DiMaggio & Powell 1983)
Normativ isomorfi
Normativ isomorfi är den tredje punkten som DiMaggio & Powell (1983) tar upp som källa till isomorfa organisationsförändringar. DiMaggio & Powell (1983) nämner professionalisering och menar att om personer med akademisk utbildning anställs får de med sig värderingar och normer via utbildningen.
Universitets- och yrkesinriktadutbildning är alltså viktiga för utvecklingen av
18 normer för professionella organisationer. Om de anställda tillhör ett professionellt nätverk kan de därigenom dela och ta del av nya idéer som eventuellt kan implementeras i deras organisationer. (DiMaggio & Powell 1983)
2.5. K3- och K2- regelverken
Utgångspunkten för K-projektet är reglerna i BFL som anger hur den löpande bokföringen för räkenskapsåret ska avslutas. Företag är antingen skyldiga eller kan i vissa fall välja att upprätta ett förenklat årsbokslut, ett årsbokslut, en årsredovisning eller en koncernredovisning enligt IAS/IFRS regler. Figuren nedan är till för att klargöra sambandet mellan vilket regelverk respektive företag bör tillämpa i förhållande till lagstiftning, men även för att visa sambandet mellan de olika regelverken. (BFN 2013c)
Cirklarna presenterar de olika kategorierna i regelverken som BFN har arbetat fram genom K-projektet. Vilka frivilliga val som de berörda företagen kan göra illustreras av de streckade pilarna. (BFN 2013c)
BFN beslutade att dela upp Sveriges företag i fyra olika kategorier (Drefeldt &
Törning 2012):
19 K1: Företag som får upprätta förenklat årsbokslut (nettoomsättning
som normalt understiger 3 mkr).
K2 ÅB: Företag som ska upprätta årsbokslut enligt BFL
K2 ÅR: Företag som ska upprätta årsredovisning enligt ÅRL, men är mindre företag enligt denna lag.
K3: Företag som ska upprätta årsredovisning enligt ÅRL.
K4: Företag som enligt EU-förordningen ska upprätta sin koncernredovisning enligt IASB: s standarder.
Vad som avgör vilket av BFN:s K-regelverk som företaget får respektive ska tillämpa regleras alltså av kraven i BFL eller de val som BFL medger. Enligt BFL ska till exempel ett aktiebolag avsluta sin redovisning med en årsredovisning och utgångspunkten är då att företaget ska tillämpa K3-regelverket, dock kan företaget frivilligt välja att upprätta årsredovisningen enligt K2-regelverket om det klassificeras som ett mindre företag enligt ÅRL. Med mindre företag menas ett företag som överstiger högst ett av följande villkor (BFN 2013c):
Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av det två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50.
Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor.
Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.
BFN har gett ut följande allmänna råd i K-projektet (Drefeldt & Törning 2012):
BFNAR 2006:1 Förenklat årsbokslut för enskilda näringsidkare (K1)
BFNAR 2010:1 Förenklat årsbokslut för ideella föreningar (K1 ideella)
BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre företag (K2)
BFNAR 2009:1 Årsredovisning i mindre ekonomiska föreningar (K2 Ekonomiska föreningar)
BFNAR 2012:1 Årsredovisning och Koncernredovisning (K3) 2.5.1.K3- regelverket
K3 är ett principbaserat regelverk (BFNAR 2012:1), till skillnad från de andra allmänna råd som BFN gett ut avseende upprättande av årsbokslut och årsredovisningar i mindre företag som är regelbaserade (Drefeldt & Törning 2012).
20 Huvudalternativet när en årsredovisning ska upprättas är K3-regelverket.
Ramen för normerna i K3 utgörs av ÅRL: s bestämmelser (BFN 2012b). K3 ska tillämpas, med undantag för IFRS-företag, av alla företag som tillämpar Årsredovisningslagen (SFS 1995:1 554) när de finansiella rapporternaupprättas.
K3 ska dock inte tillämpas av företag som har valt att tillämpa nedanstående normgivning istället (BFN 2012b):
Bokföringsnämndens allmänna råd Årsredovisningar i mindre aktiebolag (BFNAR 2008:1)
Bokföringsnämndens allmänna råd Årsredovisningar i mindre ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1)
Rådet för finansiell rapporterings rekommendation Redovisning för juridiska personer (RFR 2)
International Financial Reporting Standard for Small and Medium-sized Entities (IFRS for SMEs) har varit en av utgångspunkterna vid utformningen av K3- regelverket, men även sambandet mellan redovisning och beskattning, befintlig normgivning samt tillämpad redovisningspraxis (BFN 2013c).
I K3 ska en transaktion redovisas efter dess ekonomiska innebörd framför dess juridiska form. K3 är skrivet utifrån koncernredovisningen och i ett fåtal fall finns det undantag för juridisk person att frångå dessa beroende av andra svenska lagar som t.ex. skattelagstiftningen. Med andra ord så kan företag som tillämpar K3 välja att redovisa en transaktion utefter skattelagstiftningen istället för att använda sig av de allmänna råd som föreskrivs i K3-regleringen. Orsaken till detta förhållande är att det i Sverige är den svenska riksdagen som har rätten att besluta om beskattningen. (Drefeldt & Törning 2012)
Ett krav enligt BFN:s K-regelverk är att det ska användas i sin helhet, med andra ord så är det inte tillåtet att använda till exempel vissa regler ur K2 och vissa regler ur K3 när ett företag ska upprätta de finansiella rapporterna. Dock finns det ett undantag för företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL. Dessa företag behöver inte lämna tilläggsupplysningar som enligt ÅRL bara behöver lämnas av större företag, även om företaget följer K3. Däremot finns det inga undantag för mindre företag avseende de tilläggsupplysningar som enbart K3 kräver. (Drefeldt & Törning 2012)
21 2.5.2.K2- regelverket
Från och med 2008-12-31 så har företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL möjligheten att välja att upprätta sin årsredovisning enligt BFN:s allmänna råd, BFNAR 2008:1 även kallat Årsredovisning i mindre aktiebolag (K2).
Mindre företag som inte är tillåtna att använda sig av K2 är publika aktiebolag samt aktiebolag som är moderbolag i en större koncern. (BFN 2011b)
K2 regelverket är regelbaserat och är således mer standardiserat än ett principbaserat likt K3. Normgivaren har fokuserat på ett regelbaserat för att förenkla för företagen som väljer att använda sig av K2 och på så sätt göra det mer användarvänligt. (Månsson & Ohlsson 2008)
K2-regelverket består av:
K2-ÅR, K2-regelverket för årsredovisningar är ett frivilligt regelverk som mindre företag som måste upprätta årsredovisning enligt ÅRL kan välja att tillämpa istället för K3-regelverket. K2-ÅR innehåller ytterligare förenklingar jämfört med K3, bland annat schablonregler med tydliga gränser, färre tilläggsupplysningar, färre valmöjligheter samt regler som ligger nära skattelagstiftningen, förutom den grundläggande förenklingen med samlade regler istället för principer som i K3. (BFN 2013c)
K2-ÅB, K2-regelverket för årsbokslut och är även detta ett frivilligt regelverk precis som K2-ÅR och kan användas av företag som har möjlighet att upprätta årsbokslut enligt BFL istället för K3-regelverket. K2-ÅB har precis som K2-ÅR ytterligare förenklingar jämfört med K3 bland annat regler som ligger nära skattelagstiftningen, schablonregler med tydliga gränser samt färre valmöjligheter. (BFN 2013c)
2.5.3.Skillnader mellan K2- och K3- regelverken
Nedan presenteras skillnader som finns mellan de två olika regelverken K2 och K3. Listan är till för att visa på hur stora skillnaderna kan vara mellan ett regelbaserat- (K2) och principbaserat regelverk (K3). Punkterna som står parallellt representerar hur just den punkten berörs i de olika regelverken. För utökad skillnadslista se bilaga 3.
22 K3 (BFN 2012a)
Är ett principbaserat regelverk, vilket leder till större flexibilitet och utrymme för bedömningar. Här upprättas årsredovisningen enligt angivelser i ÅRL och det finns ingen tydlig vägledning över vad som ska tas upp i de olika posterna.
Principbaserad redovisning ger större utrymme för bedömningar utifrån verksamhet och behov.
Samtliga poster som anses väsentliga ska här periodiseras, vilket leder till att bedömning om väsentlighet måste göras på varje individuell post.
Tillgångars nyttjandeperiod får inte fastställas till en schablonmässig period likt i K2, utan istället ska varje tillgångs nyttjandeperiod bedömas individuellt.
Komponentavskrivning tillämpas på vissa typer av anläggningstillgångar.
Kravet på tilläggsupplysningar (noter) är betydligt mer omfattande än i K2.
Här ska upplysningar om vilka redovisningsprinciper lämnas t.ex. för finansiella
instrument, intäktsredovisning, koncernredovisning, avsättningar och leasing.
Vid övergång till K3 ska omräkning göras av balansräkning, resultaträkning, kassaflödesanalys och noter.
Ingångsbalansräkning ska upprättas.
Uppskjuten skatt ska redovisas på samtliga temporära skillnader mellan redovisningen och beskattningen.
K2 (BFN 2011b)
Är ett regelbaserat regelverk och anses lättare att tillämpa p.g.a. årsredovisningens tydliga struktur och utformning. K2 presenterar en standardiserad mall för årsredovisningen där det tydligt framgår vad som ska redovisas i de olika postrarna.
K2 är som nämnt ovan ett regelbaserat regelverk, vilket innebär mindre utrymme för egna bedömningar.
Poster under 5000 kronor behöver inte periodiseras i K2, oavsett om beloppet anses som väsentligt eller ej. Årligen
återkommande utgifter som varierar med högst 20 procent mellan åren behöver inte heller de periodiseras.
.
Nyttjandeperioden för inventarier, maskiner och immateriella tillgångar får bestämmas till 5 år.
Komponentavskrivning på
anläggningstillgångar tillämpas inte i K2.
Tilläggsupplysningar (noter) som företaget ska upplysa om är betydligt färre än i K3.
Här behöver företaget endast ange att årsredovisningen är upprättad enligt K2 samt de tilläggsupplysningar som ÅRL kräver.
Tillämpas framåtriktat och ingen omräkning av fjolårets siffror behöver således göras vid en övergång mellan regelverken. Ingen ingångsbalansräkning behöver upprättas.
Uppskjuten skatt får inte redovisas.
23 2.5.4.Byte mellan regelverken K3 och K2
För företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL är det fritt fram att välja mellan att redovisa enligt antingen K2 eller K3, men det är ett viktigt val då det inte är helt lätt att byta mellan de olika regelverken. (Drefeldt & Törning 2012) Ett företag som klassificeras som mindre enligt ÅRL kan alltid gå från K2 till K3 eftersom K3 anses ge en bättre redovisning. Bytet mellan K3 och K2 kan däremot bara göras av företag en gång med förutsättning att företaget inte tidigare redovisat enligt K2 (Drefeldt & Törning 2012). Anledning till denna regel är att när K3 infördes var BFN något för generösa mot de mindre företagen som hade svårt att välja vilket regelverk de skulle tillämpa. Om företaget däremot en andra gång vill gå från K3 till K2 krävs särskilda skäl för övergången. Ett exempel på särskilda skäl kan vara byte av koncerntillhörighet, ett annat kan vara att verksamheten har minskat. (Drefeldt & Törning 2012)
24
3. Metod
I metodkapitlet redogörs det för valet av metod, hur studien har genomförts och studiens trovärdighet.
Kvantitativ metod passar vid undersökningar av större grupper och är lämpligt om användaren vill täcka ett större område i undersökningen (Eliasson 2013).
Det var många företag som stod inför valet mellan regelverken K2 och K3 vid årsskiftet 2013-2014. Vi intresserade oss för ämnet och kom fram till att en kvantitativ metod skulle passa till syftet med studien eftersom det var en stor population som stod inför valet mellan regelverken K2 och K3. Studien skedde i form av en enkätstudie som var webbaserad. Frågorna var egenkonstruerade och gjordes i programmet Survey & Report. Företagen tillfrågades om de önskade att vara anonyma i sin medverkan vilket majoriteten önskade att vara, därför har vi valt att låta alla företag vara anonyma. Påminnelser till företag som inte besvarat enkäten skickades ut och några företag kontaktades även via telefon för att få så hög svarsfrekvens som möjligt.
Enkäten bestod av 19 stycken frågor. I inledningen av enkäten fanns en övergripande förklaring av vad enkäten berörde och vad vår uppsats handlar om. Detta för att vederbörande respondent skulle få en uppfattning av vad enkäten behandlar. Vi valde att kontakta personer som var ekonomiansvariga eller hade en VD- position på företaget. Detta för att nå ut till personer i företagen som hade tillräckligt med information och kunskap inom ämnet för att besvara frågorna. Frågor som ställdes i enkäten byggde vi upp utifrån tidigare forskning och vi hade även kontakt med en revisor för att få klarhet i vilka faktorer som skulle kunna påverkat företagens val.
Vi utformade ett antal kvalitativa delar (kommentarfält) för företagen att besvara. Tanken med det var att kunna få ut mer information från företagen.
Dock blev det svårt att behandla svaren vi fick på dessa delar på grund av att de flesta frågorna inte blev besvarade. Det blev även problematiskt att sammanställa svaren i kombination med de kvantitativa frågorna. Därför ligger fokus på de kvantitativa frågorna. Vi hade även mailkontakt med Caisa Drefeldt (redovisningsspecialist) för att kunna stämma av faktorer som påverkar vid val av redovisningsregelverk. Här framkom att dess företagsstorlek, vilken bransch företaget befinner sig inom och svårigheten med att upprätta enligt de olika regelverken kan påverka.
25 Vid analys av utfallet så användes Survey & Report och Excel för att sammanställa den data som mottagits. Här skapades diagram och tabeller för att på ett lämpligt och tydligt sätt kunna presentera företagens påverkande faktorer i sitt val av regelverk. För att kunna avgöra vilka faktorer som haft starkast påverkan valde vi att använda oss av graderingsfrågor på en skala från 1-5.
Företagen fick där gradera hur mycket de upplevde att respektive faktor påverkat dem i sitt val mellan redovisningsregelverken. Genom att räkna ut medianen och medelvärde vid varje fråga så gick det att få fram resultat och se vilka faktorer som påverkat mest.
3.1. Population och urval
Oavsett hur urvalsramen tas fram så är det viktigaste att den är slumpmässigt utvald för att kunna dra slutsatser för hela populationen. Det blir därför viktigt att definiera vilka som ingår i populationen, så att den blir avgränsad (Eliasson 2013).
Antalet företag som gjort valet mellan regelverken (K2/K3) och vid tillfället för vår studie fanns iRetriever Business databas. Dessa utgjorde populationen i vår undersökning. För att sålla bort företag som inte stod inför valet så gjordes vissa avgränsningar. Sökningen av företag avgränsades till antal anställda, omsättningsstorlek inom företagen och bolagsform.
Avgränsningen såg ut enligt tabellen nedan:
Tabell 1. Visar avgränsningar i studien.
Avgränsning
Omsättningsstorlek 0-49 999 tkr Antal anställda 0-49 Stycken Bolagsform Aktiebolag
Begränsningen av antalet anställda valde vi att sätta till 49 stycken för att hamna under gränsen enlig 50-40-80 reglerna alltså de 50 som står för antalet anställda.
Omsättningsstorleken sattes till 49 999 tkr för att Retriever Business hade förutbestämda avgränsningsspann och gränsen på 49 999 tkr var det högsta värdet som var möjligt att sätta för att hålla omsättningsgränsen under 80 miljoner kr. Det ingick endast aktiebolag i undersökningen för att i största möjliga mån inte få med företag som endast upprättar K2-ÅB eller företag som kunnat välja K1. Vi ville istället nå dem som valde mellan K2-ÅR och K3.
26 Anledningen till att vi inte satte något gränsvärde för balansomslutningen var att en sådan avgränsning inte fanns tillgänglig på Retriever Business.
Därefter fick vi genom databaserna hitta.se och allabolag.se leta rätt på kontaktinformation till respektive företag. Vissa företag gick det inte hitta tillräcklig kontaktinformation till och en del av företagen hade gått i konkurs vilket ledde till att dessa företag inte ingick i vår slutliga urvalsgrupp. Urvalet av företag skedde slumpmässigt så att sannolikheten att företagen skulle bli utvalda till att delta i undersökningen var lika för hela populationen. Det slumpmässiga urvalet gick till på så vis att efter avgränsningen som gjordes i Retriever Business kom en lista upp på aktuella företag. Av dessa företag “valde” vi slumpmässigt ut 120 stycken som sedan blev förfrågade om de ville delta i vår enkätundersökning. Anledningen till att kontakta 120 stycken företag var att vi ansåg att om alla besvarat enkäten hade det tagit för lång tid att sammanställa inkommen data.
3.2. Studiens trovärdighet
Att göra en enkätundersökning har både för- och nackdelar, vi valde att göra en webbaserad enkät i vår undersökning. Det som alltid kan utgöra ett problem vid enkätundersökningar är låg svarsfrekvens och att vissa frågor inte besvaras. Det kan göra att resultatet av arbetet inte blir trovärdigt i slutändan (Denscombe 2009).
Bortfall kan bero på att utskickat mail hamnat som skräppost, ej gällande mailadresser eller helt enkelt bristande vilja eller intresse att medverka i undersökningen. Det kan vara svårt att påverka svarsfrekvensen. Vi har försökt få en så hög svarsfrekvens som möjligt genom att i tre steg (mailat enkäten, skickat påminnelse och kontakt via telefon) försöka få företag att delta. Av 120 enkätutskick fick vi in 39 svar vilket innebär att enkäten hade en svarsfrekvens på 32,5%. Populationen uppgick till cirka 300 000 företag. Vissa företag som besvarat enkäten har gått över gränsen som vi satt för företagens storlek. Detta kan bero på att årsredovisningarna är från år 2012 i Retriever Business databas och att företagen kan ha vuxit sedan dess.
I undersökningen behandlas en stor population vilket gör att företagen vi valt ut till stickprovet inte med säkerhet kan sägas vara representativt för hela populationen, det finns alltid en felmarginal när det gäller kvantitativa metoder.
Det är en faktor som bör vägas in vid bedömningen av huruvida undersökningen stämmer för hela populationen och vid bedömning av studiens
27 trovärdighet. Vår kvantitativa undersökning bygger på ett slumpmässigt urval från hela populationen, som innebär att alla företag har haft lika stor möjlighet att delta. Detta leder i sin tur leder till en minskad felmarginal.
I enkäten som framställdes så frågade vi efter vad som påverkat företagen i valet mellan redovisningsregelverken (K2/K3). Vid vissa av frågorna så har en del företag svarat nej på frågan om faktorn påverkat dem i deras val mellan redovisningsregelverken. På graderingsfrågan (1-5) har företagen angivit högre än ett, vilket antyder att det har påverkat. Det kan bero på att de missförstått frågan eller att den första ja och nej frågan var för rakt ställd.
Enligt Jacobsen (2002) bör det endast ställas öppna frågor i en studie med kvantitativ metod när det inte finns en överblick för alla tänkbara svarsalternativ och om det finns allt för många svarsalternativ till den aktuella frågan. På slutet valde vi att ställa en öppen fråga, för att få reda på om företagen haft någon ytterligare faktor som påverkat dem utöver de faktorer vi frågat om. Den öppna frågan ställdes för att kunna se om det fanns några övriga faktorer som skulle kunna undersökas i framtida forskning. Inget företag valde att svara på denna fråga, vilket gjorde det svårt att analysera.
Att använda en kvantitativ metod istället för att använda en kvalitativ metod begränsar givetvis företagens möjlighet att ge utförliga svar. Om vi hade valt att göra djupgående intervjuer hade vi endast hunnit med ett fåtal företag. Istället kunde vi nu nå ut till en bredare massa och få en bild av vad som påverkat ett större antal företag i deras val mellan redovisningsregelverk.
28
4. Empiri
I empirin presenterar vi de resultat vi har kommit fram till genom att presentera diagram, tabeller och statistik. Empirin är uppdelad i sju olika delar utifrån de frågor vi har valt att ställa i vår kvantitativa studie.
4.1. Företagens val mellan K2 och K3
Diagrammet nedan visar hur många av respondenterna som svarat på enkäten som valt att antingen redovisa enligt Bokföringsnämndens kategori 2 regelverk (K2) eller kategori 3 regelverk (K3). Utfallet som går att utläsa ur diagrammet är att 33,3 procent av respondenterna har valt att redovisa enligt K2 och att 66,7 procent har valt att redovisa enligt K3. Hur frågan formulerades framgår av texten under staplarna i diagrammet.
Företagens val mellan K2 och K3
Av de 39 som svarande på enkäten, så svarade 13 stycken att de redovisar enligt K2 och 26 stycken har valt att redovisa enligt K3.
29 4.2. Företagsstorlekens påverkan på valet mellan regelverk
Företagsstorleken var en av faktorerna till valet som vi frågade vår utvalda population om. Som redovisas nedan så svarade 76,9 procent av de besvarande företagen att deras företagsstorlek har spelat in i valet mellan K2 och K3, medan 23,1 procent svarade att de inte vägde in företagsstorleken vid valet. Med storlek av företaget syftade vi på hur många anställda företaget har, vilken balansomslutning och vilken nettoomsättning. Detta förtydligade vi genom att tidigare i enkäten ställa frågan ”Vilken storlek har ert företag? (Antal anställda, Balansomslutning, Nettoomsättning)” se bilaga.
Företagsstorlekens påverkan
Av de 39 som valde att besvara frågan så svarade 30 stycken att företagsstorleken påverkade valet, medan 9 stycken inte tyckte att det påverkade valet.
I samband med denna fråga valde vi också att ställa följdfrågan ”Hur mycket påverkade detta ert val?”. Här rangordnades svarsalternativen mellan 1 och 5, där 1 stod för ”Inte alls” och 5 för ”Till stor del”. Här valde 37 stycken av företagen att besvara frågan. Procentsatserna utifrån deras svar visas i diagrammet nedan och antalet respondenter visas i uppställningen under diagrammet.
30 Hur mycket påverkade företagsstorleken
För att förtydliga utfallet av företagets svar har vi valt att göra följande uträkningar:
Tabell 2. Statistikmått över hur mycket företagsstorleken påverkat företagens val av regelverk.
Medel- värde
Stan- dar- dav- vikelse
Variations koefficient
Min Undre kvartil
Median Övre kvar-
til
Max
Hur mycket påverkade det ert val?
3,4 1,3 37,3 % 1,0 3,0 4,0 4,0 5,0
31 4.3. Branschrelaterad påverkan på valet mellan regelverk
Är valet mellan kategori 2 reglerna och kategori 3 reglerna branschrelaterat? Med andra ord: Har den bransch företaget är aktivt inom påverkat deras val?
Vi fick fram följande resultat:
Branschtillhörighetens påverkan
Som ni ser i diagrammet ovan så valde 25,6 procent av företagen att besvara frågan med Ja och 74,4 procent med Nej. Som visas i uppställningen nedan så valde 10 av 39 företag att besvara frågan med Ja, medan 29 av 39 företag valde att besvara frågan med Nej.
Även här valde vi att ställa följdfrågan ”Hur mycket påverkade det ert val?”, för att tydligare kunna utläsa om det påverkat eller inte. Här rankades svarsalternativen mellan 1 och 5, där 1 stod för ”Inte alls” och 5 för ”Till stor del”. Resultatet vi fick visas i diagrammen nedan.
Hur mycket påverkade branschtillhörigheten
32 För att förtydliga och visa på skillnader av ovanstående resultat valde vi att göra följande uträkningar:
Tabell 3. Statistikmått över hur mycket branschtillhörighet påverkade valet av regelverk.
Medel-
värde Stan- dar- dav- vikelse
Variations
koefficient Min Undre
kvartil Median Övre kvar-
til
Max
Hur mycket påverkade det ert val?
1,8 1,4 75,1 % 1,0 1,0 1,0 3,5 5,0
4.4. Den ekonomiska rådgivarens påverkan på valet mellan regelverk Har den ekonomiska rådgivaren på något sätt påverkat valet mellan de två regelverken (K2/K3)? Med ekonomiska rådgivare menade vi företagets revisor eller redovisningskonsult, detta presenterades även i frågan genom att lägga med detta inom parantes (se fråga under diagrammet).
Den ekonomiska rådgivarens påverkan
Som visas i diagrammet ovan så valde 79,5 procent att svara att deras ekonomiska rådgivare på något sätt har påverkat valet, medan 20,5 ansåg att deras ekonomiska rådgivare inte påverkat valet.
Vi följde upp ovanstående fråga om ”Företagets ekonomiska rådgivare påverkat deras val” med ”Hur mycket har er ekonomiska rådgivare påverkat ert val?”.
Resultatet utifrån detta rangordnades i en skala från 1 till 5. Där 1 står för ”Inte alls”, medan 5 står för ”Till stor del”. Utfallet procentmässigt redovisas i diagrammet nedan.
33 Hur mycket påverkade den ekonomiska rådgivaren
För att förtydliga och visa på skillnader av ovanstående resultat valde vi att göra följande uträkningar:
Tabell 4. Statistikmått över hur mycket den ekonomiska rådgivaren påverkat företagen i val av regelverk.
Medel-
värde Stan- dar- dav- vikel-
se
Variations
koefficient Min Und- re kvar-
til
Median Övre kvar-
til
Max
Hur mycket har ekonomiska råd- givare (revisor, redovisning- skonsult) påver- kat ert val?
3,2 1,2 37,3 % 1,0 3,0 3,0 4,0 5,0
Vi valde här att följa upp detta med ytterligare en fråga där vi ville ta reda på hur den ekonomiska rådgivaren kan ha påverkat. Till exempel genom att föreslå eller förespråka något speciellt. Utfallet visar på att revisorn ofta föreslagit eller förespråkat ett utav regelverken (se bilaga). Exempelvis på grund av att företagen ligger så pass nära gränsen att ändå ”tvingas” in i K3 regelverket, med andra ord inte klassas som mindre företag enligt Årsredovisningslagen eller att det är lättare att följa regelverket som i K2. För att citera ett utav företagen
“Upplyst oss om att vi ligger så pass nära gränsen att om vi växer så kommer vi ändå få byta till K3”.
34 4.5. Intressenternas påverkan på valet mellan regelverk
Vi valde att fråga företagen vilka intressenter de ansåg att de hade (se bilaga).
Denna fråga var mer till för att påvisa vad vi menar med intressenter och vägleda företagen inför kommande frågor.
Utifrån ett intressentperspektiv gällande valet mellan regelverken (K2/K3) har vi ställt frågan ”Tror ni att era intressenter skulle reagera negativt om ni väljer ett annat redovisningsregelverk gentemot era konkurrenter (till exempel ni redovisar enligt K2 och er konkurrent enligt K3)”. 21,1 procent av företagen som svarade tror att intressenterna på något sätt skulle reagera negativt om företaget valde ett annat redovisningssätt gentemot sina konkurrenter, medan 78,9 procent inte tror att intressenterna skulle reagera negativt på deras redovisningssätt (se diagram nedan).
Intressenternas påverkan
8 utav 38 företag valde att svara Ja på frågan, medan de övriga 30 valde att svara Nej.
35 4.6. Regelbaserat kontra principbaserat regelverk
Bokföringsnämndens kategori 2 regler bygger mer på regler och anses på så sätt vara regelbaserat och kategori 3 reglerna bygger mer på principer och anses på så sätt vara principbaserat. Vi valde därför att fråga företagen om detta kunde vara en av orsakerna som har spelat in i deras val mellan regelverken (K2/K3).
Här tyckte 46,2 procent av företagen att detta var en av orsakerna till deras val, medan 53,8 procent inte tyckte att detta hade någon betydelse (se diagram nedan).
Regelbaserat kontra principbaserats påverkan
18 av 39 besvarande företag ansåg att skillnaderna (regelbaserat/principbaserat) spelade in i deras val av regelverk, medan 21 av 39 inte tyckte det spelade in i valet.
Även här ville vi få reda hur mycket denna faktor (skillnaden mellan regelverken) hade inverkat i företagets val av regelverk. Vi följde upp ovanstående fråga med frågan ”Hur mycket påverkade detta ert val?”. Utfallet av frågan presenteras i det nedanstående diagrammet. Här rangordnades svarsalternativen mellan 1 och 5. Där 1 stod för ”Inte alls” och 5 stod för ”Till stor del”.
36 Hur mycket påverkade det er att det ena är regelbaserat medan de andra är principbaserat
För att förtydliga och visa på skillnader av ovanstående resultat valde vi att göra följande uträkningar:
Tabell 5. Statistikmått över hur företagen påverkats av om regelverken är princip- eller regelbaserade.
Medel-
värde Stan- dar- dav- vikelse
Variations
koefficient Min Undre
kvartil Median Övre kvar-
til
Max
Hur mycket påverkade det ert val?
2,4 1,6 67,6 % 1,0 1,0 1,0 4,0 5,0
4.7. Svårighetsgradens påverkan på valet mellan regelverk
Svårighetsgraden att tillämpa respektive regelverk (K2/K3) och om svårighetsgraden kan ha påverkat företagens val mellan regelverken (K2/K3) var ytterligare en av faktorerna som vi valde att undersöka.
Med svårighetsgrad menar vi hur komplicerat det är att upprätta enligt de olika regelverken till exempel fler värderingsmöjligheter i K3 och inte lika tydliga direktiv som i K2. Utfallet i procent presenteras nedan och visar att 35,1 procent av företagen ansåg att svårighetsgraden att upprätta enligt de olika regelverken spelade in i deras val, medan 64,9 procent av företagen inte ansåg att svårighetsgraden påverkade dem.
37 Svårighetgradens påverkan
Av 37 besvarande företag ansåg 13 stycken av företagen att svårighetsgraden har påverkat deras val, medan 24 stycken av företagen inte ansåg att det påverkade deras val.
Vi följde upp tidigare nämnda fråga med frågan ” I så fall hur mycket?”, för att på så sätt få ett tydligare utfall. Som i tidigare följdfrågor valde vi här att rangordna svaren mellan 1 och 5, där 1 stod för ”Inte alls”, medan 5 stod för
”Till stor del”.
Utfallet på denna fråga redovisas i diagrammet nedan.
Hur mycket påverkade svårighetsgraden
38 Följande uträkningar gjordes även här för att tydligare visa hur utfallet blev (se uppställning nedan).
Tabell 6. Statistikmått över hur regelverkens svårighetsgrad påverkat valet mellan regelverk.
Medel-
värde Stan- dardav-
vikelse
Variations
koefficient Min Undre
kvartil Median Övre
kvartil Max I så fall
hur myc- ket?
2,3 1,7 75,8 % 1,0 1,0 1,0 4,0 5,0
4.8. Sammanställning av påverkande faktorer
I tabellen nedan kan vi se vilken av faktorerna som starkast påverkat företagen mest utifrån ett medelvärde och en median.
Värdena ligger mellan 1 och 5, där 1 representerar att faktorn inte påverkat företaget alls medan ett värde närmare 5 innebär att faktorn påverkat företaget till stor del.
Vi valde även att ställa frågan “Finns det några andra faktorer som påverkat ert val mellan regelverken? I sådana fall vilka?”. Tyvärr fick vi inga svar och valde således att inte presentera utfallet av denna i empirin.
Tabell 7. Visar påverkande faktorers medelvärde och median.
Påverkande faktor Medelvärde Median
Företagsstorlek 3,4 4,0
Bransch 1,8 1,0
Ekonomisk rådgivare 3,2 3,0
Regel- eller Principbaserat regelverk 2,4 1,0 Svårighetsgrad i att upprätta 2,3 1,0
39
5. Analys
I analysen presenteras hur de ställda frågorna i vår kvantitativa studie kopplats till tidigare forskning och teorier. Likheter och skillnader beaktas och analyseras i avsnittet.
Wüstemann & Wüstemann (2010) menar att situationen som företaget befinner sig i är avgörande för vilket regelverk de väljer. Enligt enkätundersökningen framgick att de flesta företagen (26 av 39 svarande) valt att följa K3 regelverket.
Majoriteten av företagen kommer således att följa det principbaserade regelverket som inte är lika bestämt och fast i sin utformning.
DiMaggio & Powell (1983) diskuterar kring den institutionella teorin och tvingande isomorfin där företagen utsätts för en formell påverkan alltså regler och/eller lagar som styr kan knytas till företagens storlek. Med andra ord när företagen hamnar över (50-40-80) så blir de “tvingade” att följa K3 regelverket.
Ett företag kommenterade enligt citatet “Upplyst oss om att vi ligger så pass nära gränsen att om vi växer så kommer vi ändå få byta till K3”. Deras ekonomiska rådgivare hade upplyst om att de var nära att överskrida gränsen och om företaget växte skulle de vara tvungna att redovisa enligt K3. Istället för att från ett år till ett annat byta från K2 till K3 föreslog företagets ekonomiska rådgivare att de borde fundera på att välja K3 regelverket direkt.
Inom liknande eller samma branscher kan det förekomma att företag tar efter eller imiterar andra företag (DiMaggio & Powell 1983). DiMaggio & Powell (1983) diskuterar även kring mimetisk isomorfi där osäkerhet inom organisationen kan leda till att, som vi nämnt innan, de tar efter eller imiterar andra organisationer. I vår empiriska undersökning visade det sig att 10 av 39 företag ansåg att det spelat roll vilken bransch de är aktiva i vid valet av regelverk. Hela 71,8 procent av dessa 39 ansåg däremot att branschtillhörigheten inte hade påverkat alls.
De ekonomiska rådgivarna har varit en starkt påverkande faktor för de flesta av de tillfrågade företagen. Det går att fastställa utifrån att 79,5 procent av företagen uppgav att de påverkats av sin ekonomiska rådgivare. gällande denna fråga valde 41 procent att svara en fyra på en femgradig skala. Detta kan kopplas till de tankar DiMaggio & Powell (1983) har om normativ isomorfi. Med andra ord att de ekonomiska rådgivarna har liknande värderingar och normer som de kan ha fått med sig via sin utbildning. Normerna och värderingarna de fått med sig från utbildningen leder till att de ger liknande råd i liknande situationer.
Enligt DiMaggio & Powell (1983) kan det också vara så att det genom
40 professionella organisationer och professionella nätverk sprids idéer samt att normer skapas.
Den ekonomiska rådgivarens påverkan går även att koppla till agentteorin och det Sharma & Patterson (1999) nämner om agentproblem och den informationsasymmetri som kan uppstår mellan företagen och dess konsulter.
Informationsasymmetri uppstår när den ena parten har mer information än den andra. Oftast har konsulter ett information- och kunskapsövertag inom sitt specialområde. Detta kan leda till att företagen väljer att lyssna på de råd som ges, trots att råden kanske inte är de bästa för företaget. Beslutet grundas alltså på att de inte har tillräckligt med kunskap själva. (Sharma & Patterson 1999) Tror ni att era intressenter skulle reagera negativt om ni väljer ett annat redovisningsregelverk gentemot era konkurrenter?
21,1 procent av företagen uppgav att de trodde att deras intressenter (om de valt ett annat redovisningsregelverk gentemot sina konkurrenter) skulle kunna reagera negativt om det hade inträffat. Detta innebär att cirka 21 procent av företagen bör hålla sig uppdaterade om sina konkurrenters val av redovisningsregelverk. Detta kan i sin tur kopplas till det DiMaggio och Powell (1983) beskriver som mimetisk isomorfi. Med andra ord tar företag efter andra företag för att de själva är osäkra och för att de inte vill ha missnöjda intressenter. Clarkson (1995) benämner kunder, konkurrenter, anställda, investerare, aktieägare och leverantörer som primära intressenter. Det anser Clarkson (1995) dem vara för att deras fortsatta involverande i företaget är nödvändigt för företagets fortsatta existens. Clarkson (1995) anser att det är viktigt med goda förhållanden till sina intressenter, speciellt de primära intressenterna som är nödvändiga för företagets fortsatta existens, företagen vill alltså inte ha en negativ reaktion från sina intressenter.
Enligt American Accounting Association (2003) så skulle det i ett regelverk där det finns tydliga regler (regelbaserat) för varje redovisningsfråga och där tillämpningen av reglerna inte kräver någon bedömning/tydande av vad som gäller, inte behövas någon ”intern överenskommelse” mellan företagen hur redovisningen ska ske (god redovisningssed). Likvärdig tillämpning i företagen skulle ändå uppnås. I mer principbaserade regelverk, såsom IFRS, används tillämpning av bedömningar på hög nivå, i och med att vissa bokföringsfrågor kräver det. Framförallt behövs bedömningar när det handlar om olika typer av transaktioner eller händelser som inte täcks av någon redovisningsstandard eller om det bara ”styrs” genom breda principer (Wüstemann & Wüstemann 2010).
41 18 av de 39 svarande företagen ansåg att de hade vägt in skillnaderna mellan regelbaserat regelverk och principbaserat regelverk när de gjorde valet av redovisningsregelverk. Samtidigt ansåg 20 av de 38 svarande på frågan ”hur mycket påverkade det ert val?” att det inte påverkat dem alls.
En konsekvent tillämpning av standarder förutsätter att det finns specifik vägledning med syfte att utforma ledningens bedömningar enligt Wüstemann &
Wüstemann (2010). De hävdar även att beroendet av principer misslyckas med att säkerställa en konsekvent tillämpning av standarder. Svårighetsgraden att upprätta enligt ett principbaserat regelverk blir således svårare, för att återigen citera Caisa Drefeldt “K2 är regler – gör så här. K3 är ett principbaserat regelverk och innehåller mycket bedömningar, i detta ligger en större svårighetsgrad”. Enbart 35,1 procent av de svarande företagen ansåg att de hade påverkats av svårighetsgraden att upprätta enligt antingen principbaserat- eller regelbaserat regelverk. 24 stycken av de 39 respondenterna ansåg att de inte påverkats alls av svårighetsgraden vid valet mellan regelverken.
Sammanfattningsvis kan vi se att två av faktorerna påverkat mer än de övriga, nämligen ”Påverkan av den ekonomiska rådgivaren” och ”Företagets storlek”.
Med en median på 3 respektive 4 så sticker de ut jämfört med andra faktorer som undersökts. Övriga hade en median på 1. Även när det kommer till medelvärdet så kan man se att dessa två faktorer har högre värden än de resterande.
